Dissertationen: „Förskolans yrkesroller“

1

Tapper, Anna. „Vikten av tydliga yrkesroller inom förskolans verksamhet“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31389.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Resultatet från studien kan tolkas som att förskolecheferna har ett stort ansvar för att klargöra för vilka olika roller och vilka mandat som ska ges till förste förskollärare och specialpedagoger. Dock framträder det att förskolecheferna ser väldigt olika på hur dessa roller ska fungera ute i verksamheten vilket kan tolkas som att specialpedagogernas kompetens inte alltid tas till vara på. Tidigare forskningsresultat visar att specialpedagoger har svårt att etablera sin yrkesroll. Med otydliga roller och uppdrag för förste förskollärare och specialpedagoger kan detta tolkas som att aktörer inom förskolan har olika uppfattningar kring de båda yrkesgrupperna

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Roos, Emelie. „”Barnskötare och förskollärare det är för mig samma sak” : Vårdnadshavares uppfattningar om innebörderna i förskolans två yrkesroller“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85030.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna studie är syftet att synliggöra, och på så sätt bidra med mer kunskap kring, vilka uppfattningar vårdnadshavare till barn i förskolan har kring yrkesrollerna barnskötare och förskollärares olika ansvar och innebörder, samt hur dessa relaterar till de mål och riktlinjer kring ansvar och arbetsfördelning som skrivs fram i förskolans läroplan. Fem vårdnadshavare från tre olika kommuner i västra Sverige har deltagit i den kvalitativa studien där metodansatsen är diskursanalys. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och en diskursanalys vid analysering av materialet. Resultatet visar att det finns en diskurs som handlar om att vårdnadshavare uppfattar att barnskötare innefattas av arbetet med barnen och ansvarar för deras omsorg, och en annan diskurs som handlar om att förskollärare uppfattas som den av rollerna som ansvarar för barnens utbildning och organisering av förskolans verksamhet. Det framkommer även att vårdnadshavarna i studien visar sig ha lite kännedom om hur förskolans läroplan relaterar till yrkesrollernas ansvar och arbetsuppgifter. Den uppgift som förskolans personal har ålagts gällande att upplysa vårdnadshavare om dess innehåll verkar därav inte prioriteras i den dagliga kommunikationen. Detta då studien visar att vårdnadshavares uppfattningar om förskolans yrkesroller skiljer sig åt från hur barnskötare och förskollärare beskrivs utifrån Skolverket (2018), vilket kan ge konsekvenser för samverkan mellan förskola och hem.
The purpose of this study is to visualize what perceptions parents of children in preschool have about the professional role’s childcare workers and preschool teacher’s different responsibilities and meanings, and how these relate to the goals and guidelines regarding responsibility and division of work that are written in the preschool curriculum. Five parents from three different municipalities in western Sweden have participated in the qualitative study where the method approach is a discourse analysis. Qualitative semi-structured interviews were used to collect data and a discourse analysis for analyzing the material. The results show that there is a discourse regarding to how parents perceive childcare workers as included in the work with the children and are responsible for their care, and another discourse about how preschool teachers are perceived as those responsible for the children’s education and the organization of the preschool. It also emerges that the parents in the study appear to have little knowledge of how the preschool curriculum relates to the professional role’s responsibilities and tasks. The assignment that are required by the preschool staff as to inform parents about its content, do therefore not seem to be prioritized in the daily communication. This as the study shows that parent’s perceptions of the professional roles in preschool are different from Skolverket’s (2018) description of childcare workers and preschool teachers, which can have consequences for the collaboration between preschool and home.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Unge, Alexandra. „Ett utvecklande arbetslag? : En komparativ studie av pedagogers uppfattningar kring ansvarsfördelning och fördelning av arbetsuppgifter på en förskola i Norge respektive Sverige“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43370.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna komparativa studie är att få en ökad förståelse för hur ett arbetslag ska utformas och organiseras för att fungera på bästa sätt. Jag vill belysa vilka utvecklingsmöjligheter förskolans personal finner i sin organisation av arbetslaget gällande fördelning av ansvarsområden och arbetsuppgifter, en jämförelse mellan ett arbetslag i en förskola i Norge respektive Sverige. Då förskoleverksamheterna i Sverige och Norge skiljer sig gällande fördelning av arbetsuppgifter och ansvarsområden är det intressant att urskilja vilka utvecklingsmöjligheter som framkommer i respektive organisation. Jag valde att anta en kvalitativ ansats och genomförde totalt sju intervjuer med både förskollärare, barnskötare och förskolechefer på en förskola i Norge respektive Sverige. I min studie har en och samma utvecklingsmöjlighet framkommit i båda arbetslag, bättre förutsättningar för att kunna utnyttja sin fulla kompetens. Jag har funnit att ett arbetslag bör organiseras så att varje individ får möjligheten att utnyttja sin kompetens, genom att synliggöra och utnyttja varandras kompetenser stärks varje individ men också arbetslaget som helhet.
The main aim of this study is to gain a deeper understanding of how a preschool team should be organized to work in the best possible way. A comparative study between a preschool in Norway and in Sweden. The distribution of tasks and responsibilities are different between the countries, to explore improvements the preschool staff´s conceptions of their own organization will be focused. The distribution of tasks and responsibilities are different but the conceptions of improvements may be the same. The empiricial data has been obtained from seven interviews. The participants were preschool teachers, child minders and preschool heads in a Swedish preschool and in a Norwegian preschool. In my study one improvement emerged in both teams, better requirements to make use of their competencies. The conclusion of this study is that a preschool team should be organized in a way that makes it possible to make use of everyone’s competencies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Nilsson, Brodén Daniel. „Förskollärares och barnskötares kompetensmässiga förutsättningar att bedriva förskolans pedagogiska uppdrag med hög kvalitet : En post-positivistisk studie i gränslandet mellan pedagogisk kvalitet och yrkeskompetens“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37225.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Kompetent pedagogisk personal utgör en av de viktigaste faktorerna för förskolors kvalitet. För atthöja kvaliteten i förskolan har många kommuner ett uttalat mål om att öka andelen förskollärare iverksamheten, vilket indikerar att det finns en syn att förskollärare är mer kompetenta än barnskötare.I tidigare forskning framgår dock att förskollärare och barnskötare utför samma arbetsuppgifter. Syftetmed studien är således att undersöka huruvida det finns en skillnad mellan vad som i litteraturenkännetecknas som kompetensmässiga förutsättningar och de kompetensmässiga förutsättningaryrkesverksamma barnskötare och förskollärare ger uttryck för. Den första forskningsfrågan sombesvaras berör vilka skillnader i kompetensmässiga förutsättningar att utöva förskolans pedagogiskauppdrag med hög kvalitet mellan förskollärare och barnskötare som kan identifieras. Den andra fråganämnar att besvara vilka skillnader som finns mellan forskning om kvalitet och de kompetensmässigaförutsättningar att utöva ett arbete med hög pedagogisk kvalitet som yrkesverksamma förskollärareoch barnskötare uppvisar. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien är post-positivism,som kombinerats med en enkätmetod, där enkäten besvarats av 443 yrkesverksamma barnskötare ochförskollärare i kommunala förskolor i södra Sverige. Slutsatsen för studien är att det i resultatet bådeframkommer områden där respondenternas svar överensstämmer med det som pekats ut somkompetensmässiga förutsättningar att bedriva förskolans pedagogiska uppdrag med hög kvalitet ochområden där svaren inte överensstämmer. Några av de områden där svaren överensstämmer med dekompetensmässiga förutsättningarna är synen på att vuxna kan spela stor roll för barns utveckling, attmåltidssituationerna är ett tillfälle att bedriva undervisning på samt att viktiga faktorer för hög kvaliteti förskolan är stor självinsikt hos de som arbetar där, att de granskar sitt eget arbete och att de deltar imeningsfull kompetensutveckling. Några av de områden där det i olika utsträckning finns skillnadermellan respondenternas svar och de kompetensmässiga förusättningarna är synen på huruvida det ärbra att påverka barn som leker ensidigt så att de istället leker mer varierade lekar, vad som är absolutviktigast vid måltidssituationen utifrån en kvalitetsaspekt samt undervisning som en del av förskolansuppdrag. Vidare finns det statistiskt signifikanta skillnader mellan hur barnskötare och förskollärarehar svarat inom olika specifika områden, men det finns även skillnader baserat på andrabakgrundsfaktorer, som ålder och antalet år i yrket samt examensår för förskollärarna. En av de störstaskillnaderna baserade på yrkestitel är synen på undervisning som en del av förskolans uppdrag. Enannan skillnad, baserat på åldern hos respondenten, är att korrelationer fanns mellan respondenternasålder och i vilka situationer de ansåg att det är en del av deras uppdrag att stimulera barns lärande iriktning mot läroplanens mål. De samlade resultaten pekar på att det kan vara nödvändigt medkompetensutveckling inom vissa områden i förskolor, för att höja den pedagogiska kvaliteten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Berg, Åsa, und Anne-Maria Nurminen. „Specialpedagog i förskolan : -förväntningar från förskolans pedagoger“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78683.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien undersöker förskolans pedagogers förväntningar på specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka om förväntningarna stämmer med examensordningen för specialpedagoger. Specialpedagogens yrkesroll formas i mötet med verksamheten. Förhoppningen är att klargöra vilka förväntningar som ställs på specialpedagogen i det kommande uppdraget. För att få svar på vilka förväntningar som råder så har en kvantitativ metod använts i form av enkät. Urvalsgruppen består av verksamma pedagoger i förskolan. Resultatet visar på att det finns höga förväntningar från pedagogerna i förskolan på specialpedagogens yrkesroll. Förväntningarna gäller dock inte hela bredden av specialpedagogens examensordning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Mårtensson, Linnéa, und Sofie Andersson. „Tydligare yrkesroller i en föränderlig förskola“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27176.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I förskolan finns det två yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare. Förskolan har blivit en egen skolform som fått egen läroplan som reviderats och fått tydligare riktlinjer för förskollärare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven på personalen höjts. Med utgångspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka närma oss en förståelse för hur de båda yrkeskategorierna ser på sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar också hur de tänker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas två yrkeskategorier i förskolan? För att få syn på detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vår empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer. Vi valde att intervjua tre förskollärare och tre barnskötare från olika arbetslag. Studien visar att förskollärare och barnskötare inte gärna uttalar några tydliga skillnader i yrkesrollerna. En anledning till detta kan vara att det skett en kompetensutjämning vilket innebär att man känner lojalitet i arbetslaget och därför lägger sig på minsta gemensamma nivå trots olika kompetenser. Trots att de gärna inte vill uttala några skillnader blir det tydligt att de faktiskt ser skillnader mellan yrkeskategorierna. Studien visar även att språket är en central del i identitetskonstruktionen, i talet om sin kompetens och yrkesroll urskiljer man sig från de andra. Vidare finns det en allmän uppfattning om att en yrkeskategori vore det optimala och att detta är ett rimligt mål att sträva mot.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Hillermo, Matilda, und Emma Rovaris. „Förskollärares yrkesroll och barns inflytande : En kvalitativ studie om förskollärares syn på den egna yrkesrollen i relation till barns inflytande i verksamheten“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24577.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur några förskollärare ser på sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna ansåg att arbetet för att skapa trygghet och glädje hos barnen på förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. Gällande inflytande kunde vi utifrån svaren konstatera att de arbetade kring detta på olika sätt. Slutsatser som gjorts är att det krävs av förskollärare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska få inflytande i verksamheten.
