Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Förskollärares strategier.
Dissertationen zum Thema „Förskollärares strategier“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Förskollärares strategier" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Forss, Mikaela, und Nordström Malin Fäger. „Förskollärares strategier för att främja alla barns språkutveckling“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67734.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare kan arbeta för att alla barn ska kunna stödjas i sin språk- och kommunikationsutveckling i förskolan, samt vad som kan påverka förutsättningarna för detta. Genom studien vill vi belysa vilka strategier förskollärare använder sig av för att främja barns språkutveckling och hur de arbetar för att stödja de barn som är i behov av extra stöd. De metoder vi har använt oss av för att samla in vår data var kvalitativa metoder i form av observationer av och samtal med förskollärare på två olika förskolor. Resultatet av studien visar att förskollärarna använde sig av flera strategier för att främja barns språkutveckling. Dock såg vi även brister i förskollärarnas arbetssätt såsom att de inte tog tillvara på tillfällen som gavs för att utifrån barnens intresse främja deras språk, att de inte inväntade barnens svar, att de ställde slutna frågor som inte utmanar barnens språk samt att de inte till fullo tog tillvara på språkfrämjande material. Trots detta kunde vi se att barnen fick möjligheter att utveckla sitt språk, framförallt tillsammans med andra. Förskollärarna hjälpte att tolka det barnen försökte uttrycka, upprepade det barnen sa, ställde frågor till barnen, använde leksaker som hjälpmedel för att göra lärandet lustfyllt, gav flera definitioner på nya ord, uppmuntrade barnen att tala med varandra och hålla igång samtal, anpassade sitt språk efter barnens ålder och nivå, utmanade barnen genom att använda ett svårare språk, rättade barnen vid felsägningar och läste böcker för dem. Vi kunde även se att förskollärarna använde sig av språkfrämjande material såsom språkutvecklande spel, praxisbilder, TAKK och bildstöd. Slutsatsen vi kan dra från vår studie är att förskollärarna stödjer barnens språk i både den fria leken och i styrda aktiviteter som är delar av den vardagliga verksamheten i förskolan.
2
Jansson, Karlén Therese. „Strategier för inkludering : - En intervjustudie om förskollärares strategier för barns inkludering i lek“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36613.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Jag har utfört en studie där jag granskat vilka strategier och lekregler förskollärare använder sig av i verksamheten för att inkludera barn i lek. För att få svar på detta har jag använt mig av tidigare forskning och litteratur som jag anser vara relevant för min undersökning. Den innefattar främst vad lek är och vilka förutsättningar ett barn behöver behärska för att kunna leka samt lekteorier och strategier för att inkludera barn i lek. Metoden jag använt mig av för att besvara mina fråge-ställningar är kvalitativ intervju och jag har intervjuat fem verksamma förskollärare som arbetar med barn i åldern 1-5 år. I resultatet framkom att det är förskollärarnas ansvar att inkludera alla barnen i leken och att det är förskollärarnas deltagande i leken som främjar ett inkluderande. Alla barn ska inkluderas i leken, men inte i alla lägen då barnens lek ska respekteras.I have conducted a study where I reviewed which strategies and play rules preschool teachers' uses in preschool to include children in play. To get answers to this I have been using previous research and literature that I consider to be relevant to my examination. It involves what play is and what conditions children need to master to be able to play and as well play theories and strategies to include children in play. The method I have used to answer my questions are qualitative interview and I have interviewed five active preschool teachers' working with chil-dren aged 1-6 years old. The results revealed that there are preschool teachers' responsibilities to include all the children in play and that there are preschool teachers' participation in play that promotes an inclusive environment. All children should be included in play, but not in all situations because children’s play must be respected.
3
Henriksson, Malin, und Linnéa Sörensen. „Förskollärares arbete med barnlitteratur : Faktorer av betydelse för hur förskollärare uppfattar sitt arbetemed barnlitteratur i verksamheten“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42461.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie har sin utgångspunkt i förskollärares intresse för barnlitteratur och hur det kan kopplas till hur de arbetar med barnlitteratur i sin verksamhet. I studien deltog totalt 98 förskollärare från större delen av Sverige, vi intervjuade fyra förskollärare och resterande svarade på en online-enkät, vilket gör att det bli både en kvalitativ och en kvantitativ studie. För analys så användes en tematisk innehållsanalys där teman skapades via färgkodning. Vi fick inga svar av förskollärare som inte var intresserade av att arbeta med barnlitteratur, vilket gjorde det svårt att få svar på hur förskollärarnas individuella intresse kan speglas i deras arbete med barnlitteratur. Däremot uppstod några skillnader mellan de som hade ett starkare samt svagare intresse för barnlitteratur, där arbetssätten skiljde sig åt. Till exempel att fler av de med starkare intresse använde sig av barnlitteratur i sina temaarbeten. Däremot är slutsatsen att fortbildning kan vara nödvändig för att förskollärare ska få en större kunskap om barnlitteratur vilket också kan leda till ett större intresse.Betyg i Ladok 210606.
4
Lawner, Pia. „Förskollärares förhållningssätt till högläsningen och berättandet i förskolan. : – Kring strategier, lärande, möjligheter och hinder“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38749.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med min studie är att undersöka förskolepedagogernas förhållningssätt till högläsning och i berättande i förskolan. Det dels med bakgrund av att lärplanen säger att pedagogerna ska lägga en grund till att barnen utvecklar ett nyanserat ordförråd och talspråk, även att barnen utvecklar ett intresse för skriftspråket (Skolverket, 2010, s. 10). Studien består av intervjuer med svar från sju pedagogen från sex olika förskolor. Teoretisk bas är från Lev S. Vygotskijs sociokulturella teori, vilket dels handlar om hur barn lär i samspel och i kommunikationen med andra erfarna vänner och pedagoger. Samtliga informanter uppger att de strävar efter att mer kunna få in högläsning och berättande i verksamheten och göra det intressant för barnen. Det för att väcka barnen intresse för språket och därmed skapta möjligheter till att ge dem en grund till deras språk- och skrivutveckling. Informanterna lyfte olika syften till-, förhållningssätt till- och tycks använda olika strategier till både när det gäller högläsning och berättande. Det är även en spridning av olika faktorer som kan påverka och ges en möjlighet till dessa aktiviteter.The purpose ofmy studyis to investigatepreschooleducators'approach toreading aloudandstorytellingin preschool. Partly are the background of the curriculum say thatteachers willlay a foundationto children developinga nuancedvocabulary andspoken language, even the childrendevelopan interest inthe written language(National Agency for Education, 2010, p. 10). The study consists ofinterviews withresponsesfrom seveneducatorsfrom sixkindergartens.The theoretical basisis fromLevS.Vygotskijssocioculturaltheory,which on one handis about howchildren learnthrough interactionandcommunicationwith other experiencedfriends andteachers. Allinformantssay theyaspire tomorebe able to getintoreading aloud andstorytellinginbusiness andmake it interesting forkids. It istobring the kidsinterest inthe languageand thuscreated opportunities togive thema foundationfortheirlanguage andwriting skills. Informantshighlightedvarious purposessupply, attitudessupply andseem touse differentstrategies interms of bothreading aloud andstorytelling.Thereisalsoa proliferation ofdifferent factors thatcan affect and begivenan opportunityto theseactivities.
5
Karlsson, Amanda, und Dabyan Jeylan Serif. „Flerspråkighet i förskolan : Strategier, utmaningar och fördelar utifrån förskollärares synsätt“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25157.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Inledning Examensarbetet utforskar ämnet flerspråkighet utifrån några verksamma förskollärares erfarenheter i praktiken. Fokuset befinner sig på strategier, utmaningar och fördelar. Förskolans värdegrund syftar på gemenskap och likabehandling samt förskolans uppdrag är att erbjuda en likvärdig utbildning, oavsett bakgrund och förstaspråk. Vi kopplar vår undersökning till den sociokulturella teorin på grund av att den motsvarar vårt undersökningsområde på ett vetenskapligt sätt. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares synsätt kring arbetet med flerspråkighet inom förskolan genom att lyfta upp strategier, utmaningar och fördelar. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Vi genomförde elektroniska intervjuer på två olika förskolor, där antalet flerspråkiga barn varierar. Åtta förskollärare deltog i undersökningen. Resultat Baserat på svaren av intervjuerna, blev resultatet att det finns både utmaningar och fördelar kopplade till arbetet med flerspråkighet. Deltagarna tar upp olika arbetssätt, beroende på barngrupp, barnens ålder, egna kompetenser samt samverkan med hemmet. Ett exempel på praktiska tillvägagångssätt som framkommer är kapprums bibliotek, TAKK, medierande redskap och konkret undervisning. Dessutom uppmärksammas samarbetet med vårdnadshavarna som en relevant faktor, vilket leder till utmaningar för pedagogerna. Parallellt med det, belyses olika fördelar med flerspråkighet i förskolan, bland annat ökad förståelse och respekt för varandras olikheter.
6
Wallin, Angelica. „Didaktiska strategier inom naturvetenskap : en kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17920.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att utveckla kunskap om förskollärares didaktiska strategier vid arbete med naturvetenskap. Hur förskollärare motiverar val av metod vid lärandesituationer. Studien är kvalitativ med en teoretisk utgångspunkt i fenomenografin. Den kvalitativa metoden i studien är semistrukturerade intervjuer där svaren analyserats i olika kategorier för att försöka se olika samband för att sedan koppla till litteratur som har anknytning till studien. Via kategorierna synliggörs resultaten att intresse, engagemang och samtal med barnen anses som betydelsefulla delar vid barns lärande om naturvetenskap samt att barnens intresse står i fokus för val av lärandeobjekt och metod.
