Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Förskollärares strategier“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Förskollärares strategier" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Förskollärares strategier"
1
Hermansson, Kristina, und Anna Nordenstam. „Normkritisk barnlitteratur på svenska förskolor. En intervjustudie“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, Nr. 4 (21.03.2021): 85–98. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i4.3996.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
På svenska förskolor används i dag barnlitteratur utgiven av så kallat normkritiska förlag både som en del av litteraturarbetet och värdegrundsarbetet. Syftet med denna artikel är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av normkritisk litteratur i förskolan. På förskolor i tre olika delar av Sverige har sju pedagoger intervjuats om sina erfarenheter av och tankar kring att läsa och arbeta med normkritiska böcker, liksom om deras betydelse och funktion i relation till barnlitteratur generellt i förskolans verksamhet. Resultatet presenteras i tre avdelningar: 1) Vad och varför? Litteratursyn och litteratururval 2) Hur? Pedagogiskt handlednings-material 3) För vem? Strategier för att hantera stereotyper. Resultatet visar att förskollärarna betonar mångfald och igenkänning. De lyfter fram olika sätt som de hanterar stereotyper på, som att ändra eller ta bort ord under högläsning. Det pedagogiska handledningsmaterialet uppfattas som en värdefull resurs. Teoretiskt utgår artikeln från Rita Felskis resonemang om litteraturläsning och bruk av litteratur, framförallt de aspekter som rör igenkänning och kunskap.
Nyckelord: barnlitteratur, normkritik, förskola, förskollärare, intervjustudie
2
Norling, Martina. „En studie om hur förskollärare och lärare resonerar om undervisningens innehåll i relation till barns språk-, läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass“. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 18, Nr. 1 (27.06.2019). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.2958.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning: Förskola och förskoleklass har fått tydligare riktlinjer gällande barns språk-, läs- och skrivutveckling. Den här studiens syfte är att belysa hur förskollärare i förskola och lärare i förskoleklass resonerar kring undervisningens innhehåll i relation till barns språk-, läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. Resultatet utgår från fyra fokusgruppsintervjuer med tjugotre verksamma förskollärare och lärare i förskoleklass. Resultatet visar att barn erbjuds informella och formella strategier där innehåll i undervisningen kan relateras till läroplanernas målbeskrivningar samt Bartons (2007) ekologiska teori, så som språkpraktiker, textpraktiker och läspraktiker. Vidare visar resultatet att undervisning i båda verksamheterna behöver problematiseras och diskuteras i relation till verksamheten samt till barns läs- och skriftspråksutveckling. Det behövs fortsatt forskning inom området för att undersöka hur verksamheterna implementerar nya riktlinjer gällande språk-, läs- och skrivutveckling, i syfte att skapa förutsättningar för progression i språk-, läs- och skrivutveckling i övergången mellan förskola och förskoleklass.Nyckelord: förskola, förskoleklass, social språkmiljö, undervisning
3
Sjöberg, Maria Fredriksson, und Elisabet Lindgren Eneflo. „«Man blir lite osäker på om man gör rätt» – En studie om pedagogers arbete med flerspråkighet i förskolan“. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 18, Nr. 1 (28.06.2019). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.3080.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning: Hur pedagoger i förskolan samtalar om sitt arbete med barns modersmål och vad som fokuseras i samtalen presenteras och diskuteras i denna artikel. Artikelns resultat bygger på en analys av samtal som hållits i tre arbetslag samt i en fokusgrupp där samtliga arbetslag ingått, totalt består deltagarna av två barnskötare och sex förskollärare. Utgångspunkterna är att flerspråkighet är att betrakta som en kompetens och en tillgång samt att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll för barns möjligheter att utveckla sin flerspråkighet. Teoretiskt och metodologiskt vilar studien på en retorisk ansats inom vilken Billigs begrepp ideologiska dilemman har använts som analysverktyg. I analysen framträdde fyra innehållsteman där både strategier i arbetet med barns flerspråkighet stod i fokus samtidigt som dilemman och osäkerheter med desamma framträdde. Studien visar ett komplext arbete där pedagoger, förutom det rent språkliga, ställs att hantera frågor som exempelvis likvärdighet, politik och kulturella uttryck.Nyckelord: Förskola, flerspråkighet, fokusgrupp, ideologiska dilemman, modersmål