Negotiation or professional Identity, Global and Local Constructions of the Teacher Work Space in the Multiprofessional Context of Early Childhood Education

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Rolfsson, Caroline. „Skilda yrkesroller? : En studie om förskollärares och barnskötares syn på ansvarsfördelning och yrkesroller i förskolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294277.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I förskolan arbetar pedagoger från två yrkesgrupper - barnskötare och förskollärare. Pedagogerna arbetar tillsammans i arbetslag. Ansvar och arbetsuppgifter fördelas inte dem emellan genom någon självklar struktur. Förskollärare förväntas leda arbetslaget och ansvara för allt de utför, samtidigt som de ska vara demokratiska kollegor. Arbetslagsarbete, demokrati och rättvisa ligger i förskolans tradition. Ett ökat pedagogiskt uppdrag i förskolan och högre krav i och med förskolans inträde i utbildningssystemet har medfört att förskollärarnas ansvar särskilt framskrivits i förskolans läroplan. Trots denna förändring har inte organisationsstrukturen ändrats. Barnskötare utgör den största andelen av personalstyrkan men de omnämns inte i läroplanen. Denna studie syftar till att synliggöra exempel på hur pedagoger i förskolan kan se på sina egna och sina kollegors yrkesroller utifrån läroplanens förändrade skrivningar om förskollärares ansvar, främst inom målområdet för föräldrasamverkan. Tre barnskötare och tre förskollärare vid tre olika förskolor har intervjuats runt sina tankar om hur ansvar och arbete i förskolan organiseras och bör organiseras. Exemplet studien utgår från är föräldrasamverkan och där främst utvecklingssamtal. Resultaten visar att arbete och ansvar främst fördelas mellan pedagogerna utifrån personliga kompetenser. Pedagogerna anser att arbetslaget är det viktigaste för arbetet i förskolan och att allas kompetenser bör tas tillvara. Verksamheten och pedagogerna själva påverkas av traditioner som skapar mentala ramar. Det framträder också att pedagogerna har svårt att definiera skillnader dem emellan förutom olika utbildningar och ansvar utifrån läroplanen. Att diskutera skillnader eller uppdelning av ansvars- och arbetsuppgifter visar sig både utifrån tidigare forskning och i denna studie vara ett känsligt ämne. Pedagogerna undviker till stor del att ta upp detta ämne, liksom även fackföreträdare, forskning och statliga skrivningar gör. Denna studie ses som ett kunskapsbidrag inom området då det till stor del saknas forskning om hur förskolans pedagoger ser på respektive yrkeskategori och arbetslaget. Studien syftar inte till att redovisa några rätta svar eller modeller för framgångsrikt arbete i förskolan utan syftet är att synliggöra exempel på tankar kring ansvars- och arbetsfördelning samt yrkesroller i förskolan, främst utifrån föräldrasamverkan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Lanesjö, Sara. „Barnskötare i fokus : upplevelser av yrkesrollen i förskolan“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15926.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade läroplanen. Förskolans läroplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förändringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i läroplanen förtydligas förskollärarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, där barnskötarna ingår, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs däremot inte närmare än så. Barnskötarens roll kan i och med det upplevas som otydlig då yrkesrollen inte har tydligt ansvar i styrdokumenten. Resultatet presenteras i fem temaområden vilka är: Ökade krav medför kravfylld roll, Ändrat fokus från omsorg till lärprocesser, Arbetsfördelning, ledarskap och graden av delaktighet, Olika förutsättningar samt Läroplanen som hjälpmedel. I resultatet kommer det fram att upplevelserna av yrkesrollen skiljer sig åt mellan respondenterna. Det framkommer både upplevelser av yrkesrollen som mindre värd och som mer betydelsefull än tidigare, vilket skapar diskussion kring vad som skapar dessa upplevelser. Respondenterna framhåller att personlighet är en viktig del för känslan av delaktighet. I och med att förskollärarna enligt den reviderade läroplanen har ett tydligare ansvar så är delaktighet en viktig faktor i arbetslaget på förskolan. Slutsatsen är att undersökningens resultat kan användas i arbetet på förskolan genom att skapa en medvetenhet om yrkesrollernas skillnader men även om de likheter som finns. Det för att ta vara på alla pedagogers kompetens och för att kunna uppnå ökad kvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Frånberg, Olle, und Johanna Gullberg. „Matematikdidaktisk medvetenhet och yrkesrollens uppdrag i förskolan“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-5411.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det övergripande syftet med studien är att undersöka och få kunskap om vilka faktorer som inverkar på ett medvetet förhållningssätt när det gäller arbetet med matematiken på en förskola. Frågeställningarna formulerades som följer: vad menas med matematik i förskolan, vad innebär matematikdidaktisk medvetenhet hos lärare i förskolan samt på vilket sätt kommer ett matematiskt medvetet arbetssätt till uttryck i förskolans vardag. För att ta reda på förskollärarnas matematikdidaktiska medvetenhet användes en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer gjordes med fem pedagoger på en förskola. Intervjuerna har analyserats genom en fenomenografisk forskningsansats då den främst fokuserar på hur människor uppfattar ett visst fenomen. Resultatet visar att det hos förskollärarna finns en stark medvetenhet om att matematik är någonting viktigt. De menar även att matematiken finns överallt i vardagen och att den på olika sätt bör ha en framträdande roll i förskolans verksamhet. Med hjälp av Samara och Clements (2009) så kallade learning trajectories har intervjuerna analyserats. Dessa learning trajectories är indelade i tre steg; mål i den matematiska domänen, en utvecklingsmässig progression samt den didaktiska förmågan att konkretisera innehållet. Mot bakgrund av dessa visar det sig att förskollärarna i studien inte uppvisar en matematikdidaktiskt medveten strategi.
