Thematische Bibliographien / Förskola barnsyn förskollärare förhållningssätt

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Förskola barnsyn förskollärare förhållningssätt“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 25. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 10. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Förskola barnsyn förskollärare förhållningssätt" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Förskola barnsyn förskollärare förhållningssätt"

Thulin, Susanne, und Agneta Jonsson. „Undervisning i förskolan – Om möjligheter att integrera förskolans bildningsideal med nya uppdrag“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 3-4 (08.01.2019): 95–108. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2899.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna artikel är att mot bakgrund av förskolans bildningsideal och betydelsen av att göra bruk av barns perspektiv bidra till diskussionen om undervisningsbegreppets innebörd i ett förskoleperspektiv. Forskningsfrågan är hur undervisning i förskolan kan förstås i såväl spontant uppkomna som planerade undervisningssituationer, då barns perspektiv beaktas i relation till lärandets innehåll. Med utgångspunkt i empiri synliggörs och diskuteras didaktiska förhållningssätt som rör förskollärarens roll i relation till barns perspektiv och aktuellt objekt för lärande. Förskollärare i Sverige har som uppdrag att hantera såväl spontant uppkomna som planerade lek- och lärandetillfällen där barns erfarenheter och kunnande integreras, stöds och utmanas i ett undervisande syfte. Diskussionen belyser beaktande av barns perspektiv som en utgångspunkt för undervisningsbegreppets definition samt väcker frågor kring utveckling och förändring av såväl förskollärares kompetens som förskolans verksamhet. Artikeln avslutas med reflektioner kring den svenska förskolans bildningstradition relaterat till nya uppdrag och möjliga vägar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema "Förskola barnsyn förskollärare förhållningssätt"

Malm, Julie. „"Man får vara påhittig också" : En studie om hur förskollärare samtalar om barn och barnsyn“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk didaktisk forskning, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35117.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare samtalar om barn och barnsyn. Frågeställningarna var: Hur beskriver förskollärarna begreppet barnsyn? På vilket sätt beskriver förskollärarna sin betydelse för hur barnen utvecklas på förskolan? I författarens c-uppsats framkom beteenden från förskollärare som väckte frågor kring om förskollärare är medvetna om sin barnsyn och barnsynens påverkan på arbetet i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes med metoden fokusgrupp. Fokus i studien var förskollärare som arbetar med de allra yngsta barnen, barn mellan ett till tre år. Det var totalt fyra fokusgrupper med fyra deltagare i varje, alltså deltog sexton förskollärare i studien. Analysen genomfördes med inspiration från diskursanalysen, och utgick från förskollärarnas uppfattningar av begreppet barnsyn och sedan undersöktes sambandet mellan förskollärarnas uppfattningar och deras sätt att samtala om barn med hjälp av dilemman. Slutsatsen av studien är att det finns behov av samtal bland förskollärare om varför de gör som de gör. Genom samtal blir förskolläraren medveten om sin syn på barn och kan därmed utveckla och förbättra sitt förhållningssätt gentemot barnen. Därmed får barnen en ännu bättre förskolevardag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Gunnarsson, Susanne, und Blackinger Ketty Stivner. „”Barn är inte de blir” : En intervjustudie om barnsyn och förskollärares förhållningssätt“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25528.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Inledning Studien handlar om förskollärares barnsyn och hur de anser att barnsyn påverkar i utbildningen på förskolan. Barnsyn är de sätt vuxna bemöter och förhåller sig till barn och på så vis påverkar det den vuxnes förhållningssätt (Johansson 2011, s. 58). Studiens syfte Syftet med studien är att förstå hur förskollärare uppfattar och förstår barnsyn och hur den kan variera. Vi vill förstå vilka faktorer som påverkar barnsyn och vilken påverkan den har på förskollärarens arbete på förskolan. Metod Den metod som använts är kvalitativ metod och vi valde intervju som insamlingsmetod. Intervjuerna utfördes med 7 yrkesverksamma förskollärare och en rektor på en förskola i Västra Götalands län. Resultat Tre olika kategorier av barnsyn kunde utläsas utifrån resultatet som förskollärarna reflekterar kring. I resultatet framkom även att barnsyn påverkar vilket förhållningssätt de använder i mötet på förskolan. Barnsynen diskuterades också ge en påverkan på vilken utbildningsmiljö som finns på förskolan där lyfts att låta barnet vara kompetent och att ha tilltro till barnets förmågor. Flera av förskollärarna reflekterade över att det finns yttre faktorer som påverkar den barnsyn man har såsom exempelvis stress och stora barngrupper. De beskrev att dessa faktorer kunde göra att man inte agerade utifrån den barnsyn man har.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Larsson, Elina, und Jane Ljungström. „Barns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan : ur förskollärarperspektiv“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26180.