Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Förskola barnsyn förskollärare förhållningssätt.
Dissertationen zum Thema „Förskola barnsyn förskollärare förhållningssätt“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Förskola barnsyn förskollärare förhållningssätt" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Malm, Julie. „"Man får vara påhittig också" : En studie om hur förskollärare samtalar om barn och barnsyn“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk didaktisk forskning, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35117.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare samtalar om barn och barnsyn. Frågeställningarna var: Hur beskriver förskollärarna begreppet barnsyn? På vilket sätt beskriver förskollärarna sin betydelse för hur barnen utvecklas på förskolan? I författarens c-uppsats framkom beteenden från förskollärare som väckte frågor kring om förskollärare är medvetna om sin barnsyn och barnsynens påverkan på arbetet i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes med metoden fokusgrupp. Fokus i studien var förskollärare som arbetar med de allra yngsta barnen, barn mellan ett till tre år. Det var totalt fyra fokusgrupper med fyra deltagare i varje, alltså deltog sexton förskollärare i studien. Analysen genomfördes med inspiration från diskursanalysen, och utgick från förskollärarnas uppfattningar av begreppet barnsyn och sedan undersöktes sambandet mellan förskollärarnas uppfattningar och deras sätt att samtala om barn med hjälp av dilemman. Slutsatsen av studien är att det finns behov av samtal bland förskollärare om varför de gör som de gör. Genom samtal blir förskolläraren medveten om sin syn på barn och kan därmed utveckla och förbättra sitt förhållningssätt gentemot barnen. Därmed får barnen en ännu bättre förskolevardag.
2
Gunnarsson, Susanne, und Blackinger Ketty Stivner. „”Barn är inte de blir” : En intervjustudie om barnsyn och förskollärares förhållningssätt“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25528.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Inledning Studien handlar om förskollärares barnsyn och hur de anser att barnsyn påverkar i utbildningen på förskolan. Barnsyn är de sätt vuxna bemöter och förhåller sig till barn och på så vis påverkar det den vuxnes förhållningssätt (Johansson 2011, s. 58). Studiens syfte Syftet med studien är att förstå hur förskollärare uppfattar och förstår barnsyn och hur den kan variera. Vi vill förstå vilka faktorer som påverkar barnsyn och vilken påverkan den har på förskollärarens arbete på förskolan. Metod Den metod som använts är kvalitativ metod och vi valde intervju som insamlingsmetod. Intervjuerna utfördes med 7 yrkesverksamma förskollärare och en rektor på en förskola i Västra Götalands län. Resultat Tre olika kategorier av barnsyn kunde utläsas utifrån resultatet som förskollärarna reflekterar kring. I resultatet framkom även att barnsyn påverkar vilket förhållningssätt de använder i mötet på förskolan. Barnsynen diskuterades också ge en påverkan på vilken utbildningsmiljö som finns på förskolan där lyfts att låta barnet vara kompetent och att ha tilltro till barnets förmågor. Flera av förskollärarna reflekterade över att det finns yttre faktorer som påverkar den barnsyn man har såsom exempelvis stress och stora barngrupper. De beskrev att dessa faktorer kunde göra att man inte agerade utifrån den barnsyn man har.
3
Larsson, Elina, und Jane Ljungström. „Barns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan : ur förskollärarperspektiv“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26180.
Der volle Inhalt der Quelle
4
Finnsbo, Lina, und Anna Löwing. „Låt barnen höras : En kvalitativ studie om barns inflytande vid samlingar“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12468.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie handlar om barns inflytande vid samlingar. Det fanns ett intresse att studera hurbarn kommer till tals och får inflytande i förskolan. Utifrån egna erfarenheter känns ämnetaktuellt då det ständigt tas upp på vilket sätt barn får utöva inflytande och göra sin röst hörd iförskolans verksamhet.Syftet med den här studien är att undersöka barns inflytande vid samlingar i förskolan.Kvalitativa intervjuer har i studien använts som redskap. Tre utbildade förskollärare på enförskolas samtliga tre avdelningar med barn 1-5 år har intervjuats utifrån syfte. Studiensfrågeställningar handlar om på vilket sätt barn får utöva inflytande vid samlingar oavsett ålderoch hur barn får vara med vid planering och innehåll i dessa dagliga samlingar.Resultatet av studien visade förskollärares tankar kring barns inflytande vid samlingar, samthur inflytande- respektive samlingsbegrepp definieras. Flertalet förskollärare anser att barnsinflytande vid samlingar är viktigt. Definitionen av begreppet ses utifrån vårt resultat som enuppenbar del i förskoleverksamheten gällande i vilken utsträckning barn får sin röst hörd, hurde får komma till tals, samt hur de får vara med vid planering av samlingar. I resultatetframkom barnintervjuer som ett sätt för barns möjlighet att påverka planering gällandeinnehåll och utformning av samlingen.
5
Hernandez, Karolina. „En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt till barnen och kunskapande : En jämförande studie mellan en Reggio Emilia förskola och en traditionell förskola“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14600.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to determine which approach preschool teachers from a Reggio Emilia inspired preschool and a traditional preschool have on children, knowledge, learning and their own role in children’s learning. The two pedagogical approaches have different basic visions; Reggio Emilia follows the thoughts of Lori Malaguzzi and the traditional preschool follows the Swedish curriculum Lpfö 98. The main research questions asked were: What view on children, learning and knowledge does the preschool teacher from a Reggio Emilia inspired preschool have in comparison with a traditional preschool? Which role does the teacher believe that they should take regarding children’s learning? What differences and similarities can be identified in the teachers' perceptions? To carry out this study, I used a qualitative research method. I interviewed four preschool teachers, two from a Reggio Emilia inspired preschool and two from a traditionally operated preschool. The teachers’ approaches have been analyzed by a social constructionist view on the child, knowledge building, learning and the teacher's role. Dewey, Vygotskij and Freinet are the main theoreticians of the view on children and knowledge. Meanwhile modern researchers account for the theory regarding the role of teachers and the educational environment. The result of the study showed that all teachers had the same approach regarding children, knowledge, learning and their own role. My conclusion is that teachers' attitude permeates all activities and that it affects children's learning in the end. Although the pre-schools were conducted with different pedagogical approaches, this study revealed that there were no differences in teachers' ways of looking at the children, knowledge, learning and their own role in children’s learning.
6
Söber, Susanne. „”Det blir spontant, varken vi eller barnen tänker på det.” : En studie om musik, språkutveckling och lärande i praktiken och teorin“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-29971.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Efter att jag har mött pedagoger som är verksamma inom förskolor som har känt sig obekväma under musikstunder ville jag undersöka hur några förskollärare förhåller sig till musik och varför de tror att en del förskollärare gärna undviker att använda sig av musik. Jag fick även ett intresse för hur musik används på förskolor och vad förskollärare anser att barn lär sig under musikstunder. Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare förhåller sig till musik och om de använder musik som ett pedagogiskt verktyg för lärande i sin verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa enskilda intervjuer. Resultaten från beskriver hur förskollärarna själva förhåller sig till musik och att de tror att självförtroende, självkänsla och intresse påverkar de pedagoger som inte känner sig bekväma med att leda musikstunder. Resultaten redogör även för att förskollärarna använder musik i sin verksamhet och att barnen lärde och utvecklade sig på flera olika områden, bland annat socialt och motoriskt men störst fokus låg på språkutveckling.
7
Söderlind, Annie. „Förskollärares medverkan i barns lek : En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar kring deras syfte och förhållningssätt till barns lek“. Thesis, Jönköping University, Förskolepedagogisk-didaktisk forskning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51732.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att skapa kunskap om hur förskollärare medverkar till barns lek på förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgått ifrån är: På vilket sätt beskriver förskollärare att de förhåller sig till leken? I vilket syfte uppfattar förskollärare att de är delaktiga i leken eller ej? Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer över telefon med fyra förskollärare ifrån fyra olika förskolor och två olika kommuner. Genom dessa intervjuer framkom empiri som analyserades via sortering, reducering och argumentation. Analysen gav följande teman: Förskollärare som förebild i leken. Ger leken mycket plats och som förskollärare är hen mer av en observatör. Observatör som stöttar genom att bidra med nytt material. Observatör som stöttar genom att lösa konflikter och att hjälpa till med fantasin. Resultatet visar att majoriteten av förskollärare förhållit sig till leken som observatörer. Det framkom två olika typer, en mer avvaktande och en mer ingripande. Den avvaktande observatören tillför bland annat rekvisita till barns lek utifrån barns egna intentioner via lekresponsivt lärande. Den ingripande observatören använder sig utav lekbaserat lärande genom att ha en sorts överblick av leken och gå in ifall stöttning av konflikt behövs. Studien visade att en del förskollärare medverkar i barns lek för att de ser sig själva som förebilder och vill visa glädje i leken, medan andra mer låter barnen själva styra leken.