The study aims to investigate and gain knowledge of the factors that affect a conscious approach when dealing with mathematics in a preschool in central Sweden. The questions addressing this investigation were the following: what constitutes preschool mathematics, what is mathematical didactic awareness among teachers in preschool and in what way does a mathematically conscious way to work manifest itself in practice. In order to find out about the preschool teachers' mathematical didactic awareness we used a qualitative research method where five interviews were conducted with five preschool teachers. The interviews were analyzed with a phenomenographic research approach as it mainly focuses on how people perceive a particular phenomenon. The results show that among the preschool teachers there is a strong awareness that mathematics is something important. They also argue that mathematics exists all around them all the time and that it in different ways should have a prominent role in the preschool environment. With the help of Samara and Clement’s (2009) learning trajectories the interviews have been analyzed. These learning trajectories constitutes of three parts; a goal within the mathematical domain, a developmental progression of levels of thinking and the didactic ability to concretize the content. In light of these learning trajectories it shows that the preschool teachers in this study do not show awareness in strategy regarding mathematical didactics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Andersson, Helene, und Eva Lotta Lindskog. „Två yrkeskategorier i samverkan : En studie om barnskötares och förskollärares olika yrkesroller och deras framtid i förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38015.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I föreliggande examensarbete presenteras en studie om förskollärare och barnskötares syn och tankar kring sina yrkesroller, och de konflikter som kan uppstå, då två yrkesgrupper arbetar sida vid sida, men med olika formellt ansvar. Vad anser de är det viktigaste i sin yrkesroll, och vilka tankar har man om hur yrkesrollerna kommer att se ut i framtiden?Genom en kvalitativ studie med intervjuer av både förskollärare och barnskötare på en förskola, så samlas de material in som utgör underlag för studien. Utifrån forskningsfrågorna, så kategoriserades materialet från intervjuerna, för att sedan presenteras i en löpande text.Vissa skillnader i informanternas uppfattning om yrkesrollerna kunde urskiljas men samtidigt så lyfts det fram att det är viktigt att ta tillvara på allas kompetens oavsett utbildning. I det vardagliga arbetet på förskolan, så menade alla informanter att personligheten är viktigare än själva yrkesrollen och utbildningen, och det är det som gör dig till den pedagog du är. Det framkommer tydligt att man ser positivt på att arbeta i arbetslag med olika yrkesgrupper, men ser samtidigt att barnskötarrollen på sikt är hotad, då många kommuner byter ut barnskötare mot förskollärare. Inom båda yrkesgrupperna ser man en viss fara, då det gäller det ökade kravet på dokumentation. Båda grupperna uttalar en oro för att man glömmer vad som är viktigast för barnen, och att kontakten och bemötandet med barnen kommer i skymundan

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Bergstedt, Engman Maria, und Åsa Markusson. „Förskolechefers syn på specialpedagogens yrkesroll : En studie av specialpedagogikens funktion och specialpedagogens yrkesroll i förskolan“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64497.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract The aim of our study was that from a Preschool Manager’s perspective to describe, analyze and understand the function of special education and the Special Education Teacher’s profession within preschools. We conducted twelve interviews with Preschool Managers in two northern Swedish municipalities. From a theoretical base, we used both the relational and categorical perspectives. All answers from these interviews have been analyzed from these perspectives. The result showed that the majority of Preschool Managers considered that, above all, the contribution made by special education was in the form of additional competence – the Special Education Teacher. Furthermore, the results showed that the Special Education Teacher was considered to have the skills to further develop the preschool operations by mentoring other teachers. The mentoring could contribute to the development of working methods directed to the entire group of children thereby facilitating working with individual children in need of special support. In some preschools, the Special Education Teacher was principly used to address and fix an individual child’s problems. Even though the Preschool Managers described the Special Education Teacher as an everyday developer, the result however showed that the Special Education Teacher was most often used to directly intervene with individual children. The result also showed that a good cooperation between Preschool Managers and Special Education Teachers strengthened the special education function within the preschool. Keywords: Special education teachers, preschool, preschool managers, special education

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Freij, Gunnarsson Johanna, und Jenny Rehngren. „Från Barnkrubba till Lpfö 98. Förskolan, pedagogiken och yrkesrollens utveckling“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18768.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

BAKGRUND: Sverige har gått igenom stora förändringar, från att ha varit ettindustrisamhälle till att nu vara ett informationssamhälle. Då samhället harförändrats har detta även påverkat förskolan som institution. Förskolan hargått från att ha varit en form av välgörenhet mot fattiga mödrar till att taemot barn ur alla samhällsklasser, detta för att kvinnor idag yrkesarbetarför att bidra till familjens försörjning. Förskollärarutbildningen harförändrats från att ha varit en seminarieutbildning utan statligt stöd till attnu vara en akademisk utbildning med statligt stöd.SYFTE: Vi vill ur ett genusteoretiskt - och historiskt perspektiv studera densamhälleliga förändring och utveckling som bidrog till barnkrubbans start iSverige år 1854 och dess utveckling, som har lett fram till dagens förskolaoch läroplan, Lpfö 98. För att kunna få fram ett svar har vi utgått frånföljande tre frågeställningar: Hur har förskolan som institution vuxit fram?Hur har förskolans pedagogiska förhållningssätt vuxit fram? Hur harförskolans framväxt skett utifrån ett genusperspektiv?METOD: Undersökningen är genomförd som en litteraturstudie. Vi har använt oss avett kvalitativt arbetssätt. Metoden är vald med syfte att kunna studera ettfenomen som sträcker sig över ett långt tidsperspektiv.RESULTAT: Förskolan som institution har utvecklats från en form av välgörenhet sombedrevs av kvinnor, till en pedagogisk institution med en egen läroplan,
Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Pettersson, Jessica, und Sofie Dahlström. „Yrkesroller i förskolan : En studie om förskollärares och barnskötares arbete i och utanför barngrupp i förskoleverksamhet“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-217102.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Följande studie behandlar yrkesrollerna barnskötare och förskollärare. Syftet med studien är att skapa ny kunskap om hur yrkesrollerna speglas i och utanför barngrupp, förskollärares och barnskötares uppfattningar kring yrkesrollerna samt se hur dessa förhåller sig till varandra och det gemensamma arbetet inom förskoleverksamheten. Vilka eventuella skillnader och likheter visar sig? Inledningsvis kartläggs historiska element kring förskollärare, barnskötare och olika aspekter som berör deras yrkesroller, såsom utbildning, styrmedel och lärarlegitimation. Studien innefattar två olika metoder, observationer och intervjuer, som genomförs av och med barnskötare och förskollärare på två olika förskolor där materialet motsvarat det studien grundar sig på. För att få fram materialet gjordes det ett observationsschema samt en intervjuguide som utformades för att göra insamlandet lättare. Materialet har sedan bearbetats genom att sammanställas i indelade avsnitt med kategorier och frågeställningar. Vidare har resultatet och analysen presenterats i interaktion med varandra där det påvisas att det vid olika arbetsuppgifter finns både skillnader och likheter mellan yrkesrollerna. Det har framkommit att i arbetet som är förlagt utanför barngruppen syns det skillnader mellan förskollärarrollen och barnskötarrollen vilket stämmer överens med de styrande medel som finns. Däremot framkommer det att vid arbete i barngruppen skiljer sig inte de olika yrkesrollerna från varandra med tanke på arbetsuppgifterna. Det pedagogiska arbetet med barnen är då fördelat väldigt olika mellan yrkena, medan omvårdnaden inte är det. Vilket visar att det är större skillnad mellan de olika förskolorna som undersökts än mellan yrkesrollerna i sig. I dessa förskolor har istället synen på förskollärare och barnskötare lyfts fram som två liknande yrkesroller där utbildning och erfarenhet utgör de största skiljefaktorerna. Resultatet visade på att förskollärare och barnskötare värderar de båda yrkesrollerna som viktiga yrkesgrupper då arbetet med små barn innebär både pedagogik och omvårdnad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Lundgren, Jessica, und Anette Kullman. „Pedagogers tankar kring sin yrkesroll i förskolan : - när förutsättningar ändras“. Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2410.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi lever i en föränderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och färre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en läroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute på förskolorna.

Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tänker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll på förskolan. Syftet med arbetet är att få fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll. Syftet är också att pedagogerna ska få ge uttryck för hur de upplever sitt arbete när de yttre förutsättningarna ändras.

