Dissertationen: „Förskollärarens syn“

1

Richter, Erika, und Steve Östmark. „Förskollärares syn på den manliga förskollärarens yrkesroll“. Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-38151.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med arbetet är att få en större förståelse för hur förskollärare ser på den manliga yrkesrollen i förskolan, samt hur de ser på kommunikationen i arbetslaget. På grund av de rådande omständigheterna med Covid-19 har intervjuerna utförts via Zoom. Förskollärarna som har deltagit kommer från olika delar av landet och de kvalitativa intervjuerna har varit halvstrukturerade. Det har visats sig att den manliga yrkesrollen inte har diskuterats i en större omfattning på förskolor och att det finns olika syn på männens yrkesroll. Utifrån resultatet framgår skillnaden på hur förskollärare ser på den manliga yrkesrollen, samt skillnad på hur förskollärare kommunicerar med varandra. Manliga förskollärare ses som en resurs för förskolan, men det finns hinder för dem, så som anklagelser om övergrepp på barn eller könsstereotypiska synsätt. Det hindrar att yrkesrollen blir jämbördig med den kvinnliga yrkesrollen. Förutfattade meningar om det som anses vara manligt och kvinnligt kunde uppfattas från förskollärarna, men även en medvetenhet om att synen och de förutfattade meningarna kan förändras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Jansson, Tina. „Förskollärarens syn på undervisning i utomhusmiljö“. Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34719.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den här studiens syfte är att undersöka hur förskollärare ser på sina lärmiljöer och hur de planerar för undervisning i utomhusmiljöer. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågor: Hur ser förskollärare på sin lärmiljö och närmiljö utomhus? Vilka för/nackdelar samt svårigheter upplever förskollärarna på förskolegården och miljöer i direkt anslutning till förskolan? Det empiriska materialet bygger på en enkätstudie med fjorton förskollärare vid olika förskolor i Mellansverige. Tidigare forskning inom området påvisar hur utemiljön påverkar vår hälsa och välmående. Det visar även hur viktig vår utemiljö är för den motoriska utvecklingen och barns lärande. Studiens resultat visar att förskollärarna planerar för utomhusundervisning tillsammans med arbetslagen i syfte att arbeta mot samma mål. Vidare att det är viktigt med närvarande pedagoger i verksamheten i utomhusmiljöerna. Resultatet visar också på att det behövs mer forskning på hur rörelse påverkar de yngre barnens välmående.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Ohlsson, Madleen. „Konfliktlösning i förskolan : Förskollärarens syn på barns konflikthantering“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12474.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Hallberg, Carina, und Johanna Högberg. „Förskollärares syn på uterummet som lärmiljö“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-91608.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på uterummet som lärmiljö. Vad sker under utevistelsen på förskolan och hur tänker förskollärare kring miljön och dess betydelse för barns utveckling, lek och lärande? I denna studie har kvalitativ intervju som metod använts och sex olika förskollärare har intervjuats. Vi har valt att använda oss av John Deweys teori om lärande i denna studie. Ute får barn möjlighet att uppleva med alla sina sinnen och lära med hela kroppen vilket är en av grunderna i Deweys teori. I vårt resultat framkom att förskollärarna värderar utevistelsen högt. Barn får en större yta att röra sig på ute till skillnad från inne. Förskollärarna anser även att miljön ute inte är lika kodad som miljön inne samt att materialet inte har samma bestämda användningsområden. Barns fantasi och kreativitet får större utrymme i leken utomhus menar förskollärarna i studien. Förskollärarna ser vikten av att utforma samt söka nya miljöer som kan utmana barnen. Ute kan barn uppleva med hela kroppen och vara mer fysiska i sitt lärande. Här kommer utomhuspedagogik in och att få erfara saker i dess rätta miljö. Förskollärare framhäver hälsoaspekten och att barn mår bra både fysiskt och psykiskt av vara ute och röra på sig. Den grovmotoriska utvecklingen stimuleras mer i utemiljön. Förskollärarna anser att det är viktigt att vara medforskande men att det ibland kan bli svårt på grund av praktiska orsaker. Vår slutsats är att vår studie har många likheter med tidigare forskning inom detta område. Miljön ute är betydelsefull för barns utveckling, lek och lärande på förskolan. Vår studie skiljer sig från tidigare forskning vi har tagit del av genom att förskollärarna i vår studie inte tvekar på att lägga en stor del av verksamheten ute eller att lämna gården. De ser vikten av att barn får tillgång till olika miljöer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Berntsdotter, Matilda, und Linn Sundqvist. „Förskollärarens syn på sin kompetens inom bild och bildskapande. : En kvalitativ studie ur ett sociokulturellt perspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32975.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study was to examine the preschool teachers' view of their competence in art and art creation, as well as the competence they consider that a preschool teacher should have and how competence can develop. In this study, we define competence as something you own in the practice of preschool education and that preschool teachers can meet the challenges that the profession requires. Competence is about being able to carry out an action in practice, and in this study, the expression summarizes what a person can in the field of art and art creation. Our study addresses the following questions; how do preschool teachers perceive their competence in art and art creation? What do the preschool teachers think they need in competence in art and art creation? What role do preschool teachers play in promoting their own and children's competence development in art and art creation? Four preschool teachers and a teacher for elementary school's older years who worked in preschool since her education was interviewed with a qualitative interviewing method from a sociocultural perspective. The results show that the competencies that preschoolers apprehend is competence that includes material knowledge, the ability to link activities with curriculum and theories, and to make it a fun-filled activity for the children. In order to develop their competence, the result shows that they use continuous education and collegial learning and in interaction with children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Häggmar, Maria, und Camilla Gustafsson. „Vad är ett avvikande beteende? : Förskollärarens syn på avvikande beteende hos barn“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37763.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med undersökningen är att få en förståelse och fördjupad kunskap i vad som anses vara ett avvikande beteende hos förskolebarn. Undersökningen granskar hur förskollärarna beskriver barn som avviker från normen, samt om förskollärare har några metoder eller strategier, när de arbetar med dessa barn. Vidare undersöks även om förskollärarna har tillgång till något stöd och hjälp när de har barn i verksamheten, som avviker från normen. Studien bygger på semistrukturerade frågor, som genomförs med hjälp av åtta utbildade förskollärare på tre olika mindre orter i södra och västra Sverige. För att få substans i arbetet, används även litteratur och tidigare forskning. Studien visar, att ett avvikande beteende hos ett barn kan yttra sig på flera olika sätt. Oftast beskrivs dessa barn som utåtagerande och att det händer mycket saker omkring dem. Men det framkommer även att ett avvikande beteende kan visa sig som ett tyst och omärkbart barn, som drar sig undan från de andra. Det som är gemensamt för dessa barn är, att de har svårt med det sociala samspelet. I studien framkommer även att förskollärarna ser på dessa barn ur olika teoretiska perspektiv. Men ett perspektiv är framträdande, det salutogena synsättet, som Antonovsky myntade, där man väljer att fokusera på det som fungerar hos individen. Inom det salutogena synsättet inkluderas även begreppet KASAM, som står för en känsla av sammanhang. I studien framträder även Vygotskijs teorier, som Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) till viss del bygger på.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Daniels, Caroline. „Matematikundervisningen i förskolan – Ett komplext uppdrag : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares uppfattningar“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42440.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån intervjuer beskriva och analysera förskollärares syn och förhållningssätt till matematikundervisningen i förskolan. Genom tidigare forskning i detta ämne visas det på att det är vanligt att förskollärare ser matematiken som problematisk och svårt att inkludera i det dagliga arbetet. I studien intervjuades fem förskollärare med olika geografiska positioner i landet. Resultatet i studien visar på både svårigheter men även på goda förhållningssätt mot matematikundervisningen. Svårigheterna tar jag även upp i diskussionen då förskollärarna uttrycker brister i deras kunskap att se barns matematiska lärande i förskolan. Därför har det varit extra intresseväckande att få möjlighet att utforska förskollärarens syn samt förhållningssätt och se vilka faktorer som påverkar.