7
Tagesson, Ida, und Anna Lindahl. „Modersmål i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares arbetssätt och strategier“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79835.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring betydelsen av barns modersmål och hur de arbetar med modersmålsutveckling i barngrupper med många olika modersmål. Enligt läroplanen för förskolan har alla barn rätt till stöd i modersmålsutveckling och det framkommer även i skollagen. De frågeställningar som studien utgår från behandlar hur förskollärare resonerar kring modersmålets betydelse, vilka verktyg och strategier som används i arbetet och de utmaningar de ställs inför i stöttandet av barns modersmål i barngrupper där många olika modersmål finns representerade. Studien bygger på kvalitativ metod där sju förskollärare från tre olika kommuner har intervjuats. Det sociokulturella perspektivet och centrala begrepp ligger till grund för analysen. Det framkommer hur förskollärarna resonerar kring modersmålets betydelse för barns språkutveckling och att förskollärarna använder olika strategier och verktyg i arbetet med barns modersmål. Alla förskollärare i studien använder föräldrar i stöttandet av modersmålet då de inte kan språket. Andra hjälpmedel som böcker, bilder och spel används för att främja barns språkutveckling. Det framkommer även att det är en utmaning för förskollärarna då det inte finns något uttalat arbetsätt och att det är en brist på tillgång på konkret material.
8
Sör, Sara. „Främjande av berättande i förskolan : En studie om förskollärares strategier för att främja berättande“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56612.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of my study was to find out what strategies educators use in preschool to promote narrative, both regarding the educators themselves and the children's narrative. This I wanted to find out by interviewing preschool teachers regarding how they feel that the preschool's activities and their actions promote the narrative, as well as the materials and environments used for this purpose. The method I used in the study was semistructured interviews. Participation was five respondents, all preschool teachers. The interviews were recorded with the respondents' consent. The result shows that the pre-school teachers in the study build different environments, create cozy spaces and specific reading lanes to promote the story. Even the light can be used to amplify the story. The results show that strategies used by the preschoolers to listen to children's stories are to ask questions about what the children are saying, follow-up questions based on the story, and to relate children's stories to what's happening in the day's activities. This is stated by all respondents as important in promoting children's own stories. Preschool teachers state that they use the voice, body and eye contact with the children, to show that they actively listen and that what the child is telling is important and priority.Syftet med min studie var att ta reda på vilka strategier pedagoger använder sig av i förskolan för att främja berättande, både gällande pedagogerna egna samt barnens berättande. Detta ville jag ta reda på genom att intervjua förskollärare gällande hur de anser att förskolans verksamhet och deras agerande främjar berättandet, samt vilka material och miljöer som används för detta ändamål. Metoden jag i studien använde var semistrukturerade intervjuer. Deltagande var fem respondenter, alla förskollärare. Intervjuerna spelades med respondenternas samtycke in. Resultatet visar att förskollärarna i studien bygger upp olika miljöer, skapar mysiga rum och specifika läshörnor för att främja berättandet. Även att ljuset kan användas för att förstärka berättandet. Resultatet visar att strategier som förskollärarna använder vid lyssnande till barnens berättelser är att ställa frågor om det barnen berättar, följdfrågor utifrån berättandet samt att relatera barnens berättelser till det som händer inom verksamheten under dagen. Detta förs fram av alla respondenter som viktigt i främjandet av barnens egna berättande. Förskollärarna uppger att de använder rösten, kroppen samt har ögonkontakt med barnen, för att visa att de aktivt lyssnar och att det barnen berättar är viktigt och prioriterat.
9
Pettersson, Therese, und Ameli Olsson. „Barns konflikter i förskolan : Förskollärares beskrivningar av konflikter och strategier i konflikthantering“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44328.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att synliggöra förskollärares strategier för att hantera barns konflikter i förskolan. Frågeställningarna är att ta reda på hur förskollärarna i studien beskriver barns konflikter samt vilka olika strategier de uttrycker att de använder i arbetet. Den metod som används i denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att förskollärarnas strategier präglas av att vara inlyssnande, att använda verbal och kroppslig kommunikation samt vara lugn och visa tydlighet i barns konfliktsituationer. Förskollärarna visar enighet om att det krävs olika strategier och hantering av konflikter beroende på situation, barn och tillfälle. Det är också viktigt att låta alla inblandade få talutrymme för att uttrycka sina känslor och uppfattningar.
10
Holmbäck, Ida, und Caroline Zandén. „Förskollärares syn på barns relationsskapande på en begränsad förskolegård“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67577.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie syftar till att beskriva förskollärares syn på barns relationsskapande på en begränsad förskolegård. För att undersöka detta valde vi att fokusera på förskollärares uppfattningar kring barns relationsskapande på en begränsad förskolegård, samt förskollärares strategier för att utveckla förskolegården i förhållande till barns relationsskapande. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna hade två olika uppfattningar gällande om den begränsade förskolegården påverkar barns relationsskapande. Både förskollärares förhållningssätt och förskolegårdens storlek ansågs vara av betydelse. Det framkom även att förskollärarnas strategier för att utveckla den begränsade förskolegården varierade. De olika kategorier som sammanfattar de strategier förskollärarna beskrev för att utveckla förskolegården var miljö och material, stöd utifrån och kompletterande miljöer. Resultatet diskuteras sedan i relation till inledningen, bakgrund och tidigare forskning.
11
Borrbring, Frida. „Nyanlända barns andraspråksutveckling : En studie på Montessori om förskollärares uppfattningar kring språkstimulerande strategier“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21126.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Inledning: Då dagens invandring har ökat markant de senaste åren ställer detta stora krav på förskollärares kunskap om språkutvecklande strategier för nyanlända barns andraspråksutveckling, utveckling av det svenska språket. Syfte: Studiens syfte är att undersöka montessoriförskollärares strategier för att stimulera nyanlända barns utveckling av det svenska språket. Metod: Utifrån undersökningens syfte och frågeställning har kvalitativa intervjuer genomförts med fem förskollärare. Resultat: Undersökningens resultat visar att samtliga montessoriförskollärare ser tryggheten som den absolut viktigaste aspekten för att nyanlända barns utveckling av ett andraspråk ska vara möjlig. Föräldrasamverkan är därför en viktig del i förskollärares trygghetsskapande arbete. Det handlar om att få nyanlända föräldrar och barn att känna en trygghet för den svenska förskolan och att förskoleverksamheten är något positivt. Viktiga språkstrategier för nyanlända barns utveckling av det svenska språket betraktar förskollärarna som sagor, sångkort, bilder samt tecken som stöd. Dock är inget material språkutvecklande om inte förskollärare använder språket som ett lär verktyg för att i samspel med nyanlända barn göra materialet språkstimulerande
12
Tretvik, Linda. „Samvarokompetens i förskolan : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares erfarenheter av att stödja barns samvarokompetens“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24128.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet var att synliggöra förskollärares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollärarnas tankar kring användningen av olika strategier och arbetssätt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av samvarokompetens som här ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet samvarokompetens innefattar sociala förmågor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes även teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att främja social utveckling hos barn. Samspelsvårigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt på barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svårigheter senare i livet. Därför är det viktigt att uppmärksamma samspelsproblem redan i förskolan och arbeta med att främja god social utveckling hos alla barn. För att genomföra undersökningen gjordes kvalitativa intervjuer med sex olika förskollärare på olika förskolor. I resultatet beskrev förskollärarna att en bra värdegrund och ett bra förhållningssätt hos pedagogen där den vuxne är engagerad och närvarande både mentalt och fysiskt är betydelsefullt i arbetet med barns samvarokompetens. Informanterna betonade även att tydliga regler, en struktur i vardagen och att dela in barnen i mindre grupper är a och o i arbetet med att skapa ett gott socialt klimat i barngruppen där varje barns sociala utveckling får ta plats.
13
Eriksson, Ingvor. „Att synliggöra det osynliga barnet : Förskollärares uppfattningar om strategier som inkluderar inåtvända barn“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13314.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel.
14
Balder, Lina, und Sandra Persson. „Inflytande och delaktighet på förskolans utegård : En studie om förskollärares strategier för att möjliggöra inflytande och delaktighet“. Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85035.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study aims to find and make visible strategies educators use to enable influence and participations for the children in the schoolyard. The purposewas investigated through an unstructed survey with qualitative questions to give educators space to formulate their experince and thoughts about children´s influence and paritcipation in the yard. Shier´s (2001) participation model was used when designed the questionnaire, as well as a theoretical starting point when analyzing data. The model is a tool to make participation and influence visible. Importent concepts is highlighted such as attitudes as it turns out to be a significant aspect of the children´s opportunities in the encounter with the adult. The results show that the educators listen to the children´s opinions and wishes, that they can largely meet the needs, but factors such as lack of time and lack of staff can stand in the way. We see that Shier´s (2001) model challenges the preschool, at the organizational level where the educators do not have the same opportunities to influence. The challenge also ends up with the educators, are they prepared for a change, for example in routine situations? The focus in this study is more on a here and now perspective where in the results part of the study, different strategies emerge that are useful for the educators in the work of increasing children´s participation and influence in the yard. In the study´s conclusion, we present our knowledge contribution to the presschool profesion where we, among other things, highlight a result that strengthens previous research and literature. One result that clearly emerged is how crucial the educator´s attitude is in the encounter with the children for what opportunities are given to them.