Vår uppsats bygger på intervjuer av sju verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en yrkesstolthet och en kompetens att utföra ett gott arbete men att det finns faktorer som negativt påverkar hur väl de kan utföra sitt arbete. Pedagogerna framhäver faktorer som tidsbrist, brist på personal samt att det i arbetet alltmer ingår uppgifter som innebär att de får gå ifrån barngruppen. Pedagogerna upplever att det professionella arbetet i att erbjuda en god pedagogisk verksamhet inte går att uppfylla på ett tillfredställande sätt om det inte ges rätt förutsättningar. Dock visar vårt resultat även att dessa förändringar inte påverkat vad pedagogerna anser vara essensen i sin yrkesroll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Erström, Janina, und Sara Lindstedt. „Elevassistentens yrkesroll och ansvar i den integrerade förskolan och skolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193961.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna observationsstudie är att belysa den diskrepans mellan elevassistenters yrkesroll och funktion som vi uppmärksammat ute på fältet men också i den tidigare forskningen. Studien baseras på observationer av 5 assistenter i den integrerade förskolan och skolan samt på en innehållsanalys av 16 stycken platsannonser på arbetsförmedlingens hemsida. Resultatet har analyserats utifrån ett systemteoretiskt och specialpedagogiskt perspektiv där de huvudsakliga analysverktygen har varit begreppen systemisk obalans och logiska nivåer. Analysen har visat att assistenten rör sig mellan olika logiska nivåer i skolans system. Detta kan vara en bidragande faktor till att otydligheten i assistentens yrkesroll är stor. Resultatet av den genomförda innehållsanalysen visar att de kompetenskrav arbetsgivarna eftersöker är diffusa och ger utrymme för tolkning. Kraven baseras på personlig lämplighet och kraven på utbildningskompetens är låga. Slutsatsen av denna studie är att elevassistentens arbete bör regleras i skolans styrdokument samt att otydligheten i assistentens yrkesroll till viss del skulle kunna vägas upp med tydliga arbetsbeskrivningar och högre krav på utbildningskompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Hallbing, Sophie, und Carlberg Agneta Sjögren. „Specialpedagogens yrkesroll i förskolan - sett ur olika perspektiv. : Behövs vi?“ Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-58450.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vår studie var att belysa förskollärares och specialpedagogers förväntningar och erfarenheter av specialpedagogens roll i förskolan, samt om synsättet på specialpedagogens yrkesroll skiljer sig åt. Vår förhoppning var också att studien skulle ge oss kunskaper som är betydelsefulla för oss i vårt kommande yrke som specialpedagoger. Vi ville ta reda på hur förskollärare och specialpedagoger ser på specialpedagogens yrkesroll och vilka insatser som de ansåg som betydelsefulla i förskolans verksamhet. För att få svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vår urvalsgrupp bestod av fyra specialpedagoger samt fyra förskollärare i en närliggande kommun. Datamaterialet bearbetades och analyserades sedan, med stöd av våra teorier och perspektiv för att få en röd tråd genom hela studien. Vi strukturerade vårt material genom att sammanställa intervjuerna utifrån de två yrkeskategorierna, förskollärare och specialpedagoger, var för sig. Resultat och diskussion presenteras därför i två avsnitt där respektive yrkeskategori beskriver sina förväntningar och erfarenheter av specialpedagogens yrkesroll i förskolan. I vårt resultat kan vi se att förskollärarnas förväntningar och önskemål, stämmer väl överens med specialpedagogernas intentioner och vilja gällande hur de själva önskar att deras uppdrag ska se ut i förskolan. Dock ser inte verkligheten alltid ut som de önskar, vilket kan bero på utformandet av tjänster, behov och förutsättningar i förskolans verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Kujanpää, Marja, und Amanda Olsson. „En föränderlig förskola ur ett fackligt perspektiv : En textanalys av remissyttranden från Lärarförbundet och Kommunal“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-97989.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Förskolans läroplan reviderades år 2011. Ambitionen var att höja kvaliteten och tydliggöra yrkesrollerna i förskolan. I dagens förskola arbetar två yrkesgrupper, förskollärare och barnskötare. Yrkesgrupperna har organiserat sig i olika fackförbund; förskollärare i Lärarförbundet och barnskötare i Kommunal. För att förstå bakgrunden till revideringen har studiens syfte varit att nå kunskap om fackförbundens synsätt på förskolans verksamhet och dess personal. Genom textanalytisk metod har vi analyserat och jämfört hur förskolans uppdrag, personal och kvalitet framställs av respektive förbund. Textmaterialet i studien utgörs av remissyttranden som är skrivna mellan år 2007-2009. Texterna har analyserats i tre steg; den kontextuella strukturen visade på texternas sammanhang, i den textuella strukturen undersöktes läsbarheten och i den ideationella strukturen analyserades innehållet i texterna. Resultatet av den kontextuella nivån visade att maktrelationen mellan fackförbunden och Utbildningsdepartementet är asymmetrisk men att yttranden möjliggör för förbunden att delta i politiska beslutsprocesser. I den textuella nivån framkom det att texterna är svårlästa och innehöll många långord. Den ideationella analysen visade att Lärarförbundet betonade förskolans utbildningspolitiska uppdrag och vikten av att ha utbildad personal. Kommunal lyfte istället fram förskolans kompensatoriska uppdrag och framhöll betydelsen av reell kompetensen, snarare än formell utbildning. Kommunal menade att förskolläraren ska ha det övergripande ansvaret, men att fördelningen av arbetsuppgifter bör ske utifrån lust och kompetens. Lärarförbundet ansåg att vissa uppgifter ska endast behöriga förskollärare ansvara för. Båda förbunden kopplade samman begreppet kvalitet med personaltäthet och ekonomiska resurser men Lärarförbundet lyfte också fram barns lärande som en aspekt av kvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Jöndalen, Sofia, und Viola Käller. „Undervisning i förskolan - Ett delat ansvar : En kvalitativ studie om förskollärares respektive barnskötares uppfattningar“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84183.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att klargöra hur förskollärare respektive barnskötare uppfattar begreppet undervisning i förskolans verksamhet samt hur de reflekterar över de olika yrkesrollerna i relation till detta. Studien utgår ifrån frågeställningarna: Vilka betydelser tillskriver förskollärare respektive barnskötare begreppet undervisning i relation till förskolans praktik? Hur betraktar förskollärare respektive barnskötare de olika yrkesrollernas ansvar i relation till begreppet undervisning? För att söka svar på detta har en kvalitativ metod med inspiration från fenomenografin använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med både förskollärare och barnskötare. Tidigare forskning har visat att undervisningsbegreppet mottagits på olika sätt både nationellt och internationellt. Undervisning associeras starkt till skolan och på grund av detta finns ett motstånd till att använda sig av begreppet. Tidigare forskning visar också att fördelning av ansvars- och arbetsuppgifter är ett känsligt ämne. Detta på grund av att förskolan är präglad av ett arbetslagsansvar där alla gör allt. Även vår studies resultat visar att både förskollärare och barnskötare inledningsvis reagerade starkt på införandet av undervisningsbegreppet. Däremot visar sig förskollärarna i vår studie numera ha en betydligt positivare inställning till undervisningen. Av resultatet framkommer en tydlig skillnad i vilka betydelser yrkesrollerna tillskriver begreppet undervisning. En enighet hos yrkesrollerna visar sig dock gällande att förskolläraren ska ha, och har, mer ansvar för undervisningen men paradoxalt nog fortsätter de att upprätthålla förskolans långa tradition av att arbeta tillsammans i arbetslag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Jerner, Ingalill, und Anna Vetterlein. „Specialpedagogens yrkesroll : Erfarenheter och förväntningar i förskola och fritidshem“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22177.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen. Intervjuer har gjorts med tre fritidspedagoger och fem förskollärare i en sydsvensk kommun. Resultatet visar att synen på normalitet och avvikelse, pedagogisk miljö samt individuella förutsättningar är betydelsebärande faktorer när barn blir i behov av särskilt stöd. Erfarenheter av specialpedagogiska insatser handlar om att få konkreta tips och handledande samtal i arbetslagen, mer eller mindre kontinuerligt. Pedagogernas förväntningar handlar om specialpedagogens observerande och handledande funktion, i ett långsiktigt och förebyggande perspektiv. Pedagogerna vill hellre ha reflekterande pedagogiska samtal än snabba lösningar. Fritidspedagogerna anser att de specialpedagogiska insatserna i första hand kommer skolan till del.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Fasth, Madelene. „Specialpedagog i förskolan - samverkan för barnets bästa : Rektorers, förskollärares och specialpedagogers förväntningar på yrkesrollen“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90271.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att genom analys av intervjuer med rektorer, förskollärare och specialpedagoger utröna vilka förväntningar som finns på specialpedagogens yrkesroll inom ramen för förskolans verksamhet. Följande frågeställningar har undersökts: Vilka förväntningar har rektorer, förskollärare och specialpedagoger på specialpedagogens samverkande yrkesagerande i förskolans verksamhet? Studiens empiriska material består av sju intervjuer, därav med två rektorer, tre förskollärare och två specialpedagoger. Det empiriska materialet har analyserats dels utifrån tidigare forskning, dels utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, det interaktionistiska perspektivet och det relationella perspektivet. I resultatdiskussionen diskuteras de resultat som framkommit i studien. Studiens resultat visar att specialpedagogens yrkesroll i förskolan ser olika ut beroende på vilken yrkesprofession som intervjuats. Det framkommer i resultat att förskollärare är mer osäkra på sina förväntningar på en specialpedagog medan rektorer och specialpedagoger är mer tydliga i sina förväntningar på specialpedagogens yrkesroll. Ett exempel på en sådan förväntning är specialpedagogens roll i samverkan mellan förskolans olika aktörer och yrkesrollens uppdrag att utveckla förskolans undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Dolic, Sarajlija Fatima, und Princip Sheilyn Valdoz. „Förskollärares uppdrag att undervisa barn i förskolan : Förskollärares syn på undervisning i förskolan“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189890.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att få djupare kunskaper kring förskollärares tankar om undervisningen i förskolan i förhållande till läroplanen för förskolan och dess yrkesroll. En kvalitativ studie genomfördes med en semistrukturerad intervju där fem förskollärare intervjuades vartefter det insamlade materialet transkriberades och analyserades. Resultatet visade att begreppet undervisning i förskolan förklarades som en process med ett syfte som pågår nästan hela tiden genom olika aktiviteter med barnen i både spontana och planerade undervisningssituationer. I vår studie kom vi fram till att undervisningen skall bedrivas av förskollärare med behörig utbildning som ska ge dem verktyg att utföra sitt uppdrag i relation till förskolans styrdokument. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv med fokus på transformeringsarena ger denna studie en tydligare bild av det som händer på transformeringen av läroplanen. Förskollärarna tolkar begreppet undervisning i förskolan och hur de i sin roll förhåller sig till sitt uppdrag att undervisa barn i förskolan i relation till läroplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Karlström, Anna, und Ann-Kristin Sjödin. „Förskollärares uppfattningar om sin yrkesroll : En kvalitativ studie bland förskollärare i förskolan“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21883.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Gustavsson, Lotta, und Therese Johansson. „Män i förskolan – en kvalitativ undersökning om mäns och kvinnors syn på yrkesrollerna“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4157.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med arbetet är att undersöka hur manliga och kvinnliga pedagoger ser på könsaspekten inom yrkesrollen. I litteraturgenomgången behandlas olika teorier om män och kvinnor i förskolan och hur samhällets normer och värderingar har skapat de könsroller som finns ute på våra förskolor. I litteraturgenomgången bearbetas även varför det finns så få män och hur män kan motiveras att arbeta i förskolan. En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med åtta pedagoger, varav fyra är kvinnliga och fyra är manliga pedagoger. Resultatet visar att alla respondenterna vill ha fler manliga pedagoger i verksamheten samt att några av dem har olika uppfattningar om vad som är viktigt i den pedagogiska verksamheten. Det framkommer att de manliga respondenterna är mer med barnen utomhus än vad de kvinnliga respondenterna är. De kvinnliga pedagogerna tar hand om aktiviteter som pyssel och lek i ”dockis” inomhus medan de manliga har mer aktiva lekar och konstruktionslek. Resultatet visar även att männen ser sin ”fixarroll” som något negativ medan kvinnorna ser den som positiv eller inte är medvetna om den.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Oltmans, Caroline, und Björnlinger Iréne Bock. „Att arbeta med läsförståelse i förskolan. : En studie om förskollärares medvetenhet kring förskolebarns läsförståelseutveckling“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38695.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här studien är att belysaförskollärarnas uppfattningar kring understödjandet av läsförståelse i förskolan. Studien är en kvalitativ studie som baseras på en hermeneutisk ansats. Det innebär i denna studie att tolka förskollärares uppfattningar kring läsförståelse i förskolan. Metoden som har använts för datainsamling är halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollärare verksamma i förskolan. Den teoretiska ramen i studien vilar på den sociokulturella och den utvecklingsekologiska teorin. Vi har valt Vygotskyoch Bronfenbrenner som utgångspunkt för vårt arbete då deras teorier om interaktionoch lärande passade vårt syfte. De ser samspelet mellan människor som grunden för lärande och utveckling.Resultatet visar att förskollärarna har mycket kunskap om läsförståelse i förskolan,fastän det för en del förskollärare kändes främmande att använda begreppet läsförståelse i förskolan. Förskollärarna har en medvetenhet kring att de själva är viktiga i barns utveckling av läsförståelse,men även att den fysiska miljön på förskolan är viktig för att barn ska få goda möjligheter till utveckling av läsförståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Bidiwala, Nadya. „Att vistas ute på förskolans gård : Utegård som pedagogisk arena“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-7188.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi lever i ett samhälle där det förekommer mycket stress. Barn upplever en ökad stress som kan vara relaterad till minskad fysisk aktivitet på grund av att allt mer av deras fritid ägnas åt tevetittande och dataspel. Detta gör att en dålig vana växer även bland de små barnen, som hellre vill sitta stilla än röra på sig. Utgångspunkten är vikten av att redan i förskolan skapa en önskan hos barnen att komma ut i utomhusmiljö och att de ska tycka att det är roligt och spännande att vara ute. Syftet med studien är att lyfta fram förskolepedagogers yrkesroll för sitt pedagogiska arbete på förskolegården. De tre forskningsfrågorna som besvaras är (1) Hur resonerar förskolepedagoger kring det pedagogiska arbetet med barns utelek på förskolegården? (2) Hur resonerar de kring utformningen av förskolegården i relation till det pedagogiska arbetet med barnens utelek? och (3) Hur resonerar de kring delaktighet vad gäller att utforma förskolans utegård? Studien har som utgångspunkt följande begrepp; utelek, förskolegårdens utformning och pedagogiskt arbete. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med pedagoger. Resultatet visade att förskolegårdarna i studien uppfyller barns "naturliga" behov som att träna sin kropp genom att springa, hoppa, leka samt samarbeta både i självbestämda och styrda aktiviteter. Pedagogernas intresse för utemiljöns utformning spelar stor roll för barns lek och utveckling. Studien bidrar till en inblick i vad utemiljöns utmaningar består i och hur dess utformning påverkar barns utelek och utveckling.
We live in a society where there is a lot of stress. Children experience on increasing level of stress that can be related to decreasing physical activity and to the fact that they spend more and more of their free time playing computer games or watching the television. This creates a bad habit among the young children, who rather sit down than move around. I assume it is important that the pre-school create such a habit for the children that they want to get outdoors and that outdoor play it is fun and exciting. The purpose of this study is to emphasize the pre-school teachers’ professional role for their pedagogical work in the pre-school playground. The three research questions answered are: (1) How do pre-school teachers’ reason about the educational work regarding children’s outdoor play in the pre-school playground? (2) How are pre-school teachers involved in the design of the pre-school playground in relation to the educational work with the children? And (3) what do they express related to their own participation in the design of the outdoor pre-school playground? The study sets out from the following concepts, children’s play, pre-school playground, outdoor activity and pedagogical work. The study is qualitative and based on interviews with pre-school teachers. The result showed that the pre-school playgrounds in this study, meet the children´s "natural" needs, where they can use their bodies in a natural way as, by running, jumping, playing and to cooperate, both in self-determined or controlled activities. Pre-school teachers’ interest in the outdoor environment design has contributed a great deal to children’s play and development. The study contributes to an insight into what the outdoor environment is about and how its design affects children's outdoor play and development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Strand, Malena, und Frida Widerberg. „Förskolan och föräldraskap- en diskursanalys av vårt samtida föräldraskap i möte med förskollärarens yrkesroll“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30240.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vår studie handlar om hur föräldraskap konstrueras i dagens samhälle och vad som sker med denna konstruktion i möte med förskolan samt vad som sker med förskollärares yrkesroll i detta möte. Vi har utgått ifrån en diskurs om föräldraskap som väckte vårt intresse under de intervjuer vi genomförde med förskollärare under den empiriska delen av detta arbete.Att ha förståelse och god kännedom om hur dagens föräldrar tänker och varför anser vi vara viktigt i vår framtida yrkesroll som förskollärare. Dels för att kunna möta föräldrar på ett bra sätt och dels för att kunna ta hänsyn till detta vid planering av verksamheten. Vår undersökning visade att i möte med föräldrar så har förskollärarens yrkesroll förändrats. Förskollärare behöver idag ge föräldrar mer stöd än tidigare i sin föräldraroll. I samband med förskole start tillkommer ytterligare krav på föräldrar, krav som av vissa upplevs som tyngande. Undersökningen visade också att det kan vara svårt att hitta en bra balans när det gäller en god samverkan med föräldrar i förskolan. Vi har valt att grunda vår empiri på intervjuer med förskollärare från olika förskolor och med olika lång erfarenhet av yrket. Dessa intervjuer har skett öga mot öga på respektive förskollärares arbetsplats. Vi har intervjuat en förskollärare åt gången i ett enskilt rum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Sandgren, Kristina, und Malin Larsson. „Ansvarsfördelningen i förskolan - utifrån förskollärare och barnskötares syn“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36223.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Förskolan idag består av två yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare. Tidigare har läroplanen inriktat sig på arbetslagets ansvar, som består av både förskollärare och barnskötare, men i och med revideringen av läroplanen 2010 så flyttades ansvaret till förskolläraren. Vi har därför valt att undersöka om den reviderade läroplanen2010 har fått en betydelse i den praktiska verksamheten. Vi har valt att använda oss av begreppen profession och jurisdiktion för att förstå personalens tankar och funderingar kring sin del i detta. Profession och jurisdiktion innebär att skaffa sig monopol i en yrkesroll och makt över vissa arbetsuppgifter i en verksamhet. Vi vill undersöka om arbetsuppgifterna har förändrats i och med den reviderade läroplanen 2010 och hur personalen ser på sin roll i den pedagogiska verksamheten.För att få syn på detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vår empiri valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att intervjua förskollärare och barnskötare ifrån två olika kommuner för att få ett bredare perspektiv på våra forskningsfrågor.Vår studie visar att regeringens avsikt att höja förskollärarnas status inte lyckats på de förskolor som vi har besökt och gjort intervjuer på. Barnskötare har en stark position i verksamheten och anser att deras yrkeserfarenhet väger tyngre än förskollärarnas teoretiska utbildning. Den visar även att på grund av detta väljer förskolläraren ibland att ta ett steg tillbaka. Alla informanter delar nämligen också samma syn på att individens kompetens ska värdesättas mer än utbildningen i sig. Att förskollärarna inte värdesätter sin utbildning och vågar äga arbetsuppgifter gör att de inte heller uppnår monopol i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Westberg, Camilla, und Kristina Sällberg. „"Att se helheten" : En intervjustudie om specialpedagogens yrkesroll i förskola och grundskola“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-104010.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att belysa specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola samt skapa en djupare förståelse inom detta ämne. Studien tar även upp om arbetssätten skiljer sig åt i de olika verksamheterna. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. I studien intervjuas tio specialpedagoger på tio olika skolverksamheter, i fem förskolor och fem skolor, årskurs ett till sex. Intervjufrågorna handlar om hur specialpedagogerna ser på sin yrkesroll samt om i deras arbetsbeskrivningar skiljer sig åt i de olika verksamheterna. Teman som framkom i analysen som specialpedagogerna fokuserade på var uppdrag, tid, arbetsuppgifter, stöd, kartläggning, samarbete med hemmet, hjälpmedel, kunskapsmål och förståelsen för yrket som specialpedagog. Studiens resultat visade på att det finns skillnader i det specialpedagogiska arbetet i förskola och skola. De skillnader som framkom i resultatet är att specialpedagogen i förskolan beskriver att de arbetar mer aktivt i barngruppen medan specialpedagogen i skolan har en mer handledande roll. I resultatet framgår det även att specialpedagogerna i förskola och skola beskriver vikten av ett helhetsperspektiv i sin profession. De beskriver att fokus inte endast ska ligga på barnets eller elevens problem utan att även se till de olika faktorer som kan påverka kontexten kring barnet och eleven.