8
Emilsson, Elinore. „Förskollärares föreställningar och förhållningssätt till barns fria lek i förskolan“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56700.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this survey is to examine preschool teachers’ perceptions and approach to children’s free play and with which intentions they are participating. This study also aims to examine preschool teachers’ perception of didactic consequences of participation around the free play. This study is analyzed from a phenomenological- and a self-psychological perspective. This survey is based on three qualitative, semi-structed interviews with three graduated preschool teachers. The intention is to get knowledge about their perceptions and approach around the free play in early education. From these preschool teachers’ reasoning in the interviews, my understanding is that the free play is regulated and limited. They described a perception that they participate in the free play to support the children but also to teach them the social interaction. They told me that they could steer away the play if it goes outside the society norms. They said that if that’s the case, they helped the youngsters and sometimes the older children to start a new and approved activity.Studiens syfte är att undersöka förskollärarnas förhållningssätt och föreställningar kring den fria leken i förskolan, samt vilka föreställningar de har om intentioner för deltagande i leken. Studiens syfte är också att undersöka vilka föreställningar förskollärarna har om didaktiska konsekvenser vid delaktighet i barns fria lek. Studien analyseras utifrån fenomenologiska- och självpsykologiska teorier. I undersökningen användes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tre utbildade förskollärare för att få tag på deras föreställningar och förhållningssätt till den fria leken. Av intervjumaterialet som består av förskollärarnas resonemang och tankar, kan jag förstå att den fria leken är reglerad och begränsad. Förskollärarna beskrev en föreställning om att de ville delta i den fria leken för att stötta barnen och för att lära dem hur en lek går till. De berättade också att de kunde styra undan en lek som befann sig utanför samhällets normer. Om leken gjorde det så hjälpte förskollärarna de yngre barnen, men bland också de äldre barnen att starta en ny och godkänd lek.
9
Majid, Ronak. „Barns vardagskonflikter och pedagogers förhållningssätt till konflikter i barngrupper i förskolan : En studie om pedagogisk strategi, konflikter och konflikthantering“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-252857.
Der volle Inhalt der Quelle
10
Nilsson, Emelie, und Sandra Danho. „Språkutveckling i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49093.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta förskollärare beskriver hur de arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien är baserad på en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar förskollärares beskrivningar av förhållningssätt samt beskrivande av olika lärsituationer som är språkfrämjande för barn i förskolan. Slutsats av studien är att ansvar ligger hos förskollärare, deras kompetenser och förhållningssätt. Lärandesituationer kan främjas av att förskolläraren är lyhörd, medveten och deltagande samt skapar lärandesituationer utifrån barns intressen. Kommunikation kan förstärkas med hjälp av fysiska och språkliga redskap.
11
Nikka, Hanna, und Lina Törnquist. „”Pippi Långstrump är så mycket mer än Elsa och Anna” - En studie om förskollärares förhållningsätt till barns populärkultur“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27218.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Populärkultur är i och med det digitaliserade samhället mer tillgängligt för barn numera än tidigare. Detta gör populärkulturen kontroversiell och skapar således konflikter angående huruvida vilka populärkulturella influenser som ska få ta plats och användas i förskolans kontext. Studiens syfte är att beskriva och diskutera fem förskollärares förhållningssätt till den populärkultur som barn tar med sig in i förskolans verksamhet, samt hur förskollärare förhåller sig till eventuella konflikter som kan uppstå kring vad som är ”lämplig” kultur. Våra frågeställningar är menade att ligga till grund för att uppnå vårt syfte. Vi använder oss av Bourdieus begrepp habitus för att förklara och urskilja förskollärares förhållningssätt. Metodvalet i form av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer är den vi anser mest lämpad för att få så rättvis bild av vår undersökning som möjligt under rådande omständigheter. Vårt resultat visar att kombinationen av det aktuella fältet i detta fall, förskolan och förskollärare som yrkesgrupp med normer och regler samt förskollärarens kulturella kapital, det vill säga kulturvanor, utbildning, bakgrund och värderingar ligger till grund för förskollärarens habitus. Det innebär i sin tur att förskollärarens habitus/inre röst talar utifrån hens erfarenhet, minnen, uppväxt och bakgrund och påverkar inställningen och skapar skillnaden mellan tillåten och mindre tillåten populärkultur. Vår studies bidrag är att synliggöra hur den enskilde förskollärarens habitus, kulturella kapital samt det sociala fältet påverkar hur populärkulturen används i verksamheten.
12
Josefsson, Emelia, und Elina Öberg. „Påverka eller bestämma? : En kvalitativ studie om barns inflytande i förskolan“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12057.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här studien handlar om barns möjlighet till inflytande i förskolans verksamhet. Studien tar upp hur förskollärare upplever sitt arbete med barns inflytande och vilka faktorer som kan ha påverkan på arbetet. Genom tidigare erfarenheter i förskolans verksamhet har intresset av barns inflytande uppkommit då det kan upplevas som ett relativt entydigt begrepp som är svårtolkat.Syftet med den här studien är att ta reda på hur några förskollärare resonerar kring barns inflytande i förskolan. I den här studien har det använts intervju som redskap för att få reda på hur förskollärare resonerar kring barns inflytande. Åtta förskollärare intervjuades på fyra olika förskolor där alla respondenterna är utbildade förskollärare.Resultatet i vår studie visade att arbetet med barns inflytande är relativt svårt eftersom det inte är ett konkret material att arbeta med. Det belystes att det fanns olika faktorer som påverkade förskollärarnas arbete med att möjliggöra barns inflytande i verksamheten. Förskollärarnas förhållningssätt visade sig vara en faktor som antingen möjliggör eller begränsar barns inflytande i verksamheten. Förhållningssättet påverkades av vilken barnsyn förskolläraren har vilket därför lyfts fram som en viktig aspekt att belysa. I resultatet framkom även att förskollärare gärna hamnar i diskussioner kring om barn ska få bestämma i verksamheten eller om de ska ges möjlighet att påverka genom att få uttrycka sina åsikter och tankar.
13
Dungert, Emilia, und Caroline Olofsson. „Jag behöver inte krama dig för att du har saknat mig : En kvalitativ studie av förskollärares perspektiv på barns kroppsliga integritet i förskolan“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49066.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att öka kunskapen om hur några förskollärare förhåller sig till barns kroppsliga integritet i förskolan. Studiens empiri samlades in genom en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Åtta förskollärare deltog i studien. Resultatet visar att lyhördhet, närvaro och respekt är betydande i arbetet med kroppslig integritet och synliggörs i förskollärarnas beskrivningar av sitt förhållningssätt. Det visar även att förskollärarna använder olika strategier för att göra barnen medvetna om sin kroppsliga integritet. Resultatet har analyserats ur ett närhetsetiskt perspektiv.
14
Lindman, Antonia, und Gigi Loré. „Barns lust till bildskapande : En studie som lyfter fram förskollärares förhållningssätt till barns lust att skapa i bild“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27266.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie handlar om förskollärares förhållningssätt kring att stödja barns lust att skapa i bild. I förskolans läroplan (Skolverket, 2016) står det hur förskolan ska ge förutsättningar för barns lust att lära hela livet och i denna studie sker en specifik inriktning mot bildskapandet. För att få fram förskollärares förhållningssätt till barns lust till bildskapande utgick vi från de tre frågeställningarna: Vad är syftet med bildskapande på förskolan? Hur uppfattar förskollärarna sin roll i barns bildskapande? På vilka sätt stärks barns lust till bildskapande? Metoden som används är kvalitativ och materialet har samlats in genom fyra halvstrukturerade intervjuer. De fyra förskollärarna som blivit intervjuade arbetar på olika förskolor. Datamaterialet som samlats in har i resultatet analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet samt begreppen guidning och styrning. Resultatet visar genom begreppen styrning och guidning både likheter och variationer i förskollärarnas sätt att förhålla sig till barns lust till bildskapande. Förskollärarna uttrycker att verksamheten ska anpassas efter barnens intressen. Sammanfattningsvis visar studien att förskollärarna balanserar mellan att vara lyhörda för barns intressen, samtidigt som de vid barns olust till bildskapande ändå inte upphör att erbjuda och locka genom ett ömsesidigt samspel.