15
Ottosson, Josefin, und Jennica Leviné. „Förskollärares arbete för att skapa förutsättningar för socialt samspel mellan barn“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78438.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien fokuserar på socialt samspel mellan barn och på vilket sätt förskollärare möjliggör detta samspel. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och berör socialt samspel, lek, konflikthantering och social uteslutning. I resultatet tolkades förskollärarnas svar som tecken på att de skulle kunna ha olika barnsyn. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares arbete för att skapa förutsättningar till socialt samspel mellan barn. De frågeställningar som studien utgår från är: Vilka strategier använder sig förskollärare av för att stödja barns sociala samspel? Samt: Vilka utmaningar upplever förskollärare i arbetet med att stödja barns sociala samspel? För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det resultat som studien visar är att de sätt som förskollärarna talar om strategier och utmaningar i socialt samspel varierar. I resultatet kan man se tecken som skulle kunna tolkas som att förskollärarna har olika barnsyn, och att denna i stor utsträckning påverkar vilka förutsättningar de ger barn till socialt samspel. Dessa tecken tolkas ur förskollärarnas sätt att tala om barnens olika behov av stöttning av pedagog i socialt samspel, då vissa av förskollärarna framhåller att barn behöver mycket stöttning, medan andra berättar att barnens sociala samspel gynnas av att de får utrymme att vara ifred. Tecken på olika barnsyn tolkas även ur förskollärarnas sätt att berätta om hur de agerar vid olika utmaningar i det sociala samspelet, som konflikthantering och uteslutningar.
16
Molin, Amanda, und Jenny Larsson. „Sex förskollärares arbete med barn som har kommunikativa funktionsnedsättningar - en intervjustudie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26220.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning Undersökningen har strävat efter att besvara undersökningsfrågan ”Vad har förskollärare för strategier för att inkludera barn med kommunikativa funktionsnedsättningar?”. Allt fler barn i förskolan har kommunikativa funktionsnedsättningar, såsom en fastställd diagnos, annat modersmål eller är sen i talutvecklingen av andra orsaker. Det är därför viktigt att förskollärarna i förskolan hjälper dessa barn med kommunikationen samt inkluderar barnen i verksamheten och barngruppen. För att besvara undersökningsfrågan har intervjuer gjorts med sex förskollärare. Intervjuerna spelades in och skrevs sedan rent. Därefter granskades det insamlade materialet och fem kategorier hittades och namngavs utifrån strategierna och informationen som de intervjuade förskollärarna gett vid intervjutillfället. I första delen av resultatet framkommer det vid vilka situationer barnens kommunikativa funktionsnedsättningar främst blir synliga. Det är först och främst i den fria leken som den bristande kommunikationen hos barnen blir märkbar. I den andra delen blir strategierna beskrivna med citat och exempel som förtydligar hur strategierna används. Strategierna som förskollärarna använder sig av för att inkludera och utveckla barnen i kommunikation är kommunikation med bilder och tecken, kommunikation med handdocka, turtagning, bjuda in barnen och inspelning. Strategierna är sammanställda i en tabell med en beskrivning i slutet av resultatet. Det har framkommit av undersökningen att det är kommunikation med bilder och tecken som är strategin som förskollärarna främst använder sig av för att inkludera, utveckla och kommunicera med barnen. I diskussionen som följer efter resultatet diskuteras strategierna och hur de kan hjälpa barnen i deras kommunikativa utveckling och i deras kommunikation med andra. Det diskuteras om varför kommunikativa verktyg ska användas och att de bör ske på en intensivare nivå med fokus på bilder och tecken.
17
Mattsson, Tove, und Jaana Ström. „Barns möte med berättande i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares strategier för att stjöda barns berättande“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54591.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare kan främja barns språkutveckling genom berättande. Vi genomförde 8 intervjuer med yrkesverksamma förskollärare som datainsamlingsmetod för studien. Resultatet visade att förskollärarens roll är betydelsefull för hur barnen utvecklar sitt berättande. Strategier som synliggjordes i både resultat och analys för främjandet av barns berättande var att använda utvidgande frågor i samtal men även genom sagor, högläsning och andra uttryckssätt. Utmaningar som framkommer i resultatet var att stora barngrupper kan försvåra förskollärarens arbete med barns berättande. Ett sociokulturellt perspektiv är utgångspunkten för analysen, där språket är centralt för barns tänkande och lärande.
18
Henry, Isabelle, und Elin Andersson. „Förskollärares arbete med barn med avvikande beteenden“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32199.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur förskollärare upplever arbetet med barn med särskilda behov och avvikande beteenden samt vilka metoder de tillämpar i sin verksamhet i arbetet med dessa barn. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med sex stycken förskollärare i tre olika kommuner. Den teoretiska ram som vi har utgått ifrån är det sociokulturella perspektivet och det specialpedagogiska perspektivet. Vår resultatdel är baserad på våra intervjufrågor samt de svar vi fick, som vi också återkopplar till de två rubrikerna teoretiska perspektiv och tidigare forskning. I detta arbete önskar vi få en mer tydlig bild av hur de som är verksamma i förskolan tolkar begreppet särskilt stöd, om det finns beteenden hos barn som kan upplevas problematiska, om hur den specialpedagogiska kompetensen ser ut samt tankar om olika strategier man kan tillämpa i arbete med barn i behov av särskilt stöd. Fokus hamnade på de barn som är introverta respektive de som är utåtagerande, att dessa beteenden kan ringas in som problematiska samt att majoriteten av våra informanter ansåg att de besitter den kompetens som krävs, samtidigt som det finns en önskan om mer utbildning.
19
Karlsson, Cecilia, und Raluca Trailovic. „Hur yngsta barns inflytande möjliggörs i förskolan : - Förskollärares beskrivningar om olika strategier och utmaningar“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48151.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om förskollärares arbete med de yngsta barnens rätt till inflytande i den dagliga förskoleverksamheten. I denna kvalitativa studie har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv och centrala begrepp inom teorin. I resultatet framkommer det att förskollärare anser att det är viktigt att främja och möjliggöra de yngsta barns inflytande i förskoleverksamheten. Förskollärare lyfter både strategier och utmaningar som förekommer i arbetet med de yngsta barns inflytande. Studiens slutsats är att det krävs närvarande och lyhörda förskollärare, för att kunna se och stötta alla barn i att få uttrycka sin åsikt. Vidare behöver förskollärare se yngsta barn som medmänniskor med rättigheter.
20
Johansson, Jennie, und Sanna Zwahlen. „”Det är inte ens fel att två träter” : Förskollärares strategier vid barns konflikthantering i leksituationer“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40155.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare uttrycker kunskaper och strategier kring barns konflikthantering i leksituationer. Vilket grundar sig i vårt problemområde som handlar om att lärande går före omsorg och att förskollärare behöver didaktiska ämnesinriktade kunskaper för att kunna skapa lärandesituationer för barnen under konfliktsituationer. Studien gjordes genom en kvalitativ enkät där fyra rektorer i mellersta Sverige blev tillfrågade att be sina förskollärare delta i undersökningen. Elva förskollärare valde att delta i studien och därmed fick vi in tillräckligt med data för att kunna analysera svaren. Resultatet analyserades utifrån ett didaktiskt perspektiv för att få syn på förskollärares kunskaper och strategier vid barns konflikthantering i leksituationer. Resultatet visar på att förskollärare har strategier kring barns konflikthantering i leksituationer vilket flera av förskollärarna anser sig ha erhållit från yrkeserfarenhet. Strategier som varit återkommande bland förskollärarna är att barnen själva behöver ges möjlighet till att lösa konflikterna själva, klarar inte barnen av det själva finns förskollärarna där som ett stöd för att tillsammans finna lösningar på konflikten mellan barnen. I diskussionen drar vi en slutsats att förskollärarna har kunskaper kring hantering av barns konflikter och att de ser varje konflikt som ett lärandetillfälle.2020-06-08
21
Gustafsson, Nina. „Pedagogiska strategier för inkludering av barn inom autismspektrat : en intervjustudie av fyra förskollärares erfarenheter“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13325.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Utifrån Lpfö98 (Skolverket, 2010) samt Skollagens paragraf 9 (SFS, 2010:800) om särskilt stöd i förskolan, framträder en oklarhet i tillvägagångssättet i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Då oklarhet om hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd går tillväga är framträdande, samt att det är förskollärarna som ser och arbetar med dessa barn dagligen, har denna intervjustudie genomförts i syfte att undersöka vilka pedagogiska strategier för inkludering som finns att tillämpa. Samt att se vilka av dessa förskollärare använder sig av vid inkludering av barn inom autismspektrat i förskolan. För att få svar på detta har en intervjustudie utförts, fyra förskollärare har intervjuats. Intervjuerna har varit strukturerade med frågor som enbart varit relevanta i förhållande till studiens syfte. Intervjufrågorna har däremot varit ostrukturerade, då svarsmöjligheterna varit öppna. Trost (2010) beskriver att det är den intervjuade som bestämmer vilken struktur svaret får då frågorna är ostrukturerade. För att analysera det insamlade materialet har ljudinspelningarna från intervjuerna transkriberats, lyssnats på och lästs ett flertal gånger för att göra ett utrönande av vad den enskilde menar. Trost (2010) skriver att det i analysen av kvalitativa intervjuer kan framträda ett antal mönster ur de intervjuades egna föreställningsvärldar. Dessa mönster presenteras i resultatdelen i studien. De pedagogiska strategier som framkommit i denna studie är att de använder sig av bildscheman, detta för att göra dagarna lättare för barnet och att barnet kan gå till schemat själv och kolla. De kan då se hela dagens planering i bilder och det medför att de för att de känner ett lugn. De delar även in barngruppen i mindre grupper då barn inom autismspektrat har ofta, men inte alltid svårt att vara i en större barngrupp. Förskollärarna som intervjuades uttryckte att de försökte skapa mindre grupper för att barnet i fråga skulle kunna vara med och att när de hade mindre grupper så medförde de en lugnare miljö. De försöker även ha en så strukturerad miljö som möjligt med rutiner för att undvika överraskningar. Dessa strategier medför en lugnare miljö, vilket är precis vad barn inom autismspektrat är beroende av, det medför även att de själva kan känna sig trygga, de kan kommunicera med hjälp av bilder och bildscheman som i sin tur gör att de kan känna att de är en i gruppen och att de kan lyckas.
