Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Fotbollsspelande ungdomar“

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att genom systematiska observationer och kvalitativa intervjuer synliggöra användbarheten av kunskap om styrketräning, samla kunskap om beteende hos fotbollstränare eller fystränare i fotbollsklubbar och synliggöra hur dessa implementeras i praktiken för pojkar och flickor i åldern 16–20.Studiens frågeställningar var: (1) hur stämmer en tränares uppfattning om dennes kunskap överens med dennes agerande i en praktisk situation?(2) hur upplever tränaren att styrketräning kan bidra till utveckling av ungdomars fysiska kvalitéer och hälsa?(3) hur kan skillnader eller likheter i agerande/beteende mellan olika tränare förklaras?Metod: Metoder som användes för att samla in empiri i denna studie var genom observationer och intervjuer. Urvalet bestod av fem fotbolls/fystränare på ungdomsnivå (U19/F19) från fem olika fotbollsklubbar. Observationsinstrumentet som användes i denna studien var en modifierad version av the Coach Analysis and Intervention System (CAIS). Det modifierade observationsinstrumentet innehöll endast 12 beteenden eftersom studien enbart fokuserade på träningsform.Resultat: Vanligaste förekommande beteende var tystnad och instruktionsbeteende. Instruktionsbeteenden förekom oftare än feedbackbeteenden. Det fanns både likheter och skillnader i beteende mellan de fem olika tränarna.Slutsats: Sammanfattningsvis är analysen att de tränare som har en eftergymnasial idrottsvetenskaplig bakgrund och högre kunskap inom ämnesområdet styrketräning har en bättre självuppfattning om den kompetens de besitter och implementering av styrketräning i praktiken. Paralleller kan även hittas mellan adekvat kunskap om styrketräning och ett säkert utförande som främjar utveckling av ungdomars fysiska kvalitéer och hälsa. Skillnader eller likheter i agerande, beteende och val av roll kan också kopplas ihop med nivå av ämneskunskap och erfarenhet.
Aim and research questions: The aim of this study was, trough systematic observations and qualitative interviews, to highlight the usefulness of knowledge of strength training, to gather knowledge about behaviour of football coaches or strength and condition coaches in football clubs and to show how these are implemented in the practice for boys and girls aged 16-20The research questions were: (1) how does a trainer's perception of his / her knowledge correspond with his / her actions in a practical situation?(2) how does the coach feel that strength training can contribute to the development of youth's physical qualities and health?(3) how can differences or similarities in behaviour between different coaches be explained?Method: Methods used to collect empirical data in this study were through observations and interviews. The sample consisted of five football / strength and conditioning coaches at youth level (U19 / F19) from five different football clubs. The observation instrument used in this study was a modified version of the Coach Analysis and Intervention System (CAIS). The modified observation instrument contained only 12 behaviours since the study focused solely on exercise form.Results: The most common behaviour was silence and instructional behaviour. Instructional behaviours occurred more often than feedback behaviours. There were similarities and differences in behaviour between the five different coaches.Conclusion: In summary, the analysis is that the coaches who have a tertiary-level sports science background and a higher knowledge in the subject area of strength training have a better self-perception of the competence they possess and implementation of strength training in practice. Parallels can also be found between adequate knowledge of strength training and a safe execution that promotes the development of youth’s physical qualities and health. Differences or similarities in behaviour and choice of role can also be linked to the level of subject knowledge and experience.