Dissertationen zum Thema "Förskollärares strategier"
1
Forss, Mikaela, und Nordström Malin Fäger. „Förskollärares strategier för att främja alla barns språkutveckling“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67734.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare kan arbeta för att alla barn ska kunna stödjas i sin språk- och kommunikationsutveckling i förskolan, samt vad som kan påverka förutsättningarna för detta. Genom studien vill vi belysa vilka strategier förskollärare använder sig av för att främja barns språkutveckling och hur de arbetar för att stödja de barn som är i behov av extra stöd. De metoder vi har använt oss av för att samla in vår data var kvalitativa metoder i form av observationer av och samtal med förskollärare på två olika förskolor. Resultatet av studien visar att förskollärarna använde sig av flera strategier för att främja barns språkutveckling. Dock såg vi även brister i förskollärarnas arbetssätt såsom att de inte tog tillvara på tillfällen som gavs för att utifrån barnens intresse främja deras språk, att de inte inväntade barnens svar, att de ställde slutna frågor som inte utmanar barnens språk samt att de inte till fullo tog tillvara på språkfrämjande material. Trots detta kunde vi se att barnen fick möjligheter att utveckla sitt språk, framförallt tillsammans med andra. Förskollärarna hjälpte att tolka det barnen försökte uttrycka, upprepade det barnen sa, ställde frågor till barnen, använde leksaker som hjälpmedel för att göra lärandet lustfyllt, gav flera definitioner på nya ord, uppmuntrade barnen att tala med varandra och hålla igång samtal, anpassade sitt språk efter barnens ålder och nivå, utmanade barnen genom att använda ett svårare språk, rättade barnen vid felsägningar och läste böcker för dem. Vi kunde även se att förskollärarna använde sig av språkfrämjande material såsom språkutvecklande spel, praxisbilder, TAKK och bildstöd. Slutsatsen vi kan dra från vår studie är att förskollärarna stödjer barnens språk i både den fria leken och i styrda aktiviteter som är delar av den vardagliga verksamheten i förskolan.
2
Jansson, Karlén Therese. „Strategier för inkludering : - En intervjustudie om förskollärares strategier för barns inkludering i lek“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36613.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Jag har utfört en studie där jag granskat vilka strategier och lekregler förskollärare använder sig av i verksamheten för att inkludera barn i lek. För att få svar på detta har jag använt mig av tidigare forskning och litteratur som jag anser vara relevant för min undersökning. Den innefattar främst vad lek är och vilka förutsättningar ett barn behöver behärska för att kunna leka samt lekteorier och strategier för att inkludera barn i lek. Metoden jag använt mig av för att besvara mina fråge-ställningar är kvalitativ intervju och jag har intervjuat fem verksamma förskollärare som arbetar med barn i åldern 1-5 år. I resultatet framkom att det är förskollärarnas ansvar att inkludera alla barnen i leken och att det är förskollärarnas deltagande i leken som främjar ett inkluderande. Alla barn ska inkluderas i leken, men inte i alla lägen då barnens lek ska respekteras.I have conducted a study where I reviewed which strategies and play rules preschool teachers' uses in preschool to include children in play. To get answers to this I have been using previous research and literature that I consider to be relevant to my examination. It involves what play is and what conditions children need to master to be able to play and as well play theories and strategies to include children in play. The method I have used to answer my questions are qualitative interview and I have interviewed five active preschool teachers' working with chil-dren aged 1-6 years old. The results revealed that there are preschool teachers' responsibilities to include all the children in play and that there are preschool teachers' participation in play that promotes an inclusive environment. All children should be included in play, but not in all situations because children’s play must be respected.
