Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Förl.
Zeitschriftenartikel zum Thema „Förl“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Zeitschriftenartikel für die Forschung zum Thema "Förl" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Zeitschriftenartikel für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Wadensjö, Cecilia, Hanna Sofia Rehnberg und Zoe Nikolaidou. „Från tolkad interaktion till enspråkig text – om en asylberättelses framväxt“. HumaNetten, Nr. 46 (16.06.2021): 100–115. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20214607.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I ett protokoll fört under en asylintervju återfanns en obegriplig mening som den asylsökande inte kände igen. I denna artikel undersöker vi vad som ledde fram till denna mening. Med samtalsanalys som teoretisk och metodisk ansats går vi igenom en 3,5 minuter lång sekvens hämtad från den ljudinspelade, tolkade asylintervju där den obegripliga meningen fördes till protokollet. Språken som talades var svenska och ryska. Protokollet skrevs på svenska. Undersökningen visar hur flera faktorer och samtliga deltagare i asylintervjun, på olika sätt, styr och formar framväxten av den asylberättelse som manifesteras i protokollet.
Generellt för tolkade samtal gäller att tolkens återgivningar av det som sagts på det andra språket möjliggör parternas delade förståelse – samtidigt som de skapar ett icke-konventionellt turtagningsmönster. Specifikt för asylintervjuer är att ett detaljerat protokoll av det som sägs förs, samtidigt som intervjun pågår. Hur det samtidiga protokollskrivandet påverkar turtagningsmönstret har inte undersökts i någon större utsträckning i tidigare forskning.
Artikeln visar på svårigheter som kan uppstå när en institutionell berättelse samkonstrueras när den parallellt dokumenteras i ett protokoll. Kunskap om detta är av vikt för såväl praktiker inom asylprocessen, som för vidare studier av tolkning i offentlig sektor.
2
Ackesjö, Helena. „Borde svenska lärare bli mer franska?“ Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 2 (11.06.2019): 74–87. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.02.04.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under början av 2019 förs en intensiv debatt i nationella medier om lärare, lärarauktoritet och lärararbetets gränser. I TV, radio och tidningar lyfts exempel på händelser från olika delar av landet fram i ljuset. Ett sådant är elevers upplevda kränkningar, en diskussion som ställs i relation till lärares auktoritet men framför allt till lärares handlingsutrymme.
I denna text diskuteras lärarprofessionens gränser genom Frykmans (1998) teoretiska lins. I texten jämförs exempel från den svenska skolan med exempel från den franska i avsikt att föra en kontrasterande och teoretisk diskussion om professionens gränser. Frågan som ställs är Borde svenska lärare bli mer franska? I essän framförs argument om att tydligare gränser kan krävas för att lärares professionalitet och auktoritet ska bli mer markerad. Skolan borde kunna bygga broar mellan skola, hem och samhälle utan att träda över gränserna mellan dem. Stärkta gränser skulle i sin tur kunna leda till avlastning men också till ökad auktoritet och professionalitet vilket på sikt skulle kunna stärka både lärares position i samhället och yrkets attraktivitet.
3
Arvidsson, Jessica, Carin Staland-Nyman, Stephen Wildén und Magnus Tideman. „Sysselsättning för unga med intellektuell funktionsnedsättning“. Socialvetenskaplig tidskrift 27, Nr. 1 (21.12.2020): 25–49. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3411.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst.
Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12 269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner.
Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav.
Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.
4
Skärlund, Sanna. „Minskade kostnader och ökad lönsamhet. Hållbarhet och föredömlighet som mål och medel hos svenska företag med statligt ägande“. Sakprosa 12, Nr. 2 (16.04.2020): 1–34. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.7497.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Svenska staten äger 46 olika bolag (2020), vars aktiviteter årligen sammanfattas i rapporten Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande, utgiven av regeringen. År 2007 slog regeringen fast att de statliga företagen måste rapportera om sitt hållbarhetsarbete varje år, och 2016 inkluderades också Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling i den statliga ägarpolicyn. Men hur motiverar den svenska regeringen att de statliga företagen ska arbeta med hållbarhet och hur har regeringens användning av hållbarhet som begrepp förändrats över tid? I den här artikeln redogörs för detta utifrån kvalitativa och kvantitativa undersökningar av regeringens Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande från perioden 1999–2017. Det visar sig att hållbarhet har kommit att inkludera allt fler områden och att det vanligaste argument som förs fram i texterna är att företagen tjänar ekonomiskt på att implementera hållbarhet i verksamheten. Skäl som har med planetens framtid att göra nämns däremot aldrig. Om företagen verkligen gör en ekonomisk vinst av hållbarhetsarbete har dock ifrågasatts av tidigare forskning.
I anslutning till frågan om motiv till att arbeta med hållbarhet blir det också relevant att analysera hur de statliga företagen i verksamhetsberättelserna framställs som föredömen för andra företag. De områden som framhålls som viktiga vad gäller föredömlighet är framförallt hållbarhet, jämställdhet, mång-fald, etik och miljö, vilket är teman som också kan ses som viktiga aspekter av den svenska självbilden. Det beskrivs dock sällan att de statliga företagen är föredömen; istället anges det att de ska vara föredömen. Detta skulle kunna ses som en förhoppning för framtiden, men också som en uppmaning från regeringen till de statliga företagens ledningar.