15
Millberg, Annicka. „Ska vi läsa en bok? : En skildring av hur några förskollärare talar om bokläsningens syfte och funktion i verksamheten och för barnen“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62033.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Abstrakt Preschool teachers purpose, perceptions and attitudes on reading children´s books aloud in preschool. Studien syftar till att belysa hur några förskollärare talar om bokläsningens syfte och funktion i förskolans pedagogiska verksamhet. Frågeställningar kring förskollärares förhållningssätt till bokläsning fokuseras. Undersökningen vill även synliggöra hur förskollärarna talar om hur dessa läsaktiviteter bör organiseras samt eventuell intention de har med bokläsning i förskoleverksamheten och när det bör ske. Bokval, lässtrategier och barns lärandemiljöer behandlas också. För att samla in förskollärarnas åsikter har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av enskilda intervjuer med fyra verksamma förskollärare. En redogörelse av forskning kring ämnet presenteras och styrdokumentet Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) tas upp. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av undersökningen visar att bokläsningen har hög prioritet för informanterna och ses av dem som en självklar aktivitet i förskolan. Alla förskollärarna i undersökningen ger uttryck för att det primära och allra viktigaste syftet med att läsa i förskolan är att ge barnen ett innehållsrikt språk och en ökad ordförståelse men de lyfter även andra syften med bokläsandet. Deras egna agerande och förhållningssätt ses som betydelsfullt för huruvida lässtunderna kan bli till meningsfulla lärtillfällen för barnen och kommunikation individerna emellan under bokläsningen lyfts fram av informaterna.
16
Dalman, Beatrice, und Sabine Gröndahl. „De tystlåtna och tillbakadragna barnen i förskolan : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares olika uppfattningar och erfarenheter i arbetet med de barn som kan upplevas tystlåtna och tillbakadragna i förskolan“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36166.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om förskollärares olika uppfattningar och erfarenheter i arbetet med de barn som kan upplevas tystlåtna och tillbakadragna i förskolan. Förskolans läroplan beskriver att utbildningen ska vara likvärdig samt att den ska anpassas och vara utformad så att alla barn ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Metoden som använts för insamling av det empiriska materialet är kvalitativa intervjuer med fem förskollärare som arbetar i olika förskoleverksamheter. Till analysen av materialet har det kategoriska och det relationella perspektivet använts. I resultaten framkommer bland annat att förskollärares beskrivningar av de barn som upplevs tystlåtna och tillbakadragna kan relateras till både personlighet och miljö. Resultaten visar också vikten av förskollärares relationskompetens och samspel med dessa barn. Vi fann även att en del förskollärare lyfte fram tidsbrist och stora barngrupper som en utmaning, men att då barn delas in i mindre grupper kan möjligheter skapas i arbetet med de barn som upplevs tystlåtna och tillbakadragna.
17
Lindström, Madeleine, und Angelica Svensson. „Bryt tystnaden : Barns sexuella utforskande i förskolan“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12466.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I den här studien behandlas barns sexualitet i förskolan. Studien synliggör hur förskollärareresonerar och beskriver hur de arbetar med barns sexuella utforskande. Barn är nyfikna på sinegen och andras kroppar och de undersöker gärna genom leken. Förskollärare bemöter barnsutforskande genom egna erfarenheter om barns sexualitet. Det som ligger till grund för studienär hur förskollärarna arbetar med barns sexuella utforskande.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar och beskriver hur de arbetar medbarns sexuella utforskande i förskolan och för att förhindra sexuella övergrepp.MetodI studien har en kvalitativ metod använts. För att få svar på studiens syfte har sju utbildadeförskollärare som arbetar på en 3-5 års avdelning intervjuats. Alla förskollärare har olika långyrkeserfarenhet.ResultatI studien framkommer det att förskollärarna har olika synsätt på vad sexualitet kan innebära förbarn. Förskollärarna är överens om att barns sexualitet är synlig i verksamheten. Barnenundersöker sina och andras kroppar på olika sätt och förskollärarna har olika synpunkter på vadde tycker gränsen går för barns utforskande i förskolan. Det framkommer dessutom att mångaav förskollärarna känner att de inte har tillräckligt med kunskaper om ämnet. De känner sigosäkra på hur de ska resonera och arbeta tillsammans i arbetslaget runt barns sexuellautforskande. Det framförs i studien att majoriteten av förskollärarna vill ha mer kunskaper ochtips på hur de kan agera i olika situationer.
18
Riley, Denise, und Julia Östin. „”Barn FÅR ha sin integritet” : En kvalitativ studie om barns kroppsliga integritet i förskolan ur fyra förskollärare och fyra förskolechefers perspektiv“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44260.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur fyra förskollärare och fyra förskolechefer beaktar och arbetar med barns kroppsliga integritet i förskolan. Den valda metoden för studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras utifrån ett normkritiskt perspektiv med fokus på makt och normer. Resultatet visar att barnsyn och gränssättning blir synligt i förskollärare och förskolechefers förhållningssätt och om de arbetar med barns integritet spontant eller planerat bli grundläggande för huruvida barn lär sig respektera sin och andras kroppsliga integritet eller inte. En av studiens slutsatser är att ämnet är komplext.
19
Dencker, Linnea, und Jenny Mårtensson. „Barns inflytande i förskolans undervisning : En intervjustudie om förskollärares beskrivningar kring möjliggörandet av barns inflytande i förskolans undervisning“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43895.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med föreliggande studie är att konstruera kunskap kring hur förskollärare beskriver skapandet av kommunikation för barns inflytande i undervisningen i förskolan, samt vilka utmaningar de upplever i detta. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad beskriver förskollärare om hur de arbetar med barns inflytande i undervisningen? och Vilka möjligheter och/eller hinder beskriver förskollärare gällande barns inflytande i undervisningen? Studien tar avstamp i socialkonstruktionism och analyseras med hjälp avbegrepp från Habermas teori samt Bernsteins teori. Dataproduktionen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare över Zoom och telefon. Ljudinspelning användes vid intervjuerna, därefter transkriberades materialet. Resultatet presenteras medföljande teman: Möjliggörandet för att ge barn inflytande i undervisningen, Lyssnandet, Förhållningssätt gentemot barnen, Förskollärares styrning i barns inflytande och undervisning samt Möjligheter och hinder för barns inflytande i undervisningstillfällen. Resultatet visade hur förskollärarnas beskrivningar signalerade en strävan efter kommunikativa handlingar för att möjliggöra barns inflytande. Den svaga inramningen tillät barnen att bestämma inom den bestämda strukturen som förskollärarna skapat. Vid omsorg fann vi att stark klassifikation signalerades eftersom de vuxna hade ett ansvar för barnen. Slutligen kan slutsatsen dras av att förskollärarna bedrev undervisning i förskolan och att de såg fler möjligheter än hinder med barns inflytande i undervisningen, de hinder som lyftes fram av förskollärarna var tid, gruppstorlek samt att barnen inte alltid fick lov att bestämma.
20
Engstrand, Olivia, und Jeanette Strömqvist. „Den så kallade “fria” leken : - en observationsstudie som undersöker förskollärares förhållningssätt under barns fria lek utifrån ett maktperspektiv“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40118.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna kvalitativa studie undersöker hur förskollärares förhållningssätt under barns fria lek inom de två pedagogiska inriktningarna Reggio Emilia och Montessori kan tolkas utifrån Foucaults maktperspektiv. Hur fri är egentligen den fria leken? Forskning kring den fria leken utgår i huvudsak från två områden. Den fria lekens betydelse för barns lärande och utveckling samt pedagogens roll i barns fria lek. Genomgång av forskningsfältet kring detta ämne visar att den makt som utövas under den fria leken är ett mindre utforskat område. Observationerna i studien har genomförts på sex förskollärare på fem kommunala förskolor, i två kommuner i Sverige. Resultatet visar att förskollärarna inom Reggio Emilia och Montessori ofta intar ett passivt övervakande förhållningssätt. När förskollärarna inte förhåller sig som passiva övervakare så intar de istället ett styrande förhållningssätt. De korrigerar då barnens beteende och normaliserar dem, det vill säga fogar in dem inom ramen för rådande normer. Detta för att barnen ska bli bättre och nyttigare människor.2019-12-20
21
Rudebeck, Lynn, und Alexandra Götberg. „Förskollärares förhållningssätt till barns bildskapande : En kvalitativ studie med fokus på styrda respektive spontana bildprocesser“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80356.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att synliggöra förskollärarnas tankar om hur styrda och spontana bildprocesser kan bidra till barns lärande inom ämnet bild. Vilken betydelse samtalet och materialet har i de olika processerna och sedan hur dessa processer skiljer sig från varandra. Studien kopplar vi samman med den sociokulturella teorin som fokuserar på hur människor tar till sig nya kunskaper, genom att samspela med andra individer men också enskilt, genom aktuell och potentiell utvecklingsnivå. Studien utgår från en metodkombination av semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Vi intervjuar fyra förskollärare samt observerar fyra bildprocesser. Intervjuerna görs med förskollärare som har goda kunskaper om barns bildskapande i förskolan. Observationerna sker på två avdelningar och på dessa avdelningar observerade vi en styrd och en spontan bildaktivitet. Vid bearbetning av data gör vi en innehållsanalys där vi skapar relevanta kategorier. Därefter kodar vi genom att dela upp informanternas intervjusvar samt det som blir synligt i observationerna och placerar dem i de olika kategorierna. Av resultatet framkom det att förskollärarna var mer aktiva under de styrda processerna än de var under de spontana. Samtalandet framkom mellan såväl vuxna och barn som barn och barn vid de styrda. Medan det var samtalandet mellan barnen som utmärkte sig vid de spontana. I resultatet ser vi tydliga bevis på olika faktorer som har en viktig roll i barns bildskapande. Till exempel, urvalet av material samt hur dessa är placerade på förskolan. Förskollärarnas närvaro under processerna och hur engagerade de är i barnens bildskapande.
