Dissertationen: „Formativ pedagogik“

1

Ekström, Christine, und Åsa Gunnarsson. „Formativ bedömning i praktiken : Lärares formativa arbete med elever i läs- och skrivsvårigheter“. Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-180184.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Hellgren, Ellen, und Mikael Jansson. „Hur presenteras formativ bedömning i läroböcker för elever? : En analys av formativ bedömning i läroböckerna ZickZack och Prima åk. 1-6“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415332.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Hansen, Catarina. „Formativ bedömning ur lärarperspektiv“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-59436.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Lindblom, Lina, und Hammarlund Jessica. „Formativ bedömning : En kvalitativ studie om formativ bedömning ur ett elevperspektiv“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44113.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka hur några elever diskuterar kring andra elevers texter och hur de bedömer dessa. Syftet var även att kunna få exempel på om eleverna kunde utveckla dessa texter formativt tillsammans i en diskussion. Forskningsansatsen för denna studie var kvalitativ och datainsamlingsmetoden genomfördes i form av fokusgruppsintervjuer. Tjugo elever i årskurs 6 deltog i 4 fokusgruppsintervjuer. Resultatet av vår studie visade att elevernas bedömning kännetecknades av att de hade svårigheter med att lyfta fram goda exempel i texterna på t ex textens struktur, grammatik mm. Vår studie visade även att eleverna hade lätt för att ge förbättringsförslag på de olika texterna av formativ karaktär. När eleverna sedan började ge texterna betyg av summativ karaktär försvann elevernas formativa förbättringsförslag och eleverna fick svårt att motivera det betyg de gett de olika texterna. Resultatet analyserades sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv, ett specialpedagogiskt perspektiv samt utifrån ett formativt synsätt. Resultatet diskuterades i relation till styrdokument och tidigare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Bäck, Anna, und Ellinor Ekman. „Pedagogers uppfattningar om tolkning och omsättning av styrdokument : En jämförande kvalitativ intervjustudie i relation till dramapedagogik i förskolan och på gymnasiet“. Thesis, Stockholm University, Department of Didactic Science and Early Childhood Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37406.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur verksamma pedagoger på förskolan och gymnasiet tolkar och i praktiken omsätter styrdokument i relation till dramapedagogiskt arbete. Studien berör även pedagogernas uppfattningar om vilket slags lärande de får syn på i dramapedagogiska situationer och hur detta formativt bedöms och pedagogiskt dokumenteras. Metoden vi använt oss av för att besvara dessa frågeställningar har varit kvalitativa forskningsintervjuer. Fyra förskolepedagoger och tre dramalärare på gymnasiet har intervjuats för denna studie. De data som framkommit genom dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Resultatet har visat på skillnader och likheter – både inom och mellan de olika verksamheterna - när det gäller tolkningen och omsättningen av de aktuella styrdokumenten. Dessa skillnader har av naturliga skäl till stor delberott på styrdokumentens olika utformning och innehåll. En viktig likhet har dock varit att samtliga pedagoger anser att styrdokumenten är abstrakt formulerade, vilket enligt dem både leder till frihet och begränsning i planeringsarbetet och i samarbetet med andra pedagoger. Studien har även påvisat skiljaktigheter i hur pedagogerna uppfattar och exemplifierar begreppen pedagogisk dokumentation och formativ bedömning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Albertsson, Åsa. „Gymnasielärares formativa arbetssätt i undervisningen : En kvalitativ studie av gymnasielärares didaktiska ställningstaganden utifrån formativ bedömning och formativ undervisning“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156638.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie har undersökt gymnasielärares undervisning, i syfte att se om och hur lärare använder sig av formativ bedömning och formativ undervisning. Två gymnasielärare vid två olika skolor har observerats under nio pågående lektioner, samt intervjuats gällande sitt formativa arbetssätt. Studiens resultat visar på att lärarna tillämpar formativ bedömning men på lite olika sätt och i olika utsträckning. Även lärarnas sätt att utveckla eller förbättra undervisningen under pågående lektion skiljer, och i viss mån förefaller undervisningsämnena påverka om och hur lärarna tillämpar formativ undervisning. Lärarna arbetar däremot på liknande vis gällande relationen till eleverna och menar att en tillitsfull relation, både mellan lärare och elev samt elever emellan, är en grundförutsättning för att kunna arbeta formativt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Ollas, Amanda, und Paulina Parkatti. „Formativ bedömning- bedömning för lärande : En kvalitativ studie om lärares uppfattning och tillämpning av formativ bedömning“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412890.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie syftar till att belysa hur verksamma lärare i årskurs 4-6 uppfattar begreppet formativ bedömning. Syftet är vidare att åskådliggöra hur dessa lärare beskriver sig didaktiskt tillämpa formativ bedömning inom svenskämnets kommunikativa förmågor. Med formativ bedömning menas bedömning för att utveckla lärandet framåt. Metoden som användes för att undersöka och besvara studiens syfte och frågeställningar var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Det genomfördes fem telefonintervjuer. Den teoretiska utgångspunkten som studien baserades på var det sociokulturella perspektivet och Lev Vygotskijs utvecklingszoner. I resultatet framkom två uppfattningar gällande formativ bedömning. Den första var att formativ bedömning är en process för att föra elevers lärande framåt och den andra var att lärare med hjälp av formativ bedömning kan anpassa undervisningen för att föra elevers lärande framåt. Det synliggjordes även olika fördelar och utmaningar med bedömningsformen. Det framkom en relativt likartad beskrivning av hur formativ bedömning användes. Lärandemålet synliggjordes för eleverna, lärarna införskaffade sig kunskap gällande var eleverna befann sig i deras lärande för att föra lärandet framåt, feedback gavs till eleverna, kamratbedömning genomfördes och slutligen synliggjordes elevers lärande för dem själva.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Lundberg, Jenny, und Sofia Solander. „FORMATIVA BEDÖMNINGSTRATEGIER I SLÖJD : Nio slöjdlärares berättelser om formativ bedömning i slöjd“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-188266.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det här är ett examensarbete som är gjort av två slöjdlärarstudenter som läser lärarutbildningen via kompletterande pedagogisk utbildning vid Umeå universitet. Syftet med den här studien är att genom slöjdlärares berättelser studera vilken typ av formativ bedömning som används i slöjdundervisningen. Frågeställningarna vi utgått från är följande: Hur förekommer formativ bedömning i slöjdlärares arbete? Vilka uttryck använder slöjdlärare i feedback till sina elever? Hur förmedlar lärare lärandemålen till eleverna? Hur skulle formativ bedömning kunna anpassas för att bli mer användbar i slöjd? Vi har gjort kvalitativa intervjuer med slöjdlärare. Frågorna har utgått från mål i undervisningen, hur de samlar information om elevernas kunskaper och färdigheter, hur de återkopplar till eleverna, hur eleverna påverkar varandra i undervisningen, hur de arbetar för självständighet och reflektion.Intervjumaterialet och tidigare forskning tematiserades genom Dylan Wiliams (2013) fem nyckelstrategier för analys. Resultatet presenteras utefter de fem nyckelstrategierna och efterföljs av analys och besvarade forskningsfrågor. I intervjuerna har vi sett att de flesta lärarna kopplar undervisningens mål till de mål som anges i kursplanen, men även andra mål lyfts fram som att bygga eleverna självkänsla och att de känner till spelreglerna i salen. Det verkar som att slöjdlärare anpassar undervisningen till elevernas olikheter redan i planeringsstadiet. Feedback tycks till stor del ske i det pågående arbetet och riktas mot nästa steg i arbetet. Alla lärare vi intervjuat uttrycker att eleverna har betydelse för varandra i slöjden. De intervjuade lärarna anser att eleverna har goda förutsättningar för att arbeta självständigt och stor möjlighet att reflektera över val de gjort. Att arbeta självständigt ses av de intervjuade lärarna som en del av att själv kunna styra över sin process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Lindqvist, Tomas. „Effekten av formativ bedömning : En studie kring effekterna av formativ bedömning i anknytning till kunskapssyn, problemlösningsförmåga och attityd“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40241.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This essay examines if formative assessment causes any impact on upper secondary school students results in social science. Other questions asked are which group of students benefits most from formative assessment and if any connections can be found between the students result and their cognitive approach to learning, problem solving capability and attitude to school. Two classes from a school in Stockholm were chosen to participate in the study. The theoretical framework is mostly based on former research performed by Black and William (1998, 2003). Multiple methods were used, including an experiment with a parallel-group design with two groups, a survey and a problem solving test. Statistics is used to describe and analyze collected data. Both groups were taught during five lessons in the same field of knowledge with the same kind of teaching, apart from formative assessment. After treatment the two groups undertook a written test. Results showed a significant difference in performance for the two classes, with the treatment group performing up to fifteen percent better in abstract thinking. Research data shows that formative assessment had the biggest impact on high performing student’s results. A strong correlation was found between student’s cognitive approach and their score on the written test. Another significant correlation was found between student’s problem solving capability and their score on the test, especially students with a low problem solving capability performed poorly on the written test. To conclude, the study did not reveal the directions of these correlations and possible interpretations are discussed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Johnsson, Isabel. „Formativ bedömning : En kvalitativ analys av hur ett antal lärare från årskurs tre till sex uppfattar formativ bedömning“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-441659.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lärare i låg- och mellanstadiet uppfattade metoden formativ bedömning. Undersökningen utgick från kvalitativa intervjuer för att synliggöra lärarnas förståelse av formativ bedömning i teori och praktik. Frågorna som behandlades var vilka hinder och fördelar lärarna upplevde, hur lärarna beskrev att de arbetade på sina skolor med formativ bedömning samt spänningen mellan formativ- och summativ bedömning. Intervjuerna genomfördes med lärare verksamma på olika grundskolor från Stockholm till Uppsala och analyserades utifrån Black och Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Resultatet visade att kontinuerlig utbildning inom formativ bedömning i arbetslag hade betydelse för att lärarna skulle kunna arbeta framgångsrikt med formativ bedömning. Dels såg de tre lärare i studien som utbildades på arbetsplatsen fler fördelar med att använda formativa tekniker och upplevde även att det var gynnsamt för elevernas utveckling. Det är först när skolor avsätter tid och resurser för att få till kollegialt samarbete som den formativa bedömningen fungerar väl, visar studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Johansson, Erik, und Stefan Viklund. „Hur arbetar lärare med formativ bedömning inom Idrott och hälsa? : En studie om formativ bedömning i grundskolan“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144781.