Thematische Bibliographien / Förskollärarkompetenser

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Förskollärarkompetenser“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 30. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 3. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Förskollärarkompetenser" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Förskollärarkompetenser"

Williams, Pia, und Sonja Sheridan. „Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 3-4 (08.01.2019): 127–46. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2901.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet är att analysera undervisning i förskolan. Analyserna utgår från kvalitetsbedömningar med Early Childhood Environment Rating Scale-3 (ECERS-3) (Harms, Clifford och Cryer 2014). Hög kvalitet i förskolan främjar barns lärande inom läroplanens målområden. Artikelns teoretiska ram utgörs av interaktionistiska och ekologiska teorier som innebär att individer och miljö konstruerar varandra i ett dynamiskt och ömsesidigt samspel (Bronfenbrenner 1979, 1986; Bruner 1996; Vygotsky 1986). Undervisning i förskolan definieras i texten som kommunikativ, interaktiv och relationell och behöver förstås i en samhällelig kontext. Kvalitetsbedömningar har genomförts i 153 svenska förskolor med ECERS-3. Resultaten visar att förskolans kvalitet varierar. Låg kvalitet bedöms på aktiviteter som kräver vuxnas engagemang, interaktion och kommunikation med barnen i form av undervisning. Det indikerar att förskollärares kompetens bildar en skärningspunkt för undervisningens kvalitet. Ytterligare forskning behövs för att utveckla förskolans undervisning och didaktik, vilket gynnar såväl barngruppen som enskilda barn och bidrar till en kompetenshöjning hos förskollärarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema "Förskollärarkompetenser"

Ahmeti, Blerta, und Elmina Ameti. „Förskollärarkompetenser, nyckeln till en god samverkan? : En kvalitativ studie om förskollärarkompetenser i relation till samverkan med vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska“. Thesis, Jönköping University, Förskolepedagogisk-didaktisk forskning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53784.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka hur behöriga förskollärare beskriver att deras förskollärarkompetenser används i mötet med vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska. Syftets frågeställningar berör hur förskollärare beskriver sina yrkeskompetenser i relation till samverkan med vårdnadshavare samt vilka yrkeskompetenser som anses vara betydelsefulla i mötet med vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska. I studien har en kvalitativ metod och tre fokusgruppsamtal använts. Sammanlagt har sju legitimerade förskollärare från två mångkulturella förskolor intervjuats. Ett interkulturellt perspektiv har genomsyrat studien och med hjälp av en tematisk analys har tre teman analyserats fram. Studiens resultat synliggör kommunikativ, social, omsorgs, ämnesdidaktisk och interkulturell kompetens som nödvändiga för samverkan. Förskollärarna i studien beskriver att kompetenserna används genom att förskollärarna är tydliga i sin kommunikation, tillmötesgående, öppensinnade och förstående. Med hjälp av sina förskollärarkompetenser synliggör förskollärarna förskolans uppdrag för vårdnadshavare samtidigt som det bidrar till att skapa dialog och tillitsfulla relationer. Dessutom beskrivs kompetenser som en naturlig del av yrkesprofessionen vilka är viktiga att synliggöra för att höja förskolläraryrkets status. Studiens resultat kan bidra till förståelse för förskollärares komplexa uppdrag och vilka förutsättningar som kan behövas i samarbetet mellan förskollärare och vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Skjäret, Falch Malin, und Cassandra Päivärinne. „Varför fick du men inte jag? : En kvalitativ studie som belyser olika perspektiv på förskollärarkompetens utifrån statens kvalitetssatsning, lärarlönelyftet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34792.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att undersöka vad som bedöms som förskollärarkompetens utifrån statens kvalitetssatsning, lärarlönelyftet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem förskollärare som blivit beviljade lärarlönelyftet samt tre förskolechefer som tagit beslut om vilka som skulle premieras. Resultatet visar att förskollärarnas engagemang för yrkesutvecklingen är stor samt att förskollärarna har ansvarsområden och uppdrag utöver arbetet i barngruppen. Slutsatsen visar att förskollärarnas yrkespersonlighet är en bidragande faktor till att de i praktiken lyckas kvalitetssäkra verksamheten samt att förskollärarna premierats för att deras arbetsuppgifter bidrar till skolutveckling och på så vis till yrkets professionsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jansson, Therese, und Petra Sjöholm. „ROLLFÖRDELNING MELLAN FÖRSKOLLÄRARE OCH BARNSKÖTARE I PRAKTIKEN : - En studie utifrån ett förskollärar-, barnskötar- och förskolechefs perspektiv“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32264.