5
Reichenberg, Monica. „Elever i årskurs 3 läser och samtalar om texter: En interventionsstudie“. Acta Didactica Norge 8, Nr. 1 (11.09.2014): 11. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1103.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Svenska elevers läsförståelse har försämrats avsevärt. Sverige ligger nu under OECD genomsnittet. Samtidigt visar studier att elevers läsförståelse kan ökas om de får strukturerad undervisning . I denna interventionsstudie deltar 64 elever från årskurs 3. Syftet med studien var att utvärdera två modeller för läsförståelse, Reciprocal Teaching och Questioning the Author (QtA). Eleverna har fått träna fyra gånger per vecka under åtta veckor. Sammanlagt blev det 32 samtal. Hälften av eleverna har fått träna efter en strategiorienterad undervisningsmetodik, Reciprocal Teaching (RT), medan den andra hälften har fått träna efter en innehållsorienterad undervisningsmetodik, Questioning the Author (QtA). Alla elever deltog i alla 32 samtalen där de fick läsa berättande texter. Eleverna testades före och efter interventionen. Resultaten visade på en signifikant ökning i läsförståelse vare sig eleverna hade tränat efter strategiorienterad undervisning eller innehållsorienterad undervisning. Även elevernas läshastighet av sammanhängande text ökade i båda betingelserna, men den ökade mest för de elever som fått träna efter QtA . Key words: strategiinriktad undervisningsmetodik, innehållsinriktad
6
Kronqvist Håård, Malin. „Styrning genom samverkan? – En textanalys av dominerande diskurser i en statlig skolförbättringssatsning“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 1 (04.05.2021): 42–69. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.03.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Artikeln tar sin utgångspunkt i tre texter rörande skolförbättringssatsningen Samverkan för bästa skola (SBS) varav två kan betecknas som policytexter och den tredje är en myndighets hemsida rörande SBS. Policydiskurser är viktiga att undersöka i och med att de ramar in vad som är den politiska viljan kring ett givet fenomen. Genom policy konstrueras mening och identifieras problem i utbildning. Syftet med studien är att skriva fram ett tänkbart narrativ om SBS för att synliggöra och lyfta fram underliggande diskurser i retoriken kring SBS i de analyserade texterna. Analysen har guidats av både en narrativ och en diskursiv ansats. Ett styrningsperspektiv har anlagts i analysen med utgångspunkt i governance och governmentality. I analysen lyfts olika konkurrerande diskurser fram spänningen mellan samverkan och styrning, mellan decentralisering och kontroll. Studiens kunskapsbidrag är att den kritiskt granskar en av de största skolutvecklingssatsningar som gjorts i svensk skola och ett resonemang om de underliggande antaganden som identifierats i analysen förs. Att vara kritisk betyder inte att säga hur saker egentligen är, utan vad diskursanalyser av detta slag kan bidra med är att lyfta blicken från dessa under-liggande common sense-antaganden som genomsyrar offentliga texter och på så sätt öppna upp för alternativa tankesätt och handlingssätt.
7
Jederlund, Ulf. „Tillit som förutsättning för skolutveckling. En studie av skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag.“ Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 3-4 (28.10.2019): 7–34. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.0304.01.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Artikeln bidrar till fördjupad förståelse av lokala förutsättningar för skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag. En longitudinell fallstudie genomfördes av skolutvecklingsprocesserna i fem arbetslag på olika skolor som deltog i ett identiskt, externt utformat, utvecklingsprojekt. Projektet innebar en handledd lärandeprocess där lärarna förväntades utveckla gemensam kunskap och kompetens genom kollektiv reflektion, baserad på synliggjord praktik i form av kollektivt planerade och genomförda elevinterventioner. Interventionerna bestod i kartläggning av skolsvårigheter, filmade samarbetsbaserade lärar-elevsamtal och uppföljningar av dessa, med anpassningar i undervisning och elevarbete. Utfallet av projektet, såsom skattat av lärarna efter två år, varierade stort mellan skolorna. Variationen i utfall, trots att arbetslagen deltagit på jämförbara premisser och med likvärdigt tillförda resurser, är artikelns utgångspunkt.
Intresset riktas mot lärarnas upplevelser i utvecklingsprocessen. Analysen bygger på kvalitativa processdata insamlade före, under och efter projektet. I tematisk analys urskildes tre aspekter av lärares upplevelser av tillit i skolutvecklingsprocessen som centrala; processtillit, kollegial tillit och kollektiv tillit. Övergripande processtillit och kollektiv tillit framstod som förutsättningar för arbetslagens uthållighet i utvecklingsarbetet. Kollegial tillit - tillitsfulla interpersonella relationer och professionellt förtroende lärarna emellan i arbetslaget - framstod som en särskild förutsättning för att lärares praktik skulle synliggöras, och att ett fördjupat kollektivt lärande därmed skulle kunna äga rum. Kollegial tillit och kollektiv tillit är begrepp som återfinns i organisationslitteraturen, medan processtillit är ett begrepp som artikeln förslår.
8
Sigurðsson, Gunnar. „Hjartað ræður för“. Læknablaðið 2014, Nr. 12 (01.12.2014): 649. http://dx.doi.org/10.17992/lbl.2014.12.569.