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Forskning tyder på att det finns en utmaning med att arbeta med formativ bedömning inom skolämnet Idrott och hälsa. Syftet med studien är att undersöka hur Idrott och hälsa-lärare i grundskolan arbetar med formativ bedömning i sin undervisning utifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Studien undersöker också vilka pedagogiska verktyg som lärarna använder i sin undervisning för att skapa lärande. Studien inriktar sig på ett specifikt kunskapskrav inom Idrott och hälsa i grundskolan. Undersökningen har genomförts via intervjuer med fyra lärare inom Idrott och hälsa i Umeå Kommun. Resultatet visar att lärare arbetar med ett formativt förhållningssätt inom ämnet i stor grad, både medvetet och omedvetet, i undervisningen och att de pedagogiska verktygen som används är teoretiska och praktiska övningar kopplat till det aktuella momentet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Karlsson, Agneta, und Kristina Svensson. „Formativ bedömning i kombination med digitala verktyg“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85467.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien undersöker lärares erfarenheter av vilka möjligheter och svårigheter det finns med att arbeta med formativ bedömning i kombination med digitala verktyg, samt hur de upplever att arbetssättet påverkar elevernas lärprocess. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio lärare på grundskola och gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna framför allt lyfter möjligheterna till förbättrad kommunikation med eleverna. Svårigheter som lärarna ser är att de digitala verktygen inte är optimalt anpassade efter lärarnas och elevernas behov och att lärarnas kunskaper inte är tillräckliga för att kunna utnyttja verktygen på ett ändamålsenligt sätt i arbetet med formativ bedömning. Lärarna ser att arbetssättet påverkar elevernas lärprocess positivt. Resultatet diskuteras utifrån studiens teoretiska perspektiv och slutligen konstateras att digitala verktyg erbjuder många möjligheter att arbeta effektivt med formativ bedömning men de digitala verktygen måste anpassas och lärarna behöver kompetensutveckling för att arbetssättet ska kunna utnyttjas optimalt och vara till elever och lärares fördel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Hansen, Mathilde, und Kim Bellander. „Ska vi förbereda oss för morgondagen med gårdagens metoder eller bör vi gå vidare? : En studie om gymnasielärares resonemang kring användande av kamratbedömning i undervisningen“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-248567.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I studien studeras lärares resonemang gällande användande av kamratbedömning i undervisningen. Studien bidrar till att öka förståelsen om kamratbedömning och hur verksamma gymnasielärare resonerar kring de möjligheter och hinder de upplever med metoden. Studien har använt både enkät och intervju för insamling av empiri, vilka har genomförts på fyra olika gymnasieskolor i ett storstadsområde. Enkätsvaren har analyserats i SPSS och sammanställts i tabeller. Intervjuerna har transkriberats och sedan sammanfattats tematiskt. Svaren från båda metoderna har redovisats i resultatavsnittet tillsammans med en teoretisk analys genom en tematisk disposition. I analysen har resultatet analyserats utifrån sociokulturella och ramfaktorteoretiska utgångspunkter. I resultatet framgår att lärare är positiva till användandet av kamratbedömning och de anser främst att metoden kan bidra med att utveckla sociala och överförbara förmågor för elevernas livslånga lärande. Den mest framträdande förmågan de anser att metoden utvecklar är reflektion, både över sin egen produktion och de nya perspektiv kamraternas produktioner bidrar med. Lärarna uttrycker att det svåraste med kamratbedömning är olika gruppers dynamik och kraven metoden ställer på klassrumsklimatet. I resultatet framgår även att lärarna tror på elevernas förmåga till att ge och ta feedback, men att det kräver mycket förarbete och förkunskaper hos eleverna. Ett framträdande hinder lärarna uttryckt i samband med metoden är den tid de har till sitt förfogande. De anser att kamratbedömning kräver väldigt mycket tid från läraren och att den tiden inte alltid finns. Slutligen visar studiens viktigaste resultat på att lärarna upplever skolkulturen som både en möjlighet och ett hinder för att inkorporera kamratbedömning i sin undervisning. De uttrycker att en skolas syn på utbildning och lärande behöver harmoniera med den enskilde lärarens om en framgångsrik implementering överhuvudtaget ska vara möjlig. Av resultatet att döma anser vi att kamratbedömning har stor potential att utveckla förmågor som främjar ett livslångt lärande, men att den kräver en stor investering av tid och engagemang av inte bara den enskilde läraren utan av hela skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Ekman, Ellinor, und Anna Bäck. „Pedagogers uppfattningar om tolkning och omsättning av styrdokument : En jämförande kvalitativ intervjustudie i relation till dramapedagogik i förskolan och på gymnasiet“. Thesis, Stockholm University, Department of Didactic Science and Early Childhood Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37310.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur verksamma pedagoger på förskolan och gymnasiet tolkar och i praktiken omsätter styrdokument i relation till dramapedagogiskt arbete. Studien berör även pedagogernas uppfattningar om vilket slags lärande de får syn på i dramapedagogiska situationer och hur detta formativt bedöms och pedagogiskt dokumenteras. Metoden vi använt oss av för att besvara dessa frågeställningar har varit kvalitativa forskningsintervjuer. Fyra förskolepedagoger och tre dramalärare på gymnasiet har intervjuats för denna studie. De data som framkommit genom dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Resultatet har visat på skillnader och likheter – både inom och mellan de olika verksamheterna - när det gäller tolkningen och omsättningen av de aktuella styrdokumenten. Dessa skillnader har av naturliga skäl till stor del berott på styrdokumentens olika utformning och innehåll. En viktig likhet har dock varit att samtliga pedagoger anser att styrdokumenten är abstrakt formulerade, vilket enligt dem både leder till frihet och begränsning i planeringsarbetet och i samarbetet med andra pedagoger. Studien har även påvisat skiljaktigheter i hur pedagogerna uppfattar och exemplifierar begreppen pedagogisk dokumentation och formativ bedömning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Ebersköld, Emelie. „Formativ bedömning i skolan : En studie om hur elever i årskurs 5 och i årskurs 6 uppfattar formativ bedömning i svenskundervisningen“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35554.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study is to explore students perception of parts of formative assessment which involve the subject of Swedish writing. The study include students from grade 5 to grade 6, and the study has the following questions: How do students perceive the third key strategy in formative assessment which includes using feedback in new learning situations in narrative text? How do students perceive the forth key strategy in formative assessment which includes activating the students as learning resources for each other in narrative text in the Swedish subject? How do students perceive the fifth key strategy which includes taking responsibility for their own learning in narrative text in the Swedish subject? The study has a student perspective of the formative assessment by letting the students answer a survey. The theoretical framework consist of the framework for formative assessment and the sociocultural perspective of learning, proximal development zone. The result shows that students perception of feedback from the teacher is positive, and the students view of the peer assessment has both positive and negative elements. The positive is that a classmate has done the task and more often than not has the same perspective of things. The majority of students in grade 6 thought that they learned to write their texts better after a peer assessment which students in grade 5 didn’t think. If students perception of key strategies became visible in teaching it could lead to more students taking benefits in their learning process. The study shows that some students are afraid of receiving peer assessment because they have contained bad comments, and it’s difficult to give peer assessment. Many of the students think that it´s much better to receive feedback from the teacher, rather than a peer. As a Swedish teacher or as a future Swedish teacher to be, it´s important to make these key strategies visible and turn the negative into positive so the students can take benefit from them.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Jönsson, Ahlbin Johan. „Formativ bedömning på distans“. Thesis, Malmö universitet, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44031.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The two main purposes of this essay are to examine how formative assessment was used and what challenges were meet in doing so by upper secondary teachers within the subject of religion. The study looks at these questions in the context of after the teachers transitioned to remote learning due to the covid-19 pandemic. The study aspire to answer the questions posed by the essay using the qualitative interview study method in combination with a general hermeneutic analytical approach. The interviews are semi-structured in their approach. The empirical data extracted by the interviews are analyzedanalysed using a general hermeneutic perspective which includes the hermeneutic circle. The chapter dealing with earlier research puts the ups and downs of formative assessment as well as grading via digital tools in the spotlight. The results show that the prerequisites of and for formative assessment via remote learning is present for all the interviewed teachers. Some of the challenges found were that both the lack of variety of digital tools and the overflow of multiple different digital tools both in their own ways created obstacles or inefficiencies for the teachers. Another result was that the practice of formative assessment via remote learning is a very time-consuming endeavorendeavour for the teachers, and certain elements of perceived quality were cut back by the teachers in favorfavour of saving time. A suggestion for further research is to interview and perhaps observe the pupils in a remote learning situation and see how they perceive their learning in contrast to what the teachers perceive.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Cederblad, Simon, und Viktor Ivansson. „Jag kunde gjort det bättre, men du vad duktig! : en aktionsforskningsstudie kring elevers själv- och kamratbedömning“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26036.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Eleverna i den studerade skolan har beskrivits som tysta och kortfattade i sina reflektioner. De har inte fått de möjligheterna till att reflektera över sitt lärande så ofta som det är nödvändigt. Den tidigare forskningen visade att formativ bedömning genom själv-och kamratbedömning leder till att eleverna får möjligheter till att reflektera över sitt egna och sina kamraters lärande. Den formativa bedömningen går hand i hand med den summativa och de är beroende av varandra. Syftet med denna aktionsforskningsstudie var att främja elevers lärande genom att undersöka och erbjuda tillfällen för själv- och kamratbedömning. Vi har genomfört två aktioner med tre delmoment. Delmomenten bestod av att eleverna fick öva, spela in och bedöma sina egna och deras kamraters insatser. Den slutsats vi kom fram till är att elevernas sätt att bedöma sig själva och sina kamrater skiljer sig åt både muntligt och skriftligt. Eleverna bedömer sina egna presentationer som förbättringsbara, med fokus på kritik, och kamraternas presentationer som förändringsbara, med fokus på beröm. Vi vill lyfta att detta är ett sätt att låta elever reflektera över sitt lärande. För att främja denna reflektion är det viktigt att eleverna vet vad som förväntas av dem. Det är reflektionen som ska stå i fokus. Därför behöver eleverna få den tid som de behöver till att reflektera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Sparlund, Therese. „Att arbeta med formativ bedömning : En ny trend eller gammal kunskap?“ Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68661.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SAMMANFATTNING Det här är en kvantiativ studie som har utförts inom Magisterprogrammet i utbildningsledning- och skolutveckling vid Karlstad universitet. Alla som arbetar i skola kan läsa och ha nytta av uppsatsen då undersökningen handlar om den implementering av formativ bedömning som påbörjades 2011. Syftet har varit att belysa statistiska samband, bland annat sambandet mellan olika lärarkategorier och till inställning och arbete med formativ bedömning samt sambandet mellan fortbildning, förutsättningar och uppskattning av formativt arbete. Jag har undersökt en gymnasieskola i en medelstor kommun i Västsverige och min webbenkät skickades ut till cirka 300 lärare men antalet svaranden blev bara totalt 65 stycken, vilket är en för liten andel för att vara representativ. Jag har också försökt att kartlägga i vilken utsträckning det formativa arbetat har förändrats i den undersökta gymnasieskolan sedan Skolverket lanserade reformen 2011, samt i vilken utsträckning gymnasielärarna arbetar formativt idag. Undersökningen visade att många lärare har arbetat formativt redan innan reformen, men att totalt sett så har andelen formativt arbete ökat efter reformen. Störst inverkan verkar Skolverkets initiala implementering haft på den ökade andelen formativ arbete. Majoriteten av gymnasielärarna var positivt inställda till formativ bedömning som undervisningsmetod. Undersökningen visade ett samband mellan vilken inställning lärarna hade till formativ bedömning och i vilken utsträckning de arbetade formativt. Detta är logiskt då lärarna inte arbetar med metoder de inte tror på. Det finns också ett samband mellan hur lärarna har tagit till sig fortbildningen om formativ bedömning samt om de anser att de har fått tillräckliga förutsättningar av arbetsgivaren i förhållande till i vilken utsträckning de arbetar formativt. Studien har visat att det endast fanns ett samband mellan en programtillhörighet och inställning till formativ bedömning och att det finns inte finns något samband mellan kön, legitimation samt yrkeserfarenhet och arbete och inställning till formativ bedömning. Slutsatsen blir att inställningen och arbetet med formativ bedömning är individbaserat. Den största anledningen till att gymnasielärarna inte arbetade formativt var bristen på tid och det innebär att man från huvudmannens håll har genomfört implementeringen utan att lösa de praktiska problemen.