3
Henriksson, Malin, und Linnéa Sörensen. „Förskollärares arbete med barnlitteratur : Faktorer av betydelse för hur förskollärare uppfattar sitt arbetemed barnlitteratur i verksamheten“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42461.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie har sin utgångspunkt i förskollärares intresse för barnlitteratur och hur det kan kopplas till hur de arbetar med barnlitteratur i sin verksamhet. I studien deltog totalt 98 förskollärare från större delen av Sverige, vi intervjuade fyra förskollärare och resterande svarade på en online-enkät, vilket gör att det bli både en kvalitativ och en kvantitativ studie. För analys så användes en tematisk innehållsanalys där teman skapades via färgkodning. Vi fick inga svar av förskollärare som inte var intresserade av att arbeta med barnlitteratur, vilket gjorde det svårt att få svar på hur förskollärarnas individuella intresse kan speglas i deras arbete med barnlitteratur. Däremot uppstod några skillnader mellan de som hade ett starkare samt svagare intresse för barnlitteratur, där arbetssätten skiljde sig åt. Till exempel att fler av de med starkare intresse använde sig av barnlitteratur i sina temaarbeten. Däremot är slutsatsen att fortbildning kan vara nödvändig för att förskollärare ska få en större kunskap om barnlitteratur vilket också kan leda till ett större intresse.Betyg i Ladok 210606.
4
Lawner, Pia. „Förskollärares förhållningssätt till högläsningen och berättandet i förskolan. : – Kring strategier, lärande, möjligheter och hinder“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38749.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med min studie är att undersöka förskolepedagogernas förhållningssätt till högläsning och i berättande i förskolan. Det dels med bakgrund av att lärplanen säger att pedagogerna ska lägga en grund till att barnen utvecklar ett nyanserat ordförråd och talspråk, även att barnen utvecklar ett intresse för skriftspråket (Skolverket, 2010, s. 10). Studien består av intervjuer med svar från sju pedagogen från sex olika förskolor. Teoretisk bas är från Lev S. Vygotskijs sociokulturella teori, vilket dels handlar om hur barn lär i samspel och i kommunikationen med andra erfarna vänner och pedagoger. Samtliga informanter uppger att de strävar efter att mer kunna få in högläsning och berättande i verksamheten och göra det intressant för barnen. Det för att väcka barnen intresse för språket och därmed skapta möjligheter till att ge dem en grund till deras språk- och skrivutveckling. Informanterna lyfte olika syften till-, förhållningssätt till- och tycks använda olika strategier till både när det gäller högläsning och berättande. Det är även en spridning av olika faktorer som kan påverka och ges en möjlighet till dessa aktiviteter.The purpose ofmy studyis to investigatepreschooleducators'approach toreading aloudandstorytellingin preschool. Partly are the background of the curriculum say thatteachers willlay a foundationto children developinga nuancedvocabulary andspoken language, even the childrendevelopan interest inthe written language(National Agency for Education, 2010, p. 10). The study consists ofinterviews withresponsesfrom seveneducatorsfrom sixkindergartens.The theoretical basisis fromLevS.Vygotskijssocioculturaltheory,which on one handis about howchildren learnthrough interactionandcommunicationwith other experiencedfriends andteachers. Allinformantssay theyaspire tomorebe able to getintoreading aloud andstorytellinginbusiness andmake it interesting forkids. It istobring the kidsinterest inthe languageand thuscreated opportunities togive thema foundationfortheirlanguage andwriting skills. Informantshighlightedvarious purposessupply, attitudessupply andseem touse differentstrategies interms of bothreading aloud andstorytelling.Thereisalsoa proliferation ofdifferent factors thatcan affect and begivenan opportunityto theseactivities.