Der volle Inhalt der Quelle
9
Lundqvist, Henrik, und Öje Danell. „Multivariate clustering of reindeer herding districts in Sweden according to range prerequisites for reindeer husbandry“. Rangifer 27, Nr. 2 (28.01.2009): 107–19. http://dx.doi.org/10.7557/2.27.2.195.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The 51 reindeer herding districts in Sweden vary in productivity and prerequisites for reindeer herding. In this study we characterize and group reindeer herding districts based on relevant factors affecting reindeer productivity, i.e. topography, vegetation, forage value, habitat fragmentation and reachability, as well as season lengths, snow fall, ice-crust probability, and insect harassment, totally quantified in 15 variables. The herding districts were grouped into seven main groups and three single outliers through cluster analyses. The largest group, consisting of 14 herding districts, was further divided into four subgroups. The range properties of herding districts and groups of districts were characterized through principal component analyses. By comparisons of the suggested grouping of herding districts with existing administrative divisions, these appeared not to coincide. A new division of herding districts into six administrative sets of districts was suggested in order to improve administrative planning and management of the reindeer herding industry. The results also give possibilities for projections of alterations caused by an upcoming global climate change. Large scale investigations using geographical information systems (GIS) and meteorological data would be helpful for administrative purposes, both nationally and internationally, as science-based decision tools in legislative, economical, ecological and structural assessments. Abstract in Swedish / Sammanfattning: Multivariat gruppering av svenska samebyar baserat på renbetesmarkernas grundförutsettningar Svenska renskötselområdet består av 51 samebyar som varierar i produktivitet och förutsättningar för renskötsel. Vi analyserade variationen mellan samebyar med avseende på 15 variabler som beskriver topografi, vegetation, betesvärde, fragmentering av betesmarker, klimat, skareförekomst och aktivitet av parasiterande insekter och vi föreslår en indelning av samebyar i tio grupper. Den största gruppen, som bestod av 14 samebyar, delades vidare in i 4 undergrupper. Klusteranalyser med 4 olika linkage-varianter användes till att gruppera samebyarna. Principalkomponentsanalys användes för att kartlägga undersökta variabler och de resulterande samebygruppernas karaktär. Samebygrupperna följde inte länsgränser och tre samebyar föll ut som enskilda grupper. Denna undersökning ger underlag för jämförelser mellan samebyar med beaktande av likheter och olikheter i fråga om produktivitet och funktionella särdrag istället för länsgränser och historik. Vi föreslår en ny administrativ indelning i sex områden som skulle kunna fungera som ett alternativt underlag för planering och beslut som rör produktionsaspekter i rennäringen. Resultaten ger också underlag för förutsägelser av förändringar i samebyars produktionsförutsättningar till följd av klimatförändringar.
10
From, Jörgen, Fanny Pettersson und Gerd Pettersson. „Fjärrundervisning - en central del i skolans digitalisering“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 2-3 (01.10.2020): 69–91. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.04.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna artikel analyseras fjärrundervisning i relation till skolans digitalisering, med Nivåer av Lärande som teoretiskt ramverk. Detta görs med utgångspunkt i de försök till digitalisering som sedan 1980-talet pågått i svensk grund- och gymnasieskola, och den brist på pedagogiska objekt i termer av skolans undervisningsuppdrag som kännetecknar dessa försök. Ytterligare en del i föreliggande studie utgör en historisk beskrivning av fjärrundervisningens framväxt i svensk skola, där fjärrundervisning varit ett sätt att hantera skolans behov. Sedan redovisas ett empiriskt case om lärares erfarenheter från, och perspektiv på, egen fjärrundervisning i svensk skola. Detta tydliggör att lärarna använder digital teknik i ett målinriktat pedagogiskt syfte, vilket i detta sammanhang innebär att digital teknik är verktyg för att bedriva fjärrundervisning. Slutligen förs en diskussion kring vad som kännetecknar det pedagogiska objekt och den pedagogiska process som utvecklas och realiseras på olika nivåer i skolorganisationen i samspelet mellan fjärrundervisning och skolans digitalisering. Den slutsats som dras är att skolans digitalisering snarare är en fråga om pedagogik än om teknik.
11
A. Gergely, András. „Föl! Föl! Föl! : Ezúttal nehezített felszerelésben, hegymenetben“. Kultúra és Közösség 12, Nr. 4 (2020): 101–15. http://dx.doi.org/10.35402/kek.2020.4.11.
Der volle Inhalt der Quelle
12
Johansson, Marléne. „Laddad slöjd“. Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 21, Nr. 3 (22.06.2021): 15–31. http://dx.doi.org/10.7577/technea.4061.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Artikelns syfte är att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Översikten är dels menad att väcka tankar och reflektion om det som kan uppfattas självklart eller mindre uppmärksammat om slöjdkunnande och slöjdföremål, dels tänkt att kunna användas som underlag inför fortsatta diskussioner och argumentationer i relation till elevers möjligheter att lära och utvecklas i slöjdens kunskapsform. Flera frågor kan ställas om det som kan rymmas i slöjdens kunskapsform, men vad slöjdens kunskapskvalitéer kan innefatta är inte alltid tillräckligt uppmärksammat vilket problematiseras i denna artikel utifrån slöjdkunnande och slöjdföremåls laddningar. Sociokulturella utgångspunkter används som ramverk för att beskriva och diskutera meningsskapande i relation till slöjd. Inledningsvis görs en kortare beskrivning om redskaps, föremåls och handlingsburna laddningar. Därefter belyses hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar. Vidare förs resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. I artikeln lyfts behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Avslutningsvis sammanfattas och diskuteras skolslöjdens möjligheter och utmaningar i relation till att utvecklas och lära i kunskapsformen. Sökord: slöjd, kunnande, föremål, meningsskapande, laddning
13
ångström-Grandien, Inga Lena. „Tidskrift för konstvetenskap, ett forum för konstforskning“. Konsthistorisk Tidskrift 70, Nr. 1-2 (01.06.2001): 77–87. http://dx.doi.org/10.1080/00233600121112.