ABSTRACT This is a quantitative thesis performed within the Master programme in Education Leadership and School Development at Karlstad University. Everyone who works in school organizations can read and benefit from this thesis as the survey concerns the implementation of formativ assessment that began in 2011. The purpose has been to highlight statistical connections, including the connection beteween different teacher categories and the attitude and work with formative assessment and the connection between education, conditions and appreciation of formative assessment. I have studied an upper secondary school in a medium-sized municipality in western Sweden and my web survey was sent to approximately 300 teachers but only 65 answered the survey, which is a too small amount to be representative. I have tried to mapp out to what extent the work with formative assessment has changed since the National Agency for Education launched the 2011 reform and the extent to which teachers in upper secondary school work with formative assessment today. The survey showed that many teachers have worked with formative assessment before the reform, but overall, the proportion of formative assessment has increased after the reform. The National Agency for Education initial reform has had the greatest impact on the increased proportion of formal work. The majority of the teachers in the upper secondary school had a positive attititude towards formative assessment as a teaching method. The study showed a connection between the attitude to formative assessment and to what extent the worked formatively. This is logical since teachers do not work with methods they do not believe in. There is also a connection between the extent to which the teachers have embraced the training, if they consider the have had sufficient conditions and to the extent which they work formatively. The study has shown that there is only one connection between program affiliation and attitude towards formative assessment and that there are not any connections between sex, teacher education and workexperience and attitude and work with formative assessment. The conclusion is that the attitude towards and work with formative assessment is indivual based. The main reason teachers did not work formatively was the lack of time and it means that the project have been implemented without solving the practical problems first.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Lundberg, Valeria. „Användning av formativ bedömning för att undervisa i genus på teknikprogrammet“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-82803.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Efter att eleverna har avslutat kursen Teknik 1 på teknikprogrammet förväntas de kunna beskriva hur föreställningar inom teknikområdet påverkar uppfattningar om genus samt hur genus påverkar teknik och teknikutveckling. Det finns en stor brist på både forskning och undervisningsmaterial om genus och teknik. Av den forskning som finns framkommer att lärare saknar kompetens och intresse i ämnet. Syftet med det här utvecklingsarbetet är att utforska hur formativ bedömning kan användas i en lektionsserie om genus och teknik. Mer specifikt handlar det om att skapa en bedömningsmatris som kan användas för att kommunicera bedömningskriterierna till eleverna, ge återkoppling samt för att bedöma elevernas inlämningsuppgifter. Bedömningsmatrisen används även av eleverna vid en kamratrespons-övning. Empirin i studien består av elevernas uppgifter, skriftlig återkoppling på uppgifterna, logganteckningar, en filminspelning och klassrumsobservationer. Materialet har analyserats med hjälp av flera olika forskningsmetoder, bland andra, innehållsanalys av texterna samt frekvenstabell och diagram gällande kunskapsutveckling. Resultaten pekar på en positiv kunskapsutveckling hos eleverna efter undervisningen. Ett bidrag från den här studien är att den visar tydligt progressionen av elevernas kunskaper vid tre olika tillfällen: (1) diagnos, (2) efter kamratrespons-övningen och (3) efter lärarens feedback. Cirka hälften av eleverna förbättrade sina texter efter kamratresponsen och nästan lika stor andel gjorde det efter lärarens feedback. Utvecklingsarbetet bekräftar resultaten från tidigare studier, som visar att den formativa bedömningen har gynnsamma effekter på elevers lärande, men är mycket resurskrävande ur lärarsynpunkt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Nylén, Johanna. „En kvalitativ studie om formativ bedömning i teori och praktik. : Ur ett lärarperspektiv“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160813.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats där urvalsgruppen är mellanstadielärare som menar sig använda formativ bedömning i svenskundervisningen. Studien teoretiska ramverk är ur ett sociokulturellt perspektiv och tas hänsyn till vid utformningen samt resultat- och diskussionsanalys. Datainsamlingen har skett genom narrativa forskningsintervjuer med anledning av att studiens syfte är att öka kunskapen om lärarnas egen tolkning och beskrivning av den formativa bedömningens innebörd, dess implementering samt påverkande faktorer vid implementeringen. Därefter har en innehållsanalys gjorts på materialet för att öka förståelsen och bilden av lärarens egna perspektiv av formativ bedömning. Resultatet visade att informanterna hade liknande tolkning av definitionen av formativ bedömning men stämde inte överens med tidigare forskningar som bedrivits ur ett lärarperspektiv. Det som visade sig vara av stort värde var planeringen av mål och strukturer även om syftena bakom kunde skilja sig något åt mellan informanterna. Den mest framträdande påverkande faktorn var tiden vilket är i enlighet med tidigare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Johansson, Linnéa. „Återkoppling - ett medel för ökat lärande? : En studie av innehållet i skolans skriftliga omdömen“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15703.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Alla elever i den svenska skolan ska varje termin ha ett utvecklingssamtal där lärare, elev och föräldrar diskuterar elevens utveckling. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska stödja elevens fortsatta lärande och fr.o.m. juli 2008 infördes krav på skriftliga omdömen i elevens IUP. Bedömningen ska enligt skolverket ha en formativ funktion d.v.s. att beskriva elevens nuvarande kunskaper i förhållande till de kursmål man arbetat mot och förslag på hur elevens fortsatta lärande ska ske. Bakgrunden till reformen är en önskan om ökad tydlighet om elevens kunskapsutveckling till elever och föräldrar. I en granskning gjord av Skolverket visade det sig att det fanns stora brister i utformningen av omdömen, oftare var de summativa snarare än formativa och innehåll till stor del beskrivningar av elevernas personliga egenskaper snarare än deras kunskaper. Det övergripande syftet med uppsatsen är att beskriva innehållet i de skriftliga omdömena utifrån en teori om feedback. Är innehållet i dokumenten skrivna på ett sätt som är nära kopplat till lärandet, d.v.s. ger det en bra information om vad eleven behöver utveckla för att komma vidare i sitt lärande? För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning har jag använt en kvantitativ metod för att samla in data och en textanalys med fasta kategorier för att beskriva innehållet i dokumenten. Slutsatserna av analysen är att de undersökta dokumenten till största delen har en formativ funktion ,74,3 %, medan 25,7 % har en summativ funktion. I 39,2 % av fallen ges feedback på en nivå som kan leda till ökat lärande medan 35,5% innehåller information som inte är effektiv ur det avseendet. 24,3% är formativa men ger inte feedback som effektivt ökar lärandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Sundström, Erika. „Skapande av berättande text med stöd av formativ bedömning och begreppskunskap“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85928.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det är språkutvecklande att tänka högt, alltså finns det en förbindelse mellan språket och tanken. Studien har utgångspunkter genom kvalitativa intervjuer, lektioner, formativ bedömning, samt själv- och kamratbedömning. Studiens är baserad på den sociokulturella teorin och konstruktivismen. Denna studie syftar till att synliggöra på vilket sätt de olika metoderna kan stödja elevernas språk- och kunskapsutveckling genom berättande text. I enlighet med detta syftar studien att besvara dessa två frågeställningar: Hur kan djupare begreppskunskaper kopplat till berättande text gynna elevernas skrivande? Hur kan skriftlig och muntlig formativ bedömning i undervisningen hjälpa eleverna att utveckla sina berättande texter? För att besvara dessa frågeställningar som formulerats utifrån syftet användes semistrukturerade intervjuer, formativ bedömning under lektionerna, begreppsutveckling från lektionerna, skriftlig formativ bedömning efter elevernas berättande texter, själv- och kamratbedömning som datainsamlingsmetod. Sju stycken slumpmässigt utvalda elever intervjuades. Studiens resultat har påvisat att elevernas föreställningar stämde överens med vad tidigare forskning kommit fram till, gällande formativ bedömning och begreppskunskap. Detta syntes genom elevernas utveckling mellan deras olika berättande texterna som de konstruerade. Sammanfattningsvis visar denna studie att undervisning som fokuserar specifika begrepp i kombination med formativ bedömning kan erbjuda goda möjligheter för språk- och kunskapsutveckling hos eleverna och goda möjligheter för eleverna att nå lärandemålen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Eklund, Roger, und Anna Hallberg. „Märks lärares kunskapssyn i bedömningen?“ Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7794.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan några lärares bedömning och olika pedagogiska grundteoriers kunskapssyn samt hur de tillsammans med lärarens egen kunskapssyn påverkar bedömningen. Utifrån uttalanden från 5 stycken utvalda lärare, tillsammans med den litteratur som vi läst har vi försökt att hitta samband. Den metod som användes var enskilda intervjuer, ur vilka uttalanden kopplades till den litteratur och de pedagogiska grundteoriernas kunskapssyn. Vi ställde frågor om hur dessa personer konstruerade sina prov samt hur de bedömer och dokumenterar sina elevers lärande. Hur lärarnas bedömning påverkats av de olika teoriernas kunskapssyn och hur skolväsendet har påverkats av dessa teorier försökte sedan knytas till behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teoris olika kunskapssyner. Resultatet blev att uttalanden från alla de fem deltagarna antydde ett samband mellan grundteoriernas kunskapssyn och lärarnas egen bedömning och dokumentation samt hur synen på bedömning påverkar lärarnas konstruktion av provuppgifter.