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Finnsbo, Lina, und Anna Löwing. „Låt barnen höras : En kvalitativ studie om barns inflytande vid samlingar“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12468.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie handlar om barns inflytande vid samlingar. Det fanns ett intresse att studera hurbarn kommer till tals och får inflytande i förskolan. Utifrån egna erfarenheter känns ämnetaktuellt då det ständigt tas upp på vilket sätt barn får utöva inflytande och göra sin röst hörd iförskolans verksamhet.Syftet med den här studien är att undersöka barns inflytande vid samlingar i förskolan.Kvalitativa intervjuer har i studien använts som redskap. Tre utbildade förskollärare på enförskolas samtliga tre avdelningar med barn 1-5 år har intervjuats utifrån syfte. Studiensfrågeställningar handlar om på vilket sätt barn får utöva inflytande vid samlingar oavsett ålderoch hur barn får vara med vid planering och innehåll i dessa dagliga samlingar.Resultatet av studien visade förskollärares tankar kring barns inflytande vid samlingar, samthur inflytande- respektive samlingsbegrepp definieras. Flertalet förskollärare anser att barnsinflytande vid samlingar är viktigt. Definitionen av begreppet ses utifrån vårt resultat som enuppenbar del i förskoleverksamheten gällande i vilken utsträckning barn får sin röst hörd, hurde får komma till tals, samt hur de får vara med vid planering av samlingar. I resultatetframkom barnintervjuer som ett sätt för barns möjlighet att påverka planering gällandeinnehåll och utformning av samlingen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hernandez, Karolina. „En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt till barnen och kunskapande : En jämförande studie mellan en Reggio Emilia förskola och en traditionell förskola“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14600.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to determine which approach preschool teachers from a Reggio Emilia inspired preschool and a traditional preschool have on children, knowledge, learning and their own role in children’s learning. The two pedagogical approaches have different basic visions; Reggio Emilia follows the thoughts of Lori Malaguzzi and the traditional preschool follows the Swedish curriculum Lpfö 98. The main research questions asked were: What view on children, learning and knowledge does the preschool teacher from a Reggio Emilia inspired preschool have in comparison with a traditional preschool? Which role does the teacher believe that they should take regarding children’s learning? What differences and similarities can be identified in the teachers' perceptions? To carry out this study, I used a qualitative research method. I interviewed four preschool teachers, two from a Reggio Emilia inspired preschool and two from a traditionally operated preschool. The teachers’ approaches have been analyzed by a social constructionist view on the child, knowledge building, learning and the teacher's role. Dewey, Vygotskij and Freinet are the main theoreticians of the view on children and knowledge. Meanwhile modern researchers account for the theory regarding the role of teachers and the educational environment. The result of the study showed that all teachers had the same approach regarding children, knowledge, learning and their own role. My conclusion is that teachers' attitude permeates all activities and that it affects children's learning in the end. Although the pre-schools were conducted with different pedagogical approaches, this study revealed that there were no differences in teachers' ways of looking at the children, knowledge, learning and their own role in children’s learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Söber, Susanne. „”Det blir spontant, varken vi eller barnen tänker på det.” : En studie om musik, språkutveckling och lärande i praktiken och teorin“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-29971.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Efter att jag har mött pedagoger som är verksamma inom förskolor som har känt sig obekväma under musikstunder ville jag undersöka hur några förskollärare förhåller sig till musik och varför de tror att en del förskollärare gärna undviker att använda sig av musik. Jag fick även ett intresse för hur musik används på förskolor och vad förskollärare anser att barn lär sig under musikstunder. Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare förhåller sig till musik och om de använder musik som ett pedagogiskt verktyg för lärande i sin verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa enskilda intervjuer. Resultaten från beskriver hur förskollärarna själva förhåller sig till musik och att de tror att självförtroende, självkänsla och intresse påverkar de pedagoger som inte känner sig bekväma med att leda musikstunder. Resultaten redogör även för att förskollärarna använder musik i sin verksamhet och att barnen lärde och utvecklade sig på flera olika områden, bland annat socialt och motoriskt men störst fokus låg på språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Söderlind, Annie. „Förskollärares medverkan i barns lek : En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar kring deras syfte och förhållningssätt till barns lek“. Thesis, Jönköping University, Förskolepedagogisk-didaktisk forskning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51732.