Der volle Inhalt der Quelle
14
Ångström-Grandien, Inga Lena. „Tidskrift för konstvetenskap, ett forum för konstforskning“. Konsthistorisk Tidskrift/Journal of Art History 70, Nr. 1-2 (Juni 2001): 77–87. http://dx.doi.org/10.1080/00233600152126054.
Der volle Inhalt der Quelle
15
Adolfsson, Carl-Henrik, und Jan Håkansson. „Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 1 (04.05.2021): 15–41. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.02.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.
16
Edsinger, Olof. „Mannen som kvinnans huvud – en exegetisk och praktisk mellanväg“. Theofilos 12, Nr. 2-3 (26.02.2021): 340–53. http://dx.doi.org/10.48032/theo/12/2/12.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Trots sitt gemensamma förtroende för Bibeln som Guds ord finns det ett antal frågor där evangelikala kristna landar i olika teologiska slutsatser. Till de mest kända hör synen på sakramenten, diverse eskatologiska frågor samt den politiska staten Israel. I den här artikeln har jag för avsikt att ge mig i kast med en annan av dessa frågor – nämligen den bibliska läran om mannen som kvinnans huvud. För det första: Vad betyder egentligen ”huvud”? För det andra: Vem är ”kvinnan” för vilken mannen har denna roll? För det tredje: Hur ska vi praktiskt tillämpa det som Paulus skriver? För det fjärde: Hur relaterar apostelns ord till Bibelns undervisning om mannen och kvinnan som
17
Holmberg, John. „Ledarskap för hållbar omställning i högre utbildning“. Högre utbildning 10, Nr. 1 (2020): 98. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2422.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
FN:s ledning är tydlig med att Agenda 2030 kräver transformativt och inkluderande ledarskap. Ett ledarskap som kräver att vi tar modiga beslut och flyttar oss ut ur våra ”comfort zones” och välkomnar innovativa sätt att arbeta och tänka. I denna artikel ger jag min reflektion över ledarskapskompetenser i undervisningen och ledarskapets betydelse inom undervisningsorganisationen för att möjliggöra för studenter att bygga sådana kompetenser samtidigt som de skapar värde för andra. Det handlar om ledarskap på olika nivåer: att leda sig själv, att leda ihop med andra och att leda för det gemensamma globala samhället. Det handlar också om att skapa rum/utrymme för att möjliggöra utforskande samverkan för hållbar omställning. Att skapa detta förändringsutrymme kräver dock att ledningen, speciellt inom utbildningsystemet, förstår att skilja på men ändå ser det ömsesidiga beroendet av två logiker för styrning och utveckling: kryssnings- respektive expeditionslogiken.
18
Lindahl, Ulrika. „Det nya livslånga lärandet utmanar folkbildningen“. Venue 2, Nr. 2 (19.11.2013): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13223.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Samhällsutvecklingen påverkar folkbildningen. Vi ställs inför både möjligheter och svårigheter i en tid av ständig förändring, då det livslånga lärandet spelar en viktigare roll än någonsin både för samhället och för individen. Därför måste kunskapsleverantören vara beredd till anpassning för att i hård konkurrens vara ett attraktivt val för den enskilde som söker ny kunskap.
19
Olsson, Ulf. „Deltagandets villkor“. Venue 2, Nr. 2 (19.11.2013): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13224.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Folkhögskolans allmänna kurser är i dag en mötesplats för kursdeltagare med en mängd olika erfarenheter av tidigare studier och med olika motiv för sina studier. Dessa olikheter är till största del berikande för folkhögskolans verksamhet. Men kursdeltagarnas möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen enligt sina förutsättningar påverkas till stora delar av villkoren för deras studiefinansiering.
20
Gerver, Richard. „I en anda av samverkan“. Venue 2, Nr. 1 (04.04.2013): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1326.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Förra året deltog jag i tre särdeles minnesvärda arrangemang. Det var olika typer av arrangemang: ett för skolledare, ett för ungdomar och ett för erfarna företagsledare. Vid samtliga arrangemang hördes samma budskap tydligt tränga igenom retoriken. Det var samma budskap som hörts poängteras av författaren till de ofta citerade och manipulerade OECD-rapporterna om utbildning, Andreas Schleicher. Det är ett enkelt budskap, ett budskap som vi alla måste arbeta hårdare för att realisera, det är att samverkan är centralt för en framgångsrik utbildning i framtiden.
