Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Förutsättningar för kreativitet“

Syftet med följande uppsats är att undersöka och beskriva förutsättningarna för kreativitet i drama- och teaterarbete. I detta inkluderas att undersöka ledarskapets betydelse för de kreativa processerna samt att undersöka förhållandet mellan process- och resultatfokuserat arbete i relation till kreativitet.MetodUppsatsens syfte har undersökts med hjälp av en intervjubaserad fallstudie av den danska teatergruppen Sort Samvittighed i förbindelse med deras föreställning Hvid Magi. Tre kvalitativa intervjuer är gjorda med tre medlemmar ur Sort Samvittighed: regissören, den musikaliska ledaren och skådespelaren. Utöver fallstudien involverades litteraturstudier om kreativitet, Maslows motivationsteori och dramapedagogisk teori med extra vikt på det konstpedagogiska perspektivet. ResultatDet framgår av resultatet att gruppen Sort Samvittighed värderar kollektivet och medskapandet högt vilket utgör det fundament som de kreativa processerna och föreställningen Hvid Magi utgår ifrån. Resultatet visar på flera förutsättningar för kreativitet där faktorer som trygghet och öppna kreativa processer spelar centrala roller. Det framgår att det var viktigt att föreställningen Hvid Magi blev bra men att det inte var viktigare än själva processen. Sort Samvittighed söker ett gemensamt uttryck i mötet med publiken och säger sig sträva efter icke-perfektion. Icke-perfektion framstår vara den centrala förutsättning som ger föreställningen dess liv, gör den nyskapande samt det som utgör länken mellan aktörer och publik. Resultatet har utmynnat i en kreativitetspyramid som illustrerar fem förutsättningar för kreativitet i drama- och teaterarbete.

Companies and projects often face the challenge of creating something new to increase their competitiveness. In this process of creating something new creativity is an important factor. By using a creative approach and utilizing creative processes new innovations emerges. An industry that has grown in recent years is the computer games industry. Competition is fierce and for the companies to succeed, the product need that extra something to make it stand out among all the produced games. The project manager's role in the creative process and the ability to be creative within a distance based company is not something highlighted by previous research. This formed the basis of our research question: How do project managers act to create conditions for creativity among employees in a remotely organized computer game company? To answer our question, we chose to make a descriptive case study. The project is based in the Nordic countries with employees worldwide. It is altogether a distance based project with no shared workspace. We interviewed the projects two project managers, and supplemented with a qualitative survey amongst the employees. The collected material was analyzed with a methodology inspired by Grounded Theory and previous research results. Three approaches of how the project managers act to promote creativity are evident in their stories. These approaches are trust, availability and tolerance. They form the basis of our model on how the project managers in this case act to promote employee creativity. Besides the three approaches, two concepts emerged as important tools for creativity in the project: motivation and communication. Our conclusion can be described as follows: Motivation provides the conditions for creative thinking. By building an organization where project leaders show trust in the ability of employees, and allows tolerance to be a watchword for collaboration, project managers work to improve employee motivation. This will create opportunities for creativity among the employees in this distance based project. Communication is essential for creative work in the project and virtual means of communication a way to increase availability.
Företag och projekt ställs ofta inför utmaningen att skapa något nytt för att till exempel öka sin konkurrenskraft. I processen att ta fram denna nya produkt är kreativitet en viktig faktor. Med hjälp av ett kreativt förhållningssätt och en kreativ process kan nya innovationer växa fram. En bransch som växt mycket de senaste åren är datorspelsbranschen. Konkurrensen är hård och om företagen ska lyckas krävs det att produkten har något extra som gör att det sticker ut bland alla spel som produceras. Projektledarens roll i kreativitetsprocessen är ett område som tidigare forskning inte har belyst särskilt mycket. Inte heller har möjligheten att skapa förutsättningar för kreativitet inom ett distansbaserat företag behandlats särskilt mycket. Studiens forskningsfråga är: Hur agerar projektledare för att skapa förutsättningar för kreativitet hos projektmedarbetare i ett distansbaserat datorspelsutvecklingsprojekt? För att besvara vår frågeställning valde vi att göra en deskriptiv fallstudie. Projektet har sin bas i Norden med medarbetare över hela världen. Det är helt och hållet ett distansbaserat projekt på så sätt att ingen delar arbetsplats. Vi djupintervjuade projektets två projektledare och kompletterade med en kvalitativ enkät till medarbetarna. Med en utgångspunkt i Grounded Theory och tidigare forskningsresultat analyserades materialet. Ur projektledarnas berättelser framträdde tre förhållningssätt. Dessa är tillit, tillgänglighet och tolerans. De ligger till grund för vår modell om hur projektledarna i det undersökta fallet agerar för att främja kreativiteten hos medarbetarna. Dessutom visade det sig att motivation och kommunikation var två viktiga verktyg för att skapa förutsättningar för kreativitet hos medarbetarna. Vår slutsats kan beskrivas på följande sätt: Motivation ger förutsättningar för kreativt tänkande. Genom att bygga en organisation där projektledarna visar tillit till medarbetarnas förmåga, och låter tolerans vara ett ledord för kollaboration, arbetar projektledarna för att höja medarbetarnas motivation. Därmed skapas förutsättningar för kreativitet hos medarbetarna i detta distansbaserade projekt. Kommunikation är en förutsättning för kreativt skapande i projektet och virtuella kommunikationsmedel ett sätt att öka tillgängligheten.