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur förskollärare medverkar till barns lek på förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgått ifrån är: På vilket sätt beskriver förskollärare att de förhåller sig till leken? I vilket syfte uppfattar förskollärare att de är delaktiga i leken eller ej? Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer över telefon med fyra förskollärare ifrån fyra olika förskolor och två olika kommuner. Genom dessa intervjuer framkom empiri som analyserades via sortering, reducering och argumentation. Analysen gav följande teman: Förskollärare som förebild i leken. Ger leken mycket plats och som förskollärare är hen mer av en observatör. Observatör som stöttar genom att bidra med nytt material. Observatör som stöttar genom att lösa konflikter och att hjälpa till med fantasin. Resultatet visar att majoriteten av förskollärare förhållit sig till leken som observatörer. Det framkom två olika typer, en mer avvaktande och en mer ingripande. Den avvaktande observatören tillför bland annat rekvisita till barns lek utifrån barns egna intentioner via lekresponsivt lärande. Den ingripande observatören använder sig utav lekbaserat lärande genom att ha en sorts överblick av leken och gå in ifall stöttning av konflikt behövs. Studien visade att en del förskollärare medverkar i barns lek för att de ser sig själva som förebilder och vill visa glädje i leken, medan andra mer låter barnen själva styra leken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Emilsson, Elinore. „Förskollärares föreställningar och förhållningssätt till barns fria lek i förskolan“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56700.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this survey is to examine preschool teachers’ perceptions and approach to children’s free play and with which intentions they are participating. This study also aims to examine preschool teachers’ perception of didactic consequences of participation around the free play. This study is analyzed from a phenomenological- and a self-psychological perspective. This survey is based on three qualitative, semi-structed interviews with three graduated preschool teachers. The intention is to get knowledge about their perceptions and approach around the free play in early education. From these preschool teachers’ reasoning in the interviews, my understanding is that the free play is regulated and limited. They described a perception that they participate in the free play to support the children but also to teach them the social interaction. They told me that they could steer away the play if it goes outside the society norms. They said that if that’s the case, they helped the youngsters and sometimes the older children to start a new and approved activity.
Studiens syfte är att undersöka förskollärarnas förhållningssätt och föreställningar kring den fria leken i förskolan, samt vilka föreställningar de har om intentioner för deltagande i leken. Studiens syfte är också att undersöka vilka föreställningar förskollärarna har om didaktiska konsekvenser vid delaktighet i barns fria lek. Studien analyseras utifrån fenomenologiska- och självpsykologiska teorier. I undersökningen användes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tre utbildade förskollärare för att få tag på deras föreställningar och förhållningssätt till den fria leken. Av intervjumaterialet som består av förskollärarnas resonemang och tankar, kan jag förstå att den fria leken är reglerad och begränsad. Förskollärarna beskrev en föreställning om att de ville delta i den fria leken för att stötta barnen och för att lära dem hur en lek går till. De berättade också att de kunde styra undan en lek som befann sig utanför samhällets normer. Om leken gjorde det så hjälpte förskollärarna de yngre barnen, men bland också de äldre barnen att starta en ny och godkänd lek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Majid, Ronak. „Barns vardagskonflikter och pedagogers förhållningssätt till konflikter i barngrupper i förskolan : En studie om pedagogisk strategi, konflikter och konflikthantering“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-252857.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Nilsson, Emelie, und Sandra Danho. „Språkutveckling i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49093.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta förskollärare beskriver hur de arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien är baserad på en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar förskollärares beskrivningar av förhållningssätt samt beskrivande av olika lärsituationer som är språkfrämjande för barn i förskolan. Slutsats av studien är att ansvar ligger hos förskollärare, deras kompetenser och förhållningssätt. Lärandesituationer kan främjas av att förskolläraren är lyhörd, medveten och deltagande samt skapar lärandesituationer utifrån barns intressen. Kommunikation kan förstärkas med hjälp av fysiska och språkliga redskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!