21
Berglund, Emilia, Karin Lager, Jennifer Lundqvist und Jan Gustafsson Nyckel. „Det dubbla kompetenskravet“. Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse 3, Nr. 1 (15.05.2019): 15. http://dx.doi.org/10.7146/fppu.v3i1.113978.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I föreliggande studie undersöks lärarstudenters utveckling av kompetenser inom lärarutbildningen. Studien har sin bakgrund inom de utbildningstrender som har som ambition att föra samman en socialpedagogisk omsorgstradition med en skolämnesinriktad utbildningstradition, där vi menar att lärarutbildningen för lärare i fritidshem utgör ett exempel. Fokusgruppintervjuer har använts för att intervjua 16 avgångsstudenter på lärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem på ett lärosäte i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och visar att utbildningen erbjuder skilda lärandemiljöer för utveckling av kompetenser som svarar mot ett dubbelt kompetenskrav: Återskapare, Medskapare och Nyskapare. Analysen tydliggör både skillnader och likheter mellan de tre kompetenserna men det är samtidigt viktigt att se dem som komplementära. Återskapare kännetecknas av en anpassad och reproducerad kompetensutveckling där studenterna aktivt väljer att bli antingen lärare inom fritidshemmet eller i sitt praktisk estetiska skolämne. Medskapare kännetecknas av att studenterna anpassar sig till utbildningens genomförande och producerar en parallell kompetens och blir lärare i fritidshemmet och sitt skolämne. Nyskapare har drag av en produktiv - kreativ kompetens där studenterna använder sina praktisk estetiska ämneskunskaper inom fritidshemmets verksamhet, och sin fritidspedagogiska kompetens i undervisningen av det praktisk estetiska ämnet. Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till utbildningens förmåga att erbjuda en kreativ kompetens. Abstract“The dual competence requirement - A study of teacher student competences in a new teacher education” examines students dealing with a dual competence requirement in teacher education. The study has its’ background in educational trends that aim to bring together a social pedagogical tradition with an educational tradition, with a focus on teacher training in School age educare (fritidshem). Focus group interviews have been used to interview 16 students in teacher education at a university in Sweden with a focus on working in school-age educare. A thematic analysis was implemented, where development of three different competences emerged that correspond to a dual competence requirement, which is Re-creators, Co-Creators and Innovators. The analysis highlights both the differences and similarities between the three competences, while also showing how the competences complement each other. The Re-creators are characterized by adapted and reproduced skills development, in which the student actively chooses to become either a teacher in the school-age educare or his subject. The Co-creators are characterized by the students adapting to the education’s implementation and producing parallel skills and becoming teachers in the school-age educare and their subject. The Innovators feature a productive creative competence in which the students use their practical aesthetic subject knowledge in the school-age educare activities, and their school-age educare skills in the teaching of the practical aesthetic subject. Findings are discussed in relation to the offering of creative skills.
22
Karlsson, Gunnel. „Gender clashes and faux pas. the political diaries of Ulla Lindström, Swedish minister in 1954-66“. European Journal of Life Writing 5 (28.12.2016): GP24—GP44. http://dx.doi.org/10.5463/ejlw.5.150.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Gender clashes and faux pasThe political diaries of Ulla Lindström, Swedish minister in 1954-66 The political diaries of Ulla Lindström caused a great sensation when published in 1969, three years after her resignation as Swedish minister without portfolio. She was the only woman minister in the Swedish government from 1954 to 1966, and her career had, according to the press, been characterized by faux pas or, as one reviewer of her diaries wrote: “(t)he silly Ulla /…/ of the botches, bodges, and gaffes.” He added that he himself had helped to write her down “with both malice and recklessness.” He was, however, not the only journalist putting down Ulla Lindström. A particular discourse or way of describing Ulla Lindström’s political persona was developed in the Swedish press during Lindström’s ministerial career. She started as the good-looking “pin-up girl” of the Parliament and ended up as the “shrew” of the party, the faux pas queen who was too talkative and thus in need of a muzzle. She was constructed as deviant, both as a woman and as a politician.In her political diaries Ulla Lindström herself compared the way she and her male colleagues were portrayed in the press. In my paper I will compare Lindström’s own political persona with the persona created in the press asking what was behind the creation of the “faux pas queen”. Genuskrockar och fadäser.Statsrådet Ulla Lindströms politiska dagböcker Såsom åtskillig forskning visat har det varit svårt för politiskt aktiva kvinnor att förena de motstridiga krav som ställts på dem som handlingskraftiga politiker och ”riktiga” kvinnor. Inom massmedieforskning används ofta ordet persona för att beskriva den personlighet som en politiker iscensätter på den offentliga arenan, en politisk persona. Problemet för politiker är att det i massmedia ofta skapas en annan persona än den som politikern själv iscensätter, så beskriver t ex en forskare hur en ”false persona” av Hillary Rodham Clinton skapades under den så kallade Whitewateraffären (Cit efter van Zoonen 2005:100). Pressens bild av Ulla Lindström som ett pratigt och beskäftigt statsråd, vars karriär präglades av grodor, fadäser och klavertramp, kan ses som ett sätt att ”skapa” en politisk persona och med den en diskurs; ett specifikt sätt att tala och skriva om regeringens enda kvinnliga minister åren 1954-66. När Ulla Lindström efter sin avgång 1966 publicerade de politiska dagböcker hon fört under sin statsrådstid var ett av hennes motiv sannolikt att hon ville ge sin version, dvs skapa sin egen politiska persona som motvikt mot den bild som skapats av henne i pressen. I mitt bidrag skall jag ge exempel på hur Ulla Lindström skapades som politisk persona och hur hon själv såg på eller tolkade den bild som gavs av henne.
23
Frenander, Anders. „Den danska förebilden“. Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling 5, Nr. 2 (13.03.2016): 21–24. http://dx.doi.org/10.7146/ntik.v5i2.25858.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Många organisationer och enskilda aktörer inom svenskt kulturliv - och kanske i synnerhet biblioteken - har länge blickat västerut för inspiration och förebilder. Allra först var det naturligtvis den amerikanska public library-organiseringen som väckte intresse. Valfrid Palmgren, den svenska bibliotekspionjären (som förresten gifte sig med en dansk och flyttade till Köpenhamn), besökte ju det stora landet i väster för drygt hundra år sedan för att studera hur ett för den tiden helt modernt bibliotek skulle kunna formas och arbeta. All sådan inspiration var välbehövlig för ett svenskt biblioteksväsende, som nog knappast förtjänade namnet.