Betyg i Ladok 210606.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Gabriel, Maria, und Haneen Allos. „Ledarens roll i förskolan : En studie om förskollärares syn på ledarskap“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32100.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta är en studie där elva förskollärare på fyra olika förskolor beskriver hur deser på sin ledarroll i förskolan. Studiens syfte har varit att belysa förskollärarnas syn på ledarskap och hur de gör för att skapa bra relationer till sin omgivning samt hur de utvecklar sitt ledarskap. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att samla in material. Resultatet visade att förskollärarna belyste att kunskap om ledarskap är viktigt för att vara en bra ledare och att ledaren kan anpassa sin ledarroll utifrån olika situationer. Av informanternas utsagor framgår att en fungerande relation med kollegor och barn är beroende av ledarens förmåga att vara tydlig, öppen och ha ett lämpligt förhållningssätt. Resultatet visade även att förskollärarna utvecklar sitt ledarskap genom fortbildningar, självkritik och reflektion. Slutsatsen av denna studie visar att ledarens egenskaper och förhållningssätt bidrar till bättre kvalitet i förskolan samt till att samarbetet med både barn och kollegor stärks.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Öhman, Susanne, und Pia Wernebäck. „Förskollärens syn på barns språk och sin egen roll som språkutvecklare i förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37401.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Samhället är förändrat vilket innebär att förskolans pedagogiska uppdrag stärkts. Det har gjorts revideringar i förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebär att det bland annat gjorts förtydligande kring barns språkliga och kommunikativa utveckling och förskollärarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskolläraren barn som kommit olika långt i sin utveckling av språk, utvecklar språk parallellt samt barn som stött på hinder i sin utveckling av språk. I detta självständiga arbete uppmärksammas förskollärarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av språk. Syftet med uppsatsen är att belysa förskollärarens syn på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan. För att få svar på vårt syfte i vår undersökning ställer vi frågan vilka möjligheter och hinder finns att som förskollärare arbeta med barns språk och språkutveckling i förskolan. Undersökningen genomförs av en kvalitativ forskningsmetod där tio förskollärare intervjuas. Bakgrunden kopplas till litteratur och resultat/analysdelen tolkas med tidigare forskning och vetenskapliga teorier. I resultat framkommer att det finns goda möjligheter att utveckla barns språk i förskolans verksamhet. Då förskolläraren är ansvarig för hur verksamheten utformas och organiseras ses de ha en roll som språkutvecklare. Sociala relationer, samspel mellan barnen och vuxna samt miljön och omgivning är betydelsefullt för barns utveckling av språk. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. För att förbereda barnen inför kommande utbildning är det angeläget att verksamheten organiseras och planeras så att barnen möter språk. Nyfikenhet ska väckas för olika kunskapsämnen som barnen kommer möta i skolans värld vilket inte framkommer i studien. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarnas kompetens är avgörande för hur de ser på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan. Pedagoger har olika engagemang och kunskap kring förskolans uppdrag vilket påverkar förskolans kvalitet och utveckling av barns språk. Detta synliggörs genom vår frågeställning där förskolläraren beskriver möjligheter och hinder med att arbeta med barns utveckling av språk i förskolan. I undersökningen framkommer det att informanterna önskar kompetensutbildning om barns språk, utveckling av språk samt hur barn utvecklar språk parallellt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Taherzadeh, Shabnam. „Social kompetens hos förskolebarn : En stodie om förskollärarens syn på barns sociala kompetens i förskolan“. Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-358.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att lyfta fram sociala kompetenser som förskollärare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hänsyn till varandra och visa empati samt kunna vänta på sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollärarna att berätta om arbetssätt för att främja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens är enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan språkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden består av lågstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare. I resultatet syns förskollärarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssätt med barnen i förskolan. Diskussionskapitlet handlar om den sociala kompetens som förväntas att barn ska ha i förskolan och hur förskolan kan hjälpa barn att utveckla den sociala förmågan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Christianson, Anna, und Moa Larsson. „Hjälp mig att förstå, TAKK : en kvalitativ studie med fokus på förskollärarens syn på TAKK“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13949.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Följande text kommer att handla om förskollärares förhållningssätt till implementeringen av TAKK i förskolans verksamhet. Inledning Verksamma förskollärare ska vara öppna och flexibla till metoder som ger en positiv inverkan på barnets språkutveckling. Mängden forskning brister när det gäller fokus på förskollärarens förhållningssätt till TAKK. Därför vill vi undersöka hur åsikter formas samt hur arbetssätten ser ut i arbetslagen. Syfte Syftet med vår studie är att ta reda på hur verksamma förskollärare beskriver hur de själva arbetar med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) samt hur de anser att TAKK synliggörs i verksamheten. Metod Arbetet bygger på en kvalitativ studie där val av metod är intervju. Utifrån de forskningsetiska kraven utformades intervjuerna. Intervjuerna blev ljudinspelade för att sedan bli transkriberade och analyserade. Resultatet byggdes sedan utifrån analysen av transkriberingen. Resultat Resultatet visar hur förskollärare kan ha olika förhållningssätt och att det är viktigt att kommunicera mera. Undersökningen har givit mer än bara positiva synsätt, inte specifikt negativa men realistiska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Jalal, Darian, und Marklund Emil Johansson. „Förskolans klur kring språk och kultur : En fenomenografisk studie om förskollärarens syn på modersmål i förskolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-346481.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Modersmålsenheten för förskolor i Uppsala kommun avvecklades år 2016. Beslutet grundade sig i att stödet från Modersmålsenheten inte ansågs vara tillräcklig och förutsätter att undervisningen ska ske kontinuerligt i den dagliga verksamheten. Syftet med denna studie är att följa upp det lokala politiska beslutet att avveckla modersmålsenheten utifrån förskollärarnas perspektiv. Detta har vi gjort genom att föra semi-kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en förskolechef. De teoretiska perspektiven som vi använt oss av i studien är framförallt det fenomenografiska perspektivet. De vi har intervjuat och forskningen som vi har redovisat har använt sig av ett sociokulturellt perspektiv. De intervjuade förskollärarna menar att en av konsekvenserna efter förändringen är att besöken från en modersmålspedagog uteblir och att de inte kan ersätta den på samma sätt. De arbetar med språk och kultur efter sina förutsättningar. Undervisningen sker exempelvis genom barnens hemkultur samt förskolans kultur som de skapar tillsammans.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Maqdasi, Manar, und Marina Chukri. „KONFLIKTHANTERING I FÖRSKOLAN : En kvalitativ studie om förskollärarens syn och roll på konflikt och konflikthantering mellan barn på förskolan“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43455.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte var att studera förskollärarens syn och hur den förhåller sig till konflikt och konflikthantering mellan barn i förskolan. Studien har utgått ifrån en kvalitativ studie, då har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visade att konflikter är vanligt mellan barn i förskolan, vilkaofta orsakades av barnens olika i tankesätt och perspektiv. Barnens konfliktsituationer betraktades och omvandlades oftamed hjälp av förskolläraren till ett lärandetillfälle, där barnendiskuterade och uttryckte sina tankar samt utvecklade förståelse för hur konflikten hade uppstod och hur de kunde hantera den. Vidare beskrevs konflikthantering sker på olika sätt och genom olika strategier, detta beroende av förskollärarens arbetssätt och syn på barns lärande och utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Olsson, Amanda. „Fysisk aktivitet i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärarens syn på fysisk aktivitet för barn i åldrarna 1-3 år“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73199.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of the study was to investigate how preschool teachers look at and promote physical activity in preschool with children 1-3 years. A qualitative approach in the form of group interviews has been used in the survey. Qualitative content analysis has been used to analyse the interviews. The results of the study showed that preschool teachers have an awareness of what physical activity means for children 1-3 years of age. The result also showed that preschool teachers are promoting physical activity in preschool with children 1-3 years of age. Through various physical activities inside and outside. The results show that the approach of the coal teachers is important in order to promote physical activity in preschool. How preschool teachers look at physical activity with young children is crucial to how it is integrated into preschool. The conclusions are that preschool teachers are aware of the importance of physical activity in relation to development, learning and wellbeing. Preschool teachers are also aware of the importance of their own approach in relation to physical activity. All preschool teachers are also aware of the importance of motor training for children 1 - 3 years. Keywords: physical activity, physical inactivity, preschool teacher, motor skills