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Sörensen, Svensson Daniel, und Beatrice Ruth. „Undervisning i förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers resonemang om undervisningsbegreppet“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42062.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur yrkesrollerna i förskolan resonerar om begreppet undervisning och hur man arbetar med detta begrepp i verksamheten. Med hjälp av våra frågeställningar vill vi ta reda på hur yrkesrollerna tolkar undervisningsbegreppet och hur de tolkar begreppet utifrån sitt uppdrag i läroplanen. Vi har valt att utföra en kvalitativ forskning med en hermeneutisk ansats då den gör det möjligt för oss att tolka yrkesrollernas svar från de semistrukturerade intervjuerna vi valt att använda oss av. Denna insamlade data har analyserats genom hermeneutiken och den hermeneutiska cirkeln där fokus ligger på hur pedagoger i förskolan samtalar kring undervisningsbegreppet och hur de tolkar undervisningsbegreppet i relation till läroplanen. Vi valde att spela in intervjuerna och sedan skriva ner dem, för att urskilja en variation i resultatet. Resultatet av vår studie visar på en osäkerhet och en tvetydighet från läroplanen och läroplansmålen. Yrkesrollernas gemensamma svar som vi tolkade var att undervisning sker hela tiden på förskolan av den anledningen att undervisning ofta associeras med lärandet. Vi kunde också tolka att stor vikt låg på omsorgen och barnens bästa och spänningsfältet mellan omsorgsbegreppet och undervisningsbegreppet. Nyckelord: Undervisning, yrkesrollerna, läroplanen, vårdnadshavarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Saverman, Meldemo Hanna. „Att ha eller inte ha specialpedagogik : En diskursanalytisk studie av specialpedagogers yrkesroll“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85286.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study has been to contribute with knowledge regarding how special needs education teachers and preschool teachers constitute the role of the special needs education teacher in a minor muncipality. DIscourse analysis method and approach was used in this study, where two discourses, the inclusicve and neuropsychiatric, were identified. Within these discourses, five subject positions emerged: sounding board, supervisor, advisor, gatekeeper and expert. A number of organizational problems were identified in relation to the special needs educations teachers´role in the preschool context. These concerned the expectations of the special needs education teacher and organizational factors. The findings implies that the preschool teachers and the special needs education teachers differ in their connection to the practical operations of the preschool. Discussions of regulating the special educations teachers´role in preschool policy ducuments, regulations and guidelines conclude this study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Frohm, Eva. „Arbete för kvalitet pågår : -Möjligheter och svårigheter med det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15586.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract Det systematiska kvalitetsarbetet innebär, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska även dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och Läroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda på hur lärare i förskolan ser på kvalitetsbegreppet och hur s.k. små förskolor skapar förutsättningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lärare på två förskolor i en utvald kommun har utförts. Studien visar att lärarna arbetar hårt med att få de yttre förutsättningarna att fungera, så att det blir möjligt att sitta tillsammans som arbetslag och reflektera, utvärdera och analysera och på så sätt utveckla sin verksamhet. Resultatet visar också på att kvalitet för lärare i förskolan innebär i första hand, trygghet för barnen, att stärka barns självkänsla, men också att kunna utmana barnen i sitt tänkande, så att lärande sker. Engagemanget på förskolorna i studien är stort när det gäller att förbättra verksamheten och att anpassa sin yrkesroll. Föräldrarna är en mycket viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet, säger lärarna. I den utvalda kommunen används s.k. uppdragspedagoger för att stötta förskolorna i sitt kvalitetsarbete. Uppdragspedagogerna anses, av de intervjuade lärarna, som ett mycket viktigt stöd i arbetet. Studien visar hur små förskolor kan få till ett systematiskt kvalitetsarbete trots svårigheter i de yttre förutsättningarna. Nyckelord: Systematiskt kvalitetsarbete, förskola, kvalitet, pedagogisk dokumentation, yrkesroll, organisation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Bengtsson, Rosita, und Helena Guldbrand. „Att hitta glöd är viktigt för förskolans kvalité : Fokus på olika yrkeskategoriers roll och syn på den reviderade läroplanen“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-14875.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om den reviderade läroplanen skulle kunna få konsekvenser i förskolans verksamhet för barnskötare, förskollärare samt rektorer. Vi ville även ta reda på om den reviderade läroplanen skulle kunna bli kvalitetshöjande för verksamheten. Som metod valde vi att använda kvalitativa intervjuer där vi fick möjlighet att ta del av informanternas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett underlag för analys och diskussion. Resultatet visade att informanterna tog emot den reviderade läroplanen som ett stöd i sitt arbete. Med den reviderade läroplanen såg informanterna en förändring av sin yrkesroll. Ord som ansvar, tydlighet samt möjlighet lyfts fram kontinuerligt under intervjuerna. En förhoppning finns att det ska ske en kvalitetshöjning i förskolans verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Gustavsson, Jenny, und Julia Bengtsson. „Införandet av GDPR ( SFS 2018:218) i förskolan Technoapati - En konsekvens av GDPR“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36188.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna kvalitativa studie har GDPR-lagens införande i- och påverkan på förskolan studerats. Vi har utgått från en frågeställning, och sett på denna utifrån olika perspektiv. Det första fokuset i studien ligger på hur förskolorna har valt att implementera lagen i deras verksamhet. Med detta menas om personalen fått utbildning och/eller bara information om lagen. Samtidigt har vi belyst förskollärarnas reaktioner till lagen och vilken betydelse detta utgör för det fortsatta arbetet. Det andra fokuset är hur förskolepersonalen behövt ändra sitt arbetssätt efter införandet av GDPR. Här har vi valt att diskutera element såsom samverkan, digitalisering, dokumentation och yrkesroll. I resultatet framgår det skilda meningar om vad GDPR-lagen skapat för konsekvenser, både gällande yrkesrollen och även den generella förståelsen för lagen. Empirin, som samlats in med hjälp av sex stycken intervjuer, analyseras i resultatdelen med hjälp av olika teorier. Dessa utgår ifrån organisationskultur, ledarskap, yrkesprofession, förändringsprocesser och inlärningsteorier, samt kommunikation. I studiens diskussionsdel kommer begreppen technostress och technoapati ställas i relation till varandra, samt till förskolan som den ser ut idag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Abrahamsson, Caroline, und Susanne Hagmo. „Vi har ett viktigt uppdrag : Pedagogers upplevelser av specialpedagogen i förskolan och på högstadiet“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15562.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här studien är att beskriva vad pedagoger i förskolan samt på högstadiet har för upplevelse av specialpedagogens uppdrag. Den metod som är vald för studien är semistrukturerade intervjuer för att samla in data. I vår studie har vi intervjuat tio pedagoger, varav fem är verksamma inom förskolan samt fem verksamma på högstadiet. Samtliga pedagoger är verksamma i olika verksamheter i den kommunala barnomsorgen och skolan, de arbetar dock inom samma kommun. Den teoretiska utgångspunkt som vi använt oss av är det sociokulturella perspektivet. Den tidigare forskningen visar att specialpedagogen förväntas göra många olika arbetsuppgifter som inte ingår i deras uppdrag ute på arbetsplatserna. Handledning är något som många gånger hamnar i skymundan på grund av det. Många gånger används inte specialpedagogens kompetens fullt ut. Specialpedagogen har många gånger enskild undervisning eller undervisning i liten grupp med elever som är i behov av särskilt stöd. Den tidigare forskningen visar även att specialpedagogen och rektorns relation är avgörande för om specialpedagogen ska kunna genomföra sitt arbete så som det är tänkt. Resultatet av studien visar att det finns en osäkerhet kring specialpedagogens uppdrag, främst hos pedagogerna på högstadiet. Resultatet visar även att dem inom förskolan har kunskap om hur de söker den specialpedagogiska kompetensen. Det visade sig att elevhälsateamets arbete kom pedagogerna tillkännedom, trots det ansåg pedagogerna på högstadiet att elevhälsateamet var en stor del av det förebyggande arbetet. Slutsatsen vi drar är att specialpedagogens uppdrag är otydlig och det behöver vara en tydlig organisation kring den yrkesfunktionen så att den kommer alla till del.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Alfredsson, Linnea, und Paulina Andersson. „Vi äger tiden : En studie om hur förskollärare ser på sin yrkesroll i relation till tidshantering“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116953.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på sin yrkesroll och dess innehåll i relation till tidshantering. Våra frågeställningar berör deltagarnas syn på yrkesrollen samt vilka prioriteringar som görs och varför. Vi ser det som ett problem att förskollärare ofta upplever sig stressade över sin arbetssituation samt känslan av att tiden inte räcker till. Med hjälp av kvalitativ metod genomfördes sex stycken intervjuer med deltagare från två olika kommuner, samtliga hade behöriga förskollärarutbildningar. I bakgrundslitteraturen kunde vi se hur förskollärarens yrkesroll har ändrats över tid samt hur kompetenskravet ökat och fler arbetsuppgifter lagts till i professionens befintliga tid. Resultatet visade att förhållningssättet påverkar till stor del hur förskolläraren upplever att arbetsuppgifterna hinns med. De förskollärare som ser samvaron med barnen som det centrala i deras yrkesroll känner sig mer stressade över administrativa uppgifter än de förskollärare som ser tiden i barngrupp likvärdig med tid för planering, dokumentation, utvärdering, föräldrakontakt med mera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Hellström, Anna. „"Spindeln i nätet" : En fallstudie av specialpedagogens roll och funktion i förskolan“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-123178.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna fallstudie är att få en bild av vad specialpedagogens roll i förskolan innehåller och innebär. Studiens ansats är kvalitativ och som empirisk datainsamlingsmetod används kvalitativa intervjuer samt observationer. Studiens analysbegrepp är det specialpedagogiska dilemmaperspektivet samt den sociokulturella teorin. Rapporten beskriver specialpedagogens roll på två olika förskolor. Den beskriver också de förväntningar som finns på specialpedagogen samt specialpedagogens syn på sin egen roll. Studien visar att specialpedagogens uppdrag kan se väldigt olika ut, beroende på flera olika faktorer - bland annat anställningsform och organisation.