The purpose of this research was to examine if there where any connections between a few teachers assessment and different pedagogical theories from an epistemological view and if it influenced the assessment and how this together with the teachers own epistemological view has effected the assessment. We have from these five selected teachers, together with the literature tried to find such a connection. The method we have used is individual interviews from which we have used statements which has been connected to the literature and pedagogical theories epistemological view. We put the questions to the teachers on how they constructed their examination and how they assessed and documented the students learning. How teachers assessment is influenced by the different theories epistemological view and how the educationalsystem have been influenced by these theories. We then tried to link this to behaviorism, cognitivism, constructivism and social culture theories and their different epistemological views. The result is that from the statements we have received from all five participants indicated a connection between the theories epistemological view and the teachers own assessment and documentation and that the view on assessment influenced the teachers construction of examination exercises.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Åström, Linnea. „Synliggör lärare lärandemål och vad uppfattar eleverna : En studie av lärares syn jämfört med elevernas upplevelse“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161138.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att, utifrån nyckelstrategi 1 inom till formativ bedömning, undersöka hur lärare klargör, delger och skapar förståelse för lärandemål samt framgångskriterier inom ämnet matematik. Studien undersöker hur elever uppfattar dessa mål och kriterier samt deras uppfattning om hur läraren synliggör dessa. Nyckelstrategi 1 innebär att läraren skall klargöra lärandemål och framgångskriterier för undervisningen, delge eleverna dessa för att eleverna skall få förståelse för sitt eget lärande. Min empiri bygger på observationer och intervjuer med tre lärare samt en enkätundersökning med eleverna i respektive lärares klass. I resultatet framkommer det att den lärare som använder nyckelstrategi 1 mest är även den lärare där eleverna har störst förståelse för lärandemål. Resultatet visar även att eleverna uppfattar att läraren synliggör lärandemål vid genomgångar i början av lektionen. Det visar också att lärarna är tryggare i att skapa och synliggöra lärandemål för ett helt arbetsområde jämfört med enstaka lektioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Dahlström, Julia, und Malin Fristedt. „Formativ bedömning i skolan. : En studie av hur lärare i årskurs f-3 omsätter begreppet i praktiken“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412314.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Formativ bedömning är en av de metoder i undervisningen som gett bäst effekt på elevers lärande i skolan, enligt tidigare forskning. Syftet med denna studie är att synliggöra några olika synsätt gällande förståelsen av formativ bedömning ur ett lärarperspektiv. Studien bygger på sex halvstrukturerade intervjuer, med lärare i de lägre åldrarna från olika skolor. Frågorna är formulerade utifrån fem nyckelstrategier för formativ bedömning av Wiliam och Thompson (2008). Dessa intervjuer har transkriberats och analyserats med hjälp av fenomenografisk metod (Dahlgren & Johansson 2019) vilken är lämplig att använda vid analys av tankar kring formativ bedömning och formativt arbetssätt. Resultatet presenteras i tre delar: först lärarnas förståelse för begreppet formativ bedömning, sedan hur lärarna arbetar med formativ bedömning utifrån de fem nyckelstrategierna och slutligen frågor som rör bakomliggande faktorer. Som teoretisk utgångspunkt för detta arbete valdes ett sociokulturellt perspektiv, då undervisningsprocesser sker i en social kontext. I en undervisningssituation finns det många påverkansfaktorer att ta hänsyn till vilket ledde till att vi även valde att utgå från ramfaktorteorin. I tidigare forskning om formativ bedömning kan man utläsa att begreppet uppfattas på olika sätt och att det inte finns någon samsyn (Vingsle). Vår studie bekräftar det Vinglse ger uttryck för i den tidiga forskningen, då vårt resultat visar att alla lärare förstår begreppet formativ bedömning på olika sätt och med relativt stor variation, resultatet visar även att samtliga lärare upplever att de i praktiken använder sig av ett arbetssätt som tydligt går att koppla till de fem nyckelstrategierna i varierad utsträckning. Den nyckelstrategi som lärarna fokuseras mest på är strategi 3, vilken handlar om feedback. Alla lärarna upplever sig ge muntlig feedback i hög utsträckning. Det som däremot skiljer lärarna åt är att skriftlig feedback inte används kontinuerligt av alla. En ytterligare skillnad som resultatet visar är hur olika ramfaktorer påverkar förutsättningarna för arbetet med formativ bedömning. Lärare har skilda uppfattningar om dess inverkan, särskilt ramfaktorerna tid och lokaler, där förutsättningarna ser olika ut och därmed påverkar lärarnas undervisningen i varierad utsträckning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Gilerman, Daniel. „Matematiklärares arbete med bedömning för lärande på gymnasiet : - En hermeneutisk studie om matematiklärares arbetssätt med de fem nyckelstrategierna på gymnasiet“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-57447.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare på gymnasiet arbetar med bedömning för lärande (BFL). Bedömning för lärande, som oftast också kallas formativ bedömning, handlar om att lärare på olika sätt använder sig av bedömningsprocesser i syfte att främja elevers lärandeutveckling. Genom att förhålla sig till och använda de fem nyckelstrategierna kan matematiklärare arbeta med bedömning och undervisning för att de ska verka i lärandets tjänst hos eleverna. De fem nyckelstrategierna för BFL är:1. Att tydliggöra mål och bedömningskriterier2. Att skapa situationer som gör lärandet synligt3. Att ge nyanserad och framåtriktad respons/återkoppling4. Att aktivera eleverna som resurser för varandra Att aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen Studiens teoretiska utgångspunkt är den hermeneutiska ansatsen, där förförståelse och förståelse, men också del och helhet, är viktiga begrepp. Genom en användning av den egna förförståelsen av BFL-konceptet, tidigare forskning om BFL samt matematiklärares intervjusvar, har en helhetsförståelse kunnat erhållas vad gäller hur matematiklärare på gymnasiet beskriver att de arbetar med bedömning för lärande, som är studiens forskningsfråga.Resultaten av denna intervjustudie utgörs av beskrivningar av fyra gymnasiematematiklärares bedömningsarbete ur ett BFL-perspektiv, och kategoriseringen av det erhållna intervjumaterialet sker utifrån de fem nyckelstrategierna. Studien visade bland annat att återkopplingsstrategin (nummer 3), som kan betraktas som den viktigaste av alla strategier, används av matematiklärarna på olika sätt och regelbundet i klassrummet. Detta genom att till exempel samtala och ge eleverna omedelbar återkoppling när de arbetar med uppgifter i klassrummet, och på så vis direkt på plats ge eleverna feedback kring vad de gjort fel i en uppgift, samt hur de kan fortsätta för att förbättra sig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Eriksson, Anna-Lena, und Callmar Susanne Jarl. „Hur pedagoger tar reda på vad elever i skolår tre kan i matematik“. Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8006.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagoger tar reda på vad elever i skolår tre kan (och inte kan) i matematik. Med hjälp av intervjuer har vi ställt frågor till åtta pedagoger som är verksamma i skolår tre och har behörighet att undervisa i matematik. I litteraturstudien kom vi i kontakt med begreppen summativ och formativ bedömning som har stor betydelse för hur bedömning går till och följs upp. Resultaten visar att pedagogerna anser att kommunikation är viktig både i matematikundervisning och vid uppföljning av resultat. När det gäller uppföljning genomfördes den på olika sätt. Några pedagoger gav enskild feedback medan andra föredrog att göra det i grupp. För att följa elevers kunskapsutveckling i matematik användes både summativa och formativa bedömningsmaterial. Vissa pedagoger tycktes stödja sig mer på den formativa bedömningen medan andra mer på den summativa. Samtliga pedagoger i undersökningen var positivt inställda till införande av uppnåendemål i skolår tre. Ett skäl som angavs var en ökad möjlighet att fånga upp elever i behov av särskilt stöd på ett tidigt stadium. När det gäller nationella ämnesprov rådde det en större tveksamhet bland pedagogerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Therner, Carola, und Åsa Johansson. „Bedömning och betyg. När-Hur-Varför? : En studie om tidigarelärares åsikter och vad de grundar dessa på“. Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2239.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet var att undersöka vad ett urval av tidigarelärare anser om tidigarelagda betyg och bedömning och varför de tycker som de tycker. Undersökningen är kvalitativ och vi intervjuade 13 lärare. Resultatet av vår undersökning är att lärarna har ingen enhetlig bedömningsgrund. Att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling genom bedömning är en viktig aspekt för lärarna. Angående betyg ansåg majoriteten att de bör komma in något tidigare än vad de gör nu, i år 8. De flesta anser det lämpligt att införa betyg runt år 6 eller 7. Farhågorna som lärarna hade om tidiga betyg var att de elever som riskerar inte nå målen skulle missgynnas och förlora självförtroendet. Bland fördelarna med betyg som framkom var att det skulle vara motiverande för eleverna och statushöjande för skolan. Det framkom tydligt att lärarna inte baserar sina åsikter på forskning eller vetenskap utan på yrkeserfarenhet och livserfarenhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Bergman, Anna, und Anna Riquier. „Hur arbetar och resonerar några lärare kring bedömning och hur är detta relaterat till deras syn på olika måltyper?“ Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7714.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta arbete har främst varit att lära oss mer om bedömning. Vi har uppmärksammat bedömningens avgörande roll för elevers kunskapsinlärning och intervjuat några lärare om vad de har för uppfattning om bedömning. Fokus har lagts på resonemanget kring relationen mellan de-ras syn på bedömning och olika måltyper. I resultatet redogör vi för de olika lärarnas resonemang kring målen, bedömningssätt och bedöm-ningssituationer. Vi har även uppmärksammat att vissa lärare har en intuitiv kunskap om vad ele-verna kan och detta problematiserar vi i diskussionen, men har även redogjort för, de av oss in-tervjuade lärarnas resonemang kring detta. Sedan analyserar vi resultatet med hjälp av adekvata teoretiska utgångspunkter. I analysen intar vi bedömningsperspektiv med olika mål i fokus. Lärarnas uppfattningar kan tolkas som att det finns en viss osäkerhet vad gäller strävansmålen och vi har på ett ödmjukt sätt försökt att förstå hur och varför detta uppstår. Vi tror oss även se ett samband mellan strävansmål och formativ bedömning, vilket vi redogör för i analysdelen. Detta är dock svårt att säga eftersom ett synliggörande skulle kräva en längre studie, vilket vi gärna skulle vilja göra.