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Hebelius, Malin, und Frida Sandwall. „Förskollärare, inte dagisfröken. : Förskollärares syn på sin yrkesroll och sitt uppdrag“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-11918.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund Denna studie tar upp förskollärares syn på sin yrkesroll och på sitt uppdrag i förskolan. Förskollärares uppdrag står beskrivet i förskolans läroplan men vi ville undersöka hur förskollärare själva beskriver sitt yrke och vad de anser är deras uppdrag. I bakgrunden redogörs för tidigare forskning och litteratur kring förskolläraryrkets framväxt, förskollärarensyrkesroll, uppdrag och professionalisering. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på sin yrkesroll och sitt uppdrag i förskolan. Metod I vår studie användes kvalitativ metodik med inriktning på intervjuer. Tio verksamma förskollärare intervjuades för att synliggöra deras egen uppfattning om sin yrkesroll och vad de anser är förskolläraryrkets uppdrag. Resultat Resultatet redogörs för i fem kategorier där förskollärarna beskriver sin yrkesroll och deras uppdrag i förskolan. Yrkesrollen beskrivs innebära att vara en trygg källa för barnen samt att vara en förebild. Det framkommer att trygghet och flexibilitet är de kompetenser som värderas högst hos förskollärarna. Deras uppdrag beskrivs vara att skapa trygghet och möjligheter för barns lärande. Läroplanen beskrivs vara en grund till allt arbete på förskolan som även tydliggör förskollärarnas uppdrag. Det framkommer olika tankar kring förskollärarnas relation till beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Större delen av förskollärarna anser att de arbetar med begreppen samtidigt som det även framkom en osäkerhet kring begreppens innebörd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Haglund, Cecilia, und Samar Rafat. „Den fysiska inomhusmiljön i förskolan : Förskollärarens syn på den fysiska inomhusmiljön och hur den utformas på sätt som stärker barns lärande“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30788.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att få inblick på förskollärarnas syn kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Frågeställningar som vi har är: Vad har förskollärare för syn på den fysiska inomhusmiljön i förskolan? På vilket sätt anser förskollärare att den fysiska inomhusmiljön kan ha betydelse för barns lärande? Samt Vilka möjligheter och begränsningar upplever förskollärarna att de har vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön i förskolan? Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultat visar att verksamheten som har en bra fysisk inomhusmiljö upplevs har stor betydelse för barns lärande samt att utformning av den fysiska inomhusmiljön upplevs kunna främja men också försvåra barns lärande. En slutsats av studien är att förskollärarnas förhållningssätt och pedagogiska grundsyn kan påverka hur de väljer att utforma den fysiska inomhusmiljön