5
Karlsson, Amanda, und Dabyan Jeylan Serif. „Flerspråkighet i förskolan : Strategier, utmaningar och fördelar utifrån förskollärares synsätt“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25157.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Inledning Examensarbetet utforskar ämnet flerspråkighet utifrån några verksamma förskollärares erfarenheter i praktiken. Fokuset befinner sig på strategier, utmaningar och fördelar. Förskolans värdegrund syftar på gemenskap och likabehandling samt förskolans uppdrag är att erbjuda en likvärdig utbildning, oavsett bakgrund och förstaspråk. Vi kopplar vår undersökning till den sociokulturella teorin på grund av att den motsvarar vårt undersökningsområde på ett vetenskapligt sätt. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares synsätt kring arbetet med flerspråkighet inom förskolan genom att lyfta upp strategier, utmaningar och fördelar. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Vi genomförde elektroniska intervjuer på två olika förskolor, där antalet flerspråkiga barn varierar. Åtta förskollärare deltog i undersökningen. Resultat Baserat på svaren av intervjuerna, blev resultatet att det finns både utmaningar och fördelar kopplade till arbetet med flerspråkighet. Deltagarna tar upp olika arbetssätt, beroende på barngrupp, barnens ålder, egna kompetenser samt samverkan med hemmet. Ett exempel på praktiska tillvägagångssätt som framkommer är kapprums bibliotek, TAKK, medierande redskap och konkret undervisning. Dessutom uppmärksammas samarbetet med vårdnadshavarna som en relevant faktor, vilket leder till utmaningar för pedagogerna. Parallellt med det, belyses olika fördelar med flerspråkighet i förskolan, bland annat ökad förståelse och respekt för varandras olikheter.
6
Wallin, Angelica. „Didaktiska strategier inom naturvetenskap : en kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17920.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att utveckla kunskap om förskollärares didaktiska strategier vid arbete med naturvetenskap. Hur förskollärare motiverar val av metod vid lärandesituationer. Studien är kvalitativ med en teoretisk utgångspunkt i fenomenografin. Den kvalitativa metoden i studien är semistrukturerade intervjuer där svaren analyserats i olika kategorier för att försöka se olika samband för att sedan koppla till litteratur som har anknytning till studien. Via kategorierna synliggörs resultaten att intresse, engagemang och samtal med barnen anses som betydelsefulla delar vid barns lärande om naturvetenskap samt att barnens intresse står i fokus för val av lärandeobjekt och metod.
7
Tagesson, Ida, und Anna Lindahl. „Modersmål i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares arbetssätt och strategier“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79835.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring betydelsen av barns modersmål och hur de arbetar med modersmålsutveckling i barngrupper med många olika modersmål. Enligt läroplanen för förskolan har alla barn rätt till stöd i modersmålsutveckling och det framkommer även i skollagen. De frågeställningar som studien utgår från behandlar hur förskollärare resonerar kring modersmålets betydelse, vilka verktyg och strategier som används i arbetet och de utmaningar de ställs inför i stöttandet av barns modersmål i barngrupper där många olika modersmål finns representerade. Studien bygger på kvalitativ metod där sju förskollärare från tre olika kommuner har intervjuats. Det sociokulturella perspektivet och centrala begrepp ligger till grund för analysen. Det framkommer hur förskollärarna resonerar kring modersmålets betydelse för barns språkutveckling och att förskollärarna använder olika strategier och verktyg i arbetet med barns modersmål. Alla förskollärare i studien använder föräldrar i stöttandet av modersmålet då de inte kan språket. Andra hjälpmedel som böcker, bilder och spel används för att främja barns språkutveckling. Det framkommer även att det är en utmaning för förskollärarna då det inte finns något uttalat arbetsätt och att det är en brist på tillgång på konkret material.