The purpose of this thesis has been to learn more about assessment. We have put the judging role of assessment for pupil’s learning in focus and have interviewed some teachers about their expe-riences and impressions around the subject. The result is principally about these teachers thought process around what to attain, about as-sessment and situations to assess. We have also noticed how some teachers intuitively know what pupils attain and this is brought to the light. In the analysis we use learning theories who adequately serve as the start point for the discussion, where we adopt different perspectives with gaols to reach in focus. By interpreting the teacher’s different opinions, we have noticed certain insecurity around the aspiration goals and we have tried, humbly, to understand how and why this happens. We even believe there is a relation be-tween the aspiration goals and formative assessment, which is described in the analyses. This is difficult to say and a longer study would be needed to make this visible.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Almén, Desirée. „Lära för livet 2018 : en studie om bedömning av elevers kunskapsutveckling i träningsskolan“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18255.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur lärare använder kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Frågeställningar som har besvarats är hur lärare planerar, genomför och bedömer elevers kunskapsutveckling i grundsärskolan inriktning träningsskola, vilka metoder och verktyg som används för att bedöma dessa elevers lärande och utveckling, samt vad kunskapsbegreppet har för innebörd för lärare i grundsärskolans inriktning träningsskola. Som teori för arbetet valdes ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Framkomna resultat har analyserats och tolkats utifrån begreppen mediering, artefakter samt appropriering, vilka härleds till det sociokulturella lärandeperspektivet. Mediering kan förklaras med en process i vilken människor tänker och handlar med hjälp av att använda verktyg, ex språk, konst, skriven text, dator, Ipad samt mobiltelefon, vilken utvecklar människors lärande framåt. Artefakter innebär verktyg, exempelvis materiella föremål såsom böcker och olika former av teknisk utrustning men framförallt vårt språk, som används som en hjälp för att förstå och lösa problem. Appropriering kan förklaras med den process som innebär att människor gör nya handlingar och kunskaper till sina egna för att sedan använda dessa i nya och liknande situationer i framtiden. För att besvara syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt kvalitativa observationer där resultatet kvantifierats använts. Varmed en triangulering av metoder använts för att bidra till kunskap om lärares kunskapsbedömning inom inriktning träningsskolan. I arbetet har ett speciellt fokus lagts på att ta reda på om och hur lärare arbetar med formativ bedömning. Resultat och slutsatser utifrån studien visar att lärare anser att kunskapsbedömning stärker dem som lärare i arbetet då undervisningen kan planeras och genomföras i enlighet med läroplanens mål. Intervjuer och observationer i studien visar att lärare använder formativ bedömning i undervisningen för att synliggöra elevers lärande. Resultat av observation och intervjuer påvisar att lärares dokumentation kring elever och deras undervisning, har avgörande betydelse som metod och verktyg för kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Lärare anser att det finns en god samstämmighet mellan deras uppfattning av kunskapsbegreppets innebörd och kunskapskraven i läroplanen för grundsärskolan inriktning träningsskola samt att dessa även stämmer väl överens med elevers förutsättningar att nå målen. Studiens avsikt var att bidra med kunskap om hur lärare resonerar kring bedömning av kunskapsutveckling inom grundsärskolans inriktning träningsskola. Speciellt fokus riktades mot om och hur lärare använder formativ bedömning. Studiens resultat påvisar att medverkande lärare menar att kunskapsbedömning och formativ bedömning stärker dem i deras arbete med att planera, genomföra och utvärdera kunskapsutveckling samt deras egen undervisning. Lärarna dokumenterar undervisningen genom att filma, fotografera och att anteckna. Lärarna återkopplar bedömningen till eleven genom att använda bilder och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Dokumentation och feedback blir då tillsammans en hjälp att anpassa och planera undervisningen efter varje elevs individuella förmåga och förutsättningar. För att uppnå en större tillförlitlighet skulle fortsatt forskning, utifrån näraliggande tema, kunna genomföras genom att utvidga studien till flera kommuner, varvid forskningsresultatet skulle kunna användas som underlag för att öka speciallärares kunskap vad gäller kunskapsbedömning och formativ bedömning genom kollegialt lärande, exempelvis i form av samtalsgrupper. Kritiska blickar kan riktas mot studien då den endast påvisar lärarnas uppfattningar kring kunskapsbedömning samt formativ bedömning som strategier för att elever ska förväntas förstå och utföra handlingar som leder till att de lär och utvecklas genom undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Moshiri, Souri. „Elevers syn på betygsättningi ämnet bild i årskurs 9. : En studie om elevers syn på rättvisa betyg och likvärdigbedömning“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-172704.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Säf, Lena. „Elevers uppfattningar om bedömningsmatriser : En intervjustudie med elever i årskurs 9“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35197.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att se vilka uppfattningar eleverna i årskurs 9 har om bedömningsmatriser inom biologi. Följande var frågeställningarna. Hur uppfattar eleverna användningen bedömningsmatriserna? Hur uppfattar eleverna vad syftet är med bedömningsmatriserna? Elevperspektivet på bedömningsmatriser är ett område som det är relativt lite forskning kring. Den vetenskapliga teorin i studien är fenomenografi eftersom det var elevernas uppfattningar studien handlar om. Materialet till studien har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar att eleverna tycker att bedömningsmatriser är ett redskap som de kunde använda sig av. De ansåg att om bedömningsmatriser skulle hjälpa dem så måste de göras enklare och med mindre textflöde, samt att språket blev mer begripligt. Eleverna tyckte att bedömnings-matriserna var ett bra underlag vid återkoppling. I studien framkom också att läraren har en viktig del för att bedömningsmatrisen ska hållas levande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Christensson, Pål. „Makten över lärandet : Lärares uppfattningar om formativ bedömning sett ur ett maktrelationsperspektiv“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32258.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien undersöker hur maktrelationerna visar sig i lärares användning av formativ bedömning. En fenomenografisk metod användes för att ta fram en variation av föreställningar kring formativ bedömning. Studien grundar sig i Foucaults syn på makt, vilken innebär att all makt uppstår i relationer samt att inga relationer existerar utan en maktdimension. Detta knyter an till studiens konstruktivistiska ansats som går igen i det sociokulturella perspektivet på lärande vilket kopplas till formativ bedömning samt till fenomenografi som vald metod. Resultatet visar att lärare ger uttryck för flera olika maktrelationer till eleverna. Den övergripande variationen beror av vilken nyckelstrategi som valts för undervisningen, men troligen också av lärarens personliga pedagogiska grundsyn, vilket ämne läraren undervisar i och vilken ålder och nivå eleverna har. En glidande skala kan skönjas genom de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning (1: Att tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer; 2: Att skapa synliga tecken på lärande; 3: Att ge återkoppling som utvecklar lärandet; 4: Att aktivera eleverna som resurser för varandra; 5: Att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer), där lägre siffra anger en högre grad av lärarens ansvarighet och maktkoncentration till sig själv och en högre siffra anger en högre grad av elevernas ansvarighet och mer av delad makt mellan lärare och elever. Studiens resultat avtäcker en del av den formativa bedömningspraktiken som tidigare varit dold och kan därmed ses som ett tillskott till den ökade teoretisering av formativ bedömning som forskarsamhället eftersöker, och kan även fungera som en text för att medvetandegöra lärares praktik.