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Sjöholm, Cecilia. „Nu är det dags att ta på sig matteglasögonen : Har den nya reviderade läroplanen ändrat förskollärarens syn på barn och matematik?“ Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19336.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study was to gain knowledge of what preschool teachers think that mathematics in kindergarten is, and if the revised curriculum which came in July 2010 changed their approach. The survey consists of interviews of five preschool teacher and an aspiring preschool teacher. They have shared their experiences and knowledge about what they regard as mathematics in kindergarten. I asked how they interpret the new curriculum for math and if it has made them work in a different way or if they do as the used to. The results that came up where that they felt that their views on mathematics have changed. One of my informants said "I have put on the mathematics glasses now". They felt that they worked more deliberately now, that it is mathematics they are doing and they have gained a greater understanding of what mathematics is. Now they can see the mathematics in everyday life and in everything they do with the kids. And they felt that the new curriculum has become clearer, it is easier to read and they now sees their obligations received from the Government.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Hulth, Sanja, und Victoria Fröjdman. „Fritt och inga krav : En kavalitativ studie om förskollärarens roll i och syn på utomhusmiljöns påverkan på barns lek och samspel“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39648.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet är att belysa hur förskollärare beskriver sin roll i den fysiska utomhusmiljön samt utomhusmiljöns möjligheter och begränsningar att främja barns lek och sociala samspel. Åtta semistrukturerade intervjuer gjordes. Resultatet visar att förskollärare beskriver sig anta olika roller i utomhusmiljön. Den fysiska miljöns möjligheter och begränsningar kan anses vara beroende på förskollärarnas förhållningssätt och medvetenhet. En ökad medvetenhet kring olika handlingserbjudanden kan skapa förutsättningar för förskollärare att anta en roll och ett förhållningssätt där barns sociala samspel och lek kan främjas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Dendani, Linda. „Miljö och matematik i förskolan : En studie om förskollärarens syn på innemiljöns betydelse för den matematiska inlärningen på en Reggio Emilia-inspirerad förskola“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37399.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka vad förskollärare har för syn på innemiljöns betydelse för den matematiska inlärningen, samt hur de arbetar för att synliggöra matematiken i innemiljön. Studien utfördes på en Reggio Emilia-inspirerad förskola, detta för att miljön står i fokus inom denna pedagogiska filosofi, och kallas för ”den tredje pedagogen”. De metoder som användes för att erhålla information till studien var intervjuer med tre förskollärare som arbetade på förskolan, samt en observation av innemiljön.Resultatet visade att matematiken finns överallt i innemiljön och synliggörs genom ett stort utbud av material, som är tillgängligt och på barnens nivå. Under intervjuerna visade det sig att förskollärarna har en stor medvetenhet kring innemiljöns betydelse för det matematiska lärandet och att de planerat sin innemiljö för att främja barnens lärande. Dock har de inte alltid matematiken i åtanke när de förändrar miljön, utan utgår från barngruppens intresse. Under mitt besök på förskolan uppgav de att sortering och klassificering var den mest populära aktiviteten och därför var det mycket fokus på den delen av matematiken i förskolans innemiljö.En slutsats som kan dras från studien är att förskolan som undersökts är en förskola som tror på det kompetenta barnet. Detta då förskolan har en mycket genomtänkt och bearbetad innemiljö. Förskollärarna såg dock bristfällig planeringstid som ett hinder i arbetet med att bygga upp en föränderlig och god innemiljö.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Christensen, Ida, und Jennie Isaksson. „Man kan ju inte gå ut på en utevistelse och tro att man går ut på rast : En studie om förskollärares syn på förskolegården som pedagogisk miljö“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-16980.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vårt syfte med denna studie är att beskriva hur förskollärare planerar och stimulerar barns lärande ute på förskolegården, samt vilken roll förskollärare har i de planerade respektive de fria aktiviteterna på förskolegården. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex förskollärare på fyra olika förskolor utan någon uttalad utomhusprofilering. Resultatet av studien visar att det måste finnas ett syfte med utevistelsen på förskolegården. Det behövs en jämn fördelning av förskollärarens arbetsuppgifter vad gäller tid för observation, planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter. Förskollärarna i studien menar att de även behöver tid för andhämtning, vilket det främst ges utrymme till i förskolans utemiljö. Förskolegården ses som en bra pedagogisk miljö för barnen att leka fritt i, där vuxna också har möjlighet att observera barnen. Barnen väljer företrädelsevis att leka i den naturmiljö som finns tillgänglig på förskolegården. Däremot används inte denna miljö i den pedagogiskt planerade verksamheten i så stor utsträckning som den skulle kunna göra. Vår tolkning är att miljön utanför förskolans gränser ges högre pedagogiskt värde än den som finns inne på förskolegården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Wittur, Annica, und Åsa Eriksson. „Förskollärares syn på anknytning i förskolan : En kvalitativ intervjustudie med åtta förskollärare“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27448.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vår intention med uppsatsen var att synliggöra förskollärares tankar och handlingar kring anknytningar i förskolan, och hur dessa tankar begränsar eller möjliggör barns utveckling och lärande. Vi ville bredda kunskapsfältet inom området, både för vår egen del men även för andra som möter barn i sin vardag och samtidigt får en förståelse för anknytningens betydelse för barns utveckling. För att söka svar på våra frågor, använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. De svar som framkom var att utbildningens värde inom anknytning är tvetydigt när det kommer till förskollärares konkreta handlingar. Personliga egenskaper vägs mot nyttan av utbildning. Barngrupper i förskolan har visat sig upplevas för stora, vilket påverkar förskollärares möjligheter att skapa trygga anknytningar till barn i förskolan. Vikten av kontinuitet, framförallt i personalgruppen, framkom som viktigt för att skapa anknytningar. Vi har tagit stöd i Vygotskijs teori om utveckling och relationellt samspel samt Bowlbys anknytningsteori. Slutsatser som kunde ses var att politiska beslut formar förskolechefers möjligheter till resurstilldelning – vilket framkom vara ett område som förskollärare upplevde som hinder för relationsarbete i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Norrvide, Clara. „Förskollärares syn på sin roll i musikundervisning i förskola“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29204.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study is to examine how preschool teachers view their own role in music education and which function they consider music to have in a preschool context. In addition to this, the study also aims to examine the differences between regular preschool teachers and preschool teachers with a music profiled education. The empirical data is collected through Google Forms, where 30 preschool teachers responded. The material was then analyzed from Biestas (2011) theories about the functions of education, and Nielsens (2006) perspective regarding musical dimensions. The result showed that preschool teachers with a musical background feel more confident to use music in education, and do so on a more regular basis, than those without any musical experience. Many of the informants claim that they consider music a must in preschools, but most of them use it as a tool, rather than an educational goal. This could be because of the lack of musical training, and because music is considered something you learn in your own free time and not during the teacher education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Henriksson, Marika. „Förskollärares syn på ledarskap“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-56867.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Karlström, Anna, und Ann-Kristin Sjödin. „Förskollärares uppfattningar om sin yrkesroll : En kvalitativ studie bland förskollärare i förskolan“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21883.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Erkas, Anna, und Lotta Haraldson. „Barnens inflytande ligger i förskollärarnas händer : En kvalitativ studie om förskollärares syn på begreppet barns inflytande“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38080.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte var att belysa om och hur förskollärare arbetar med barns inflytande i förskolan. Webbaserade enkäter användes som metod för att samla in det datamaterial som sedan analyserades kvalitativt. Det framkom att förskollärarna som medverkade i undersökningen visar stort engagemang för att arbeta med barns inflytande och göra dem delaktiga i verksamhetens utformning. Förskollärarna beskrev olika strategier som exempel på tillvägagångssätt de använder i arbetet med barns inflytande. Empirin lyfter förskollärarnas förhållningssätt till sin maktposition som en avgörande faktor för hur mycket inflytande och påverkan barnen får i verksamheten. Med hjälp av ett relationellt perspektiv och relevant litteratur bearbetades empirin i en textanalys. Slutsatsen av vår studie är att genom kontinuerliga diskussioner och medvetenhet hos förskollärarna finns det goda möjligheter till vidareutveckling för barns inflytande inom förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Lundström, Paula, und Linda Lindahl. „Specialpedagogik i förskolan : En studie om förskollärares syn på sin egen kompetens“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-166956.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I detta examensarbete får du ta del av hur förskollärares kompetens inom det specialpedagogiska området, vilket krävs för utfärdande av förskollärarexamen och i enlighet med styrdokument, stämmer överens med förskollärares egen uppfattning om sina förutsättningar när det kommer till att ge stöd och stimulans till alla barn i förskolan. Studien avsåg att spegla förskollärares egen syn på sin kompetens i relation till specialpedagogiska insatser i förskolans verksamhet, vilka möjligheter som ges till kompetensutveckling samt hur begreppet specialpedagogik kan förstås. Slutligen fanns även ett intresse att urskilja hinder i förskolans praktik inom ämnet samt hur dessa förklaras av respondenterna. Respondenterna i studien har genom en kvalitativ webbaserad enkät svarat på ett antal frågor som berör innehållet. I resultatet framkommer det att erfarenhet och utbildning framstår som goda bidragande faktorer i mötet med alla barn. En slutsats utifrån studiens resultat är att kompetens hos förskollärare har en central betydelse för att fullfölja lärandeuppdraget i relation till barns förutsättningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Mevan, Hero. „Förskollärarnas syn på lek“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34471.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagogers förhållningssätt ochinblandning i leken kan bidra till att underlätta leken och berika och utveckla barnenslekkompetenser för att få ett lustfyllt lärande, samt hur lekmiljön påverkar leken ochlärandet. För att komma fram till studiens syfte och besvara frågeställningarna har jaganvänt mig av kvalitativ intervjumetod. Fyra förskollärare intervjuades på två förskolor.Resultat visar att pedagogerna anser att lek och lärande hänger ihop och att leken bådehar en stor betydelse och en viktig roll i verksamheten och för barnens lärande.Samspelet och samarbetet mellan barn och pedagoger leder till barns utveckling vilketmånga forskare också har bekräftat. Barnen tycker om att pedagoger ska vara med ideras lek. Det ska vara lagom med tid och balans mellan lek, avslappning och styrdaaktiviteter. Pedagogerna ska naturligtvis stödja barnen och inte tillrättavisa dem.Pedagogerna kan skapa pedagogiska miljöer som har stor betydelse för barnsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Wideman, Christian. „Barns lek i naturen : Förskollärares syn på sin roll som pedagoger i naturen“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-56925.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Danielsson, Anne-Louise. „Förskollärares syn på Kvalitet i Förskolan“. Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1130.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

My purpose with this work is to find out how it relates with pre-schoolteatchers view about a quality in comparasion to control document, Lpfö-98, and with factors pre-schoolteatchers consider effects quality in pre-school describe pre-schoolteatchers view on that high quality is in pre- school.