22
Bengtsson, Marie, und Malin Persson. „”Då skriver jag väl själv då!” : Förskollärare berättar om hur de arbetar med barns litteracitetsutveckling i förskolan“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21129.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka vad ett urval av svenska förskollärare säger om hur de främjar barns litteracitetsutveckling samt om hur de tar tillvara på barnens intressen i de dagliga litteracitetsaktiviteterna. Utgångspunkten i arbetet är det sociokulturella perspektivet. Sju förskollärare från sex olika förskolor har intervjuats och resultatet visar att förskollärarna fokuserar på litteracitet i olika stor utsträckning, men att de alla arbetar med barnens litteracitet på något vis. De flesta arbetar med ett läsprojekt, vars syfte är att ge barn fler lästimmar. Detta gäller både timmar då barnen får böcker lästa för sig och timmar då barnen läser på egen hand, i förskolan och skolan. Förskollärarna kunde också ge exempel på metoder de använder sig av för att uppmärksamma barnens intressen, samt hur de planerar aktiviteter utifrån detta. Resultatet delades in i olika områden och diskuterades, vilket ledde till slutsatserna. Den största slutsatsen i examensarbetet är att förskollärarna tog vara på barnens intressen på fler sätt än vad de själva reflekterade medvetet om.The aim of the study was to investigate what Swedish preschool teachers say about their ways of supporting the children's development of literacy and what they say about their ways of noticing the children's interests. A sociocultural perspective has been used as a theoretical interpretation tool throughout the study. Seven preschool teachers from six different preschools in a Swedish city have been interviewed and the results show that the different preschool teachers focus on literacy on different levels, but that all of them work with supporting the children's literacy development in some way. Most of them work with a specific reading project, designed to increase the number of hours the children listen to adults reading aloud, and also the number of hours the children read books themselves in the longer run, throughout their school years. The preschool teachers could also give examples of their methods of noticing the children's interests, and also, in some cases, how they planned pedagogical activities based on this. The results of the study were then divided into different thematic areas and discussed, which led to conclusions. The most important conclusion of the study was that the preschool teachers seemed to respect the interests of the children in more ways than they were aware of themselves.
23
Ljungberg, Camilla, und Nathalie Prestberg. „“För det bästa är att göra det när mottagare när mottaglig, det är svårt att sända radio om dom inte har satt på apparaten” : Förskollärares förhållningssätt till undervisning utomhus“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40991.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att beskriva och analysera verksamma förskollärares förhållningssätt till undervisning utomhus genom en analytisk diskussion med hjälp av barnperspektiv och barnsperspektiv. Detta utifrån en kvalitativ studie, där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer för att ta del av de verksamma förskollärares beskrivningar om undervisning utomhus. Tidigare forskning beskriver enbart förskollärares förutsättningar till undervisning utomhus, inget om hurde ser på barnen i detta. Genom förskollärares beskrivning av undervisning utomhus har vi tolkat deras beskrivningar utifrån barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet synliggör att undervisning utomhus kan ske med olika utgångspunkter, spontan eller planerad. Detta då förskollärarna beskriver att de antingen utgår ifrån barnens intressen eller förskollärarnas egna intentioner i utformandet av undervisning utomhus. I studiens slutsater framkommer det att det kan vara svårt att antigen urskilja barnperspektiv och barns perspektiv utifrån förskollärares beskrivningar om undervisning utomhus.Betyg i Ladok 201228.
24
Lantz, Dreshaj Ewa, und Susanne Söderberg. „Flerspråkighet-möjligheter och hinder i förskolan : En intervjustudie i hur förskollärare förhåller sig till barns flerspråkighet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90141.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den globalisering som pågår idag leder bland annat till att allt fler språk blir vanligare i alla världens länder. I Sverige idag har ca 25 % av invånarna utländsk bakgrund och ses som flerspråkiga. Förskolan är en viktigt del i barns lärande. 2017 var 84% av alla landets barn mellan ett till fem år inskrivna i förskolan 1. Syftet med föreliggande studie är att utforska förskollärares förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan. Förhållningssätt kan påverka den lärmiljö förskolan erbjuder för flerspråkiga barn och förhållningssätt kan göra att flerspråkigheten ses som möjligheter eller hinder för språkutvecklingen.. Semistrukturerade kvalitativa gruppintervjuer har genomförts med åtta förskollärare på två förskolor i multietniska områden för att kunna besvara studiens frågeställningar. Informanternas beskrivningar av huruvida deras förhållningssätt till flerspråkighet ses som en tillgång eller hinder för språkutvecklingen sammanställdes utifrån premisserna i kvalitativ metod. Resultatet tolkades sedan utifrån de analytiska utgångspunkterna förskollärares förhållningssätt, möjligheter och hinder samt arbetssätt vilka främjar flerspråkighet. Resultatet i vår studie visar att det råder olika uppfattningar om vilka förhållningssätt till flerspråkighet förskolans utbildning ska bygga på. Den flerspråkiga normen ses som en möjlighet och tillgång och den enspråkiga normen ses som ett hinder bland de förskollärare vi intervjuat.
25
Pettersson, Angelica, und Emelie Reinholdsson. „Den oönskade leken : En kvalitativ studie om hur förskollärare förhåller sig till barns lek samt hur de motiverar sitt förhållningssätt“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101015.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare förhåller sig till barns oönskade lek och hur de motiverar sitt förhållningssätt. Forskningsfrågorna som besvaras i studien är hur beskriver förskollärare oönskad lek? Hur bemöter förskollärare barns oönskade lek? Samt hur motiverar förskollärare sitt bemötande av barns oönskade lek? Studien är genomförd som en fallstudie där intervju använts som metod för att få fram data. Studiens resultat har analyserats med hjälp av normmodellen med dess tre hörnstenar vilja, kunskap och möjligheter. Resultatet visar att förskollärare har en vilja att försöka förstå lekar som bryter mot vad som kan anses som icke önskvärda dvs. som bryter mot normen. Förskollärarna ger uttryck för en ”tyst kunskap” då de motiverar sitt hanterande av leken genom sina tidigare erfarenheter av den typen av lek. Vidare ställer förskollärare frågor till barnen om lekens innehåll för att försöka förstå barnens syfte med leken. Att barn bearbetar händelser i sina lekar och att förskollärarna motiverar sitt förhållningssätt styrs av samsynen i arbetslaget kring oönskad lek. Slutsatsen i studien är att förskollärarna vill barnets bästa och att de har en ambition att möta barnen i deras lek oavsett om förskolläraren ser på leken som icke önskvärd eller önskvärd.
26
Bergquist, Mia, und Tanja Söderberg. „”Nu säger inte mitt barn att det bara är svenskt utan att det är somaliskt och svenskt : Förskollärares beskrivningar av hur de utvecklar flerspråkiga barns subjektskapande i förskolan“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34548.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare kan skapa förutsättningar för flerspråkiga barns subjektskapande i förskolan. Vår inspiration till detta syfte uppkom efter en VFU-period som vi hade tillsammans på en flerspråkig förskola. Tidigare forskning som vi hittat under studiens gång menar att ett synliggörande av barnens olika språk och kulturer kan gynna barnens subjektskapande. För att uppnå vårt syfte med studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer via mail där åtta förskollärare deltog och vi har sedan analyserat våra resultat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet är relevant i vår studie eftersom förskolan ofta ses som en social och språklig arena, vilket även skrivs fram i läroplanen för förskolan Lpfö18. Det uppstår ständigt sociala möten mellan barn, vuxna och miljöer i förskolan och vi anser att dessa möten har betydelse för hur barnet ser på sin omvärld och på sig själv. Resultaten i vår studie visar att det finns en medvetenhet om flerspråkighet och subjektskapande hos förskollärarna och att de arbetar på olika sätt för att synliggöra barnens olika språk och kulturer i verksamheten. Vår slutsats utifrån resultatet är att flerspråkigheten ses som en tillgång som berikar förskolans verksamhet, samtidigt menar vissa förskollärare att det kan finnas baksidor med att synliggöra barnens olika språk och kulturer. Förskollärarna intar ett interkulturellt förhållningssätt i arbetet med barnen vilket bidrar med ett erkännande av barnens olikheter som i sin tur kan utveckla barnens subjektskapande.