Godkännande datum: 2017-06-30

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Nyberg, Eleonor, und Louise Persson. „Förståelse av lärandemål i svenskundervisningen : En studie av lärares framställning och elevers uppfattningar“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22068.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med lärandemål i svenskämnet. Vi undersöker även elevers uppfattningar för att belysa sambandet mellan lärares framställning av lärandemål och elevers uppfattningar av dessa. Lärandemål utgör kärnan i svenskundervisningens samstämmighet och vägleder både elever och lärare till det avsedda innehållet. En metodkombination bestående av semistrukturerade intervjuer samt observationer användes för att belysa två lärares framställning av lärandemål och sju elevers uppfattningar av dessa. De frågeställningar som besvarades var: På vilket sätt formuleras och kommuniceras lärandemål av två lärare i ämnet svenska? Hur uppfattar ett antal elever lärandemål och framställningen av dessa i ämnet svenska? Finns det ett samband mellan lärares framställningar och elevers uppfattningar? Resultatet pekar på att lärarna i vår studie har ett mer produktfokuserat synsätt på lärande i svenskämnet. En stor del av undervisningen ägnas åt att diskutera och klargöra uppgifterna. Med utgångspunkt i elevernas uppfattningar kan en omedvetenhet kring den egna lärprocessen identifieras. Utifrån målorienteringsteorin analyserades resultatet med hjälp av de teoretiska begreppen lärandeorienterade motiv och prestationsorienterade motiv. Vi drar slutsatsen att görande och lärande är integrerade med varandra och att läraren behöver vägleda elever genom deras lärprocess. En förklaring till detta kan vara att elever på lågstadiet kanske inte är mogna att ta detta ansvar själva ännu och därmed inte är medvetna om sin egen lärprocess.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Svartling, Catrine, und Christel Åkesson. „Bedömning för att forma och styra? : En kritisk analys av formativ bedömning“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14486.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilket synsätt som råder bland lärare i de lägre årskurserna gällande begreppet bedömning. Studiens metodologiska - och teoretiska utgångspunkter grundar sig i Foucaultiansk teoribildning. Empirin har samlats in genom två stycken fokusgruppintervjuer och materialet har analyserats med utgångspunkt i begrepp som governmentality och disciplinär makt. Resultatet visar att lärarna använder sig av flera styrtekniker som inryms av en dold maktutövning, vars primära mål är att forma och styra subjektet.
The purpose of this study is to describe and discuss the function of assessment in primary school. The methodological and the theoretical foundation take its point of departure in theories formulated by Michel Foucault. The empirical data is collected through two focus group interviews and the material is analyzed through the concepts of governmentality and power formations. The results show that teachers use multiple control techniques which are governed by a hidden exercise of power, with the primary aim to shape and control the subject.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Smith, Helén. „Bedömning och Lärande : Relationen mellan bedömning och lärande diskuterat ur ett lärarperspektiv“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3806.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Under 2008 beslutade regeringen att lärare i grundskolan skall avge skriftliga omdömen i alla ämnen eleven undervisats i, från årskurs ett. Processen med att skriva omdömen skall leda fram till en mer gemensam syn på lärande och bedömning ute på skolorna. Syftet med föreliggande studie var att beskriva relationen mellan bedömning och lärande ur ett lärarperspektiv. Studien genomfördes med en deskriptiv design och fenomenografisk ansats. Data samlades in genom intervju med sex strategiskt valda grundskollärare. Det strategiska urvalet bestod av en spridning avseende kön, ålder, antal år som lärare och utbildning utöver lärarutbildning samt att de arbetade inom geografiskt spridda områden inom Halmstad kommun. I resultatet framkom fyra varierande beskrivningskategorier. Bedömning ledde till medvetenhet om elevers kunskapsnivå. Lärarna erfor att målrelaterade bedömningar användes till att göra eleverna medvetna om att det fanns mål att nå och visade på olika sätt och vägar att nå dit. Men det framkom även att den målrelaterade bedömningen styrde undervisningen innehåll. Lärarna menade att arbetet med kriterier till bedömningsmatriser, tog mycket tid och var ett arbete som ibland gick ut över lektionsplanering. Elevers delaktighet i bedömning påverkade deras lärande. Lärarna uttryckte att om eleven själv var involverad i sin egen bedömning uppstod en känsla av delaktighet, som ledde till att hon/han tog större ansvar för sin egen utveckling. I resultatet framkom att bedömning skapade motivation som främjade elevers lärandeprocess. Lärarna blev motiverade av att bedömningarna gjordes mer formativa och framåtsyftande. Studiens resultat visar betydelsen av att variera såväl undervisning och bedömningsform för att höja kvaliteten på lärandet och att lärarna är insatta i möjligheter och svårigheter som hänger ihop med respektive bedömningsform.
In 2008 the government decided that teachers in primary schools must submit written opinions on all subjects taught to the student from grade one. The process of writing reviews should lead to a more common approach to learning and assessment at schools. The purpose of this study was to describe the relationship between assessment and learning, from a teacher's perspective. The study was conducted with a descriptive design and phenomenographical approach. Data was collected through interviews with six strategically selected primary school teachers. The strategic sample consisted of a spread regarding sex, age, number of years as a teacher, education beyond teacher training and that they were operating in geographically dispersed areas in the Halmstad Municipality. The results revealed four different categories of description. Assessment led to the awareness of students knowledge. The teachers’ experience was that target-based assessments made students aware that there were goals to achieve and showed various ways to get there. But it was also found that the target-based assessments ruled the teaching content. Teachers felt that the work taken in determining the criteria for the assessment matrices took a large amount of time and was a job that sometimes took place instead of lesson planning. Students participation in the assessment affected their learning. Teachers expressed the opinion that if the pupil was involved in their own assessment there was a sense of ownership, which led to them taking more responsibility for their own development. The results showed that the assessments created motivation that promoted a student’s learning process. The teachers were motivated by the fact that assessments were more formative and proactive. Study findings show the importance of varying both the teaching and assessment form to improve the quality of learning and that teachers must be familiar with the opportunities and difficulties associated with each assessment form.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Mårtensson, Viktoria, und Georgette Namei. „En kvalitativ studie om utvecklingssamtal på lågstadiet“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414267.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i och förstå hur lärare tänker kring valet av utvecklingssamtal. Materialet till studien har samlats in genom 8 intervjuer med totalt 10 legitimerade och yrkesverksamma lärare, där två av intervjuerna var dubbelintervjuer. Resultatet av denna studie visar att lärarna tycker att fördelarna med elevledda utvecklingssamtal är att eleverna blir mer engagerade och att de blir mer medvetna kring sitt eget lärande. Lärare anser att nackdelarna med elevledda utvecklingssamtal är att vissa elever kan ha svårt att reflektera kring sitt eget lärande och att föräldrarna ibland vill ha mer information än vad de får av eleverna. Vidare visar resultatet av studien att lärarna tycker att fördelarna med lärarledda utvecklingssamtal är att föräldrarna uppskattar den information de får från lärarna och att det finns en tydlig struktur på utvecklingssamtalet, medan de anser att nackdelarna är att eleverna blir mindre engagerade och att elev och lärare kan välja att fokusera på olika saker under utvecklingssamtalet. De flesta lärare tycker att arbetsbelastningen kring elevledda utvecklingssamtal är större än lärarledda utvecklingssamtal, men att arbetsbelastningen kring utvecklingssamtal generellt är stor, oavsett utvecklingssamtalsform. Lärarna ser att eleverna reflekterar kring sitt eget lärande genom att de blickar tillbaka på målen och genom samtal mellan lärare och elev. Slutligen tycker de flesta lärare att utvecklingssamtalen är en form av formativ bedömning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Haei, Mahsa. „Betydelsen av formativa bedömningar för elevers delaktighet“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78519.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Assessment has been shown to be crucial in the teaching work as it impacts the students´ strategies for learning. Formative assessments, in particular, have been identified to strengthen the students´ learning as they help the students to identify how far they have got in their learning process and how they can achieve higher levels of knowledge. In order to understand the students´ experiences of involvement in their own learning processes and in the classroom dynamics, a series of formative assessments were planned and carried out in conjunction with a five-week chemistry teaching. The evaluation of the assessments were based on teacher´s feedback, self-assessments and peer-responses. The study also aimed on getting a better understanding of the students´ experiences of different forms of assessment. The data was collected from a whole class of twenty-six students in grade eight in the form of responses to a questionnaire (with open questions), and qualitative interviews with four students (stratified selection based on gender and grade, followed by a random selection based on availability). Most of the students had a positive experience of the formative assessments as they could figure it out how much they have learnt and what needs to be done as the next step. They appreciated using more detailed assessment matrices to identify the required knowledge and the expected capacities. About one third of the students found the self- and peer-assessments useful. However, the majority expressed uncertainties in such assessments and showed a strong tendency to rely on the teacher´s assessments. The students highlighted different aspects of involvement in the classroom dynamics and for their own learning processes, more indirectly. There was a strong tendency to focus on the effects of formative assessments on the improvments of the grades. The results cast light on the necessity of creating a permissive classroom environment, open discussions and more collaborative activities in order to set the basis for a class where everyone contributes to his/her own learning as well as his/her classmates. This paves the way to achieve higher levels of students´ involvement in the teaching work. The study also shows the importance of continuity in the use of formative assessments and the time aspect, as it allows the students to gain experience and the teacher to adjust the assessments and use them as both teaching tool and the basis for grading. To be able to apply the formative assessments to support the students to achieve higher levels of knowledge, it is important to create a common understading of the learning processes among a group of teachers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Nordström, Helena, und Monica Olsson. „Hur lärare i särskolan arbetar med formativ bedömning och återkoppling : Betydelsen av feedback, kamratbedömning och självvärdering“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144636.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Särskolan kritiseras av Skolverket för att vara omsorgsbetonad och formativ bedömning lyfts fram som ett sätt att göra verksamheten mer kunskapsinriktad. Studier visar att det saknas fokus på bedömningsfrågor i särskolan och när det gäller formativ bedömning har det inte skett någon systematisk forskning. Med detta som bakgrund växte syftet till denna studie fram, att beskriva och analysera hur lärare i särskolan arbetar med kärnan i formativ bedömning, nämligen återkoppling. Eftersom återkoppling består av feedback, kamratbedömning samt självvärdering har de fått utgöra underlag för frågeställningarna. Kvalitativa metoder i form av elva semistrukturerade intervjuer samt fyra deltagande observationer användes för att samla in data vilket sedan kopplades ihop med den tidigare forskningen inom området som presenteras i bakgrunden. Resultatet visar att lärarna ser många fördelar med att arbeta formativt med återkoppling. Förutom att lärandet sätts i fokus uppstår sociala och organisatoriska vinster då gemenskapen ökar och lärare avlastas. Muntlig feedback från lärarna är den mest använda formen av återkoppling. Kamratbedömning är svårare att genomföra men när den fungerar lyfts den av lärarna som den bästa formen av återkoppling. Självvärdering anses vara målet, men meningarna bland lärarna går isär om det är en möjlig metod i särskolan.