The purpose of this case study is to describe the role of the special education needs coordinator (SENCO) in preschools. The study's approach is qualitative. The method used is qualitative interviews and observations. The study's analysis concepts are the special education dilemma perspective and the sociocultural theory. The study aims to describe the role of the SENCOs in two different preschools. It is also aiming to describe the expectations upon the SENCOs and what the SENCOs thinks about their own role. The study shows that the assignments of the SENCO can look very different depending on several factors- including employment status and organization.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Klasson, Anna. „"En god pedagog har det i sig!" : En kvalitativ studie av föräldrars uppfattning av förskolans uppdrag och deras syn på pedagogens roll och uppdrag“. Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6405.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna kvalitativa intervjustudie belyser föräldrars uppfattning av förskolans uppdrag samt deras syn på pedagogens roll och uppdrag. Genom sex stycken intervjuer med föräldrar i förskolan har följande resultat trätt fram. Förskolans uppdrag, enligt respondenterna är att skapa trygghet för barnen samt att vara en plats för social träning. Pedagogens roll menar respondenterna består av att vara inspirerande, att vara en positiv förebild och att ha talang för yrket. Pedagogens uppdrag är enligt respondenterna att se barnet, att kunna möta föräldrarna samt att följa läroplanen. Jag fann tre intressanta aspekter i dessa resultat, nämligen att majoriteten av föräldrarna menar att det i förskolans uppdrag ingår att skapa trygghet, att föräldrar väldigt bestämt menar att följa läroplanen är pedagogens främsta uppdrag, även om ingen av föräldrarna hade direkt kunskap om vad som står i läroplanen och slutligen att det viktigaste i pedagogrollen var att ha talang för yrket, eller som flera av föräldrarna uttryckte sig – att ha ”det”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Olsson, Linda, und Marie Popovic. „Förskollärarens förändrade yrkesroll - En studie om hur förskollärarens förtydligade uppdrag har påverkat förskollärarens roll i aktiviteten samling“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30183.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Arbetet handlar om förskollärarens roll i den förändrade verksamheten med utgångspunkt i aktiviteten samling. Genom intervjuer och observationer har vi försökt närma oss våra frågeställningar kring ämnet. Syftet var att undersöka om det skett en förändring i aktiviteten samling, finns det en förändring och vad kan den i så fall bero på. Syftet var också att undersöka i vilken mån samlingen speglar förskollärarens förändrade yrkesroll i strävan efter att bli en profession. Resultatet visar att det ser olika ut på de olika förskolorna där undersökningen gjordes. Pedagogerna uttrycker att de vill ge barnen mer inflytande i aktiviteterna samling. På de två förskolorna där undersökningen gjorts använder sig pedagogerna av olika benämningar när de talar kring aktiviteterna samling. Innehållet i dessa aktiviteter ser också olika ut beroende på vilken benämning förskollärarna väljer att använda sig av. Det har skett en viss utveckling i verksamheten som lett till en förändrad barnsyn vilket resulterar i att förskollärarnas yrkesroll har förändrats. Förändringen beror till stor del på vilken utbildning förskollärarna innehar. En annan förändring som blir tydlig i undersökningen är införandet av läroplanen i förskolan och dess revidering. Revideringen har bidragit till att höja förskollärarens yrkesstatus men det innebär också att kraven på de ansvariga förskollärarna har höjts. I takt med utvecklingen av dagens digitala samhälle uttrycker en del av de äldre förskollärarna att de tvivlar på sin egen kompetens i jämförelse med nyutexaminerade förskollärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Bylund, Alexandra, und Terese Mårtensson. „Rektorers sätt att organisera det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan : och anställdas uppfattning av uppdraget“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21548.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att få förståelse för hur rektorerna organiserar det systematiska kvalitetsarbetet och hur de anställda förstår detta arbete relaterat till sin yrkesroll. Det systematiska kvalitetsarbetet är någonting som kontinuerligt och systematiskt ska genomföras i förskolan. Forskning och styrdokument beskriver att det systematiska kvalitetsarbetet kan bidra till en ökad kvalité inom flera olika aspekter i verksamheten. Metoden för studien är metodkombination där kvalitativa intervjuer har genomförts med två rektorer och självadministrerade kvantitativa enkäter har delats ut till 20 anställda, där det blev ett bortfall på sju anställda. Deltagande i studien är två rektorer, åtta förskollärare och fem barnskötare. Rektorernas utsagor har enskilt analyserats, men också jämförts. Den ena rektorns utsagor har ställts mot med hennes anställda för att synliggöra möjligheter för utvecklande av organisationen av det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet har analyserats med hjälp av systemteorin för att få en djupare förståelse för rektorernas organisation av det systematiska kvalitetsarbetet och hur förskolan fungerar som ett system med de tre valda yrkesrollerna. Resultatet visar på att rektorernas uppfattning av det systematiska kvalitetsarbetet kan liknas vid varandra men också utifrån de beskrivningar skolverket formulerat. Däremot visar resultatet på stora skillnader i deras sätt att organisera detta arbete. Resultatet av de olika yrkesrollernas uppfattning av det systematiska kvalitetsarbetet visar på att det finns en övergripande förståelse för detta uppdrag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Nilsson, Johanna, und Elin Billgren. „Sång och musik i förskolan : En sociokulturell studie kring pedagogers syn på sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10223.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med examensarbetet har varit att, utifrån kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser på sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet påvisar att respondenterna ser sång och musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den musikaliska kontexten kan de både främja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser således att deras roll i sammanhang av det här slaget är av stor vikt.Hur respondenterna ser på sin roll och syftet bakom sången och musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende på om arbetet sker i en småbarnsgrupp eller storbarnsgrupp. Pedagogerna som arbetar med förskoleverksamhetens yngsta barn beskriver hur de framförallt sjunger välkända barnsånger för att skapa trygghet och lugn i gruppen. Pedagogerna som arbetar med de äldre barnen lägger däremot vikt vid att, i en musikalisk kontext, stärka det enskilda barnets självkänsla.I undersökningen deltog fyra pedagoger från två olika förskolor i samma kommun, en med stor mångkulturalitet och flerspråkighet samt en med svenskt ursprung som majoritet. Resultatet visar att respondenterna som arbetar i mångkulturella barngrupp betonar hur sång och musik kan både främja och stimulera det enskilda barnets språkutveckling medan de två resterande respondenterna inte direkt berör musikens språkutvecklande aspekter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Andersson, Marina. „Gränsdragning mellan två yrkesroller : en studie med fokus på upplevelsen av det sociala samspelet inom arbetsgrupper bestående av förskollärare och barnskötare“. Thesis, Kristianstad University, School of Health and Society, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6887.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte: På dagens arbetsplatser finns det ofta en mängd olika yrkestitlar representerade med yrkesutbildningar på skilda nivåer. Syftet med studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare ser på yrkesrollerna och dess samspel. Syftet är att synliggöra hur det ser ut i en verksamhet, där arbetsgrupper innehåller olika yrkeskategorier. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna gällande status, ledarskap, ansvar och uppgifter?

Metod: Studien är kvalitativ. Insamlingen av material gjordes genom djupintervjuer och med hjälp av ett frågeformulär som besvarades via internet. Målet med studien var att fånga hur informanterna upplever sitt yrke. Studien gjordes utifrån tanken att yrkesgruppernas arbetsuppgifter ligger nära varandra trots skillnaderna mellan yrkeskategoriernas utbildningsnivå. Studien gjordes inom barnomsorgen på ett antal förskolor med förskollärare och barnskötare.

Analysen: Datamaterialet kodades in i kategorier som grundar sig på meningskategorisering och meningskodning. Analysen presenteras sedan som en sammanhängande text.

Resultat: Hur kunskapen fördelar sig på, mellan barnskötare och förskollärare, verkar bero i hög grad på hur länge individerna har varit yrkesverksamma, och i betydligt lägre grad på de skillnader som skapas av utbildningsnivån. Oavsett yrkesgrupp läggs primär fokus på att skapa en trygg miljö för barnen. Status har mycket liten inverkan på samspelet mellan arbetsgruppen. De skillnader i status som framkommer är att förskollärare har fler privilegier, exempelvis förskollärarträffar, än vad barnskötare har.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Saeed, Salsabel, und Karolina Kmieciak. „Oavsett utbildning och yrkesroll har vi alla ett ansvar - En kvalitativ studie om begreppet undervisning och ansvarsuppdraget i förskolan“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27191.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Förskolan ingår i utbildningssystemet sedan år 2010 och revideringen av förskolans läroplan (98/18) har bidragit till att begreppet undervisning införts vars syfte är att kvaliteten på Sveriges förskolor ska bli mer hög och jämn. Dilemmat som visat sig i Skolinspektionens granskningar är att det saknas kunskap om vad undervisning är och hur den ska bedrivas i praktiken, samtidigt som bristen på förskollärarna har ökat och det är de som ska bedriva undervisningen (Skolinspektionen, 2016). Det finns olika tolkningar av begreppet undervisning bland personer med olika yrkesroller såsom förskollärare, barnskötare och outbildad personal. Syftet med vår studie är att undersöka och förstå hur begreppet undervisning i förskolan hänger ihop med ansvarsuppdraget och läroplanen. Vår empiri har transkriberats och vilar på studiens ämnesområde där sex intervjuer genomförts med personer som har olika yrkesroller. Vi har utgått från läroplansteorin, professionsteorin och socialkonstruktivistiska teorin där vi även tar hjälp av teoretiska begreppet som är formuleringsarena, transformeringsarenan, realiseringsarenan, undervisningsbegreppet, status, aktör och verklighet. I vår studie har vi kommit fram till att det fortfarande finns olika tolkningar kring begreppet undervisning bland förskolans personal som kan påverka förskolans kvalité. Det behövs kollegiala samtal om begreppet undervisning och dess utformning i relation till ansvarsuppdraget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Myrman, Blomgren Åsa. „Ansvarets osäkerhet : En essä om den praktiska kunskapen förskollärare har av ansvar i förskolan“. Thesis, Södertörns högskola, Centrum för praktisk kunskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46459.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This essay concerns practical knowledge and examines preschool teachers experience of responsibility in preschool. The material is obtained through four interviews with preschool teachers. Data have been analysed with a hermeneutic approach and the discussion is based on reasoning about responsibility. My questions are: How do preschool teachers reason about responsibility concerning their professional role in preschool? How do preschool teachers experience joint responsibility for their childcare colleagues and the work team in the preschool? The results show that preschool teachers develop strategies for taking responsibility, but feel uncertain about childminders’ responsibility in preschool. This results in preschool teachers taking more responsibility for compensating for this uncertainty.
