Einloggen

Thematische Bibliographien / Förl

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen
Bücher
Buchteile
Konferenzberichte
Berichte der Organisationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Förl“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 29. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 1. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Förl" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Förl"

1

Wadensjö, Cecilia, Hanna Sofia Rehnberg und Zoe Nikolaidou. „Från tolkad interaktion till enspråkig text – om en asylberättelses framväxt“. HumaNetten, Nr. 46 (16.06.2021): 100–115. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20214607.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I ett protokoll fört under en asylintervju återfanns en obegriplig mening som den asylsökande inte kände igen. I denna artikel undersöker vi vad som ledde fram till denna mening. Med samtalsanalys som teoretisk och metodisk ansats går vi igenom en 3,5 minuter lång sekvens hämtad från den ljudinspelade, tolkade asylintervju där den obegripliga meningen fördes till protokollet. Språken som talades var svenska och ryska. Protokollet skrevs på svenska. Undersökningen visar hur flera faktorer och samtliga deltagare i asylintervjun, på olika sätt, styr och formar framväxten av den asylberättelse som manifesteras i protokollet. Generellt för tolkade samtal gäller att tolkens återgivningar av det som sagts på det andra språket möjliggör parternas delade förståelse – samtidigt som de skapar ett icke-konventionellt turtagningsmönster. Specifikt för asylintervjuer är att ett detaljerat protokoll av det som sägs förs, samtidigt som intervjun pågår. Hur det samtidiga protokollskrivandet påverkar turtagningsmönstret har inte undersökts i någon större utsträckning i tidigare forskning. Artikeln visar på svårigheter som kan uppstå när en institutionell berättelse samkonstrueras när den parallellt dokumenteras i ett protokoll. Kunskap om detta är av vikt för såväl praktiker inom asylprocessen, som för vidare studier av tolkning i offentlig sektor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Ackesjö, Helena. „Borde svenska lärare bli mer franska?“ Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 2 (11.06.2019): 74–87. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.02.04.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Under början av 2019 förs en intensiv debatt i nationella medier om lärare, lärarauktoritet och lärararbetets gränser. I TV, radio och tidningar lyfts exempel på händelser från olika delar av landet fram i ljuset. Ett sådant är elevers upplevda kränkningar, en diskussion som ställs i relation till lärares auktoritet men framför allt till lärares handlingsutrymme. I denna text diskuteras lärarprofessionens gränser genom Frykmans (1998) teoretiska lins. I texten jämförs exempel från den svenska skolan med exempel från den franska i avsikt att föra en kontrasterande och teoretisk diskussion om professionens gränser. Frågan som ställs är Borde svenska lärare bli mer franska? I essän framförs argument om att tydligare gränser kan krävas för att lärares professionalitet och auktoritet ska bli mer markerad. Skolan borde kunna bygga broar mellan skola, hem och samhälle utan att träda över gränserna mellan dem. Stärkta gränser skulle i sin tur kunna leda till avlastning men också till ökad auktoritet och professionalitet vilket på sikt skulle kunna stärka både lärares position i samhället och yrkets attraktivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Arvidsson, Jessica, Carin Staland-Nyman, Stephen Wildén und Magnus Tideman. „Sysselsättning för unga med intellektuell funktionsnedsättning“. Socialvetenskaplig tidskrift 27, Nr. 1 (21.12.2020): 25–49. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3411.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst. Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12 269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner. Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav. Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Skärlund, Sanna. „Minskade kostnader och ökad lönsamhet. Hållbarhet och föredömlighet som mål och medel hos svenska företag med statligt ägande“. Sakprosa 12, Nr. 2 (16.04.2020): 1–34. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.7497.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Svenska staten äger 46 olika bolag (2020), vars aktiviteter årligen sammanfattas i rapporten Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande, utgiven av regeringen. År 2007 slog regeringen fast att de statliga företagen måste rapportera om sitt hållbarhetsarbete varje år, och 2016 inkluderades också Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling i den statliga ägarpolicyn. Men hur motiverar den svenska regeringen att de statliga företagen ska arbeta med hållbarhet och hur har regeringens användning av hållbarhet som begrepp förändrats över tid? I den här artikeln redogörs för detta utifrån kvalitativa och kvantitativa undersökningar av regeringens Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande från perioden 1999–2017. Det visar sig att hållbarhet har kommit att inkludera allt fler områden och att det vanligaste argument som förs fram i texterna är att företagen tjänar ekonomiskt på att implementera hållbarhet i verksamheten. Skäl som har med planetens framtid att göra nämns däremot aldrig. Om företagen verkligen gör en ekonomisk vinst av hållbarhetsarbete har dock ifrågasatts av tidigare forskning. I anslutning till frågan om motiv till att arbeta med hållbarhet blir det också relevant att analysera hur de statliga företagen i verksamhetsberättelserna framställs som föredömen för andra företag. De områden som framhålls som viktiga vad gäller föredömlighet är framförallt hållbarhet, jämställdhet, mång-fald, etik och miljö, vilket är teman som också kan ses som viktiga aspekter av den svenska självbilden. Det beskrivs dock sällan att de statliga företagen är föredömen; istället anges det att de ska vara föredömen. Detta skulle kunna ses som en förhoppning för framtiden, men också som en uppmaning från regeringen till de statliga företagens ledningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Reichenberg, Monica. „Elever i årskurs 3 läser och samtalar om texter: En interventionsstudie“. Acta Didactica Norge 8, Nr. 1 (11.09.2014): 11. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1103.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Svenska elevers läsförståelse har försämrats avsevärt. Sverige ligger nu under OECD genomsnittet. Samtidigt visar studier att elevers läsförståelse kan ökas om de får strukturerad undervisning . I denna interventionsstudie deltar 64 elever från årskurs 3. Syftet med studien var att utvärdera två modeller för läsförståelse, Reciprocal Teaching och Questioning the Author (QtA). Eleverna har fått träna fyra gånger per vecka under åtta veckor. Sammanlagt blev det 32 samtal. Hälften av eleverna har fått träna efter en strategiorienterad undervisningsmetodik, Reciprocal Teaching (RT), medan den andra hälften har fått träna efter en innehållsorienterad undervisningsmetodik, Questioning the Author (QtA). Alla elever deltog i alla 32 samtalen där de fick läsa berättande texter. Eleverna testades före och efter interventionen. Resultaten visade på en signifikant ökning i läsförståelse vare sig eleverna hade tränat efter strategiorienterad undervisning eller innehållsorienterad undervisning. Även elevernas läshastighet av sammanhängande text ökade i båda betingelserna, men den ökade mest för de elever som fått träna efter QtA . Key words: strategiinriktad undervisningsmetodik, innehållsinriktad