The special school is criticized by the National Agency for Education in order to focus on caring and formative assessment is highlighted as a way of making the education more knowledge-oriented. Studies show that there is low focus on assessment questions in special schools, and in the case of formative assessment, no systematic research has taken place. With this in mind, the purpose of this study emerged, to describe and analyze how teachers in the school work with the core of formative assessment, namely response. Because responseconsists of feedback, peer assessment and self-evaluation, they have provided the basis for the research questions. Qualitative methods in the form of eleven semi structured interviews and four participatory observations were used to collect data, which then was linked to previous research in the field presented in the background. The result shows that teachers see many advantages of working formally with response. In addition to focus on learning, social and organizational gains arise when the solidarity increases and teachers are relieved. Oral feedback from teachers is the most widely used form of response. It is harder to work with peer assessment, but when it works it is told by the teachers as the best form of feedback. Self-evaluation is considered to be the goal, but the sentences among the teachers disagree if it is a possible method in the school.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Ericsson, Anna. „Kunskapsbedömning ur elevperspektiv“. Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-2017.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund Jag har valt att skriva om elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Då bedömning ökar i omfattning och sker allt tidigare i skolåren ställs höga krav på likvärdighet och rättvisa i bedömning. Hur bedömning eventuellt inverkar på elevers motivation, självkänsla och vidare lärande, blir då viktigt att skaffa kunskap om.

Syfte Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Vad har elever för känslor inför att bli bedömda och hur uppfattar de syftet med bedömning? Jag vill även ta reda på hur resultat och respons uppfattas av elever.

Metod Jag valde en kvalitativ ansats i min studie. För att få en uppfattning om den kontext eleverna upplever bedömning i, genomförde jag först ostrukturerade observationer i klassrummet. Under observationerna fördes löpande anteckningar som kompletterades direkt i anslutning till varje tillfälle. Därefter intervjuade jag tio elever om deras upplevelser av bedömning. Intervjuerna spelades in med diktafon och skrevs ut i sin helhet. Med stöd av observationsanteckningarna kategoriserades och analyserades sedan elevernas svar.

Resultat Resultatet visade att eleverna i undersökningen kände trygghet inför lärarens egna prov, men oro inför nationella prov. Det tycktes finnas ett samband mellan förtrogenhet med innehåll och inställning till provet. Samtliga elever framförde att bedömning först och främst är till för lärande. En uppdelning fanns av elever som drevs av inre motivation och elever som drevs av yttre motivation. När det gäller elevernas uppfattningar av resultat och respons fann jag att samtliga presenterade sina resultat genom att ange antal fel. Responsen på elevernas bedömningar och arbeten verkade fungera mest som en bekräftelse på arbetsinsats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Semerson, Veronica, und Frida Billerud. „Bedömning av läsförståelse : En kvalitativ undersökning av några lärares förutsättningar och inställningar till bedömning av läsförståelse“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42542.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på om några lärare anser att bedömning av läsförståelse har betydelse för elevers läsförståelseutveckling, samt belysa hur lärarna ser på sina förutsättningar att bedöma läsförståelse. Lärarnas tankar om ämnet exponeras genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat synliggör exempelvis betydelsen av att använda bedömning i skolan för att främja elevernas lärande. Dessvärre har den målstyrda skolan och kravet att mäta och jämföra elevers kunskaper gjort att den enskilda och formativa bedömningen inte kan prioriteras i så stor omfattning som lärarna önskar. Att använda bedömning mer kontinuerligt i skolvardagen var en åsikt majoriteten av lärarna uttryckte ett flertal gånger. Några förutsättningar lärarna saknar enligt vår studie är bland annat tidsbristen, kraven på det administrativa som ökat och skolans möjlighet att erbjuda extra personal och kollegialt samarbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Kan, Anna Christine. „Återkoppling som en del av undervisningen i träningsskolan : Fokusgrupper och intervjuer om några speciallärares arbete med återkoppling och formativ bedömning och dess betydelse för undervisningen“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39836.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här kvalitativa studien var att få en fördjupad förståelse för de åtta speciallärarnas arbete med återkoppling och formativ bedömning, samt dess betydelse för undervisningen i träningsskolan. Data i studien samlades in med fokusgruppssamtal som metod, och fördjupades med berättelser ur utsagor av samma informanter i halvstrukturerade intervjuer. Den teoretiska ramen utgick från didaktik, som låg till grund för arbetet med återkoppling i studien. I kapitlet diskussion tolkades studiens utfall med hjälp av en didaktisk modell - den didaktiska triangeln. Genom återkoppling om såväl hinder för elevens lärande som om elevens proximala utvecklingszon kan speciallärarna finna rätt stöd och den hjälp som eleven behöver. Speciallärarna i studien ansåg att återkoppling till elever med utvecklingsstörning bör vara enkel för dem att förstå och skall ges i stunden. Digital teknik med filmer och bilder kan användas som verktyg i återkopplingen och visa progressionen i elevernas lärande. Ett viktigt arbete i återkopplingen är att finna elevernas proximala utvecklingszon. Resultaten av studien visade att återkoppling till egen undervisningspraktik hjälper speciallärarna att skapa undervisning som främjar elevernas lärande, kritiskt granskar planeringen och ger nödvändigt stöd, samt utmanar eleverna inom gränsen för deras proximala utvecklingszon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Bengtsson, Mathilda, und Johanna Persson. „"Du kunde beretat lite mer om cklanen liksom hur han såg ut typ" : En jämförande studie om kamratbedömning i grundskolans lägre årskurser“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27206.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I den här undersökningen ligger fokus på kamratbedömning vilket är en del av den formativa bedömning som är aktuellt i dagens skola. Kamratbedömning innebär att elever bedömer varandras arbeten och ger kommentarer i ett förbättringssyfte. Responsen bör innefatta både skriftlig och muntlig respons för att den ska främja elevernas utveckling. I arbetet med kamratbedömning utvecklar eleverna en självbedömningsförmåga som leder till att de blir självständiga i sitt lärande. Undersökningen syftar till att ta reda på vilka skillnader och likheter det finns mellan en klass som har arbetat med kamratbedömning tidigare och en klass som inte arbetat med metoden. Lärarens roll i processen och elevernas upplevelser av arbetet är också en del av undersökningen. Data har samlats in genom intervjuer med lärarna i respektive klass, en enkät, elevtexter samt observationer. Resultatet visar att klassen som arbetat med kamratbedömning tidigare är mer utveckland i sin skriftliga respons samt att de har en struktur som de förhåller sig till. I elevernas muntliga respons var klasserna likvärdiga. Vidare diskuteras möjliga förklaringar till de skillnader och likheter som synliggjorts i studien samt lärarens roll och elevernas upplevelser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Lewerentz, Joanna. „Elevers perspektiv på bedömning i årskurserna 4–6 : Uppfattningar om hur bedömning i svenskämnet påverkar utveckling, motivation och eget ansvar“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157358.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie undersöker elevers uppfattningar om hur olika bedömningspraktiker påverkar elevernas utveckling, motivation och självreglering, med fokus på formativ och summativ bedömning, feedback och självreglering. Syftet med studien är att kartlägga dessa uppfattningar samt ställa dem i relation till teorier om bedömning och självreglering. Detta har undersökts i en enkätstudie utifrån forskningsfrågorna ”Hur uppfattar elever att formativ och summativ bedömning samt feedback påverkar deras utveckling i skolarbetet?” ”Hur uppfattar elever att sådan bedömning påverkar deras motivation till lärande?” och ”Hur uppfattar elever att sådan bedömning påverkar i vilken mån de tar ansvar för sitt eget lärande?”. 164 elever i årskurserna 4–6 på en skola i norra delarna av Stockholms län deltog i studien. Enkätsvaren har bearbetats utifrån forskningsfrågorna, relaterats till valda teorier och jämförts med tidigare forskning på området. Resultaten visar att eleverna uppfattar bedömning som ett stöd för lärande och att de formativa bedömningspraktikerna motiverar dem till att förbättra sina arbeten i större utsträckning än vad de summativa bedömningspraktikerna gör. Eleverna uppfattar även att de själva använder sig av lärarens bedömning för att förbättra sina arbeten. Däremot uppfattas exempelvis självbedömning ha mindre inverkan på deras utveckling. Vidare synliggörs en skillnad mellan åldersgrupperna, där de äldre elevernas uppfattningar kring huruvida bedömning motiverar och hjälper dem att utvecklas minskar jämfört med de yngre eleverna. Avslutningsvis är faktumet hur elevers uppfattningar om bedömning påverkar resultat av relevans för undervisning och bedömning, vilket motiverar en ökad medvetenhet hos lärare om just elevers uppfattningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Goodwin, Therese. „Likvärdig bedömning i idrott och hälsa : En studie om dokumentation, för och till lärare i idrott och hälsa“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62633.