The investigation has been done by quality interviews with five pre- schoolteatchers working in pre- school. The results show that they do not make a difference between what are high quality and the factors that affect the possibility of creating high quality. Most important is qualified and engaged educationalist in the pre- school who who shows a good attitude towards the children, and where development and learning is central. The most decisive to a pre- schools quality are the personell who work there. A conditon to achieve high quality in pre- school is a head who knows the pre- school activity and its curriculum, and who takes active part in the activity, invites to discussions and offers pertinent competence development.

According to the leading document Lpfö-98 you will achieve high quality by offering children rear and care. There should be qualified educated personell with experience able to meet the children's needs. The groups of children should be in an appropriate number and have a composition and suitable premises. The inveatigation shows that there are some parts that still need to be worked on, i.e. to employ educationalists on every post. To put up legible objectives, to evaluate and dokument the work you havedone and to offer pertinent further traning is important to evolve the pre-school programme.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Hagström, Linda, und Rebecca Olsson. „Förskollärares syn på barns fria lek“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35876.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi har med vårt arbete Förskollärares syn på barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollärare ute i verksamheten ser på den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollärare såg den fria leken som ett sätt att främja barnens utveckling eller om de såg den som ett tidsfördriv. Våra frågeställningar blev därför: Hur tänker förskollärarna kring begreppet fri lek? Hur använder förskollärarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnå vårt syfte valde vi att intervjua fyra förskollärare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, då vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter. En slutsats vi kan dra är att samtliga fyra förskollärare är överens om att barnen utvecklas i den fria leken. I sina svar om vad den fria leken betyder för barnet och dess utveckling kan man se en viss skillnad i deras medvetenhet om vad som är fri lek och vad som påverkar den. Forskningen vi läst om barns lek menar att det är en fördel för pedagoger att medverka i leken, vilket även några av våra intervjuade förskollärare menade. Nästa alla förskollärarna är gärna med och leker, de ser även till att barnen kan återuppta sin lek efter en aktivitet. De är alla väldigt måna om barnens lek men svarar olika på när man kan avbryta den.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Spångberg, AnnCharlotte, und Emmelie Hallgren. „Jag är förskollärare! : Förskollärares beskrivningar av sin profession och möjligheterna till kompetensutveckling i sitt uppdrag“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42013.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sin yrkesprofession. Förskollärare uppfattar sina förutsättningar och möjligheter att utföra sitt uppdrag samt att kompetensutvecklas i sitt yrke på olika sätt. Detta har vi intresserat oss för i studien och för att undersöka det har vi använt kvalitativ metod med intervjuer. I den analytiska delen framkom för oss fyra kvalitativt skilda kategorier vilka är ledarskap, organisation, förhållningssätt och förutsättningar. Samarbete anser förskollärarna är en viktig del för att klara av det som beskrivs i uppdraget. De anser även att förskolechefens roll och engagemang är av stor betydelse för möjligheterna att utföra sina arbetsuppgifter och få kompetensutveckling En av våra slutsatser är att förskollärarna uppfattar att de har ett ledaruppdrag på förskolorna, men att det är arbetslagets sammansättning av erfarenhet, kunskap och samarbetsförmåga som är avgörande för att klara uppdraget som är en del av professionen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Malmberg, Emmy, und Katrin Rundström. „Förskollärares uppfattningar av teknik i vardagen i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskollärare uppfattar begreppet teknik i vardagen samt deras syn på sin kompetens inom begreppet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100232.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vårt syfte är att bidra med kunskap om hur begreppet teknik i vardagen uppfattas och används av förskollärare. Utifrån syftet formulerades forskningsfrågorna: Hur uppfattar förskollärare begreppet teknik i vardagen? samt Hur uppfattar förskollärarna sin kompetens gällande teknik i vardagen och hur påverkar kompetensen deras undervisning? För att få möjlighet att ta del av förskollärares uppfattningar av teknik i vardagen användes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fyra förskollärare blev intervjuade från fyra olika förskolor. Svaren från förskollärarna har analyserat utifrån den fenomenografiska ansatsen, där förskollärarnas olika uppfattningar blev grund för de olika kategorierna i resultatet. Resultatet visade att begreppet teknik i vardagen är svårfångat bland förskollärare och att kunskapen och förståelsen för ämnet teknik är låg och diffust när det kommer till hur förskollärarna ska undervisa om det. Studien har bidragit med kunskap om att det är viktigt att förskollärare har kunskap om vad teknik innebär för att kunna synliggöra tekniken för barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Brekell, Liv, und Josefin Karlsson. „Inkludering i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares syn på sin egen betydelse som möjliggörare“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32198.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att få en förståelse för förskollärares syn på inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också få ökade kunskaper om vilka förutsättningar som krävs, och vad förskollärarna själva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollärare från olika förskolor intervjuas. Resultatet visar att förskollärarnas syn på inkludering präglas av demokratiska värderingar. De ser till alla barns lika värde och att alla har rätt till delaktighet i verksamheten. Samtliga förskollärare menar även att barnens olikheter gynnar allas utveckling. Deras syn på normalitet och avvikelse varierar dock. Vissa menar att för att anses normal måste man bete sig och prestera ungefär som majoriteten i en grupp. De övriga förskollärarna anser att ingen är normal och att alla är avvikare på något sätt. När förskollärarna beskriver vilka barn som är i behov av särskilt stöd fokuserar de främst på barn med sociala och språkliga svårigheter, samt barn med diagnoser. De förutsättningar som förskollärarna anser är avgörande för att alla barn ska bli inkluderade i gruppen är dels mindre barngrupper, dels ökad personaltäthet. Vidare menar förskollärarna att god ekonomi och möjlighet till kompetensutveckling underlättar inkluderingsarbetet. Förskollärarna anser också att de själva måste vara goda förebilder och inta ett professionellt förhållningssätt. Alla barns styrkor ska synliggöras och tas tillvara. Dessutom poängterar förskollärarna vikten av att vara en reflekterande pedagog för att medvetandegöra sitt eget agerande gentemot barngruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Azad, Slewa Roua, und Ahmed Amina. „Förskollärares förhållningssätt gentemot flerspråkiga barn : En studie om förskollärarnas syn och arbetssätt gentemot flerspråkiga barns språkutveckling i två olika förskolor“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243473.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