8
Sör, Sara. „Främjande av berättande i förskolan : En studie om förskollärares strategier för att främja berättande“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56612.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of my study was to find out what strategies educators use in preschool to promote narrative, both regarding the educators themselves and the children's narrative. This I wanted to find out by interviewing preschool teachers regarding how they feel that the preschool's activities and their actions promote the narrative, as well as the materials and environments used for this purpose. The method I used in the study was semistructured interviews. Participation was five respondents, all preschool teachers. The interviews were recorded with the respondents' consent. The result shows that the pre-school teachers in the study build different environments, create cozy spaces and specific reading lanes to promote the story. Even the light can be used to amplify the story. The results show that strategies used by the preschoolers to listen to children's stories are to ask questions about what the children are saying, follow-up questions based on the story, and to relate children's stories to what's happening in the day's activities. This is stated by all respondents as important in promoting children's own stories. Preschool teachers state that they use the voice, body and eye contact with the children, to show that they actively listen and that what the child is telling is important and priority.Syftet med min studie var att ta reda på vilka strategier pedagoger använder sig av i förskolan för att främja berättande, både gällande pedagogerna egna samt barnens berättande. Detta ville jag ta reda på genom att intervjua förskollärare gällande hur de anser att förskolans verksamhet och deras agerande främjar berättandet, samt vilka material och miljöer som används för detta ändamål. Metoden jag i studien använde var semistrukturerade intervjuer. Deltagande var fem respondenter, alla förskollärare. Intervjuerna spelades med respondenternas samtycke in. Resultatet visar att förskollärarna i studien bygger upp olika miljöer, skapar mysiga rum och specifika läshörnor för att främja berättandet. Även att ljuset kan användas för att förstärka berättandet. Resultatet visar att strategier som förskollärarna använder vid lyssnande till barnens berättelser är att ställa frågor om det barnen berättar, följdfrågor utifrån berättandet samt att relatera barnens berättelser till det som händer inom verksamheten under dagen. Detta förs fram av alla respondenter som viktigt i främjandet av barnens egna berättande. Förskollärarna uppger att de använder rösten, kroppen samt har ögonkontakt med barnen, för att visa att de aktivt lyssnar och att det barnen berättar är viktigt och prioriterat.
9
Pettersson, Therese, und Ameli Olsson. „Barns konflikter i förskolan : Förskollärares beskrivningar av konflikter och strategier i konflikthantering“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44328.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att synliggöra förskollärares strategier för att hantera barns konflikter i förskolan. Frågeställningarna är att ta reda på hur förskollärarna i studien beskriver barns konflikter samt vilka olika strategier de uttrycker att de använder i arbetet. Den metod som används i denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att förskollärarnas strategier präglas av att vara inlyssnande, att använda verbal och kroppslig kommunikation samt vara lugn och visa tydlighet i barns konfliktsituationer. Förskollärarna visar enighet om att det krävs olika strategier och hantering av konflikter beroende på situation, barn och tillfälle. Det är också viktigt att låta alla inblandade få talutrymme för att uttrycka sina känslor och uppfattningar.
10
Holmbäck, Ida, und Caroline Zandén. „Förskollärares syn på barns relationsskapande på en begränsad förskolegård“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67577.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie syftar till att beskriva förskollärares syn på barns relationsskapande på en begränsad förskolegård. För att undersöka detta valde vi att fokusera på förskollärares uppfattningar kring barns relationsskapande på en begränsad förskolegård, samt förskollärares strategier för att utveckla förskolegården i förhållande till barns relationsskapande. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna hade två olika uppfattningar gällande om den begränsade förskolegården påverkar barns relationsskapande. Både förskollärares förhållningssätt och förskolegårdens storlek ansågs vara av betydelse. Det framkom även att förskollärarnas strategier för att utveckla den begränsade förskolegården varierade. De olika kategorier som sammanfattar de strategier förskollärarna beskrev för att utveckla förskolegården var miljö och material, stöd utifrån och kompletterande miljöer. Resultatet diskuteras sedan i relation till inledningen, bakgrund och tidigare forskning.
Bücher zum Thema "Förskollärares strategier"
1
Lärarförbundet, förskollärare och statushöjande strategier: Ett könsperspektiv på professionalisering. Göteborg: Göteborg University, 2006.
Den vollen Inhalt der Quelle finden