24
Larsson, Erik. „"Ett universum av tecken” Intertextuella relationer i femton svenska recensioner av Michel Houellebecqs Underkastelse“. HumaNetten, Nr. 36 (30.06.2016): 34–48. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20163603.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Målet med artikeln har varit att svara på de frågeställningar som formulerades inledningsvis. Gällande vilken funktion de intertextuella referenserna har i den kritiska texten är svaret att det är högst varierande. Den historiskt-genetiska intertexten har som namnet anger en i första hand förklarande funktion, det vill säga att hävda något slags kausalitet. Därtill kommer de rent illustrativa intertexterna, vilka har visat sig kunna användas i en rad olika syften: för att jämföra, för att beskriva, för att värdera, för att kategorisera samt för att kontextualisera. Sammantaget har alltså sex huvudsakliga användningsområdenkunnat urskiljas. Gällande artikelns tredje frågeställning kan konstateras att det recensionsmaterialet i allra högsta grad gör att finna stöd för de intertextuella relationer som enligt Riffaterre karakteriserar den litteraturkritiska diskursen.
25
Tengberg, Michael. „Textanvändning och texttolkning i svenskundervisningen på högstadiet“. Nordic Journal of Literacy Research 5, Nr. 1 (2019): 18. http://dx.doi.org/10.23865/njlr.v5.1488.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Utveckling av kvalificerad läsförmåga är ett av skolans viktigaste lärandemål och ett mål för vilket svenskämnet har ett särskilt ansvar. Kunskapen om hur undervisningen om text och textförståelse går till i svenska klassrum är emellertid begränsad. I den här artikeln rapporteras resultat från en observationsstudie av svensklärares undervisning om text och textförståelse i högstadiet. Studien bygger på analyser av 59 videoinspelade svensklektioner i årskurs sju som samlats inom ramen för studien Linking Instruction and Student Achievement. Resultaten baseras på en kombination av dels deskriptiv statistik, dels kvalitativ innehållsanalys av utvalda lektionssegment. Resultaten indikerar att merparten av undervisningstiden ägnas åt antingen aktivt bruk av autentiska texter för djupare förståelse eller möjlighet för elever att skriva egna sammanhängande texter. Eleverna ställs dock i relativt liten grad inför intellektuellt krävande analysuppgifter och lärarna ger sällan explicit strategiundervisning. Detta gäller både för svenskundervisningen som helhet och för den texttolkande undervisningen specifikt. Några för textförståelse och texttolkning mer specifika problem- och utvecklingsområden identifieras och diskuteras också i artikeln.
26
Sandin, Daniel. „Förståeligare betygssystem och minskad betygsstress – dokumentation som kommunikationsmedel“. Venue 3, Nr. 1 (10.06.2014): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1439.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Nuvarande betygssystem, med fem betygssteg men bara kunskapskrav för tre steg, upplevs ibland som oklart av såväl elever som vårdnadshavare. Detta riskerar att försvåra kommunikationen mellan elever och lärare. Betygssystemet verkar också leda till att många elever känner sig osäkra över vad som krävs av dem. Det faktum att man måste nå alla kunskapskrav för en viss betygsnivå för att få just det betyget upplevs stressande; många elever är rädda för att de inte ska nå ett enskilt kunskapskrav och därmed bli ”sänkta”. Likaså kan oklarheten kring vad som krävs för att få ett av mellanbetygen upplevas stressande.
27
Söderström, Göran. „In memoriam“. lambda nordica 25, Nr. 2 (26.10.2020): 141–43. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v25.679.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
EN AV DE starkaste förkämparna för homosexuellas rättvisa plats inom Svenska kyrkan har gått bort i sviterna av covid-19: Anna Mohr, tidigare ordförande 1980-85 för EKHO, ekumeniska grupperna för kristna hbtq-personer.
28
Strandén-Backa, Sofie. „Farliga vargar och bedrägliga maskhål – Produktion av risk i mediematerial om varg och barn“. TRACE ∴ Journal for Human-Animal Studies 7 (07.04.2021): 96–117. http://dx.doi.org/10.23984/fjhas.99434.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I artikeln analyseras en diskussion om vargen och dess existensberättigande som pågick i Österbottens Tidning under år 2018 i samband med att vargar rörde sig i trakten. Utgående från Paul Slovic analyseras hur tankegångar om risk byggs upp i materialet. Syftet för artikeln är att undersöka hur varg som risk produceras och hanteras i ett tidningsmaterial, med ett särskilt fokus på de roller som barnen tilldelas. Jag intresserar mig i synnerhet för tiden, och för vad som händer med den i dessa processer. En sammansmältning av Slovics tankar om risk och Heta Lähdesmäkis och Outi Ratamäkis analys av den farliga vargen som en diskursiv resurs i det kulturella minnet i Finland ger ett underlag för en analys av ett material som i sin helhet handlar om en konstruktion av risk för vargangrepp på barn. Jag föreslår termen ”maskhål” som ett alternativ till det som Lähdesmäki och Ratamäki kallar för tidshopp, för att visa på den cirkulära rörelsen i den nutida ständiga återkomsten till händelser som man själv inte upplevt – dödliga vargangrepp på barn i äldre tid. Maskhålet ger tillgång till vargangreppen oberoende av tid och plats, och jag ser de känslor som berättelserna genererar som den kraft som upprätthåller existensen av maskhålet. I processen synliggörs även vad jag kallar för barnets inneboende moraliska imperativ.