27
Eskils, Anna, und Lisa Larsson. „”Det är ingen som dör om jag inte jobbar med Paw Patrol” : En kvalitativ studie om förskollärares arbete och förhållningssätt i relation till barns intresse för populärkultur“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41284.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to investigate if and how preschool teachers work with and relate to children’s interest in popular culture, what opportunities and challenges they see in using popular culture as an educational tool and what experiences preschool teachers have of parents’ attitudes, with regards to preschoolers' use of and interactions with popular culture. Media and popular culture are a big part of children's life today and the curriculum for preschools (Lpfö 18) emphasizes that we should work with digital tools, as well as dictating that the education should be based on the children's interests, which in our experience is often centered around popular culture. This study is qualitative, based on empirical material obtained through qualitative interviews. Eight preschool teachers from six different preschools have participated in the study. The results were analyzed using the sociocultural perspective as well as previous research on popular culture. The result of the study shows that most preschool teachers work with popular culture in preschool in one way or another. The study also shows that preschool teachers' personal views and attitudes with regards to popular culture affect whether and in what way the children's interest in popular culture is utilized. Although preschool teachers are aware that children have a strong interest in popular culture, some of their interests are excluded because the teachers mean that they are not exploratory or educational enough. The preschool teachers in the study describe both the challenges and opportunities of working with popular culture as an educational tool. Above all, they mean that many programs, films and games contribute to norms and stereotypes, but that they see it as an opportunity to explore such issues with the children. Using the children's interest in popular culture as a starting point, they see opportunities to develop different learning processes and children's identities. The conclusion of the study is that preschool teachers' awareness regarding, interest in and knowledge of popular culture is reflected in the nature of the interactions with the legal guardians, and in how the preschool teachers choose to take advantage of popular culture in the educational activities.
28
Henriksson, Julissa, und Madelene Sundén. „Vila för mig, är inte vila för dig : En kvalitativ intervjustudie av förskollärare och rektorers arbetssätt och förhållningssätt till barns vakenvila och återhämtning för en likvärdig förskola för alla“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444973.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie syftade till att belysa förskollärares arbetssätt och förhållningssätt till barns vila och återhämtning i förskolan samt rektors syn och påverkan på begreppet vila. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer med förskollärare och rektorer. Detta har senare transkriberats och bearbetats utifrån en tematisk analys. Studien hade det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt med fokus på samspel, kommunikation, utveckling och lärande. Det huvudsakliga resultatet var att det är viktigt att lyfta begrepp vila och återhämtning både på verksamhetsnivå och organisationsnivå, något som rektorer ansåg låg i deras yrkesroll. Förskollärare påtalade deras önskan att kunna erbjuda barn en miljö som erbjuder möjlighet till vila och återhämtning under hela dagen i förskolan för att tillgodose barns individuella behov, vilket de ansåg var svårt i dagsläget. Resultatet visade att samtliga respondenter kom fram till att vila och återhämtning kunde se olika ut för varje individ, vila för mig, är inte vila för dig. Förskollärares arbetssätt skilde sig åt i verksamheten. Syfte och val av metod för barns vila och återhämtning i förskolan utgick från förskollärares egna tolkningar och erfarenheter av begreppen. Resultatet visade även en positivitet till att påbörja diskussioner och reflektioner kring syfte med barns vila och återhämtning, vilket leder till en didaktisk planering av vilan och där vilan inte riskerar att bli en rutinsituation. Arbetet med vila och återhämtning bör börja redan med barnen för att det ska leda till ett hållbart samhälle med hälsa och välbefinnande.
29
Karlström, Ida. „"DU FÅR INTE VARA MED!" : En kvalitativ studie med fyra förskollärares syn och förhållningssätt på barns exkludering i den fria leken, bland barn i åldrarna 1-3 år“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38422.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet i denna studie var att ta reda på hur förskollärare uppfattar barns exkludering av andra barn i leken och hur förskollärare förhåller sig till det. Metoden består av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärare upplever sig ha ”bra koll” på hur exkludering i barns lek går till och att förskollärarna också upplever sig ha strategier för hur de går tillväga när ett barn blir exkluderat i leken. Slutsatsen är hur viktigt det är att pedagoger är närvarande i leken och att se till att alla barn känner en tillhörighet och utvecklar sin sociala kompetens om än det är en svår uppgift att avgöra när exkludering i lek är acceptabelt eller inte.
30
Ekbladh, Lisa, Madeleine Friman und Linnéa Ivarsson. „Kulturmöten : förskollärares och barns perspektiv“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10130.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
InledningI Sverige är 95 procent av alla barn i åldersgruppen tre till fem år är inskrivna i förskolan.Barn träffar andra barn för första gången utan deras föräldrar. Förskolan är en mötesplats därbarn med olika etniska bakgrunder möts i samspel med varandra. På förskolan lär sig barnenatt samsas och interagera med varandra. Ett interkulturellt förhållningssätt behövs påförskolan, där förskollärarna tar tillvara på barns olika kulturella bakgrunder och där allabarns kulturer får synas på ett positivt sätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka öppenhet för olika kulturer inom förskolan utifrånförskollärares och barns perspektiv.MetodEn kvalitativ metod har använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sjuförskollärare och sju förskolebarn på olika förskolor, med fokus på hur de beskriver öppenhetför olika kulturer inom förskolan. Förskollärarna intervjuades också om hur de arbetar med ettinterkulturellt förhållningssätt på förskolan samt hur de arbetar med barnens olika kulturer iden pedagogiska verksamheten. Intervjuerna skrevs ned efter avlyssning och sammanställdesunder olika teman.ResultatResultatet visar att förskollärare har ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer sessom en tillgång på förskolan. I förskolebarnens berättelser framkom att barnen hade svårt attse skillnad på olika kulturer utan barnen upplevde deras olika kulturtillhörigheter somnaturliga. Förskollärarna betonade vikten av att vara öppen och lyhörd i samarbetet medfamiljerna. Utbildning och mer kunskap om olika kulturer efterfrågades av förskollärarna,eftersom kulturer är i ständig förändring. Studiens resultat visade på att förskollärare tydligtbehöver synliggöra kulturskillnader på förskolan, samt göra barnen medvetna om människorskulturella olikheter. Förskollärarna arbetade med att utveckla öppenhet för olika kulturer medhjälp av pedagogiskt material, barnens modersmål och olika matkulturer. Att socialisera allabarn, enligt demokratiska former, och visa på alla människors lika värde är ett av förskolansuppdrag, för att barn på sikt ska fungera och kunna delta i samhällslivet.
31
Andersson, Sofie, und Johanna Lindberg. „Individanpassning i förskolan : En studie om individanpassning i förskolan utifrån förskollärares barnsyn, bemötande och miljö“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-33909.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Examensarbetets syfte är att få en fördjupad förståelse för individanpassning i förskolan. Avsikten är att ta reda på betydelsen av förskollärarnas barnsyn, förhållningssätt och bemötande när det gäller individanpassning i förskolan. Även betydelsen av den sociala och fysiska miljön undersöks.Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer. I studien framkommer det att de intervjuade förskollärarna har en likartad syn på individanpassning. Förskollärarna anser att miljön har en stor påverkan på hur individanpassningen kan ske. De strävar efter att kunna individanpassa för barnens skull men det finns många faktorer som försvårar individanpassning, till exempel den fysiska miljön och personaltäthet. I studien framkommer det att pedagogens barnsyn och bemötande påverkar individanpassning i förhållande till barnen
32
Lindell, Anna. „Fri lek i förskolan : barns valmöjligheter i förskolans inomhusmiljö“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7864.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Förskolan är i dag den plats där många barn möts och där många barn leker tillsammans. Den omgivande miljön talar om för barnen vilka möjligheter till lek som erbjuds. Inomhusmiljön återspeglar vilken typ av lek som förväntas förekomma och vilken som inte är möjlig. Syftet med undersökningen är att redogöra för vilka valmöjligheter som finns, i fråga om förskolebarns tillgång till rum, lekmaterial och en närvarande vuxen, under den tid som är avsatt för fri lek inomhus. De frågor som ställs i arbetet är: Hur beskriver förskollärare barnens tillgång till olika rum, lekmaterial och en närvarande vuxen? Hur menar förskollärare att tiden, rummen och lekmaterialet används? Och: Hur kan det se ut i en förskola under tiden för fri lek, i fråga om barns tillgång till olika rum, lekmaterial och en närvarande vuxen? Den valda metoden för undersökningen är intervju av förskollärare och observation av var barn och vuxna befinner sig i den fysiska inomhusmiljön i en förskola. I undersökningen framkom bland annat att förskolebarnens möjligheter att välja rum och lekmaterial under tiden för fri lek, är begränsad. Tillgängligheten till lekmaterial styrs av förskollärarnas farhågor om att de yngre barnen ska stöka till och kvar blir ett traditionellt lekmaterial som barnen redan är bekanta med. Möjligheten att välja rum för sin lek påverkas av om barnen är beroende av närhet till en vuxen, eller söker sig bort från vuxnas övervakning för att leka ifred.