Föreningsidrotten i Sverige har en nedåtgående trend vad gäller medlemmarantalet. Fotboll är den överlägset största idrotten i Sverige och så även inom barn- och ungdomsidrotten. Hur är ungdomars motivation till sitt fotbollsutövande och har de tankar på att sluta spela? Har covid-19 pandemin påverkat ungdomarnas motivation?Syftet med studien var att undersöka motivationen hos fotbollsspelande ungdomar och om den har någon koppling till om de har haft några tankar på att sluta spela. Delsyftet var att undersöka om motivationen påverkats under covid-19 pandemin.Uppsatsen har haft en kvantitativ utgångspunkt där undersökningens design genomfördes i form av en enkätstudie. I studien deltog 140 fotbollsspelande ungdomar mellan 15 – 19 år.Uppsatsen resultat visade att ungdomarna generellt sett hade en hög motivation men att de ändå hade haft tankar om att sluta spela fotboll. Resultatet visade ett samband mellan amotivation och tankar om att sluta spela och ett negativt samband mellan inre motivation och tankar om att sluta. Resultatet visade även att covid-19 pandemin har påverkat ungdomarnas motivation negativtUppsatsen resultat stämmer överens med tidigare forskning och med självbestämmandeteorin. Fler studier behövs inom området och med fokus på covid-19 pandemins påverkan. En kvalitativ forskning kan bidra med djupare information om pandemins påverkan på ungdomars motivation.
The amount of members in organized sports in Sweden has declined. Football is the biggest sport in Sweden and also the biggest youth- and adolescent sport. How high is the participation motivation in adolescent football players and do they have thoughts about dropping out? Has Covid-19 had an impact on their motivation?The purpose of this essay was to examine the participation motivation in adolescent football players and if it has any connection to their thoughts about dropping out. The purpose was also to examine the impact of Covid-19.The method of this essay has been implemented with a quantitative perspective, where the design of the essay was in form of a survey study. The selection of the essay was 140 football players between the ages of 15 – 19.The results of the essay showed that the participation motivation was generally high but they also have had thoughts about dropping out of football. The results showed a connection between amotivation and thoughts about dropping out and a negative connection between intrinsic motivation and thoughts about dropping out. The results also showed that the motivation has declined during Covid-19.The results of the essay are consistent with previous research and the self-determination theory. More studies on the topic needs to be done and examine the impact of Covid-19. Studies with a qualitative perspective is needed to further examine and gather more information about the impact of Covid-19 on the participation motivation in youth- and adolescent athletes.

Syftet med denna studie var att undersöka effekten av 6 veckors styrketräning med så kallad Nordic Hamstring Exercise (NHE) i jämförelse med Razor Hamstring Curl (RHC) med avseende på hamstringsmuskulaturens styrka och rörlighet hos unga fotbollsspelare.   43 fotbollsspelande ungdomar från två olika lag rekryterades till studien varav 40 slutförde den. Deltagarna var av manligt kön och hade en medelålder på 17.2 ± 0.6. De randomiserades till två olika interventionsgrupper, NHE och RHC, där de fick utföra tilldelad övning under träningstid under sex veckor. Mätning av hamstrings rörlighet och isometrisk utvärdering av hamstrings muskelstyrka i 90°-, 45°- och 0°- knävinkel utfördes innan och efter intervention. Parade t-test och Wilcoxon signed rank test användes för att testa förändringen inom grupp och ANCOVA användes för att se skillnaderna mellan grupperna.    NHE-gruppen hade en signifikant ökning av muskelstyrkan i samtliga testvinklar. RHC gruppen hade signifikant ökning i endast två av tre testvinklar. Mätningen i 0° visade ingen signifikant ökning av muskelstyrkan. Rörligheten hade en signifikant ökning i båda interventionsgrupperna. När interventionsgrupperna testades mot varandra så hade NHE gruppen en signifikant högre ökning av muskelstyrkan i 0° mätningen jämfört med RHC gruppen. Ingen signifikant skillnad uppmärksammades i de andra testvinklarna eller i ökningen av rörligheten.   Både NHE- och RHC-träning under 6 veckor resulterade i signifikant ökning av muskelstyrka och rörlighet i hamstringsmuskulaturen hos unga fotbollsspelare. NHE resulterade dock i en signifikant större ökning av muskelstyrkan i ett större rörelseomfång än RHC-övningen. Baserat på resultaten i denna studie är NHE den föredragna metoden att inkludera i framtida träningsprogram.