29
Allwood, Jens, Leif Grönqvist, Elisabeth Ahlsén und Magnus Gunnarsson. „Göteborgkorpusen för talspråk“. NyS, Nydanske Sprogstudier 30, Nr. 30 (02.07.2002): 39. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v30i30.13431.
Der volle Inhalt der Quelle
30
Brogårdh-Roth, Susanne, und Paulsson Liselotte. „För tidigt född“. Aktuel Nordisk Odontologi 44, Nr. 01 (02.01.2019): 198–211. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2058-7538-2019-01-16.
Der volle Inhalt der Quelle
31
Gustafsson, Marianne. „För kärlekens skull“. Fokus på familien 48, Nr. 03 (08.09.2020): 166–80. http://dx.doi.org/10.18261/issn.0807-7487-2020-03-02.
Der volle Inhalt der Quelle
32
Olsson, Gudrun. „Psykoterapiforskning för psykoterapeuter“. Nordisk Psykologi 49, Nr. 2 (Januar 1997): 98–113. http://dx.doi.org/10.1080/00291463.1997.11863895.
Der volle Inhalt der Quelle
33
Gerdov, Christian. „Lika för alla?“ Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, Nr. 10 (2019): 71–86. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.10.3.
Der volle Inhalt der Quelle
34
Olovsson, Åsa. „Medel för nationsbyggande“. HumaNetten, Nr. 23 (27.11.2015): 27–29. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20092304.
Der volle Inhalt der Quelle
35
Vedung, Evert. „Grönt för miljöpartiet“. Politica 20, Nr. 4 (01.01.1988): 432. http://dx.doi.org/10.7146/politica.v20i4.69035.
Der volle Inhalt der Quelle
36
Christensson, Jakob. „Anvisningar för artikelförfattare“. 1700-tal: Nordic Journal for Eighteenth-Century Studies 2 (19.02.2014): 156–57. http://dx.doi.org/10.7557/4.2918.
Der volle Inhalt der Quelle
37
Nordin, Jonas. „Anvisningar för författare“. Sjuttonhundratal 3 (18.02.2014): 181. http://dx.doi.org/10.7557/4.2891.
Der volle Inhalt der Quelle
38
Rosenkvist, Inger. „Program för Omvårdnadsforskning“. Nordic Journal of Nursing Research 5, Nr. 1 (März 1985): 265–66. http://dx.doi.org/10.1177/010740838500500109.
Der volle Inhalt der Quelle
39
Wahn, Ulrich. „Abstracts för Berlin“. Allergo Journal 18, Nr. 2 (März 2009): 114. http://dx.doi.org/10.1007/bf03362036.
Der volle Inhalt der Quelle
40
Lauri, Marcus, und Jessica H. Jönsson. „Rustad för morgondagen?“ Socialvetenskaplig tidskrift 27, Nr. 3-4 (22.04.2021): 269–90. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.3-4.3665.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
During the last couple of decades, the state of the Swedish welfare society has deteriorated. Political decisions concerning the labour market, housing and education have significantly increased precarious conditions for many people. Income inequality and economic difficulties have increased. Changes in the welfare system make it harder to receive adequate support, while the repressive elements have also increased. We argue that critical and radical perspectives in social work can help reverse this negative development. What students learn in their social work education will affect their ways of understanding social problems, their practice, and their ability to work for change. We therefore regard social work education as an important arena for social change. But what is the state of such perspectives at our Swedish universities? This article examines the presence of critical and radical perspectives in the Swedish social work curriculum and attempts to answer the question ”How well equipped are future social workers to work in a critical and radical way?” The study shows that a critical perspective is common in the social work curriculum of some universities, but that critical and radical perspectives in general are absent. We argue that this
41
Gustafsson, Anders. „Riskfaktorer för parodontit“. Aktuel Nordisk Odontologi 37, Nr. 01 (15.04.2012): 55–70. http://dx.doi.org/10.18261/issn2058-7538-2012-01-04.
Der volle Inhalt der Quelle
42
Goldmann, Kjell. „Dilemman för statsvetare“. Norsk statsvitenskapelig tidsskrift 23, Nr. 03 (14.09.2007): 288–98. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2936-2007-03-04.
Der volle Inhalt der Quelle
43
Lago, Lina, und Maria Simonsson. „Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan“. Venue 4, Nr. 3 (11.09.2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15418.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vilken kunskap finns tillgänglig för att underlätta skolans arbete med barns övergångar och vilket fokus har denna information? Vi har analyserat Skolverkets stödmaterial om övergångar för att se vilka riktlinjer som verksamheterna har att förhålla sig till. Kontinuitet framstår som önskvärt och råden handlar i hög utsträckning om hur skolan och förskolan ska arbeta med att skapa rutiner för detta, men också om vad det är för typ av information som ska överlämnas.
44
Day, Christopher. „Arbeta med skolor i missgynnade stadsmiljöer“. Venue 5, Nr. 2 (04.11.2016): 1–9. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.16513.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
- Ett projekt för kunskapsöverföring och kunskapsutbyte (KTEN, Knowledge Transfer and Exchange)
En av de mest angelägna frågorna för regeringar världen över är att höja standarderna för undervisning och lärande i skolor, särskilt de som arbetar med socioekonomiskt missgynnade grupper.