22
Kidane, Tsega. „Språkutveckling genom estetiska uttrycksformer: : En intervjustudie om förskollärares strategier och hinder i sin undervisning“. Thesis, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445109.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
sammanfattning Syftet med denna studie var att via kvalitativa intervjuer med fem förskollärare undersöka hur förskolläraren arbetar med bild, drama och musik för att främja barns språkutveckling. Dessutom framkom det som begränsar och möjliggör förskollärarnas strategier i undervisningen. Förskollärarnas svar samlades in som material vilket sedan analyserades tematisk samt behandlades utifrån ramfaktorteoretiskt perspektiv. Studien visade att dessa förhållanden som personaltäthet, barngruppsstorlek, barn sammansättning, tid, miljö och material påverkar förskollärarnas strategier i deras bild, drama och musikundervisning. Ramarna påverkade även barnets språkinlärning i undervisningen. Låg personaltäthet, barngruppens storlek och tid var de faktorer som hindrade förskollärarnas mest i arbete med estetiska uttrycksformer i syfte att uppnå läroplanens mål. I resultaten visade det sig att beroende på vilken typ av aktivitet så kan barngruppens storlek variera till exempel bildaktiviteter krävde fler pedagogers närvaro och färre barn i undervisningen. Medan i musikaktiviteten är det raka motsatsen då det inte krävdes fler pedagogers närvaro och att en större barngrupp kunde vara med i undervisningen. På grund av de olikheter som finns mellan pedagogers förhållningssätt till ramarna i olika förskolor, visade resultatet att samma hinder som exempelvis låg personaltäthet, barngruppens storlek, tid och barn sammansättning gav olika resultat, då det inom vissa förskolor påverkade barnens språkutveckling medan i andra förskolor påverkade det inte på samma sätt. Pedagogens förmåga och kunnighet spelade stor roll för hur en undervisning genomfördes och det som framkom i resultatet. Genom pedagogens effektiva bemötande till dessa hinder som uppstod i verksamheten var det möjligt att uppnå undervisningens och läroplanens mål i vissa förskolor. I resultaten visade det även sig att de tysta och blyga barnen uttrycker sig mer i musik och dramaaktiviteter av de estetiska uttrycksformerna.
23
Helminen, Maija, und Anna Haglund. „Konflikter i förskolan – en möjlighet till lärande? : En kvalitativ studie av förskollärares strategier i konflikthantering“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-442832.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att få inblick i förskollärares strategier gällande konflikthantering i förskolan. Konflikter utgör en stor del av barns sociala liv i förskolan. Det är därför viktigt att förskollärare har ett medvetet förhållningssätt gällande konflikthantering. Studien består av två delstudier: en kvalitativ textanalys av artiklar skrivna av förskollärare, samt en kvalitativ samtalsintervju med yrkesverksamma förskollärare. Den insamlade empirin har analyserats i förhållande till studiens forskningsfrågor och teoretiska utgångspunkter. Studiens forskningsfrågor är: Hur definierar förskollärare konflikt och vad innebär konflikthantering? Vilka strategier arbetar förskollärare efter vid konflikthantering? Uppmuntras barnen till att lösa konflikter på egen hand?Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av en kombination mellan Richard Cohens konfliktpyramid samt Robert Thornbergs ledarskapsstilar. Cohens konfliktpyramid är en teoretisk konflikthanteringsmodell som utgörs av fyra nivåer: förebygga, hantering, hjälpoch stopp. Modellen används som en grundprincip för konflikthantering. Thornberg har identifierat tre ledarskapsstilar som är lämpliga att använda i kombination med konfliktpyramiden: auktoritär, auktoritativ och eftergiven. Dessa ledarskapsstilar kan på olika sätt inverka på barns lärande i en förskoleverksamhet. Studiens viktigaste slutsatser är att konflikter ska ses som konstruktiva möjligheter till lärande, där förskollärarens roll är central i stöttandet av barns konflikthantering. Förskolläraren ska vara närvarande och ge barnen tillgång till konflikthanteringsverktyg, så att barn ska kunna etablera goda sociala relationer och bli självständiga i sitt hanterande och bearbetande av konflikter. Studiens resultat visar även att förskollärare framförallt arbetar med förebyggande strategier gällande konflikthantering i förskolan. Detta tenderar att skapa en paradox mellan att å ena sidan lära barn konflikthantering och å andra sidan att ständigt arbeta för att konflikter inte ska inträffa
24
Rosner, Zarah, und Emma Lindkvist. „Förskollärares roll i barns kamratrelationer : Verktyg och strategier för att få barn inkluderade i lek“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54517.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare redogör för sina förhållningssätt tillleken och hur de framhåller hur de främjar goda kamratrelationer i förskolan. Vilka strategieroch verktyg som de använt sig av samt vilka svårigheter och möjligheter de sett meddessa. Studier visar att det är i samspel tillsammans med jämnåriga som barn utvecklassocialt och kognitivt, vidare visar forskning även på att barn lär sig mer i samspel med enkamrat. Våra teoretiska utgångspunkter har varit barndomssociologi och Corsaros teori omkamratkulturer. Vi genomförde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer somdatainsamlingsmetod och med hjälp utav fenomenografi skapade vibegreppskategorier utifrån respondenternas utsagor. Dessa analyserades i förhållande tillvalda teorier, tidigare forskning och ett normativt perspektiv. Förskollärare ansåg att lek ärdet främsta sättet för barn att skapa kamratrelationer men det var tillåtet att neka andra barntillträde till sin lek.
25
Nilsson, Carina, und Erika Larsen. „"Anknytning är professionell" - en kvalitativ undersökning av förskollärares syn på samt strategier för anknytning i förskolan“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27249.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Föreliggande studie har sin utgångspunkt i en redogörelse för anknytningens användning i den svenska läroplanens olika revideringar samt i att anknytning kan ses som en förutsättning för lärande. Syftet för studien är att undersöka vilken syn på, samt vilka strategier förskollärare använder i arbetet med anknytning i förskolan. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är John Bowlbys teori om anknytning samt begreppen barns perspektiv och barnperspektiv. Insamlingen av det empiriska materialet genomfördes genom tre semistrukturerade intervjuer med förskollärare och i sorteringen av det empiriska materialet användes den fenomenografiska metodens grundtanke om variation för att urskilja olika variationer i svaren. Intervjuerna utgick ifrån åtta formulerade frågor, där det gavs utrymme för djupare reflektioner. Resultatet för undersökningen visade en syn på anknytning som trygghet, ett professionellt fenomen samt att där finns två faktorer som ställer krav på arbetet med anknytning. Vidare framkommer det att flera strategier används i arbetet med anknytning: olika variationer av lyhördhet, inskolningen, relationen till vårdnadshavare samt de professionskunskaper som förskollärarna besitter.
26
Israelsson, Mikael. „Utagerande barn i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares bemötande av barn med utagerande beteende“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155268.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att skapa en ökad kunskap om vilka strategier som används av verksamma förskollärare i arbetet med att stötta utagerande barn i 4 till 5-årsåldern. Syftet är också att undersöka varför dessa strategier används. De forskningsfrågor som den kvalitativa studien utgår ifrån är: Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder sig av i bemötandet av utagerande barn och varför? Vilka faktorer påverkar förskollärares möjligheter och förutsättningar i att stödja utagerande barn i sin verksamhet? Fyra verksamma förskollärare har intervjuats för att få svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att förskollärarna främst använder sig av ett lågaffektivt bemötande av utagerande barn. De orsaker som förskollärarna menar ligger bakom ett utagerande beteende ligger främst inom barnet själv. Resultatet visar också att det inte är optimala förutsättningar för att bemöta dessa barn på det sätt förskollärarna önskar och att de faktorer som påverkar förutsättningarna negativt till största delen inte kan påverkas av förskollärarna själva.