Syfte och frågeställningar Denna studie har för avsikt att undersöka effekterna av ett sprintträningsprogram på 16 åriga fotbollsspelare. Frågeställningen är: Kommer ett träningsprogram i form av sprinter med tungt motstånd ge effekt på en 16 årig fotbollsspelares sprint- samt hoppförmåga? Metod 21 stycken manliga fotbollsspelare från en breddverksamhet på ungdomsnivå deltog. Studiedeltagarna delades slumpmässigt in i två lika stora grupper, där ena gruppen tilldelades och bli kontrollgrupp (KG) och den andra träningsgrupp (TG) som skulle utföra träningsprogrammet. Studien pågick under 8 veckor där vecka 1 och vecka 8 avsattes till för- och eftertester. Testerna som utfördes var 30-meter sprint, ”counter movement jump” (CMJ), ”squat jump” (SJ) samt ”standing long jump” (SLJ). TG utförde ett träningsprogram beståendes av resisted sprint trianing (RST) med väldigt tung belastning två gånger i veckan. Träningarna utfördes under ordinarie träningstid och pågick under en period på sex veckor vilket motsvarar 12 träningstillfällen totalt. KG deltog i den vanliga fotbollsträningen under samma period. Resultat Träningsprogrammet gav TG en signifikativ effekt på alla sprintintervaller förutom 0-20 meter (0-5m: p = 0,005; 0-10m: p = 0,009; 0-15m: p = 0,005; 0-20m: p = 0,074; 0-30m: p = 0,017). KG fick ingen signifikant effekt förutom på intervallen 0-5 meter då de försämrades signifikant (p = 0,024). På hopptesterna fick TG en signifikant förbättring på samtliga tester (SLJ: p = 0,032; SJ: p = 0,009; CMJ: p = 0,005). KG visades inte få någon signifikativ effekt på någon av de tre testerna. Slutsats Denna studie har visat att ett träningsprogram beståendes utav RST med väldigt tung belastning har en positiv effekt på både sprintförmågan och hoppförmågan hos fotbollsspelare på ungdomsnivå. Den kan däremot inte redogöra för hur träningsprogrammet bör utformas för att få en optimal effekt då mer forskning krävs kring ämnet.

Idrottande ungdomar gör inte alltid hälsosamma matval och rätt näring är en förutsättning för att orka de fysiska kraven som ställs på fotbollsspelare. Syftet med studien var att kartlägga kostvanor hos ungdomar på fotbollsgymnasium och jämföra resultaten med Svenska Olympiska Kommitténs kostrekommendationer. Studien var kvantitativ och en webbenkät användes som datainsamlingsmetod. Enkäten omfattade kostvanor, livsmedelsval samt kost i samband med prestation och besvarades av 132 deltagare varav 100 svar analyserades. Data analyserades med deskriptiv statistik. Studiens resultat visade att majoriteten av ungdomarna har en regelbunden måltidsordning avseende frukost, lunch, middag och mellanmål, däremot har de mindre kännedom om måltidsplanering och vad som bör intas efter träning. Resultatet visar också att mättat fett är det dominerande intaget av fettkälla hos deltagarna och en stor önskan om minskat intag av mättat fett, sötsaker och snabbmat finns. Resultatet av denna studie utgör ett underlag av råd och riktlinjer kring kost för unga fotbollsspelare och kan vara ett användbart verktyg och stöd för hälsovägledare, lärare, tränare och föräldrar.
Athletes do not always make healthy food choices meanwhile the right nutrition is prerequisite to meet the physiological commands of a soccer player. The purpose of the study was to investigate dietary habits of young people at soccer gymnasiums and compare the results with the Swedish Olympic Committee's dietary recommendations. The study was quantitative and a web survey was used as a data collection method. The questionnaire was made to collect information regarding the respondents' dietary habits, food choices, and diet in connection with performance and was answered by 132 participants, of whom 100 responses could be analyzed. Data was analyzed with descriptive statistics. The results of the study show that the majority of young people have a regular meal arrangement for breakfast, lunch, dinner and snacks. However, they have less control over timing and what should be taken after training. In addition, the study also showed that saturated fat is popular among the participants and that they have a great desire for reduced intake of saturated fat, sweets and fast food. In conclusion, the result of this study is a basis for advice and guidelines on diet for soccer youths and can be a useful tool and support for health counselors, teachers, trainers, and parents.