45
Thornberg, Robert. „Lärar-elevrelationens betydelse i antimobbningsarbetet“. Venue 6, Nr. 2 (21.11.2017): 1–8. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1769.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Lärare som är varma, lyhörda och stödjande minskar risken för mobbning i skolan. Lärare som medvetet arbetar för att utveckla och bibehålla sådana relationer med sina elever gör skolan till en tryggare plats. Dessutom är det gynnsamt för elevernas skolprestationer.
46
Nyberg, Peter. „Läs för demokratins skull! Läsningens betydelse för omvärldsuppfattning och demokrati“. Venue 3, Nr. 1 (03.04.2014): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1433.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Läsinlärning är en lång och ansträngande process. Mina elever frågar ofta varför de tvingas läsa avancerad litteratur och frågan är berättigad i en tid då de utan vidare kan besöka andra världar utan böckers hjälp. Samtidigt är läsningen grundläggande för vår omvärldsuppfattning. Så hur förklarar man för sina elever att läsning kan ses som själva fundamentet i demokratin?
47
Jarl, Maria, und Magdalena Taube. „Organiserade partnerskap i lärarutbildning lägger grunden för praktiknära forskning“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 4 (16.12.2020): 90–94. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.04.07.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Tidigare artiklar i debatten om praktiknära forskning har uppmärksammat den nationella försöksverksamheten med samverkan kring praktiknära forskning, ULF. Vi menar att bilden av ULF i tidigare artiklar är för snäv. Det primära syftet är inte praktiknära forskning i sig, utan att utveckla och pröva former för samverkan kring praktiknära forskning mellan lärosäte och skolhuvudmän, inom ramen för samarbetsavtal, så kallade ULF-avtal. I artikeln diskuteras ULF-avtalens centrala funktion med utgångspunkt i forskningen om partnerskap i lärarutbildning. Vi ger exempel från ULF-arbetet vid Göteborgs universitet, ett av fyra universitet som ansvarar för ULF på regeringens uppdrag. Vi argumenterar för att det saknas grund för farhågan att den praktiknära forskningen ensidigt skulle fokusera på metoder som fungerar eller att det skulle vara ett problem att andra än lärarna är med och definierar vad som är praktiknära, vilket har framkommit i tidigare artiklar.
48
Orrbén, Sofia. „Brottmålsdomar som genre – Struktur, röster och språkhandlingar i svenska domar“. Sakprosa 12, Nr. 3 (26.10.2020): 1–39. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.7943.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Brottmålsdomar är strukturellt komplexa texter som ska redogöra för ett flertal röster med motsatta perspektiv samtidigt som en hög läsbarhet och förståelse för tingsrättens bedömningar och beslut upprätthålls. Den här artikeln syftar till att synliggöra brottmålsdomars struktur och visa hur röster och språkhandlingar används för att konstruera strukturen. Studien utgår från en socio-retorisk genretradition där genrer ses som kommunikativa redskap som kan användas för att uppnå olika mål. 42 domar som faller under kategorin brott mot person i brottsbalken analyseras utifrån begreppen språkhandling, tema och röst för att urskilja med vilka drag som genren konstrueras. Analysen visar att brottmålsdomar konstrueras med sex olika drag som genererar tre olika skrivsätt beroende på hur dragen ordnas.
49
Berggren, Helene, und Petra Blixt. „Pedagogers tankar om naturvetenskap i förskolan“. Venue 4, Nr. 1 (27.01.2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1542.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Hur arbetar pedagoger på fältet med naturvetenskap efter den reviderade läroplanen för förskolan? Vad gör de för att ta vara på barnens nyfikenhet i naturkunskapsfrågor? Vilka möjligheter och hinder finns? Vi frågade åtta pedagoger på fyra olika förskolor för att söka svaren på dessa frågor.
50
Forsler, Ingrid, Michael Forsman und Jenny Magnusson. „Utanför den svarta lådan: Ett utvecklingsarbete om medie- och informationskunnighet i lärarutbildningen på Södertörns högskola“. Högre utbildning 10, Nr. 1 (2020): 108. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1861.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Landets lärarutbildningar har problem med att förbereda framtidens lärare för den alltmer digitaliserade skolan. Digital kompetens är redan en integrerad del i skolornas verksamhet men lärarstudenter, skolor, lärarfack, politiker, teknikföretag och andra pekar på att landets lärarutbildningar släpar efter. Vår uppkopplade samtid behöver också satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK). I den här artikeln beskriver och reflekterar tre lärarutbildare från Södertörns högskola över sitt arbete med MIK som inom ramen för en pågående satsning i lärarutbildningen används som samlingsterm för tre förmågor som både lärarstudenter och lärarutbildare bör nå: digital kompetens, mediekunnighet och informationskunnighet. Målsättningen med att implementera dessa tre förmågor och begrepp på lärarutbildningen har varit att kombinera konkret tillämpning och kritisk reflektion för att på så sätt skapa förutsättningar för att utbilda medie- och teknikmedvetna lärare för den digitaliserade skolan och det medialiserade samhället. I artikeln diskuteras organisatoriska och praktiska utmaningar med ett sådant utvecklingsarbete samt vikten av samverkan, erfarenhetsutbyte och kontinuitet. En slutsats är att det är viktigt att tänka på digitala medier inte bara i termer av verktyg utan också som miljöer inom vilka lärarutbildningen ska utbilda digitalt kompetenta lärare för framtiden och samtidigt behålla sin autonomi visavi starka externa ekonomiska, politiska och pedagogiska krafter.