27
Jaensson, Emma, und Stjernberg Sofie. „Förskollärares specialpedagogiska strategier i mötet med alla barns olikheter : En kvalitativ studie om en likvärdig förskola“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80078.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien syftar till att bidra med kunskap om vilka specialpedagogiska strategier som förskollärarna använder i sitt vardagliga arbete för att bemöta alla barns olikheter. Utifrån syftet har två frågeställningar konkretiserats, vilka strategier använder sig förskollärarna av i sitt arbete med att bemöta alla barns olikheter? Hur arbetar förskollärarna med strategierna till det enskilda barnet samt för hela barngruppen på ett inkluderande sätt? Studien bygger på en kvalitativ metod, där fyra förskollärare har intervjuats för att besvara frågeställningarna. Ämnet är tidsaktuellt då den kommande läroplanen 2019 har ett avsnitt som heter “En likvärdig utbildning” som innebär att alla barn ska ha rätt till en utbildning som är utformad efter alla barns olikheter. Resultatet har analyserats med hjälp av Nilholms perspektiv på specialpedagogik för att få syn på förskollärarnas förhållningssätt. I resultatet framkommer det att förskollärarna arbetar med olika strategier för att bemöta alla barns olikheter. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar övergripande med strategierna inkluderande i hela barngruppen. Barnens olikheter ansågs inte som hinder i verksamheten, trots att det framkom en del strategier för det enskilda barnet.
28
Bergström, Carolina, und Linnea Persson. „Det gäller att finna strategier som fungerar : sex förskollärares erfarenheter av koncentrationssvårigheter i förskolan. En intervjustudie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7897.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie var att undersöka några pedagogers tankar kring arbetet med barn med koncentrationssvårigheter i förskolan. Koncentrationssvårigheter är vanligt förekommande i förskolan i dag och allt fler barn bedöms ha dessa svårigheter. Pedagoger i förskolan kommer förr eller senare att stöta barn som har dessa svårigheter (Nordin-Hultman, 2008). Om ett barn inte får det stöd det behöver i förskolan kan det leda till att barnet drabbas av problem senare i livet, därför får förskolan en betydande roll för barnet och dess utveckling. För att få en förståelse om hur några pedagoger reflekterar kring sitt arbetssätt med barn som har koncentrationssvårigheter i förskolan genomfördes sex kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Pedagogernas utsagor bearbetades och utgör grunden för studiens resultat. Pedagogerna i studien påvisade samma definition av koncentrationssvårigheter, de beskrev det som en svårighet att hålla fokus en längre tid. Genom att strukturera vardagen och använda sig av tydlighet och rutiner, menar pedagogerna att de kan hjälpa dessa barn, det gäller att hela tiden ligga steget före. Något som vi också funnit i resultatet som är av betydelse för barnet är att pedagogen bör ha ett positivt förhållningssätt, se barnets möjligheter och få dem att lyckas. Detta kan leda till att barnet får ökat självförtroende, som i sin tur kan leda till att koncentrationsförmågan förbättras.
29
Andersson, Sofie, und Malin Sahlström. „Strävan efter trygghet vid inskolning : En kvalitativ studie om förskollärares strategier att skapa trygghet vid inskolning“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91345.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare arbetar för att skapa trygghet för de yngre barnen vid inskolning. Utifrån valt syfte har tre frågeställningar utformats: Hur definieras begreppet trygghet vid inskolning, Hur arbetar förskollärare med att skapa anknytning vid inskolning samt Vilka utmaningar och möjligheter identifieras vid skapandet av trygghet för barn vid inskolning. Frågeställningarna utformades på ett sådant sätt för att kunna ta reda på hur förskollärare ser på trygghet, anknytning, utmaningar och möjligheter, samt om de använder olika strategier i arbetet för att skapa trygghet vid inskolning. Bowlbys (2010) anknytningsteori har använts tillsammans med begrepp som tillhör teorin, samt begrepp som kan relateras till förskolans verksamhet. Det har gjorts för att kunna analysera resultatet ur ett helhetsperspektiv, där delar av resultatet har valts ut som ansetts viktiga för att kunna få fram förskollärarnas olika tankar och uppfattningar om studiens valda forskningsområde. Studien byggdes på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare i en kommun från olika förskolor. Det var för att ta reda på hur förskollärarna ser på trygghetsskapandet under inskolningstiden i olika verksamheter. I resultatet framkom det att förskollärarna har en gemensam syn på hur viktig roll tryggheten spelar under inskolningen. Resultatet visade även hur samverkan med vårdnadshavare kan vara avgörande för hur barnen kommer uppleva denna period. Vidare framkom det i resultatet även olika strategier förskollärarna använder sig av i skapandet av trygghet. Dessa olikheter som kommit fram i studien innefattar förskollärarnas olika arbetssätt och inskolningsmetoder samt hur de arbetar med anknytning till varje enskilt barn i verksamheten.
30
Thomsen, Therese, und Maja Svensson. „Matematik i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar av matematikundervisning i förskolan“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43843.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syfte: Syftet med studien var att beskriva och analysera hur förskollärare ger uttryck för hur de arbetar med matematikundervisning i förskolan. Genom att beskriva och analysera hur olika förskollärare ger uttryck för att uppfatta matematikundervisningen i förskolan skapas en variation i hur fenomenet matematikundervisning uppfattas användas i förkolan. Metod: Studien har vilat på en fenomenografisk ansats där fokus har varit att belysa en variation av uppfattningar som förskollärare uppfattas ha av fenomenet matematikundervisning. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer där 5 förskollärare från olika förskolor deltagit. Materialet bearbetades med hjälp av fenomenografisk analysmodell där syftet var att hitta likheter och skillnader i förskollärares uppfattningar. Empirin analyserades och kopplades sedan samman med relevant tidigare forskning, litteratur och teorier. Resultat: Resultatet av studien visar ett antal uppfattningar kring fenomenet matematikundervisning, didaktiska strategier och uppfattningar av matematikundervisning beskrivs. Resultatet urskiljs genom tre olika kategorier; A- förskollärares uppfattningar av matematik i vardagliga situationer, BUppfattningar av matematikundervisning i praktiken, C- Förskollärares uppfattning av sin egen kompetens. Slutsats: Slutsatsen för denna studie är att det finns flera olika sätt att arbeta med matematikundervisning i förskolan, både planerat, målmedvetet och aktivt men även ett mer passivt arbetssätt där förskollärare tar vara på spontana situationer i vardagen där ett mer begrepp fokuserat arbetssätt träder fram.
31
Sandebrix, Frida, und Ida Lundh. „Förskollärares tal om barn i behov av särskilt stöd : En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt och syn på inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40044.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd samt vilka strategier och förhållningssätt de beskriver att de använder sig av i mötet med dessa barn. Då studien inte avser att rikta sig mot barn med diagnoser utan syftar sig att omfatta alla barn i utbildningen har vi även valt att undersöka förskollärares tal om inkludering och hur de arbetar med det i sina verksamheter. Detta för att undervisningen idag ska sträva efter att vara en inkluderande förskola oavsett barns olika förutsättningar och behov. Studien bygger på en tematisk analys av intervjuer med fyra förskollärare. Studien tar utgångspunkt iett relationellt perspektiv och ett undersökande av hur förskollärarna talar om normer kring barns utveckling och beteenden. Analysen visar att förskollärarna främst beskriver barn i behov av stöd som barn med utåtagerande eller normbrytande beteende. Vidare visar studien att förskollärarnas tal om inkludering görs genom att tala om barns delaktighet på olika sätt: barns känsla av delaktighet eller att barnen ska vara delaktiga i verksamheten. Studiens resultat beskriver även förskollärarnas erfarenheter av specialpedagogiska insatser så som nya strategier för att kunna förändra och bemöta barns svårigheter på nya sätt, samt att ett barn behöver observeras genom en så kallas kartläggning. Något som framkom i förskollärarnas utsagor var dilemman kring att inte räcka till i den vardagliga verksamheten som ett stöd för barnen och betydelsen av att utforma den pedagogiska miljön på ett sådant sätt att alla barns behov och förutsättningar tillgodoses.
32
Björklund, Mimmi, und Amanda Hallgren. „"Oj, hur skulle jag annars gjort?" : En kvalitativ studie om förskollärares strategier för att tillgodose barns integritet i förskolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-401239.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Med vår studie vill vi undersöka om barns integritet respekteras utifrån förskollärares olika maktstrategier. Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka strategier förskollärare använder i sitt arbete med barns integritet i förskolan, något som har skrivits fram tydligare i den nya reviderade läroplanen (Lpfö18). Enligt oss författare är integritet angeläget att undersöka då vi anser att det kan förekomma dilemman rörande barns integritet i förskolan. Vi har undersökt hur fem förskollärare resonerar och agerar för att tillgodose barns integritet, samma förskollärare blev både intervjuade och observerade. Förskollärarna som deltog i studien arbetar antigen med äldre eller yngre barn på fyra olika förskolor i en kommun. I delstudie ett har vi intervjuat förskollärarna om vad det innebär att respektera barns integritet och ifall arbetet skiljer sig beroende på barns ålder. I delstudie två har vi observerat förskollärarna under en samling för att se hur de arbetar med barns integritet. Bearbetningen och analysen av empirin har i delstudie ett gjorts med en tematisk analys och delstudie två har gjorts med en narrativ metod. Utgångspunkten i analyserna och diskussionen har ett normkritiskt perspektiv eftersom det är ett arbetssätt som kan belysa olika maktstrukturer och olikheter i förskolan. I studiens resultat framgår det att förskollärare använder sig av olika strategier för att tillgodose barns integritet och hur förskollärarnas förhållningssätt påverkar barns integritet. Det framgår även att det finns skillnader i arbetet med barns integritet beroende på barnens ålder samt svårigheten med att respektera barns integritet i olika situationer. Det vi har kunnat urskilja var både omedvetna och medvetna strategier som förskollärarna använder eller beskriver.