Denna uppsats är en studie i praktisk kunskap och undersöker förskollärares erfarenheter av ansvar i förskolan. Materialet erhålls genom fyra intervjuer med förskollärare. Data har analyserats med en hermeneutisk metod och diskuteras utifrån resonemang kring ansvar. Mina frågor är: Hur erfar förskollärare sin yrkesrolls ansvar i förskolan? Hur erfar förskollärare sina banskötarkollegors och arbetslagets gemensamma ansvar i förskolan? Resultatet visar att förskollärare utarbetat strategier för ansvarstagande men känner en osäkerhet kring vilket ansvar barnskötare har i förskolan. Detta resulterar i att förskollärare tar mer ansvar för att kompensera för denna osäkerhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Blom, Sofia, und Linda Källström. „"Kom hit, vi vill ha dig här" : En kvalitativ studie om manliga pedagogers upplevelser av förskoleyrket“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-15613.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det arbetar väldigt få män i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de är i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på hur manliga pedagoger tänker om sitt yrke i förskolan och metoden vi använde oss av blev intervjuer. Syftet med vår studie är att undersöka hur sex män som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgått ifrån tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande från omgivningen. Dessa delar var även utgångspunkten för vår undersökning. Detta kopplas sedan ihop i vår diskussion. Utifrån svaren vi fick av pedagogerna kunde vi utforma tre olika kategorier: Valet mot ett yrke i förskolan, Barnen är viktigast och Omgivningens bemötande. Resultatet visar att alla pedagoger i vår studie hade ett tydligt motiv när de valde att arbeta i förskolan, nämligen ett tidigt intresse för att arbeta med människor. Vi har även kommit fram till att pedagogerna alltid har blivit positivt bemötta av omgivningen från att de trädde in i yrket fram till idag. Pedagogerna anser att barnen är det viktigaste i deras arbete och att barnen ska stå i centrum. Pedagogernas fritidsintressen är något som utövas i stor utsträckning i deras arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Rydén, Hannah. „Specialpedagogens yrkesroll, ur ett handledningsperspektiv - en intervjustudie i förskolan. Special educator´s professional role, from a coaching perspective - An interview in preschool“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28936.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En viktig aspekt i specialpedagogens roll är att hennes uppdrag skall vara av en tydlig karaktär. Genom att rollen är tydlig kan energi och kompetens läggas på att utveckla verksamheterna på grupp och organisationsnivå. Handledning är ett kompetensutvecklande arbetssätt som specialpedagogerna använder sig av för att kunna utveckla en kunskapstillväxt i verksamheten för att kunna möta alla barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Rådh, Lotta. „Hur synliggör man de tysta barnen i förskolan : En essä om om hur vi som pedagoger ska kunna stärka de "tysta" barnen“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30355.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Jag har i mitt skrivande reflekterat kring min egen kunskap och erfarenhet samt har genom mina tankar kopplat till relevant litteratur. Reflektionerna har till större del varit runt mitt dilemma men även kring mycket annat som rör den dagliga verksamheten. Jag har även reflekterat kring hur jag ser på mig själv som pedagog och min egen yrkesroll. I min essä har jag utforskat kring mitt dilemma om hur jag ska kunna synliggöra de barn som hamnar utanför ramarna i barngruppen, och som inte tar lika stor plats som de barn som hörs och syns mest. Jag tar upp några situationer i min berättelse som tydligt visar detta då Pelle som mitt dilemma handlar om mer eller mindre exkluderar sig själv från den övriga barngruppen och från verksamheten i helhet. Pelle isolerar sig från de andra barnen och vill hellre leka för sig själv, om inte Sofia är på förskolan, för då vill han bara leka med henne. Att Pelle inte heller pratar med någon av vare sig pedagoger eller kompisar, utöver Sofia, gör inte situationen enklare. Mitt dilemma handlar om min osäkerhet och min frustration som blivande förskollärare över att inte veta hur jag ska förhålla mig till eller lyckas kommunicera med barn som Pelle. I min uppsats har jag använt mig av olika metoder som skrivande och reflektion. Genom att pendla mellan olika tolkningar, reflektioner samt upplevelser har jag försökt göra egna tolkningar, och skapa förståelse kring dem, för att sedan kunna lägga dem till mina erfarenheter. Med hjälp av min handledare och min arbetsgrupp har jag arbetat fram min text och har haft mycket nytta av gruppens gemensamma men även min och handledarens enskilda reflektionssamtal. Det har varit lärorikt och jag tycker själv att jag har både kunnat och vågat se på mig själv med kritiska ögon, men också fått merförståelse kring ämnet. Syftet med den här essän är att jag söker efter svar på frågor om hur jag som pedagog hur jag som pedagog ska kunna synliggöra de tysta barnen och få dem att känna sig inkluderade i grupp och verksamhet. Till min hjälp har jag studerat litteratur och reflekterat kring det jag läst för att på så sätt finna svar på mina frågor. Jag tar även upp och poängterar vikten av begreppet "bygga broar" då förskolan ska ha ett gott samarbete med föräldrar och andra anhöriga.
examinationsarbete

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Hansen, Helén, und Kerstin Andersson. „Att tolka styrdokument - en fråga om utbildning och yrkesroll? En studie i hur sex pedagoger resonerar kring förändringarna i läroplanen för förskolan, Lpfö98/10“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30680.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I samband med att förskolan blev en del av skollagen gjordes en revidering av Lpfö98. Förändringar och förtydliganden i Lpfö98/10 är grunden till vår studie. Vårt syfte var att synliggöra pedagogers resonemang kring Lpfö98/10 samt huruvida yrkesrollen har en del i förståelsen av läroplanen. Studien grundar sig på forskning kring styrdokument och intervjuer gjorda på pedagoger i förskolan. I resultatet framkom det bland annat att läroplanen har blivit tydligare men att ansvarsbegreppet kan tolkas på olika sätt. En av de viktiga slutsatserna var att de olika tolkningarna ständigt bör diskuteras i arbetslagen för att ett gott samarbete ska råda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Andréasson, Åsa. „Förskollärare- en profession med barnen i fokus : En studie om hur sex förskollärare ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag när barn i gruppen far illa eller riskerar att göra det“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-20758.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Lind, Johansson Gunilla, Jonsson Maria Ljung und Bettina Nordin. „Skolpersonals syn på inkludering av barn med intellektuell funktionsnedsättning i olika skolformer. : En intervjustudie i tre svenska kommuner“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39691.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur några yrkesroller inom förskola, grundskola och särskola såg på inkludering av barn och elever med intellektuell funktionsnedsättning i ordinarie verksamhet. Förskolan ska bereda plats för alla barn, sedan erbjuds grundskolan eller särskolan som två parallella skolformer. Placering i särskola ska ske efter utredning. Studien hade fokus på att se på uppfattningar om inkludering – förutsättningar, hinder och möjligheter ur ett sociokulturellt perspektiv. Femton halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personal i förskolor och skolor och data analyserades med stöd av systemteori. Resultatet visade skillnaden i synen på att inkludera barn och elever i ordinarie grupper och kunde relateras till om personalen var verksam inom förskola eller skola och inte specifikt vilken yrkesroll de hade. Informanterna angav olika förutsättningar, hinder och möjligheter för inkludering som kunde föras till faktorer som var både individuella och strukturella. De pekade på komplexiteten i uppdraget och faktorer i skolsystem från individ-, grupp-, skol- och till en politisk nivå. Alla yrkesroller förespråkade ett relationellt förhållningssätt. De uttryckte att de såg möjligheter för inkludering i det sociala samspelet mellan barnen samt vuxna och barn. Hinder som kunde stå i vägen för att realisera detta var en känsla av att inte räcka till, sakna teoretisk kunskap, handledning och svårigheter att anpassa undervisning främst för äldre elever. En tydlig skillnad mellan personalens uppfattningar i förskola och skola framkom. I skolan angavs att elever med intellektuell funktionsnedsättning bara kunde inkluderas i vissa ämnen, i förskolan hade personalen en mer självklar inställning till en mer heltäckande inkludering av dessa barn och möjligheter till deltagande i aktiviteter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Förskolans yrkesroller“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an