33
Simonsson, Alexandra, und Elin Benneborg. „Barns identitetsutveckling i förskolan : Hur arbetar förskollärare med barns identitetsutveckling i förskolan?“ Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36898.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare resonerar kring sitt arbete med barns identitetsutveckling i förskolan. För att uppnå syftet i studien har kvalitativa intervjuer genomförts skriftligt med åtta förskollärare. Resultatet har sedan analyserats utifrån den sociokulturella teorin.I resultatet framkommer att förskollärarna stöttar barnen i deras identitetsutveckling utifrån vad de tror att barnen själva vill vara och göra. Det framgår från informanterna att barns identitet utvecklas av att härma andra barn samt att samspela med vuxna som är lyhörda. Resultatet visar även att förskollärarna beskriver att de stöttar barnen genom att agera normkreativt och normkritiskt. Barnen ges på detta sätt möjlighet att utveckla sina identiteter oberoende av samhällsnormer. I miljön använder sig förskollärarna av bildstöd för att stötta barnen i deras identitetsutveckling. Några av förskollärarna nämner att de bland annat använder material såsom böcker, filmer, barnkonventionens material och handdockor för att utveckla barnens identiteter. Det framgår också att förskollärarna använder sig av normkreativt material.Slutsatsen i denna studie är att förskollärarna arbetar på varierande sätt för att stötta barns identitetsutveckling, samt att det finns olika material som förskollärarna använder i sitt arbete för att utveckla barnens identiteter.
34
Ivarsson, Elin, und Lars Oscarsson. „Barn och sexualitet : En intervjustudie om förskollärares förhållningssätt till barns sexualitet i förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22211.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ämnet för examensarbetet är barns sexualitet och hur förskollärare förhåller sig till detta i sin profession. Syftet med arbetet är att synliggöra och diskutera problematiken kring förskolans förhållningssätt till barns sexualitet. Detta genom att undersöka hur enskilda förskollärare och arbetslag arbetar och diskuterar kring barns sexualitet. Genom detta förväntas vi få en uppfattning om det förhållningsätt som råder på de två förskolorna. Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer. Tio förskollärare intervjuades på två skilda förskolor, fem på respektive förskola. Resultatet visar att den enskilda förskolläraren har en uppfattning av sitt förhållningsätt angående barns sexualitet, men att det sällan finns ett uttalat gemensamt förhållningsätt i arbetslaget eller på förskolan. Alla förskollärarna menade att det är viktigt att respektera barn i deras sexuella utveckling men det rådde en oenighet om vad som är barns sexualitet. Det visade sig även att trots att det var det professionella förhållningssättet som efterfrågades i studien fanns det en stark koppling till den privata uppfattningen av sexualitet. Gemensamt hos majoriteten av förskollärarna var att de ansåg att de behövde mer kunskap inom ämnet för att professionellt kunna bemöta barns uttryck för sexualitet samt att arbetslaget bör ha en samsyn om detta.
35
Gustafsson, Linda, und Carolina Söderlund. „Barns inflytande i förskolan : Förskollärarens didaktiska val“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19209.
Der volle Inhalt der Quelle
36
Olsson, Susanne, und Monica Vidén. „Interaktioner som möjliggör barns uttryck i förskolans ateljéverksamhet : En kvalitativ studie i förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-57677.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med den här undersökningen är att få ökad förståelse och kunskap kring vad som influerar barn att uttrycka sig i ateljémiljön. Vi vill undersöka om det finns några specifika faktorer som kan vara avgörande för barns uttryck. Vi vill få en förståelse för på vilket sätt pedagoger, miljö, material och barngruppen har betydelse för barns uttryck. Våra frågeställningar blir därför; Vad influerar barn att uttrycka sig i ateljén? Vilka faktorer kan vara avgörande för barns uttryck i ateljén? Det här är en kvalitativ undersökning. Den utgår från en socialkonstruktionistisk ansats där metoden är att samla in data genom observationer och se vad som händer. Vi tolkar och granskar kritiskt vårt datamaterial för att få en djup förståelse för vad som är avgörande och har betydelse för barns uttryck. Undersökningens resultat, som vi kopplade till teorierna Symbolisk interaktionism och Socialkonstruktionismen, påvisade att interaktionen med pedagogen, interaktionen med miljön och interaktionen mellan barnen har betydelse för barns uttryck. Det påverkar barnen att uttrycka sig i den pedagogiska miljön som vi kallar ateljé.
37
Igelström, Ottilia. „Lek i förskolan : En studie om förskollärares förhållningssätt till barns lek“. Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83259.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Genom hela förskollärarutbildningen har lekens betydelse för barns lärande varit tydlig och att vi som förskollärare har ett ansvar att se till att leken ligger till grund för allt som vi gör i förskolan. Syftet med denna studie är att belysa förskollärares förhållningssätt till barns lek i planeringen av verksamheten och på så sätt bidra med kunskap kring hur leken kan ta form i förskolans verksamhet. Genom intervjuer, som analyserats med fenomenografi som metodansats, har de två deltagande förskollärarna visat en uppfattning där de tar barnens lek på allvar. Resultatet visar att förskollärarna har ett förhållningssätt som genomsyras av en barnsyn där barn ses som medmänniskor. Förskollärarna planerar verksamheten på ett sådant sätt att leken får ta en stor plats där också barnen får inflytande. Förskollärares förhållningssätt är ett intressant fenomen som jag efter att ha genomför denna studie menar får konsekvenser för barns lärande och utveckling i förskolan.Throughout the preschool teacher education, the importance of play for children´s learning has been clear. We as preschool teachers have a responsibility to ensure that play is the foundation of everything we do in preschool. The purpose of this study is to shed light on preschool teachers´ approach to children’s play in the planning of the activity and in that way contribute with knowledge about how play can take shape in the preschool activity. Through interviews, analyzed with phenomenography as a method approach, the two participating preschool teachers have shown a perception where they take children’s play seriously. The results show that preschool teachers have an approach that is permeated by a view of children where children are seen as fellow human beings. The preschool teachers plan activities in such a way that the play can take a large place where the children also have an influence. Preschool teachers´ approach are an interesting phenomenon that after completing this study I mean will have consequences for children´s learning and development in preschool.
38
Jönsson, Rebecka, und Anna Wilhelmsson. „Konflikthantering i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt vid barns konflikter“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48567.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att skapa en förståelse för vilka uppfattningar förskollärare har om sitt förhållningssätt vid barns konflikter. Studien syftar till att skapa en förståelse för förskollärares syn på olika konflikttyper, hur de uppfattar sitt förhållningssätt vid barns konflikter. Men även om förskollärarna upplever faktorer som kan påverka barns konfliktlösningar och därmed förskollärarens förhållningssätt. Dessa frågeställningar är de som ligger till grund för arbetets kvalitativa intervjuer som har genomförts med sex förskollärare. Studiens resultat visar på att förskollärarna har liknande tankar om vad en konflikt är och väljer att beskriva dessa tankar som att människor har olika uppfattningar som i sin tur kan leda till att konflikter uppstår. Förskollärna uppfattar sitt förhållningssätt på liknande sätt då samtliga talar om att vara en stöttande vuxen som vägleder barnen genom konflikten med samtalets hjälp. Diskussionen tar sin utgångspunkt i förskollärarnas olika förhållningssätt där samtalet blir det mest betydelsefulla verktyget vid lösningen av barnens konflikter.