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie har till syfte att undersöka om likvärdig bedömning kan uppnås och hur dokumentation används i ämnet idrott och hälsa. Studien undersöker även hur lärare arbetar för en likvärdig bedömning med hjälp av olika dokumentation. I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare som undervisar i idrott och hälsa för att få svar på hur dokumentation används för att nå likvärdig bedömning. Resultaten analyseras sedan med ramfaktorer (Imsen 1999). Resultatet visar att det skiljer sig hur mycket dokumentation och vilken typ av dokumentation lärare använder sig av. Resultaten visar även på att tidsbrist är den största faktorn till att dokumentation för bedömning inte görs i den utsträckning den bör, samt att betyg och bedömning inte diskuteras mellan lärare. Resultatet visar även att likvärdig bedömning kan uppnås då läraren konkretiserar målen, dokumenterar elevernas prestation samt diskuterar betyg och bedömning med andra lärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Watandost, Regina. „Hur kommunicerar uppgifter och vilken interaktiv potential har de? : En studie om uppgifter i ämnet biologi i två kartläggningar för formativ bedömning och dess interaktiva potential“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32802.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Cazzanelli, Sara. „Formativ återkoppling i klarinettundervisning på gymnasiet : En kvalitativ undersökning med fallstudier i Sverige och Italien“. Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3891.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Lärandet i instrumentalundervisning är en process som sker över tid och som påverkas av lärarens val av och erbjudande om kommunikativa och pedagogiska resurser, som kan användas formativt för att främja elevens utveckling. Denna studies syfte var att undersöka och analysera formativ återkoppling i enskild instrumental undervisning i klarinett på gymnasiet, med fokus på tre temaområden: dialog och kommunikation, motivation och drivkrafter samt självvärdering och självreflektion. En kvalitativ undersökning genomfördes metodiskt genom fallstudier hos två musikpedagoger, en i Sverige och en i Italien; varje fallstudie består av en semi-strukturerad intervju samt videoinspelning av en klarinettlektion. I studiens analyserades den multimodala återkopplingen som observerades i klarinettundervisningen, och de pedagogiska strategier och verktyg som kan främja elevens motivation och bidra till elevens förmåga att bedöma och reflektera över sitt eget spel. Studiens resultat vill framhäva kommunikationens och resursernas inflytande över klarinettelevernas utveckling mot deras fulla potential som musiker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Rentz, Ralf. „Från insamling av data till användbar karta : Formativ undervisning för GIS-projektarbeten inom geografiundervisning på gymnasieskolan“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77275.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta utvecklingsarbete betraktar formativ undervisning för GIS-projektarbeten från insamlingav data till användbar karta inom geografiundervisning på gymnasieskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt lärandeperspektiv där kommunikation mellan lärare och elever har en nyckelroll. Problem och frågor blir därmed utgångspunkt för lärandet och kan initiera formativ agerande av läraren. Under lektionsseriens gång har läraren försökt att hela tiden reflektera över vad den ser och vad som kan göras annorlunda i undervisningssyfte. Utifrån det har läraren bestämt sig för metoder och vägar för att sprida geografins kunskap till elever och samtidigt granska sitt agerande. En kategorisering av lärarens agerande visar att diskussioner med eleverna har en central roll inom formativ undervisning. Att diskutera med eleverna är det främsta undervisningssätt som används tillsammans med att ge instruktioner, motivera elever eller erbjuda eleverna material att arbeta vidare med. Motiv till att läraren väljer agera formativt kan uppstå i en samtalssituation med elever, i läsning av elevers skrivna material eller genom att iaktta elevernas ageranden respektive lyssnandet till deras egna diskussioner. Det visar sig att inom en lektionsserie om och med GIS ges stor möjlighet att elevers utvecklingsprocess gynnas när de gemensam utför praktiska uppgifter där de är tvungna att kommunicera och på olika sätt delar erfarenheter med varandra. Samtidigt ger det läraren chansen till att observera och reflektera med möjlighet att agera formativt. Att mäta själva effekten genom formativt agerande har förblivit svårbedömt men utifrån de gjorda erfarenheterna uppmuntras till att använda sig och pröva formativ undervisning särskilt i ramar av projektarbeten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Viljamaa, Minna. „Processboken : Ett pedagogiskt verktyg att använda inom hantverksstudier“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26282.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The students participating in my development work will work with a process book for handicraft studies. In the beginning of their studies, the students need practical knowledge about the development of the profession itself, but they also need to be challenged and learn how to solve problems on their own which will help them gain a deeper knowledge of the subject. I focus on open questions to create a process with the students. This process is created when working with Solution-Focused-Education. Through “assessment for learning” we can help the students to improve their self-assessment and understanding of the learning process. Assessment for learning also requires a communication between student and teacher, student and student and between teacher and teacher. The process book is to be used where communication and dialog already exist between the teacher and the student, as a way to enhance the knowledge. By using this kind of teaching method I have grown as a teacher. I have also felt that the students have gained a greater understanding for the craft work and have acquired a new way of embracing the knowledge. The student’s development has become more personal and the “tacit knowledge” has been more visible through the written communication. Key words: Solution-Focused-Education, Assessment for learning, process book, communication.
En processbok inom hantverket är vad eleverna i mitt utvecklingsarbete kommer att arbeta med. I starten av en utbildning behöver eleverna stora kunskaper om hur yrket kommer att utvecklas men framförallt behöver eleverna utmanas och tränar på att lösa många problem själva för att ha möjlighet att lära sig mer om ämnet Fokus ligger på öppna frågor för att skapa en process hos eleverna. En process med eleven skapas när man arbetar med lösningsinriktad pedagogik förkortat LIP. Genom den formativa bedömningen kan man skapa plats för elevens självvärdering och förståelse kring lärprocessen. Formativ bedömning förutsätter även att man skapar kommunikation mellan elev och lärare, elev och elev och mellan lärare och lärare. Processboken används där en kommunikation och dialog sker mellan lärare och elev för att locka fram och stärka kunskaperna. Genom användningen av den här typen av undervisningssätt har jag utvecklats som lärare. Men jag har även upplevt att elevens förståelse för det nya hantverket har stärkts och lockat fram ett nytt sätt att se på kunskapen. Elevernas sätt att utveckla sig på har jag sett mer personlig och den tysta kunskapen har blivit lite mer synlig genom en skriftlig kommunikation. Nyckelord: Lösningsinriktad pedagogik, formativ bedömning, processbok, kommunikation

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Leopoldson, Max. „Musiklärares formativa undervisningsmetoder : En studie i ensemblelärares användande av tecken som verktyg för formativt lärande i gymnasieskolan“. Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3768.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att observera hur ensemblelärare i gymnasieskolan använder tecken som verktyg för formativ bedömning. Med tecken menas här all form av kommunikation, exempelvis sång, spel, tal, rörelser, noter och ljudinspelningar. Formativ bedömning handlar om att hjälpa elever i sitt lärande, bland annat genom att skapa målsättningar, gärna tillsammans med eleverna, och sedan hjälpa dem att nå målen via metoder som återkoppling, kamratbedömning och självbedömning. Detta i aktiviteter där befintlig kunskap och utvecklingsmöjligheter synliggörs. Tidigare forskning som tas upp i bakgrunden menar på att musiklärare ständigt inkorporerar formativ bedömning i sin reguljära undervisning, ofta utan att ens reflektera över det själva, och mycket av kunskapsutbytet sker outtalat. En observationsstudie med kompletterande intervju gjordes på tre olika gymnasieskolor för att undersöka användningen av formativ bedömning, och resultatet i studien går i linje med att formativ bedömning ständigt sker i processen genom att exemplifiera hur musiklärare varierar och kombinerar tecken som verktyg för bedömning i ensembleundervisning. Resultatet visar att gymnasielärare instruerar elever genom att sjunga sång- och spelstämmor, samtidigt som de visar de musikaliska dimensionerna tonhöjd, rytm och dynamik genom att komplettera med rörelser med händer, fötter, huvud samt ansiktsuttryck. Detta ger ett fördjupat intryck och lärande, då den musikaliska helhetsbilden konfirmeras av eleven som i sin tur svarar med en egen kombination av spel, sång, tal, gestik och mimik. Dessa teckenkombinationer möjliggör för läraren att uppfatta ett bredare spektrum av kunskap hos eleven, till exempel hur elevens spelstämma förhåller sig till helheten. Förutom ensemblespel som musikalisk process förekom i studien även en lektion där elever fick kommentera kring sitt ensembleuppspel. Här återkopplade ensemblegrupper på sin egen, sin grupps och lärares prestationer i undervisning och uppspel. Genom detta utvecklades elevers kunskap om musikalisk helhet och gav dem chans att skapa nya målsättningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Formativ pedagogik“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an