33
Lind-Rätsep, Caroline, und Amanda Lundberg. „Ljud kopplat till den fria leken inomhus : En intervjustudie om förskollärares hantering och reglering av ljud“. Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34729.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Förskollärares hantering och reglering av höga ljudnivåer i barns fria lek är något somdet inte finns mycket tidigare forskning kring. Ljudnivån är ofta hög under den frialeken och detta påverkar förskollärares och barnens utveckling i vardagen på olika sätt.En god ljudmiljö påverkar hälsan positivt samt inlärningen och utvecklingen hos barnenvilket även påverkar förskollärares arbetsförmåga och stress. Syftet med studien är attundersöka förskollärares uppfattning om fri lek och dess ljudpåverkan med, hur och vadförskollärare i sin tur gör för att hantera och reglera det höga ljudet som ofta uppstårunder den. Intervjustudie valdes som metod och genomfördes på fyra förskolor med sexförskollärare bosatta i Mellansverige och en bosatt på annan ort i Europa. Valet avhalvstrukturerad intervjustudie föll sig naturligt då det möjliggjorde för vidareföljdfrågor vid intervju av respondent. Resultatet visar att förskollärarna ser på frialeken som viktig från barns egna initiativ och intressen och att barn ofta med sina ljudbehöver bearbeta och samtala om händelser. Ljud som uppkommer i förskolan ansespedagogiska om de kommer från barnen själva och deras känsloyttringar och ickepedagogiska ljud är externa som exempelvis diskmaskin på avdelning. För att hanteraoch reglera ljudet krävs närvarande och engagerade förskollärare. Slutsatsen av studienär att förskollärare i sitt förhållningssätt främst inte ger fokus åt ljudet utan “stänger avhörseln” vid jobbiga ljudmiljöer. Förskollärare bör mer frekvent tänka på ljudetspåverkan och fokusera på det då en miljö med hög ljudnivå långvarigt är skadligt föralla i verksamheten såväl barn som vuxen.
34
Larsson, Birgitta, und Camilla Wahlgren. „"Om vi säger att mobbning inte förekommer i förskolan lurar vi oss själva" : En intervjustudie om förskollärares föreställningar om barns maktrelationer och mobbning i förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35525.
Der volle Inhalt der Quelle
35
Glaas, Maria, und Johanna Jansson. „Tecken som stöd vid barns språkutveckling. : Fem förskollärares erfarenheter och strategier om tecken som stöd i förskolan“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15649.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Redan vid tidig ålder börjar människan att bearbeta språket och vi utvecklar det genom att använda alla våra sinnen samt i rika kommunikations världar. Syftet med studien är att belysa vad fem förskollärare har för erfarenheter och strategier om och hur tecken som stöd är ett hjälpmedel för barnets språkutveckling. Då alla barn utvecklas i olika nivåer, det vill säga att en del barn lär sig att tala tidigt i livet medan andra barn tar tid på sig. Därför behövs olika hjälpmedel och även kunskaper hos de vuxna för att kunna möta alla barns olika men ändå unika behov. Som metod till denna studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning då vi har intervjuat fem förskollärare med hjälp av ljudinspelning. I våra intervjuer visade det sig att förskollärarna ser tecken som stöd som ett positivt hjälpmedel till barnets språkutveckling. Men det skiljer sig om hur förskollärarna arbetar med det och hur mycket. Resultatet visar att vid användning av tecken som stöd har samspelet en stor del, både mellan vuxna och barn samt barn och barn. Då det även är viktigt med ögonkontakten mellan individerna som samtalar för att kunna se och uppfatta vad den andre menar. Resultatet visar även att tecken som stöd används som ett hjälpmedel till att varje barn ska kunna uttrycka och göra sig förstådd på ett eller annat vis.
36
Nystedt, Maja. „Trygga famen och Skojiga clownen : En vetenskaplig essä om förskollärares strategier och känslor i relationsskapande till förskolebarn“. Thesis, Södertörns högskola, Centrum för praktisk kunskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45837.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här essän startar i en berättelse som gestaltar min egen upplevelse som förskollärareunder en lämningsmorgon på förskolan. I berättelsen beskriver jag hur mina relationer tillbarnen sätts på prov i lämningssituationen. I reflektionen av det som sker skriver jag frammina strategier för att närma mig barnen som dels en trygg famn, dels som en rolig clown. Jagreflekterar också över hur barnens avvisande av mig, såväl som deras uttryck för närhet tillmig, påverkar mig och hur dessa känslor är kopplade till hur jag uppfattar mig själv som mereller mindre lyckad som förskollärare. Med denna utgångspunkt undersöker jag genomdeltagande observation och samtal de strategier mina förskollärarkollegor använder sig av föratt skapa och upprätthålla relationer, samt uttrycken för och känslorna av relationerna.Denna vetenskapliga essä är skriven ur den praktiska kunskapens teori. Utifrån praktiskakunskapsbegrepp såsom techne och fronesis förstår jag den trygga famnen och den roligaclownen som två strategier som även mina kollegor använder sig av. Med ett fenomenologisktantagande om att känslor spelar roll för hur världen framträder för oss utforskar jag, medessäskrivandet som metod, relationernas betydelse för förskollärare och hur de påverkarmänniskan i en yrkesrolls känslor. I det utforskande skrivandet tar jag hjälp av Bubersrelationsfilosofi och Noddings begrepp för de som befinner sig i en omsorgsrelation.I essän framkommer att det verkar finnas ett glapp mellan hur relationerna ser ut i specifikasammanhang där de uttrycks, och hur förskollärarna talar om och tänker på relationerna. Detframkommer att förskollärarna har ett något ambivalent förhållande till hur de ser på att ingå irelationer med barnen. Å ena sidan talar de om relationerna till barnen som det som gör jobbetroligt och meningsfullt, och ser det som självklart att ge av sig själva i relationen med barnen.Å andra sidan verkar de på olika sätt hålla relationen ifrån sig, något essän försöker hitta svarpå varför. Är det för att skydda sig från den sårbarhet som relationer innebär? För att framståsom professionella yrkesmänniskor? Eller kanske för att omsorg och relationer inte får tasamma plats i en förskola som mer och mer betonar undervisningen, och likställer kvalitetmed mätbara resultat?Essän visar också på hur förskollärarna tillämpar ett klokt omdöme i sina strategier gentemotbarnen och hur denna yrkesklokskap hämtar sin erfarenhet från just känslor och relationer.This essay starts in a story portraying my own experience as a preschool teacher during a drop-offmorning. I describe how my relationships with the individual children are put to the test at the dropoff. As I reflect upon what takes place in the specific situation, I define my strategies in approachingthe children as being a safe embrace, or a funny clown. I also reflect on how the children's rejection ofme, or expressions of closeness to me, effect me and how my own feelings are linked to how Iperceive myself as more or less successful in my profession. With my own reflections as a startingpoint, I use participatory observation and conversations to examine the strategies that my colleaguesuse to create and maintain relationships, as well as the expressions and feelings of these relationships.The essay is written in the theory of practical knowledge. Based on concepts of practical knowledgesuch as techne and fronesis, I understand the safe embrace and the funny clown as two strategies usedby my colleagues as well as myself. The text is based on a phenomenological assumption thatemotions matter in how the world emerges to us. I use essay writing as a method to explore theimportance of relationships for preschool teachers and how they affect the emotion of an individualacting in their professional role. In doing so I draw from Buber's relationship philosophy andNodding's concept for those in a care relationship.The essay shows a gap between what the relationships look like when expressed in specific contexts,and how the preschool teachers themselves talk and think about the relationships. The preschoolteachers interviewed are somewhat ambivalent to how they view and feel about their relationshipswith the children. On one hand, they talk about their relationships as what makes the job joyful andmeaningful, and that they are never hesitant to give of themselves to build that same relationship. Onthe other hand, they seem to reject the relationship in different ways, and the essay tries to findanswers as to why. Is it to protect themselves from the vulnerability of the relationships? To appear asprofessional practitioners? Or perhaps because care and relationships have a smaller part to play in apreschool that tends to increasingly emphasize teaching, and equates quality with measurable results?The essay also shows how the preschool teachers apply a wise judgment in their strategies towards thechildren, and that this specific professional wisdom draws on experiences from emotions andrelationships.
37
Elversson, Ingela, und Anna Hernsell. „Gråare och tystare men med mycket kunskap - En studie om förskollärares uppfattningar och strategier om blyga barn“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32211.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Förskolan är en arena där många barn, med olika behov, spenderar en stor del av sin tid. Blyga barn finns i varje barngrupp, vår uppfattning är att de blyga barnen ofta faller mellan stolarna då de är tysta och ”duktiga”. Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärarna uppfattar blyga barn och på vilket sätt förskollärarna förhåller sig till de blyga barnen i verksamheten. Tre frågeställningar formulerades; ”Vad har förskollärarna för uppfattning om blyga barn i förskolan?”, ”Vad har förskollärarna för föreställning om blyga barn sett ur ett genusperspektiv?” och ”Vilka strategier beskriver förskollärarna att de använder för att hjälpa de blyga barnen i verksamheten?”. Empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, verksamma i förskolan. Empirin transkriberades och sedan analyserades materialet utifrån Foucaults maktperspektiv samt ett genusperspektiv.Resultatet visade att alla förskollärare hade liknande beskrivningar av blyga barn; tillbakadragna, osäkra, tystlåtna, försiktiga och osynliga. Förskollärna var överens om att de blyga barnen behöver extra uppmärksamhet av pedagogerna i förskolan för att slippa sociala problem senare i livet. Det framgår att det finns en oro för de blyga barnens framtid, då de inte vågar göra sin röst hörd. Samtidigt menar förskollärarna att de blyga barnen besitter mycket kunskap, kanske mer än övriga barn. För att inkludera de blyga barnen i verksamheten ansåg förskollärarna att det viktigaste var att pedagogen var närvarande, stöttande, lyhörd, lyfter barnens positiva sidor samt ger de blyga barnen beröm. Informanterna lyfter även vikten av att utforma mindre grupper samt anpassa verksamheten utifrån de blyga barnens intresse.