39
Lundberg, Anna. „Förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolan“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25684.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Barn har rätt till inflytande och delaktighet. Denna rättighet finns inskriven i Barnkonventionen- FN:s konvention om barnets rättigheter, likaså i förskolans läroplan. Förskolan skall fostra demokratiska medborgare, detta gör vi genom att visa barnen att deras röst är viktig. De vuxna som möter barnen i förskolan har en skyldighet att ge barnen inflytande, en möjlighet att påverka sin situation samt förskolans verksamhet. För att barnen skall ges inflytande behöver pedagogen möta barnet utifrån hens perspektiv, lyssna och våga vara här och nu tillsammans med barnen. Genom ett tillåtande förhållningssätt, där förskolläraren signalerar trygghet och tillit skapas goda förutsättningar för att barnet skall våga uttrycka sina åsikter och tankar. Genom att vi tar barnens tankar och uttryck på allvar och visar att vi vuxna är lyhörda ges barnen en förståelse för att deras åsikter är viktiga. I förskolan är barnen beroende av pedagogerna för att få inflytande, utan pedagoger som lyssnar kommer barnens uttryck att förbli bara ett uttryck utan gensvar. Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolan genom frågeställningarna, • Hur ges barnen möjlighet att påverka sin tillvaro? • Vad innebär inflytande och delaktighet i förskolan? Studien bygger på en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Datainsamlingen är gjord genom intervjuer av 6 förskollärare som arbetar på en förskola med 125 barn i åldrarna 1–6 år. Den sociokulturella teorins tankar samt Shiers modell om barns inflytande ligger till grund för den teoretiska ramen i studien. Resultatet av studien visar att respondenterna anser att inflytande handlar om att barnen skall kunna påverka sin situation, samt ges möjlighet att påverka om de vill delta i olika situationer eller inte. Studien visar även att pedagogens förhållningssätt påverkar hur barnet ges möjlighet till inflytande och hur barnet får gensvar för sina uttryck. Genom att lyssna in, observera och ta tillvara barnens intressen planeras verksamheten och barnen ges ett indirekt inflytande. Det indirekta gensvaret handlar om att pedagogen planerar utefter sina observationer av barnen. Studien visar också att det finns hinder för att arbeta helt tillfredsställande med barns inflytande, hinder som pedagogerna menar ligger i rektorns händer att förändra.
40
Palmqvist, Helen, und Linn Persson. „Förskolans roll för barns grovmotoriska utveckling - en intervjustudie om förskollärares förhållningssätt“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4545.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Barn i förskoleåldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan är den plats där barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan då anses att stora delar av barnets utveckling vilar på hur lärarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men även för ett fortsatt livslångt lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mål att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik. Det är alltså att beakta att förskolan och dess lärare har en skyldighet att aktivt sträva efter, att varje barn når upp till detta mål, genom den verksamhet som lärarna väljer att planer eller inte planera. Med grund för detta fann vi det relevant att genomföra en studie om hur lärare på förskolan förhåller sig till, och arbetar med, barns grovmotoriska utveckling, genom planerad och icke planerad rörelseaktivitet i förskoleverksamhet för barn 3-5 år.
En kvalitativ studie med intervjuer har genomförts med fem verksamma förskollärare i barngrupper 3-5 år. Resultatet visar att samtliga lärare arbetar aktivt med rörelseaktivitet i den mån verksamheten rymmer, såväl planerat som icke planerat. Ändå hävdar fyra av informanterna att det är för lite tid som ges till att utveckla barns grovmotorik. Tid att kunna se till varje barns utveckling, och förskolans ekonomiska resurser är aspekter som anses vara ett hinder i arbetet med grovmotorisk utveckling.
41
Glad, Marie-Louise. „Lekens betydelse för barns sociala utveckling i förskolan : Pedagogers uppfattningar om och förhållningssätt till barns lek i förskolan“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26269.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of my study is to highlight the importance of play for children's social development in preschool. The study is based on active preschool teachers' perceptions and personal experience on the importance of play for children's social development. What are their own thoughts about children who rarely play and how you react as a teacher to the children who rarely plays with other children? The study is based on qualitative interviews with five preschool teachers who work in different sections in preschools. I chose to use my interviews to illuminate the preschool teachers' own view and experiences out of children's play and how it may affect the child's social development. The results of my interviews showed that preschool teachers agree that play is an important part of children's social development and that it is in the game, children can develop their imagination, motor skills and interaction with other children. In the game and the interaction with other children they observes first one another and imitate what other children are doing before there is time for the children themselves to laugh and play together. The results also showed that it is important that a preschool teacher is included in the children's play, not always active but present in the room where the children themselves play. It is also important that the child feel secure in being at the preschool in order to play and that as a preschool teacher is a guide for the children who rarely play together with other children to help them into the other children´s play.
42
Carlström, Carina, und Theres Rantatalo. „Små barns inflytande : En studie av förskollärares uppfattningar om små barns inflytande i förskolan“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14424.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet: Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om små barns inflytande iförskolan. Vilken syn har förskollärare på små barns inflytande och hur arbetar förskollärare med barns inflytande i verksamheten. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie med hjälp av fokusgruppsamtal. Vid två tillfällen har vi valt att bjuda in förskollärare att sitta med och diskutera små barns inflytande. Varje fokusgruppssamtal bestod av 5 respektive 4 förskollärare. Vid samtalen använde vi oss av förberedda frågor och korta textstycken för att få igång samtalen. Allt eftersom samtalets gång var det moderatorns uppgift att leda samtalet och ställa öppna frågor och få med respondenter som inte var aktiva i diskussionen. Resultat: I vår studie diskuteras barns inflytande och förskollärarna är överens om begreppets innebörd då de anser att det handlar om att få möjlighet att som barn få utforma sin dag, bli sedd, hörd och självständig. I samtalen med förskollärarna tycker de att barnen har mycket inflytande under sin dag i förskolan. Som förskollärare handlar det om att vara en förebild för hur ett demokratiskt samhälle ser ut. I våra samtal diskuteras förskollärares olikheter, alla har skilda tankar kring hur de tolkar olika begrepp. Det vill säga att samma ord behöver inte behöver ha samma betydelse för olika individer. Något som är återkommande i fokusgruppssamtalen är att alla efterfrågar mer tid för reflektion där förskollärarna får diskutera begrepp och förhållningssätt. Det är tydligt att det finns andra aspekter att ta hänsyn till som ibland visar sig bli hinder i arbetet med barns inflytande, de så kallade yttre faktorerna där förskollärarna står maktlösa utan möjlighet till att påverka sitt arbete med barnen.
43
Gadd, Josefin, und Sarah Börjesson. „Fysisk integritet i förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers förhållningssätt till barns fysiska integritet“. Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12589.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning Bakgrund: Vi har arbetat inom förskola i fyra år och har de tre senaste åren utbildat oss till förskollärare utan att någon gång stött på ämnet barns fysiska integritet trots att det är ett av fem barn som blir sexuellt utnyttjade. Det finns mycket tidigare forskning om sexuella övergrepp men denna studie är avgränsad till fysisk integritet i förskolan vilket det tyvärr fanns begränsat med tidigare forskning om. Vi anser därför att denna studie är välbehövlig och intressant att genomföra. Studien vill påvisa hur förskollärare kan lära barnen att de har rätten till sin kropp och att andras fysiska integritet ska respekteras. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur förskolepersonal arbetar med och ser på barns fysiska integritet i förskolan. Metod: Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer som genomförts med fem kvinnliga förskollärare och två kvinnliga barnskötare i ett åldersspann mellan 25-53 från tre olika förskolor. För att analysera intervjumaterialet har vi använt oss av kategorisering och datastyrd kodning. Resultat: Studiens resultat visar att deltagarna arbetar på olika sätt med barns fysiska integritet t.ex. genom arbete med känslor, dramatiseringar av olika slag, musik, massage och samarbetsövningar. Samtliga deltagare är medvetna om att både de och barnen ska respektera varandras fysiska integritet och att det är ett arbete som pågår hela tiden vilket underlättas om förskolepersonalen är närvarande för att kunna stötta barnen. Deltagarna påvisar också en medvetenhet gällande situationer som måste utföras på grund av hygienskäl men som kan bli problematiska vid t.ex. tidspress.
44
Lundin, Linda, und Linn Karlsson. „Barns olikheter på lika villkor i förskolan“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36209.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vi är två förskollärarstudenter som tillsammans undersökt sex förskollärares syn på barngruppens olikheter i förskolan. Studien syftar framför allt till hur förskollärarna beskriver deras arbetssätt kring barngruppens olikheter, hur förskollärarna tar till vara på och främjar barngruppens olikheter och likheter. Vi anser att barns tidigare erfarenheter hela tiden utmanas i samspel med andra barn och därför har vi valt att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv i studien. Barn får i samspel med andra ta del av olika erfarenheter, på så vis kan barn utvecklas och lära sig nya kunskaper. Vi har i studien undersökt hur förskollärare tar hänsyn till barns olikheter och hur man kan utmana barngruppen så att alla barn bli inkluderade och ses som tillgångar i förskolan.Vi kom i studien fram till att de sex olika förskollärarna som vi intervjuat hade olika förhållningssätt till olikheter, förskollärarna beskriver hur de individuellt arbetar för att skapa förutsättningar för alla barn i verksamheten. Flera av förskollärarna har beskrivit att det kan vara svårt att tillgodose olikheter i en barngrupp och att de inte alltid hinner med alla barnen. Med hjälp av studien har flera förskollärare ifrågasätt sitt eget förhållningssätt och flera har fått tankar om hur verksamheten kan arbeta för att alla barns olikheter tillgodoses.Vi har använt oss av en pilotstudie, kvalitativa intervjuer och vi har slutligen bearbetat och sammanställt en sammanfattning av resultatet. Sammanfattningen av resultatet visar att barns olikheter behöver synliggöras mer i förskolan, barns olikheter och likheter är förutsättningar som borde ses som tillgångar då vi utvecklas och lär i samspel med andra individer.