Studiens huvudsyfte är att belysa innebörden av ett medlemskap i en fotbollsförening med fokus på aktivitetens betydelse för det mentala välbefinnandet. Empirin utgörs av intervjuer med vuxna män som är eller varit aktiva spelare. Ambitionen har varit att försöka fånga orsaker till att man börjar spela, att man fortsätter men också orsaker till varför man slutar. Fokus ligger på den mentala hälsan och vår avsikt har varit att undersöka vilka effekter aktiviteten har. Metoden är kvalitativ i det att vi genomfört intervjuer med 16 män födda mellan 1987-1991. respondenterna är således mellan 26 och 30 år gamla, några har slutat spela, några håller fortfarande på, men gemensamt är att de "i backspegeln" kan se tillbaka på medlemskapets/aktivitetens betydelse för det mentala välbefinnandet. Den teoretiska ramen utgörs främst av ett pedagogiskt perspektiv, ett socialt perspektiv samt till viss del av hälsoperspektiv. Resultatet har främst delats upp i tre teman, med anknytning till lika många frågeställningar i denna studie. Dessa teman innehåller totalt 6 underkategorier, vilkas information förklarar att det mentala välbefinnandet påverkas av fotbollsspelande i ungdomsåren. Underkategorierna är bland annat, positivt: gemenskap och familjekänsla, negativt: krav och utanförskap. Slutsatsen av denna studie är att fotbollsspelande i ungdomsåren har en effekt avseende det mentala välbefinnandet, i negativ och positiv bemärkelse.
The study's main aim is to enlighten the meaning of a membership in a soccer-club, with a focus on the importance to mental wellness. Empirical consists of interviews with the adult men who are or have been active players. The aim has been to try to capture the reasons why they start to play, to continue but also reasons why they quit. The focus is on the mental health and our intention has been to examine the impact of the activity. The method is qualitative in what we conducted interviews with 16 men born between 1987-1991. The respondents are thus between 26 and 30 years old, some have stopped playing, some are still on, but the common thing is that they can look back in the "rear-view" on the membership/activity and the importance to mental wellness. The theoretical part consists mainly of a pedagogical perspective, a social perspective and partially of a health perspective. The result has been divided in to three themes, which are linked to the issues of the study These categories contain a total of 6 subcategories, whose information explaining that soccer-playing in adolescence has an impact on mental wellness. The subcategories include, positive: fellowship and family feeling, negative: performance requirements and alienation. The conclusion of this study is that soccer-playing in adolescence has an impact on mental wellness, in negative and positive terms.

The objectives of this study concerning Swedish players’ transition from junior to senior football were to examine: (1) transition, perceived health, and athletic identity variables, as well as the relationship between them; (2) how transition, perceived health, and athletic identity variables contribute to: (a) healthy sport participation; (b) unhealthy sport participation; (c) quality of adjustment on the senior level of football; (d) life satisfaction. The theoretical frameworks included: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. The participants (n = 126) were Swedish adolescent football players at local, national or international competitive levels. Three instruments were used in regard of the quantitative approach: the Transition Monitoring Survey; the Perceived Health and Sport Participation Profile; the Athletic Identity Measurement Scale. The transition variables were examined and several relationships were discovered between transition and perceived health variables, and athletic identity. Four multiple regression analyses showed that satisfaction with different spheres of life and coping strategies are significant positive predictors of healthy sport participation. Athletic identity, personal resources, and environmental pressure are significant positive predictors of unhealthy sport participation. In addition, environmental support was revealed to be a significant negative predictor of unhealthy sport participation. Importance of different aspects of sport and satisfaction with sport participation are significant positive predictors of the quality of adjustment on the senior level of sports, whereas importance of different spheres of life and athletic identity are significant negative predictors. Importance of different spheres of life and healthy sport participation are significant positive predictors of life satisfaction. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research.

Syftena med föreliggande studie angående svenska spelares övergång från junior till seniorfotboll var att undersöka: (1) övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler, såväl som förhållandet mellan dem; (2) hur övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler bidrar till: (a) ett hälsosamt idrottsdeltagande; (b) ett ohälsosamt idrottsdeltagande; (c) idrottarnas anpassning till seniornivån i fotboll; (d) livstillfredsställelse. De teoretiska referensramarna inkluderade: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. Deltagarna (n = 126) bestod av svenska ungdomsfotbollsspelare på lokal, nationell och internationell tävlingsnivå. Tre mätinstrument användes med tanke på den kvantitativa utgångspunkten: Enkäten Karriärövergången från Junior till Senioridrott; Upplevd Hälsa & Idrottsdeltagande Profil; Athletic Identity Measurement Scale. Övergångsvariablerna undersöktes och flera samband upptäcktes mellan övergångs- och upplevd hälsavariabler och idrottsidentitet. Fyra multipla regressionsanalyser visade att tillfredsställelse med olika delar av livet och copingstrategier är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett hälsosamt idrottsdeltagande. Idrottsidentitet, personlighetsfaktorer och tidigare erfarenheter, samt press från omgivningen är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Dessutom så upptäcktes support från omgivningen att vara en negativt signifikant faktor som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Hur viktiga olika delar av idrotten är och tillfredsställelsen med idrottsdeltagandet är positivt signifikanta faktorer som bidrar till idrottarens anpassning till seniornivån, då däremot hur viktiga olika delar av livet är och idrottsidentiteten är negativt signifikanta faktorer. Hur viktiga olika delar av livet är och ett hälsosamt idrottsdeltagande är positivt signifikanta faktorer som bidrar till livstillfredsställelse. Resultaten diskuteras i förhållande till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.