38
Isaksson, Amanda, und Nadia Gustafsson. „"Men vad menar vi med en trygg omsorg egentligen?" : Förskollärares strategier för att skapa trygghet i en pressad verksamhet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91151.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet är med den här uppsatsen är att undersöka vilka strategier som förskollärare säger sig använda för att möjliggöra trygghet i en pressad verksamhet. I dagens samhälle står förskolan inför många utmaningar såsom brist på utbildad personal, lokaler som inte är anpassade till verksamhetens behov och en begränsad ekonomi. Samtidigt som förskollärare upplever att deras uppdrag blir allt större upplever de också att barngruppernas storlek ökar. Många förskollärare menar att detta påverkar deras arbete i verksamheten. Därför undersökte uppsatsen vilka strategier förskollärare säger sig använda för att möjliggöra trygga relationer till barn och barnen emellan, samt hur förskollärare organiserar verksamheten för att skapa en social trygghet. För att undersöka detta har en digital enkät skickats ut och fyra intervjuer genomförts. I resultatet framkom det att de vanligaste strategierna var att dela upp barngruppen i mindre grupper, att inkludera barnen i arbetet med trygghet och att skapa tydliga rutiner för barnen i verksamheten.
39
Boman, Miriam. „Lärares och förskollärares uppfattningar om arbetet med barn i svårigheter i lässituationer“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-69423.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Läsning har varit föremål för Skolverkets uppmärksamhet de senaste åren. Bland annat genom Läslyftet har Skolverket arbetat för att lyfta läsresultaten i Sverige. Den här uppsatsen fokuserar på förskollärares och lärares uppfattningar om vad som är viktigt i arbetet med barn med svårigheter i lässituationer. Kopplat till barn i svårigheter finns styrdokument med begrepp som rör barn i behov av stöd. Förskollärarnas uppfattning om begreppet barn i behov av särskilt stöd och lärarnas uppfattning om begreppet extra anpassningar är föremål för analys i den här uppsatsen. Syftet är att skapa större kunskap om hur några förskollärare och lärare uppfattar sitt arbete med barn i svårigheter i lässituationer i förskola, förskoleklass och grundskolan år 1-2. Att skapa kunskap om hur förskollärare och lärare uppfattar begrepp som handlar om anpassningar och stöd kan ge speciallärare en förståelse för hur uppfattningarna som formar barns tidiga läsutveckling kan se ut. En sådan kunskap kan hjälpa speciallärare att samarbeta med lärare i yngre år samt att skapa goda förutsättningar för elever i grundskolans senare år. Uppsatsen utgår från en fenomenografisk forskningsansats vilket innebär att det är förskollärarnas och lärarnas uppfattningar som analyseras. Fyra förskollärare och fyra lärare har intervjuats. Dessa förskollärares och lärares utsagor har förts in kategorier som utgör resultatet. Resultatet visar två huvudsakliga kategorier i vad förskollärarna och lärarna uppfattar som viktigt i arbetet med barn i svårigheter i lässituationer. Kategorierna är förskollärarens och lärarens roll samt framgångsrika metoder. Angående extra anpassningar är slutsatsen att lärarna är av uppfattningen att det är svårt att dra en gräns mellan extra anpassningar och den dagliga verksamheten. De definierar extra anpassningar som något utöver den ordinarie undervisningen. Förskollärarna ansåg att alla barn är i behov av stöd, men att särskilt stöd är mer än det allmänna stödet. Resultatet visar att förskollärare och lärare har svårt att uttrycka sig om vad som skiljer sig mellan särskilt stöd, extra anpassningar och allmänt stöd till alla barn. De uttryckte även osäkerhet när det gäller att uttrycka sig om barn i svårigheter i lässituationer. Troligtvis beror denna osäkerhet om specialpedagogiska insatser och begrepp för barn i svårigheter i lässituationer på en vilja att inkludera samtliga barn i arbetet med läsning.
40
Bäckström, Julia. „Det är det som vi är här för : En kvalitativ studie om fyra förskollärares uppfattningar om anknytning i förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101169.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattningar om anknytning i förskolan. För att nå upp till detta syfte har följande frågeställningar använts; 1) Vilka definitioner har verksamma förskollärare på anknytning? 2) Vilka strategier använder verksamma förskollärare i sitt arbete för att etablera en trygg anknytning till barnen? 3) Hur resonerar verksamma förskollärare om anknytningens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan? 4) Vilka utmaningar upplever verksamma förskollärare i sitt arbete med barns anknytningsprocesser? I studiens resultat synliggörs att de fyra förskollärarna har väldigt likartade uppfattningar om anknytningen i förskolan. Förskollärarna menar att anknytningen i förskolan handlar om att skapa trygga och tillitsfulla relationer till både barn och vårdnadshavare samt att kunna knyta an till barnens fysiska och emotionella behov under inskolning och efter barnen har övergått till förskoleklass. I resultatet redogörs det även att de intervjuade förskollärarna använder sex olika strategier för att kunna etablera en trygg anknytning med barnen och att anknytningen som skapas mellan dem och barnen påverkar barnets lärande och utveckling i förskolan. Avslutningsvis redogör resultatet för tre olika utmaningar, inskolningar, flerspråkiga familjer och konflikter med vårdnadshavare, som de fyra förskollärarna står inför i sitt arbete med barns anknytningar.
41
Gylemo, Michelle, und Sandra Ekstrand. „Måste vi prata om det? : En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt och strategier kring barns integritet och sexualitet“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35461.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The main purpose of this qualitative interview study is to highlight and visualize preschoolteachers’ attitudes and working practices regarding children’s integrity and sexuality. Ourambition is to visualize preschool teachers' strategies to avoid discrimination againstchildren's integrity and sexuality and contribute to increased interest in discussing this inpreschools to create similar strategies in all preschools in Sweden. Our method of collectingdata for this study is through interviews. We chose this method to be able to analyzepreschool teachers’ statements and link them to theoretical perspectives. We interviewedpreschool teachers as our primary source of information, and supplemented this withadditional data from the police to gain a wider perspective of the complex issues that arisewhen studying children’s integrity and sexuality. The theoretical perspectives of this study areinfluenced by a queer theory which treats and focuses on areas related to exclusion andnormalization processes. The queer theory is inspired by Foucault and his perspective ofpower, Foucault also described how we find our identity in sexuality.The national documents developed for preschools in Sweden tend to be vague which leads tointelligible and unspecific guidelines for how preschool teachers are supposed to work withchildren's integrity and sexuality. The results of this study conclude that communication isessential to a progressive and more ethical way of dealing with children’s integrity andsexuality.
42
Daelius, Damiel, und Kristin Eythorsdottir. „Nappar på appar : En kvalitativ undersökning av förskollärares strategier och tankar i sina val av appar i förskolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-310231.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Applications: Strategies for choosing educational apps for tablets. This study explores digital tablets and how they are integrated in the Swedish preschool, with special interest in what strategies preschool teachers have when choosing educational apps for tablets. In order to gain deeper knowledge in the subject of matter, four qualitative interviews with four different preschool teachers from four different preschools were made. The study has a sociological perspective and will examine preschool teachers’ thoughts on, as well as experiences in, educational apps for tablets and how the teachers integrate them in the daily practice of Swedish preschools.Previous research in this department show children’s escalating use of ICT. Furthermore, the Swedish curriculum has incorporated ICT as one of the national objectives. However, there is an absence of instructions for teachers on how to integrate ICT in the curriculum. This study shows that many teachers feel they have not prioritized the integration of the digital technologies due to e.g. lack of time, knowledge, interest or experience in the subject. Moreover, studies show that more than often digital tablets are used as an implement to keep the children calm and quiet, or as a tool for documentation. However, the teachers who were interviewed all claimed that they have a purpose when choosing apps for activities. The teachers’ previous knowledge about ICT does therefore not seem to be the issue. This study aims to supplement teachers’ knowledge in how to integrate digital tablets in the preschool curriculum.
43
Degesfeldt, Magda, und Therese Ander. „I arbetet med konflikthantering, så måste man gå tillsammans! : En kvalitativ studie om förskollärares arbetssätt med konflikthantering mellan barn i förskolan“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155390.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vi vill med detta examensarbete fördjupa kunskapen om vilka arbetssätt förskollärare använder sig av i konflikthantering mellan barn i förskolan. Vi undersöker vilka arbetssätt förskollärare använder sig av, samt vilken kunskap de anser sig besitta inom detta ämne. Arbetet utgår från en kvalitativ intervjustudie där fem stycken verksamma förskollärare intervjuas, som är relevant utifrån det vi vill undersöka. Resultatet visar att konflikthantering är en stor del för barns utveckling och lärande. Det framkommer även strategier som kan vara fördelaktiga för förskollärare att använda sig av i förskolan. Både i förebyggande syfte och även i konflikters uppkomst. Slutligen så presenteras förskollärares upplevda svårigheter i arbetet med konflikthantering.