45
Olsson, Linda. „Det skrämmande ämnet: barns sexualitet : En kvalitativ intervjustudie av fyra förskollärares förhållningssätt till barns sexualitet“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28901.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Title: The frightening subject: child sexuality – a qualitative interview study about a few preschool teachers approach to child sexuality. Author: Linda Olsson Mentor: Victoria Kawesa Term: autumn of 2015 The purpose of this study is to investigate how child sexuality is imagined and understood according to the experiences and knowledge of four different preschool teachers. My main focus lied within finding out how preschool teachers approach the subject by asking them to share their experiences of children’s sexual behaviors. This is a qualitative study and the method used to collect the material was interviews. Four preschool teachers were asked to participate in my study. The theoretical approach in this independent work is social constructivism, and an intersectional perspective is used to analyze the results. The interviews are analyzed from a discourse analysis point of view, which means that my conclusions are based on my interpretations of how the informants in the study talk about and react to the subject. My main conclusions are that the different preschool teachers in my study treats the subject in different ways, and the approach towards children’s sexual expressions is handled in many various ways. All of the participating informants agreed that more education about child sexuality is needed. Another conclusion that my study confirms is that the subject is hard to talk about, among teachers, between teachers and parents and among children and grown ups. Keywords: Children’s sexual behaviors, preschool, social constructivism, child masturbation, approach to sexual behaviors Nyckelord: Barns sexuella uttryck, förskola, socialkonstruktivism, barnonani, förhållningssätt till sexuella uttryck
46
Gurås, Linn, und Sabina Eriksson. „Stopp! Din kropp! : En kvalitativ studie om arbetet med barns fysiska integritet i förskolan ur förskollärares perspektiv“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34641.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur barns integritet hanteras i förskolan. Den valda metoden för studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som genomförts med åtta yrkesverksamma förskollärare. För analys och tolkning används en teori hämtad från behaviorismen. Resultatet visar att det finns olika förhållningssätt och arbetssätt gällande barns fysiska integritet. Det som har störst betydelse är förskollärares närvaro, lyhördhet och kommunikativa kompetens. Slutsatsen är att ämnet är komplext. Förskollärares förhållningssätt och arbetssätt påverkar huruvida barns fysiska integritet respekteras, om barn får förståelse för den fysiska integriteten, de individuella integritetsgränserna samt om de lär sig respektera andras gränser.
47
Nordin, Michelle. „Barns integritet- Vad, hur och varför : En didaktisk studie om två förskollärares tankar kring barns integritet i förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80112.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares kunskaper om begreppet integritet samt deras pedagogiska förkunskaper om hur barn medvetandegörs om rätten till såväl kroppslig som personlig integritet i anledning av implementering av den reviderade läroplanen som träder i kraft 2019. Detta studerades genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med två förskollärare i Stockholm. Resultatet visade att lärarna har en liknande bild av vad personlig integritet är, vilket är rätt till sina känslor och tankar och att få dessa respekterade av andra. Kroppslig integritet tolkas på olika sätt; som rätten till sin kropp eller ett sätt att hävda sin personliga integritet. Förskollärarna delar bilden av att arbetet med integritet metodiskt har mycket att göra med kommunikation, både mellan vuxna och barn men också mellan barnen. Lyhördhet för barnens signaler och stöttning i barnens interaktioner upplevdes vara viktigt. Förskollärarna i studien upplevde också att det behövs informationsinsatser i samband med införandet av den reviderade läroplanen för att hjälpa pedagoger att definiera vad integritet är.
48
Lundström, Ida, und Sofia Myrberg. „"Spännande men kanske svårt" : En diskursanalys om förhållningssättet till barns sexualitet i förskola och skola“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167450.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ämnet för uppsatsen är barns sexualitet. Undersökningen syftar till att ta reda på hur förskollärare och lärare förhåller sig till barns sexuella uttryck eftersom vuxnas bemötande påverkar utvecklingen. När barn och sexualitet kopplas samman uppstår ofta debatt för att sexualitet ses som något som tillhör vuxna. Sexualitet är också tätt sammankopplat med genus vilket påverkar möjligheten för flickor och pojkar att uttrycka sin sexualitet. Metoden som valdes var samtalsintervju och tre förskollärare och tre lärare intervjuades. Empirin bearbetades med analysverktyget diskursteori. Resultatet visar att förskollärares och lärares förhållningssätt formas av egna erfarenheter och två konkurrerande diskurser. Acceptansdiskursen tillåter barns sexualitet och kopplar samman den med något som är privat. Tabudiskursen konkurrerar med acceptansdiskursen om huruvida barn och sexualitet överhuvudtaget passar ihop. Förskollärare och lärare behöver fortfarande mer kunskap om ämnet för att de ska kunna bemöta barns sexualitet på ett medvetet sätt och för att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter till att utveckla sin sexualitet.
49
Juntti, Hanna. „Barns delaktighet och inflytande : En studie om hur förskollärare uppfattar och tillgodoser barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116935.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att inhämta fördjupad kunskap om förskollärares uppfattning vad gäller barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Forskningsfrågorna som syftet grundar sig i är: Hur uppfattar förskollärare begreppen delaktighet och inflytande i förskolan? På vilka sätt arbetar förskollärare med barns delaktighet och inflytande i förskolan? Vilket förhållningssätt anser förskollärarna är viktigt att ha i arbetet med barns delaktighet och inflytande? Studien genomfördes med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Deltagarna bestod av fem yrkesverksamma förskollärare, på förskolor i tre olika kommuner i Sverige. Tidigare forskning inom området visar att det inte finns en konkret definition på vad delaktighet och inflytande innebär i förhållande till barn. Forskning har dessutom visat att förskollärare kan känna en osäkerhet kring hur mycket inflytande ett barn i förskoleåldern klarar av, medan andra hävdar att alla oavsett ålder ska få utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle. I denna studie framkom det att förskollärare uppfattar begreppet delaktighet genom att barn och vuxna skapar något tillsammans, är involverade och får ta del av verksamhetens innehåll. Att barn får möjlighet att påverka sin vardag. Vidare visar resultatet att förskollärarna tolkar begreppet inflytande som möjlighet för barn att kunna påverka och argumentera för en förändring eller förbättring i förskolan. En av slutsatserna som kan dras i denna studie är att barn ska möta lyhörda förskollärare för att kunna utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande.
50
Eriksson, Elin, und Dani Johannesson. „”Men vi leker ju bara Spiderman” : En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt till barns bråklek“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10106.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Lek är en viktig del i barns uppväxt och verkar vara ett behov som barn har. Bråklek är en aktiv lekform som uppskattas av många barn, och innefattar bland annat spring, jage, klättring, brottning, fasthållning och sparkar. Dock kan lekformen väcka starka känslor hos vuxna eftersom de kan uppleva bråkleken obehaglig. Den kan vara utmärkande, dra till sig uppmärksamhet och ibland uppfattas våldsam vid första anblick. Förskollärare resonerar och förhåller sig till barns bråklek på olika sätt, vår ambition med studien är att synliggöra dessa förhållningssätt.SyfteSyftet är att undersöka förskollärares förhållningssätt till och sätt att resonera kring förskolebarns bråklek.MetodStudien utgår från kvalitativ metod. Fyra förskollärare, som arbetar med barn i åldrarna tre-fem år, har intervjuats.ResultatResultatet visar att förskollärare har olika förhållningssätt till bråklek och att de beskriver den på olika vis. Deras syn är att bråklek både leder till utveckling och lärande, samt kan uppfylla olika behov hos barnen. Vad gäller hantering av bråklek visar resultatet att förskollärare väljer olika sätt att hantera bråklek på, gemensamt är att alla pekar på vikten av vuxennärvaro. När leken anses olämplig används olika strategier för att styra den till att bli mer konstruktiv. Strategier som används är att erbjuda barnen nytt material eller hänvisa dem till andra miljöer, men i vissa fall väljer förskollärare istället att avbryta leken helt. Resultatet visar även att några förskollärare anser att det är viktigt att tillåta bråklek för de barn som vill ägna sig åt lekformen.