Vi har valt att genomföra en undersökning vid namn: Miljöns förutsättningar för barns lärande. Vi såg ett intresse för att göra detta eftersom vi såg en stor brist på forskning kring ämnet. De få böcker som fanns beskrev ofta en av verksamheterna och inte en jämförelse mellan de två. I denna undersökning har vi därför med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer jämfört miljöerna hos två dagbarnvårdare och två förskolor. Resultatet av dessa intervjuer och observationer har sedan analyserats och diskuterats för att komma fram till ett resultat. Syftet med undersökningen var att undersöka vilka förutsättningar för barns lärande som ges inom den fysiska miljön hos pedagogisk omsorg samt förskolverksamhet. Och vi har därför valt frågeställningarna: Hur ser den fysiska miljö som barnen vistas i inom pedagogisk omsorg samt förskoleverksamheten ut? Hur samtalar dagbarnvårdare respektive förskollärare om den fysiska miljön? Vilka skillnader och likheter finns mellan dagbarnvårdares och förskollärares olika verksamheter? Slutsatser: Pedagogen påverkar mycket, yrkesutbildning spelar roll samt individen och miljön påverkar varandra.

Dagens föränderliga affärsklimat ställer höga krav på oirganisationer som vill jobba med innovation (Slavicek, 2011 & Drucker, 1995). Innovation handlar om processen för att samla in, utveckla, förenkla samt kommersialisera en idé (Mclean, 2005). Kreativitet och innovation kommer endast att ske sporadiskt om det inte finns en stödjande organisationskultur och tydliga processer för det (Malaviya & Subhash, 2005). Ett idéhanteringssystem hjälper organisationen att använda mänskliga resurser mer effektivt genom att se till att individer från hela organisationen kan bidra till innovationsarbetet (Lamont, 2004).  Volvo CE är ett globalt ledande företag inom tillverkningsindustrin och verksamt inom maskiner till byggindustrin. På grund av den hårdnande globala konkurrensen har företaget under de senare åren jobbat mer fokuserat med innovationsarbete. Under 2009 lanserade Volvo CE projektet Innovation Jam som via dess aktiviteter uppmuntrade personalen att föreslå innovativa idéer. Innovation Ham har sedan dess fått mycket positiv feedback och genererat många bra idéer. Nu står Volvo CE inför en ny utmaning i och med den kommande lanseringen av idéhanteringssystemet Interact. Målsättningen är att Interact skall bli lika väl mottaget som Innovation Ham. Därför kontaktades författarna för att undersöka förutsättningarna för att implementera idéhanteringssystemet under sommaren/hösten 2011.

Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationeratt skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen. Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen.

This study aims to study how different positions in Arbetsförmedlingen perceive the Innovative interplay. The Innovative interplay includes the components of the Creative climate dimensions; Idea time, Idea support, Challenge/participation, and the successful behaviours of; Questioning and Experimenting. These conditions together, can increase creativity in an initial phase of the innovation process. This is a quantitative cross-sectional study with a comparable design that uses and is based on already established research that includes creativity and innovation. The study has constructed a model development regarding the Innovative interplay that can be implemented in the Development process at Arbetsförmedlingen, which can be used as a complement during the initial phase of an innovation process.
Denna studie ämnar undersöka hur olika positioner inom Arbetsförmedlingen uppfattar det Innovativa samspelet. Det Innovativa Samspelet utgör komponenterna av de Kreativa klimatdimensionerna; Idétid, Idéstöd, Utmaning/deltagande och de framgångsrika beteendena av; Ifrågasätta och Experimentera. Dessa kan tillsammans öka förutsättningar för kreativitet i en initial fas av innovationsprocessen. Detta är en kvantitativ tvärsnittsstudie med en jämförande design som använder och utgår från tidigare forskares etablerade studier som berör kreativitet och innovation. Studien har konstruerat en modellutveckling kring det Innovativa samspelet som kan implementeras i Arbetsförmedlingens Utvecklingsprocess, och som kan användas som komplement under den initiala fasen av en innovationsprocess.

Syftet med denna studie är att undersöka sammanfogningsmöjligheterna mellan skaft och redskap med tånge som förutsättning. Följande frågor ställs i rapporten: Hur kan skaft och redskap sammanfogas med hjälp av tånge?  Hur kan man förstå de praktiska dilemman och möjligheter som uppstår när man ska sammanfoga ett skaft och en tånge? För att svara på frågorna tillverkade jag fyra skaft efter skriftliga instruktioner, och applicerade sedan de kunskaper jag förvärvat i tillverkandet av ytterligare åtta skaft. Jag dokumenterade observationer under arbetet, och sammanställde de steg som ingick i skaftningen. Processen analyserades efter Esko Mäkeläs perspektiv på kreativa processer i slöjden. Förutsatt att man väljer att forma skaftet efter att det limmats på tången, kan man säga att en skaftning består av sex steg: skissning, 2. förberedelse, 3. bearbetning, 4. limning, 5. utformning och 6. ytbehandling. Tången påverkar främst vilken metod som är lämplig eller enklast för att bearbeta skaftämnet och göra plats för tången, det vill säga steg 3. De tekniker som finns för att skafta ett redskap kan med få undantag delas in i två huvudgrupper, baserat på om steg 3 bearbetning- är grundat på sågning eller borrning. Under de olika stegen i skaftningen präglades arbetet och valen jag gjorde av olika kreativa och gestaltande överväganden och berodde helt på hur ett steg påverkade slutresultatet.