De senaste åren har det blivit ökade krav på förskollärare utifrån förskolans styrdokument att förhålla sig och arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling och lärande. Samtidigt visa intresse och engagemang för deras kultur och identitet. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur förskollärare förhåller sig gentemot flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin där det läggs vikt på interaktion och kommunikation i lärandet. För att undersöka forskningsområdet kommer följande frågeställningar att behandlas: Hur definierar förskole pedagogerna flerspråkighet? Hur beskriver pedagogerna flerspråkiga barns språkutveckling? Vilken syn på flerspråkiga barn uttrycker förskollärare? Hur beskriver pedagogerna arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Hur ska förhållningssätt se ut för flerspråkiga barns språkutveckling enligt förskollärare? Vilka problem och hinder beskriver förskollärare? Vilka åtgärder kan tillämpas för en bättre verksamhet? I undersökningen valde vi att använda kvalitativa intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Sex förskollärare på två olika förskolor intervjuades individuellt för att bilda uppfattningar av deras perspektiv. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades för att kunna fånga upp det centrala i studien. Studien visade ett centralt resultat där alla intervjuade förskollärare hade en positiv syn på flerspråkighet och att de flerspråkiga barnen ansågs berika verksamheterna. I studien framkom det en av förskollärarnas uppfattning kring förhållningsätt och arbetssätt där av, visa intresse för flerspråkiga barn, samt synliggöra flerspråkiga barns kulturer i verksamheten och ta in deras olikheter in i sin undervisning. Ett ytterligare centralt resultat i studien visade att genom interaktion och kommunikation till flerspråkiga barn där verbalt och icke verbalt språk, som talsituationer och skriftspråk främjar barnens språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Eismar, Rose-Marie. „Förskollärares syn på lekens betydelse : En intervjustudie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7878.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hur ser förskollärarna på lekens betydelse? Min undersökning bygger på intervjuer med fem förskollärare. Jag har fått reda på resultatet genom kvalitativa intervjuer med förskollärarna. Intervjuerna har skett enskilt i deras egna trygga miljö på förskolan. Genom intervjuerna fick jag, sett ur förskollärarnas perspektiv, reda på hur viktig leken är för barns utveckling både socialt och intellektuellt. Förskollärarna var överens om att barnen lär sig att ta hänsyn, turtagande och att visa empati i sina lekar. De blir demokratiska i sina lekar. De lär sig att samsas och lösa konflikter. I lekarna tar barnen upp det som barnen sett, hört eller varit med om. De går igenom olika erfarenheter i sina lekar. Förskollärarna var överens om att den fria leken är den största leken men den går även in i rolleken. De var också rörande överens om att miljön är viktig för leken. Det bör vara en inbjudande miljö som leder till lek. Att man både inomhus och utomhus kan ha platser och rum som är tilltalande för barnen och leder till lek. I (Lpfö98) belyser de att miljön i förskolan är viktig för att barnen ska känna trygghet samtidigt som de ska lockas till lek. Förskollärarna som jag intervjuade arbetade ungefär lika med hur de ville att leken skulle användas på respektive förskolor. De var överens om att de skulle lägga stor vikt på leken och att den skulle ha en stor roll i deras pedagogiska verksamhet. De ansåg att leken hade en viktig funktion i barnens utveckling och kommande liv. De beskriver lek genom att barnen utvecklas till en självständig individ och att barnen utvecklas socialt. Jag menar att det finns goda skäl till att samtycka med dessa förskollärare baserat på deras erfarenhet, kompetens och hur samständiga de är i deras åsikter. Jag tycker att det är bra att de "styr" detta arbete via personalen. Det skapar en stor delaktighet vilket naturligtvis också barnen märker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Andersson, Cecilia, und Linda Thoresson. „Några förskollärares syn på föräldrakontakten i förskolan“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8190.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Preschool is a place where children, parents and teachers meet. Preschool is for children but also for the parents, they should feel confident about the place where they leave their children. We who made this study have a common interest to examine how teachers´ attitudes to parental contact in preschool works. The purpose of this study is to examine how teachers relate to parental contact. What do the educators think of their professionalism in the profession? Do educators believe that parental contact is important? And how do they work to obtain a good parent contact? The study has three questioners holder: How does teachers relate to parental contact in preschool? What do the educators think of their professionalism in the profession? And how visible educators child development and learning in daily contact with parents? We chose to do qualitative interviews with four preschool teachers at two different preschools in Sweden, to seek answers to our questions. The results of this study show that teachers have a positive attitude to parental contact, and they felt that parents should feel confident about preschool

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Andersson, Lina. „Förskollärares syn på barns lek i förskolan“. Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3181.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det här examensarbetet handlar om vad två pedagoger på respektive förskola har för syn på barns lek i deras verksamhet; vad dessa två pedagogers uppfattningar om skillnaden mellan lek och fri lek är, samt hur deltagande pedagogen själv kan vara i leken kommer att behandlas. Ett annat område som behandlas i examensarbetet är om respektive förskollärare anser att miljön på förskolan kan påverka barn i deras lek och hur den kan formas för att gynna lekandet. Som metod har intervjuer och observationer använts och genom dem har det i slutsatsen kommit fram vad två förskollärare och deras kollegor anser om lek samt hur det överensstämmer med praktiken.

Det har tidigare forskats en del om lek men inte om pedagogers uppfattningar om fri lek. Därför blev valet att behandla just den frågan i mitt examensarbete. En intressant jämförelse är att de teoretiska perspektiven författarna har i litteraturen har speglat hur författarna själva ser på lek, och då har även en relatering till vad studiens pedagoger kan ha för teoretiska perspektiv gjorts eftersom det påverkar deras uppfattning om lekens betydelse. Det är en egen tolkning som gjorts under granskning av resultat.

Vad som kommer fram ur denna undersökning är att det finns olika sätt att uppfatta lek och hur man som pedagog kan agera och delta i lek. Lek är viktig för dessa pedagoger och den ska till stor del finnas i verksamheten eftersom den främjar barns utveckling ur flera perspektiv. Lek och fri lek skiljer sig åt på så sätt att i den fria leken får barnen själva bestämma över leken enligt en av de intervjuade. På dessa förskolor som ingår i undersökningen valde dessa pedagoger att inte delta i barnens lek, då de vill att barnen ska lära sig leka utan vuxna, såvida inte konflikter uppstår och barnen behöver en vuxens vägledning. Även då ville personalen att barnen till stor del skulle kunna reda ut situationen till stor del själv eftersom det främjar den personliga identitetsutvecklingen hos barnen. Barn ska kunna leka själva utan en vuxen närvarande i leken; en av pedagogerna ansåg att barnen skulle vara varandras kamrater och inte de vuxna. Miljön har enligt de intervjuade stor effekt på barnens lek och hur leken kan påverkas genom den. Barnen ska kunna tillgodose sin egen lek på så sätt att materialen ska vara tillängliga för barnen, såsom leksaker, skapandematerial osv.

På dessa två förskolor överensstämde resultatet från undersökningen på flera områden, intervjupersonerna hade ungefär liknande värderingar om hur viktig leken var och även vad de hade för uppfattningar om den. Av intervju samt observation upplevdes det att de intervjuade i huvudsak ”lever som de lär”. De agerade till största delen i praktiken som de uppgav i intervjun.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Vendin, Anna, und Janet Fagerlund. „Förskollärares syn på individuella anpassningar i förskoleverksamheten“. Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-791.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka individanpassningar förskollärare gör i förskolans verksamhet för att främja barnets individuella lärande och utveckling.

Metoden som användes var kvalitativa intervjuer av fem förskollärare på tre olika förskolor i tre olika kommuner i mellersta Sverige. Intervjuer valdes framför enkäter då det antogs att svaren skulle bli utförligare och frågorna kunde anpassas i viss mån till intervjudeltagarna. Vid intervjuerna användes bandspelare för att kunna återge svaren så korrekt som möjligt och därmed reducera risken att gå miste om värdefull information.

Enligt SOU 1997:157 ska hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov i förskolan, därmed kan inte förskolans verksamhet utformas lika överallt. I Skolverkets (2005) Allmänna råd om kvalitet i förskolan, poängteras det att förskolan är till för alla barn, personalen ska skapa de bästa förutsättningar för att varje barn ska utvecklas optimalt. Den pedagogiska verksamheten ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intresse, behov och åsikter.

Resultatet påvisar att majoriteten av intervjudeltagarna utformar verksamheten utifrån individernas behov och förutsättningar för att främja barnets lärande och utveckling på bästa sätt. Individanpassningarna såg olika ut på de olika förskolorna och avdelningarna. Men förskollärarna ansåg sig utgå från läroplanens intention då det gäller individanpassningar.