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vår studie är att undersöka vilka synsätt som förekommer kring rollfördelningen mellan förskollärare och barnskötare. Vi kommer även undersöka hur dessa yrkeskategoriers kompetenser tas tillvara i praktiken. I vår studie har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och intervjua fyra förskollärare, fyra barnskötare och deras förskolechef. Resultatet visar på att det både finns likheter och olikheter i synen på en tydligare rollfördelning och även hur kompetensen kan tas tillvara i ett arbetslag. Vår slutsats är att rollfördelning och ansvar mellan förskollärare och barnskötare upplevs tydligt på en diskursiv nivå som i förskolans läroplan och även i Skollagen men att denna skillnad inte blir lika tydligt i praktiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Berge, Karin, und Erica Höglund. „Hur ser förskollärare på sitt uppdrag? : - en kvalitativ studie om hur sex förskollärare tolkar sitt uppdrag och vilka kompetenser som krävs för att konkretisera förskolans uppdrag“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33416.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien har varit att undersöka sex förskollärares uppfattningar omförskolans uppdrag, hur kompetens uppfattas av pedagoger och vilka kompetenserpedagoger behöver använda sig av och hur de ska arbeta för att konkretiserauppdraget i verksamheten. Studien bygger på kvalitativa intervjuer medförskollärare på olika förskolor i olika delar av landet. Alla intervjuade pedagoger ärutbildade förskollärare och intervjusvaren har utgångspunkt i deras personligaupplevelser och berättelser av hur de ser på förskolans uppdrag. Det resultat vi fåttfram genom utsagorna från våra intervjupersoner visar att förskolans uppdrag sessom flerdelad med många komponenter och inget som går att beskriva med några fåord. I resultatet synliggör pedagoger att en kombination av utbildning och personliglämplighet krävs i arbetet att konkretisera förskolans uppdrag. Resultatet visar attverksamma pedagoger behöver använda sig av olika dimensioner av kompetens föratt skapa en förskola som främjar barns utveckling och livslånga lärande.

Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Ekemba, Gia Carlee, und Vjollca Eklund. „Stress hos förskollärare : En studie om faktorer som bidrar till stress hos förskollärare i det dagliga arbetet“. Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37792.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med examensarbetet är att bidra till ökad kunskap om varför förskollärare upplever stress i sitt yrke samt hur situationer som skapar stress kan förstås. För att få in så många svar som möjligt samlade vi in data genom en enkät. Enkäten har besvarats av 43 förskollärare i 16 olika län i Sverige. För att nå syftet med studien har vi använt följande frågeställningar: Vilka situationer skapar stress i det dagliga arbetet enligt förskollärare? Hur kan dessa stresskällor förstås? Enkäten som skapats i MS (Microsoft) forms har där gett oss olika diagram över svaren. Resultatet analyseras på två olika sätt. Ena forskningsfrågan analyseras genom en tematisk analys och andra frågan analyseras genom Bronfenbrenners systemteori. Resultatet visar oss att förskollärarna upplever stress på arbetet och att den största anledningen till den upplevda stressen är stora barngrupper följt av administrativa arbetsuppgifter, barn i behov av särskilt stöd, höga ljudnivåer, resursbrist och konflikter. Med hjälp av Bronfenbrenners systemteori har vi förstått dessa stresskällor utifrån olika system. Slutsatser som vi kan dra är att barngrupperna ser ut som de gör eftersom Skolverkets (2017) allmänna råd inte har bestämda riktmärken kring antalet barn i barngrupperna vilket underlättar för kommunernas beslut om ökade storlekar på barngrupperna. En annan slutsats som vi kan dra av studien kopplat till forskning som vi tagit del av är att mycket går att knyta till storleken på barngruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bergwall, Sara, und Talita Tekin. „När situationerna med barn blir svåra att hantera. Förskollärares upplevelser av situationer i förskolans vardag“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-76648.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse kring situationer i förskolans vardag då förskollärare upplever att deras pedagogiska kompetens inte räcker till i mötet med barnen. För att besvara våra forskningsfrågor och uppnå syftet har vi använt oss av elva ostrukturerade intervjuer. Utifrån situationerna som förskollärarna beskriver i intervjuerna har vi fördjupat oss i hur förskolans vardag kan upplevas som komplex för förskollärare. Resultatet visar att det finns situationer i en förskollärares vardag där dem inte räcker till. Fokuset ligger vid att förtydliga vilka dessa situationer är samt vad som bidragit till att förskollärarna inte räckt till i samband med barnen. Studien bidrar således med konkreta exempel av olika typer av situationer i förskolans vardag. De konkreta situationerna vi kom fram till i resultat av studien blev situationer vid måltid, svårigheter med verbal kommunikation, utåtagerande beteende och underbemanning. Vid måltidssituationerna blev det följdeffekter när förskollärarna tillgodosåg ett visst barns behov då andra barn ville inkluderas, vilket i sin tur blev problematiskt för förskollärarna att hantera. I situationerna rörande svårigheter av verbal kommunikation framkom det delvis att problematiken i situationerna uppstod då svenska inte var det gemensamma språket. Det framkom även att kommunikationssvårigheterna bidrog med svårigheter att