44
Haglund, Anette, und Angelica Liljeblad. „"Alla barn är olika men ska ha samma möjligheter" : Förskollärares bemötande och arbetsmetoder med barn i förskolan“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43732.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Resultatet visar att barns utmaningar leder till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet genom möten och mellan alla aktörer i organisationen där normer och maktsituationer uppstår. Det framkommer av empirin att miljö och material ska vara anpassat, förändringsbart, att förskolläraren har ett positivt bemötande, ett medvetet förhållningssätt och en barnsyn som ser till varje individ, där barnet ges bästa möjliga förutsättningar när utmaningen gör sig påtalig.
45
Wetter, Ellinor. „Förskollärares reflektioner kring föräldrainflytande. Strategier och villkor i ett högresursområde - Pre-school Teachers' Reflections on Parental Involvement. Strategies and Conditions in a High Resource Area“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36428.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med min studie har varit att få insyn i hur förskollärare verksamma i ett högresursområde reflekterar kring föräldrars inflytande i förskoleverksamheten. Jag har velat få syn på hur det blir i de sammanhang där förskollärarna är de som i förhållande till utbildning och lön har lägre status än föräldrarna. Vems ord väger då tyngst och vem har makten över den pedagogiska verksamheten? Empirin utgår från intervjuer med åtta stycken förskollärare verksamma på en förskola i ett högresursområde. För att få syn på ett djupare resonemang hos informanterna har metoden kvalitativa intervjuer använts. I analysen av empirin används tidigare forskning kring ämnesområdet samt Bourdieus begrepp kapital, habitus, fält och sociala rum. Resultat och slutsatser visar att förskollärarna anser att föräldrarnas inflytande över förskoleverksamheten är utvecklande för deras profession och att inflytandet kräver av förskollärarna att sätta ord på sin verksamhet vilket stärker dem i deras yrkesroll. Det visar också att det finns en uppfattning bland förskollärarna att föräldrarna inte bör och inte vill ha inflytande över det pedagogiska arbetet utan de ska vara med och hjälpa till med det praktiska samt att föräldrainflytandet ska baseras på förskollärares och föräldrars respektive roller där inga övertramp bör ske.
46
Sjöcrona, Amanda, und Angie Prado. „De yngsta barnens undervisning : En kvalitativ studie om förskollärares strategier kring undervisning med barn mellan ett och tre år“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54570.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med uppsatsen var att få inblick i hur förskollärare undervisar de yngsta barnen i förskolan. Problemställningarna blev att synliggöra vilka strategier förskollärare har för att undervisa barn och vilket stöd läroplanen ger förskollärare i undervisningen med barn mellan ett och tre år. För att besvara problemställningarna valdes en kvalitativ ansats med en tematisk analys. Datainsamlingsmetoden var i form av åtta semistrukturerade intervjuer. Teorin som valdes för denna studie var det sociokulturella perspektivet med inriktning på begreppen redskap och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visade att den primära strategin som förskollärare använder är att få in barngruppens intresse i undervisningen. Resultatet visade vidare att förskollärare ser läroplanen som ett stöd att forma en utbildning runt barngruppens intresse. Slutsatsen av studien blev att förskollärares primära strategi är att fånga upp barnens intressen och att förskollärare använder läroplanens mål för att utforma en undervisning som utgår från ålder och intresse.
47
Carlström, Josefin, und Julia Hägg. „Barns delaktighet och inflytande vid konflikter : En kvalitativ studie om förskollärares strategier för att skapa delaktighet och inflytande vid konfliktsituationer“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49669.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka vilka strategier förskollärare upplever som lämpliga för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande för barn vid konfliktsituationer. Studien utgår ifrån följande frågeställning: Hur beskriver förskollärare de strategier de använder sig av för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande? Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av sex förskollärare. Empirin är analyserad utifrån en tematisk analysmetod och med ett relationellt perspektiv som utgångspunkt. Genom analysen: framkom tre huvudteman: Närvarande strategi, Förebyggande strategi samt Stödjande strategi. Resultatet lyfter fram flera arbetssätt och metoder som förskollärare använder för att skapa delaktighet och inflytande för barn, såsom att vara närvarande som förskollärare, att arbeta förebyggande samt att vara ett stöd för barnen. De olika strategierna skapar olika former av delaktighet och inflytande.
48
Johansson, Hanna, und Julia Mafrost. „"Vi accepterar inte ett beteende, men vi tycker om dig" : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares erfarenheter av att bemöta utagerande barn“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159651.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med examensarbetet var att ge inblick i några förskollärares upplevelser och erfarenheter av att bemöta barn med utagerande beteende, detta genom följande frågeställningar: Hur kan utagerande barn i förskolan bemötas på ett framgångsrikt sätt enligt några förskollärare? Hur uppfattar studiens förskollärare sina kompetenser att bemöta barn med utagerande beteende? Studien bestod av åtta kvalitativa intervjuer utifrån ett kriteriebaserat urvalsförfarande. I resultatet framkom strategier som kan liknas vid metoden lågaffektivt bemötande, och även att förskollärarna gör medvetna val av olika strategier för att bemöta utagerande barn. Framstående strategier som nämndes var att skapa goda relationer till barnen, ett lugnt förhållningssätt samt olika förebyggande åtgärder såsom bildstöd och ritstöd. En annan förekommande strategi var att separera det utagerande barnet ur barngruppen för att hjälpa barnet att lugna sig. Stress framkom som en faktor som gav sämre förutsättningar för förskollärarna att bemöta utagerande barn. En slutsats är att ett lugnt förhållningssätt upplevs som grundläggande i skapandet av relationer, till skillnad från stress som påverkar förskollärarnas bemötande negativt. En annan slutsats är att separering av ett utagerande barn från barngruppen, som tycks förekomma, är en framgångsrik strategi som är osynlig i den tidigare forskning som redovisas. En övergripande slutsats är att studiens förskollärare anser att beprövade och framgångsrika strategier huvudsakligen grundlagts i den professionella yrkespraktiken.
49
Schelin, Alexander, und Oddsson Anneli Pelinder. „Barns gemenskap i förskolan - En studie om förskollärares strategier för att öppna upp och skapa möjligheter till gemenskap i förskolan“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33250.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vi är två förskollärarstudenter som genomfört en studie som handlar om barns gemenskap i förskolan, hur utanförskap, integration, delaktighet och inflytande i en förskolemiljön fungerar och ser ut .I denna studie går vi igenom tidigare forskning som är relevant för ämnet, metoder för hur vi genomfört studien samt resultat och analys där vi går igenom vad studien / arbetet innehållit. Här relaterar vi även till relevant litteratur och forskning. Slutligen har vi skrivit en slutsats där vi diskuterar det vi hittat från svaren på de frågor som vi tagit upp i undersökningen som vi tillsammans utjämnade med hjälp av olika nyckelord och slutsatser för vad vi personligen trott att vi har lärt oss av hela upplevelsen som kommer till nytta och användning inför våra framtida arbetsår som förskollärare.We are two pre-schoolteacher student who completed a study which deals with childrens community in preschool, how exclusion, inclusion, participation and influence works in the preschool environment and how this functions and looks like.In this study, we review previous research that is relevant to the topic, methods of how we conducted the study, results and analysis in which we have gone through what is brought up to the study / work where we also relate this to relevant literature and research. Finally, we have written a conclusion where we discuss what we found out from the answers to the questions we raised in the survey and together tied things up by using different keywords and conclusions for what we personally thought we have learned from the whole experience thats useful for our future working years as pre-schoolteachers.
50
Mander, Emma, und Sara Lejon. „Inkludering – utmaningar och lösningar : En kvalitativ studie om förskollärares förståelse och beskrivningar av inkludering av alla barn i förskolan“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45387.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med inkludering av alla barn i förskolan. Forskningsfrågorna lyder: Vad innebär ett inkluderande arbetssätt för förskollärare? och Vad berättar förskollärare om vilka förutsättningar och hinder de möter i arbetet med inkludering av alla barn? Forskningsresultatet framkom ur åtta semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare från sex olika förskolor i Skåne. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i de relationella och kategoriska perspektiven samt delar av hermeneutiken. Forskningsresultatet visar att när barn får vara delaktiga i utformningen av verksamheten där förskollärare tar tillvara på barnens tankar och idéer möjliggörs inkludering av alla barn. Vidare visar resultatet att när förskollärare litar på sin egen kompetens och använder olika strategier som att dela stora barngrupper i grupper med färre barn ökar deras möjligheter att se varje barn och möjliggöra för alla barn att bli inkluderade. Dessa strategier är betydelsefulla i arbetet med inkludering. I studiens diskussion diskuteras begreppen delaktighet och inkludering vilket utifrån förskollärarnas beskrivningar tolkas att delaktighet är en förutsättning för att inkludering ska kunna ske. Vidare diskuteras att god kommunikation i arbetslaget är centralt när verksamheten ska planeras, genom kommunikation är det möjligt att synliggöra varje barns behov.