Konklusionen är att barngruppens sammansättning kan se ut på många olika sätt från år till år eller ändras från ena dagen till den andra. Då är det viktigt att utforma verksamheten efter vilka barn som befinner sig där för tillfället. Det är även viktigt att reflektera över varför man gör det man gör.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

lagergren, sophie, und sara polvi. „förskollärares syn på temaarbete : likheter och olikheter“. Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4788.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna. Däremot hade alla förskollärare liknade syn på det pedagogiska arbetet som de bedriver då alla anser att verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter och intressen. De likheter som hittades bland förskollärarna ledde oss till slutsatsen att alla förskollärare i den här studien arbetar tematiskt med den definitionen som det har i dagsläget även om de själva inte är medvetna om det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Olsson, Hanna. „Förskolans lekmiljö : Förskollärares syn på förskolans lekmiljö“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32676.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study is about the preschool environment. Earlier studies show that preschool environment affect children’s development and learning. This study will exemplify the perspective of active preschool teachers of how they see at preschool play environment. The aim of this study is to bring insight and understanding on how preschool teachers see upon their play environment and the play that occurs. The survey methodology is interviews with four preschool teachers from four different departments who tell their view on preschool play environment. The result of the study show that preschool teachers consider that play environment should be changeable, inspiring, allowing and adapted for the children. When preschool teachers design the play environment, they start with watching the children’s play. Through the play the preschool teachers see the children’s needs and interests and from there they can start design the play environment. Preschool teacher sees the importance to create independent children and a tool for that is to have an allowing and inspiring play environment. To conclude there is a discussion on the significance of weakly and strongly coded rooms.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Pettersson, Berit, und Linda Gullberg. „FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS DELAKTIGHET I SAMLINGEN“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27429.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattning om samlingens betydelse avseende barns delaktighet. Studien har utforskat på vilket sätt förskollärare arbetar för att främja barns delaktighet i samlingen. Studien är kvalitativ där åtta förskollärare intervjuats för att synliggöra deras uppfattningar om barns delaktighet i samlingen. Materialet analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att förskollärarna ville och försökte få barnen delaktiga i samlingen, dock bidrog den traditionella samlingen med hela barngruppen till att detta inte möjliggjordes i större utsträckning. Slutsatsen var att förskollärarna önskade att samlingen genomfördes med ett litet antal barn för att ge varje barn möjlighet för mer tid till tankar, åsikter och reflektioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Ngoc, LA Duyen. „Förskollärares syn på pedagogisk dokumentation i förskolan“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171350.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppdraget att dokumentera och analysera barns lärande föreskrivs i förskolans läroplan och syftet med pedagogisk dokumentation är att stödja förskollärare i detta arbete. I denna studie intervjuar jag fyra förskollärare för att skapa förståelse för deras syn på pedagogisk dokumentation i relation till barns lärande. Frågor som ställs är: “Hur beskriver förskollärarna pedagogisk dokumentation i förskolan?” och “På vilket sätt beskriver förskollärarna att de använder pedagogisk dokumentation för att utveckla barns lärande?” Studiens analys och diskussion grundar sig på litteratur och tidigare forskning inom området. Resultatet visar att förskollärarna medvetet använder verktyget för att synliggöra barns lärande och formativt bedöma lärandet. Förskollärarnas beskrivningar visar att de har en viss kunskap om den pedagogiska dokumentationsprocessen. Däremot saknas kvaliteter i hur de hanterar samtliga aspekter i processen. Utsagorna visar dessutom att förskollärarna inte har förutsättningar för att utföra arbetet som läroplanen föreskriver. Tidsbrist, olika yrkeserfarenhet, barngruppsstorlek, fördelning av personal är nämnda svårigheter. Detta kräver i sin tur rektorers ansvar för att säkerställa att förskollärarna har de förutsättningar de behöver för att kunna utföra arbetet, så att barnen får den utbildning som föreskrivs i läroplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Sarac, Susanna, und Olsson Kaisa Tangen. „Förskollärares syn på ämnet matematik i förskolan“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36222.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