förmedla demokratiska värderingar till barnen då barnen har en annan etnicitet, därmed andra värderingar. Situationerna där förskollärarna upplevde att barnen hade utåtagerande beteenden, bidrog till att förskollärarna blev stressade på grund av olika faktorer som exempelvis: kravet att kunna hantera barnet, hög ljudnivå runt om kring och samtidigt hantera andra uppgifter eller andra barn. Dessa faktorer bidrog till att situationerma blev problematiska att hantera. Slutligen framkom det i resultatet att underbemmaning var den bidragade faktorn till svårigheten av att hantera situationerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sundquist, Mette. „Begränsande och möjliggörande faktorer för undervisning : En intervjustudie om förskollärares förståelse för undervisningsbegreppet“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73079.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose with this study is to make limiting and enabling factors for teaching in preschool visible. The study assume from an ecological of human development theory and a fenomenographic method with a thematic course. The study is built on preschool teacher´s understanding of the teaching concept. The result shows that preschool teachers strive for prerequisites to implement and carry though the teaching. Result also shows that preschool teachers strive for an equivalent preschool. Preschool teachers consider that teaching is a right that all of the children have. The result shows that preschool teachers strive to get all the children the same possibilities and opportunities to grow and learn.
Syftet med studien är att synliggöra begränsande och möjliggörande faktorer för undervisning i förskolan. Studien utgår ifrån en utvecklingsekologisk teori och en fenomenografisk metodansats med en tematisk inriktning. Studien bygger på förskollärares förståelse av undervisningsbegreppet ur förskolans kontext. Resultatet visar att förskollärare strävar efter rätt förutsättningar för att kunna implementera och genomföra undervisning. Resultatet visar också att förskollärarna strävar efter en likvärdig förskola. Förskollärarna anser att undervisning är en rättighet som alla barn ska ha. Resultatet visar att förskollärarna strävar efter att ge alla barn samma möjligheter och förutsättningar till utveckling och lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Rebecka, Vahlström. „Förskollärares kompetensutveckling och förutsättningar för undervisning av fysik i förskolan : En studie av sju förskollärares uppfattningar om deras kompetensutveckling och fortbildning i fysik samt förutsättningar för fysikundervisning i förskolan“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66294.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study was to investigate seven in-service preschool teachers’ conception of their competence in physics, needs in further educational training and their perceptions around conditions surrounding physics education in preschool. The study is based on a phenomenographic approach where individual interviews have been conducted.The study shows that most of the preschool teachers feels that physics is difficult and something they are struggling with, both when it comes to teaching and understanding the subject themselves. Everyone in the study does not share these thoughts. The conception that also appears is that they do have good knowledge in the subject but not in teaching it. Most of the teachers are open minded in their needs of professional development. They express that they want education in the form of workshops, that both has a basic theoretical and practical approach. A minority feels that they can seek further development themselves through various types of literature. The study shows that there are many aspects of underlying conditions for why they do not teach preschoolers in physics. Perception that stands out are time-economic circumstances, their lack of knowledge in physics, lack of interest in the subject and arguments that indicate that they also use the preschoolers’ lack of interest as a defending argument.
Syftet med studien är att undersöka sju verksamma förskollärares uppfattningar kring deras egen kompetens, behov av fortbildning och deras uppfattningar kring förutsättningar för fysikundervisning i förskolan. Studien grundar sig på fenomenografisk teori och metodologi och semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod.Studien visar att majoriteten av förskollärarna uppfattar sina kunskaper i fysik som mindre bra och upplever fysikämnet som svårt. De få som anser sig ha goda kunskaper i fysik uttrycker trots goda kunskaper i ämnet osäkerhet kring hur de ska undervisa i fysik. Studien visar att förskollärarna i allmänhet känner att de behöver kompetensutveckling framförallt i hur de ska undervisa i fysik i förskolan. Majoriteten av förskollärarna i studien vill ha fortbildning i form av workshops eller föreläsningar som har både teoretiska och praktiska inslag. Förskollärarnas uppfattningar om förutsättningar för fysik i förskolan visar på en mängd hinder för utvecklande av fysikundervisningen. De lyfter speciellt det tidsekonomiska begränsningar som finns, bristande kunskaper i fysik, bristande intresse i fysik och använder också barnens intressen som starkt argument till att de inte arbetar med fysik i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!