AbstraktFörskolläraren har i sitt uppdrag att ge barn i förskolan förutsättningar för att deras matematiska inlärning ska bli tillgodosedd. Syftet med denna studie har varit att undersöka förskollärarnas syn på grundsyn och arbetssätt med matematik i förskolan. Intresset för att undersöka detta är byggt på forskningsproblemet som handlar om lärarnas osäkerhet kring undervisning i matematik. Rapporten har visat faktorer som har spelat roll för deras undervisning. Tidigare forskning och teoretiska perspektiv som innefattar förskollärarens grundsyn, arbetssätt, aspekter kring matematikdidaktik samt miljöaspekter valdes i syfte att undersöka forskningsområdet utifrån olika perspektiv. Studiens frågeställning besvarades utifrån teoretiska perspektiv; det sociokulturella perspektivet, utvecklingspedagogik och variationsteorin, i relation till tidigare forskning.Vi genomförde en kvalitativ studie där sju verksamma förskollärare från tre olika förskolor i två olika kommuner deltog i enskilda semistrukturerade intervjuer. Våra intervjuer visade att förskollärarnas grundsyn var snarlika, men arbetssätten varierade vilket kunde bero på läroplanen som ett tolkningsbart styrdokument. Genom den egna utbildningen fick förskollärarna nya matematiska glasögon, och i deras förskolemiljöer kunde de synliggöra matematiken på ett lustfyllt och meningsfullt sätt. Leken, som en artefakt och akt var ett tillvägagångssätt för att stimulera barns matematiska lärande i samspelet dem emellan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Bergman, Pauline, und Emely Ehrnstén. „Förskollärares syn på profession och unika kompetenser“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29182.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vårt syfte har varit att, med stöd av kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier, undersöka hur förskollärare uppfattar professionalisering samt sina unika kompetenser. Begreppen profession och kompetens utgör grunden för våra val av teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning. Studien har för oss synliggjort att även om förskollärare är positiva till professionalisering så förekommer det ingen djupgående relation till begreppet. Detta kan bero på att professionaliseringen främst har hanterats på en facklig samt statlig nivå och utan större förankring hos förskollärarna själva. När det gäller professionsteoretiska definitioner är kunskapsbasen den mest centrala och svaren vi får om unika kompetenser visar på att även om flertalet anser sig äga pedagogiska kunskaper, och kan sätta ord på dessa, så består stora delar av en förskollärares kunskapsspektrum av tysta kunskaper som upplevs som svåra att beskriva. Vidare kan det utläsas i resultatet att förskollärarna lyfter brister i organisationen som ett hinder när det gäller att omsätta pedagogiska kompetenser i praktiken och att försummandet av planeringstid leder till försämrad kvalitet i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Larsson, My. „Demokrati i förskolan : Förskollärares syn på demokratiuppdraget“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66423.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to contribute knowledge of preschool teachers’ views on democracy and how the mission is expressed in preschool activities. The democracy commitment is seen as a difficult and complex assignment in relation to the work with children in preschool. Democracy is part of an everyday work in preschool activities and it is important that this is visible as it is what the preschool's policy instrument are based on. To study how the democracy commitment is expressed in preschool activities, the study's results are derived from semi-structured interviews. In the interviews, the starting point is to find out how preschool teachers view at democracy in preschool, how preschool teachers work with democracy in their daily activities and if there are any conditions and challenges they express in their work with the democratic assignment in preschool. The result presents a aspekt of how preschool teachers think and work with democracy in preschool activities. The result has been analyzed with socio-cultural theory and in the discussion; the result is related to previous research on democracy work in preschool. Keywords Preschool teachers, preschool, democracy, democracy commitment, socio-cultural theory.
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet. Demokratiuppdraget ses som ett svårt och komplext uppdrag i relation till arbetet med barn i förskolan. Demokrati ingår också i mycket av det vardagliga arbetet i förskolans verksamhet och är viktigt att göras synligt då det är det som förskolans styrdokument grundar på. För att undersöka hur demokratiuppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet är studiens resultat framtaget ur semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna är utgångspunkten att få reda på hur förskollärare ser på demokrati i förskolan, hur förskollärare arbetar med demokrati i den dagliga verksamheten och om det finns några förutsättningar samt utmaningar som de uttrycker i deras arbete med demokratiuppdraget i förskolan. Resultatet presenterar en bild av hur förskollärare tänker och arbetar kring demokrati och demokratiuppdraget i förskolans verksamhet. Resultatet har analyserats utifrån den sociokulturella teorin och i diskussionen relateras resultatet till tidigare forskning av demokratiarbete i förskolan. Nyckelord Förskollärare, förskola, demokrati, demokratiuppdraget, sociokulturell teori.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Song, Mie. „Förskollärares syn på och arbete med matematik“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30285.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger uppfattar matematik utifrån förskolans läroplan och hur de arbetar med matematik i enighet med läroplanens strävansmål. Tidigare gjorda studier om pedagogers uppfattningar om matematik i förskolan har visat att pedagogers attityd och inställning till matematik är avgörande för barns matematikutveckling. För att kunna genomföra denna undersökning valde jag att utföra kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra förskollärare för att få en bättre förståelse och insikt i deras inställning. Uppsatsen hade ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att införandet av de mer detaljerade matematiska målen i den reviderade läroplanen har bidragit till ökad medvetenhet hos pedagogerna kring matematik men samtidigt uttrycker de flesta förskollärare att de behöver mer tid för att läsa, diskutera, tolka och komma till en gemensam förståelse för betydelsen av läroplanen. Pedagoger som blivit intervjuade är överens om att barns matematikinlärning sker genom sociala samspel med utgångspunkt i språket och barn lär sig bäst i vardagliga sammanhang. Förskollärarna i undersökningen poängterar även att barns tidiga och positiva erfarenheter av matematik i förskolan har en avgörande betydelse för deras framtida attityd till matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Bodén, Jenny, und Lina Johansson. „Förskollärares syn på barns språkutveckling vid matsituationer“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59106.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att genom några intervjuer belysa hur förskollärare tänker om sin uppgift att stimulera barns språkutveckling. Uitfrån syftet formulerades två frågeställnigar; Hur ser förskollärare på hur de arbetar för att stimulera barns språkutveckling i måltidssituationerna? Hur reflekterar och dokumenterar förskollärare barns språkutveckling i måltidssituationerna? Metoden som används är kvalitativa intervjuer med förskollärare på sex olika förskolor i tre olika kommuner. Urvalet bestod av förskollärare som jobbar med barn i olika åldrar. En av förskollärarna jobbar på småbarnsavdelning, två på syskonavdelning och tre med de äldre barnen i förskolan. Studiens resultat visar att alla förskollärarna upplever matsituationerna som ett bra tillfälle för att samspela och samtala med barnen på olika sätt. Däremot skiljer sig förutsättningarna på de olika förskolorna åt vilket påverkar möjligheterna till att stimulera och utveckla barnens språk. Det sker ingen medveten dokumentation kring barnens språkutveckling vid matsituationerna. Den dokumentation som förs används som underlag vid utvecklingssamtal med barnens vårdnadshavare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Tahir, Niyan, und Teifa Qassab. „Rörelseaktiviteter i förskolan utifrån förskollärares syn En Kvalitativ studie om förskollärares syn och kunskap om barnens rörelse i förskolan“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32462.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to map preschool teachers' views and knowledge about children's movement activities in preschool and to apply it to the paper's aim from the perspective of preschool teachers. The questions that form the basis of the study is based on pre-school movement activities and how the pre-school teacher's activities are applied. The study has used relevant literature from previous research. A qualitative survey method in the form of interviews was used to unify the empiricism. The qualitative method was implemented at three different preschools in Skåne with six (6) preschool teachers. The results of the study showed that the educators work with different movement activities that differ in their views, working methods and purpose. At the same time, educators work with planned and spontaneous movement activities in the indoor/outdoor environment. The preschool's location and layout affect the educator’s possibilities to carry out different activities. Finally, the educators' education, interest, knowledge and their views on the curriculum influence the work with children’s movements.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Dolic, Sarajlija Fatima, und Princip Sheilyn Valdoz. „Förskollärares uppdrag att undervisa barn i förskolan : Förskollärares syn på undervisning i förskolan“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189890.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att få djupare kunskaper kring förskollärares tankar om undervisningen i förskolan i förhållande till läroplanen för förskolan och dess yrkesroll. En kvalitativ studie genomfördes med en semistrukturerad intervju där fem förskollärare intervjuades vartefter det insamlade materialet transkriberades och analyserades. Resultatet visade att begreppet undervisning i förskolan förklarades som en process med ett syfte som pågår nästan hela tiden genom olika aktiviteter med barnen i både spontana och planerade undervisningssituationer. I vår studie kom vi fram till att undervisningen skall bedrivas av förskollärare med behörig utbildning som ska ge dem verktyg att utföra sitt uppdrag i relation till förskolans styrdokument. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv med fokus på transformeringsarena ger denna studie en tydligare bild av det som händer på transformeringen av läroplanen. Förskollärarna tolkar begreppet undervisning i förskolan och hur de i sin roll förhåller sig till sitt uppdrag att undervisa barn i förskolan i relation till läroplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Jonasson, Sebastian, und Tomas Stål. „Förskollärares syn på användning av datorplattor i förskolan : En intervjustudie om förskollärares resonemang kring datorplattor och barns delaktighet“. Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34837.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Datorplattor har i dagens samhälle en hög status och är något som många kommer i kontakt med till vardags och interagerar med. På grund av detta har den senaste läroplanen för förskolan dessutom uppdaterats och innehåller mer kring användningen av digitala verktyg än den föregående läroplanen. Barn ska i förskolans utbildning, enligt den gällande läroplanen, erbjudas möjligheter till att utveckla digital adekvat kompetens. Det betyder att barn ska få chanser till att utveckla de kunskaper som de behöver för att kunna möta de digitala verktygen som de stöter på i deras vardag. Denna studie har som syfte att ta reda på hur förskollärare resonerar kring användningen av datorplattor och barns delaktighet vid användningen av datorplattor. Studien ska redogöra för hur arbetet med datorplattor kan se ut i förskolans verksamhet och hur detta påverkar barns samspel och samarbete.Metoden som användes för datainsamling var semistrukturerade intervjuer för att ta reda på hur förskollärarna resonerar och använder sig av digitala verktyg i förskolans verksamhet. Intervjuerna skedde via videosamtal och skriftligt via mejl med förskollärare i olika kommuner i Sverige. Resultaten i studien har analyserats med ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt, med fokus på datorplattor som ett kulturellt redskap som medierar och stöder lärande (scaffolding).Resultaten i studien visar på hur olika förskollärare arbetar med de digitala verktygen, och hur de får med barnens delaktighet i detta arbete. Majoriteten av förskollärarna uttryckte att de tyckte arbetet med datorplattor ska ske som ett kompletterande verktyg i deras undervisning och att det är viktigt att det finns ett tydligt syfte i den pågående aktiviteten med datorplattor. Studiens resultat har lett in till en diskussion om hur arbetet med datorplattor kan se ut i förskolan. Diskussionen har varit i relation till den tidigare forskningen som behandlat arbetet med datorplattor i förskolans verksamhet och studiens forskningsfrågor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Förskollärarens syn“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an