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Kronqvist Håård, Malin. „Styrning genom samverkan? – En textanalys av dominerande diskurser i en statlig skolförbättringssatsning“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 1 (04.05.2021): 42–69. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.03.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Artikeln tar sin utgångspunkt i tre texter rörande skolförbättringssatsningen Samverkan för bästa skola (SBS) varav två kan betecknas som policytexter och den tredje är en myndighets hemsida rörande SBS. Policydiskurser är viktiga att undersöka i och med att de ramar in vad som är den politiska viljan kring ett givet fenomen. Genom policy konstrueras mening och identifieras problem i utbildning. Syftet med studien är att skriva fram ett tänkbart narrativ om SBS för att synliggöra och lyfta fram underliggande diskurser i retoriken kring SBS i de analyserade texterna. Analysen har guidats av både en narrativ och en diskursiv ansats. Ett styrningsperspektiv har anlagts i analysen med utgångspunkt i governance och governmentality. I analysen lyfts olika konkurrerande diskurser fram spänningen mellan samverkan och styrning, mellan decentralisering och kontroll. Studiens kunskapsbidrag är att den kritiskt granskar en av de största skolutvecklingssatsningar som gjorts i svensk skola och ett resonemang om de underliggande antaganden som identifierats i analysen förs. Att vara kritisk betyder inte att säga hur saker egentligen är, utan vad diskursanalyser av detta slag kan bidra med är att lyfta blicken från dessa under-liggande common sense-antaganden som genomsyrar offentliga texter och på så sätt öppna upp för alternativa tankesätt och handlingssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Jederlund, Ulf. „Tillit som förutsättning för skolutveckling. En studie av skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag.“ Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 3-4 (28.10.2019): 7–34. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.0304.01.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Artikeln bidrar till fördjupad förståelse av lokala förutsättningar för skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag. En longitudinell fallstudie genomfördes av skolutvecklingsprocesserna i fem arbetslag på olika skolor som deltog i ett identiskt, externt utformat, utvecklingsprojekt. Projektet innebar en handledd lärandeprocess där lärarna förväntades utveckla gemensam kunskap och kompetens genom kollektiv reflektion, baserad på synliggjord praktik i form av kollektivt planerade och genomförda elevinterventioner. Interventionerna bestod i kartläggning av skolsvårigheter, filmade samarbetsbaserade lärar-elevsamtal och uppföljningar av dessa, med anpassningar i undervisning och elevarbete. Utfallet av projektet, såsom skattat av lärarna efter två år, varierade stort mellan skolorna. Variationen i utfall, trots att arbetslagen deltagit på jämförbara premisser och med likvärdigt tillförda resurser, är artikelns utgångspunkt. Intresset riktas mot lärarnas upplevelser i utvecklingsprocessen. Analysen bygger på kvalitativa processdata insamlade före, under och efter projektet. I tematisk analys urskildes tre aspekter av lärares upplevelser av tillit i skolutvecklingsprocessen som centrala; processtillit, kollegial tillit och kollektiv tillit. Övergripande processtillit och kollektiv tillit framstod som förutsättningar för arbetslagens uthållighet i utvecklingsarbetet. Kollegial tillit - tillitsfulla interpersonella relationer och professionellt förtroende lärarna emellan i arbetslaget - framstod som en särskild förutsättning för att lärares praktik skulle synliggöras, och att ett fördjupat kollektivt lärande därmed skulle kunna äga rum. Kollegial tillit och kollektiv tillit är begrepp som återfinns i organisationslitteraturen, medan processtillit är ett begrepp som artikeln förslår.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Sigurðsson, Gunnar. „Hjartað ræður för“. Læknablaðið 2014, Nr. 12 (01.12.2014): 649. http://dx.doi.org/10.17992/lbl.2014.12.569.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Lundqvist, Henrik, und Öje Danell. „Multivariate clustering of reindeer herding districts in Sweden according to range prerequisites for reindeer husbandry“. Rangifer 27, Nr. 2 (28.01.2009): 107–19. http://dx.doi.org/10.7557/2.27.2.195.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The 51 reindeer herding districts in Sweden vary in productivity and prerequisites for reindeer herding. In this study we characterize and group reindeer herding districts based on relevant factors affecting reindeer productivity, i.e. topography, vegetation, forage value, habitat fragmentation and reachability, as well as season lengths, snow fall, ice-crust probability, and insect harassment, totally quantified in 15 variables. The herding districts were grouped into seven main groups and three single outliers through cluster analyses. The largest group, consisting of 14 herding districts, was further divided into four subgroups. The range properties of herding districts and groups of districts were characterized through principal component analyses. By comparisons of the suggested grouping of herding districts with existing administrative divisions, these appeared not to coincide. A new division of herding districts into six administrative sets of districts was suggested in order to improve administrative planning and management of the reindeer herding industry. The results also give possibilities for projections of alterations caused by an upcoming global climate change. Large scale investigations using geographical information systems (GIS) and meteorological data would be helpful for administrative purposes, both nationally and internationally, as science-based decision tools in legislative, economical, ecological and structural assessments. Abstract in Swedish / Sammanfattning: Multivariat gruppering av svenska samebyar baserat på renbetesmarkernas grundförutsettningar Svenska renskötselområdet består av 51 samebyar som varierar i produktivitet och förutsättningar för renskötsel. Vi analyserade variationen mellan samebyar med avseende på 15 variabler som beskriver topografi, vegetation, betesvärde, fragmentering av betesmarker, klimat, skareförekomst och aktivitet av parasiterande insekter och vi föreslår en indelning av samebyar i tio grupper. Den största gruppen, som bestod av 14 samebyar, delades vidare in i 4 undergrupper. Klusteranalyser med 4 olika linkage-varianter användes till att gruppera samebyarna. Principalkomponentsanalys användes för att kartlägga undersökta variabler och de resulterande samebygruppernas karaktär. Samebygrupperna följde inte länsgränser och tre samebyar föll ut som enskilda grupper. Denna undersökning ger underlag för jämförelser mellan samebyar med beaktande av likheter och olikheter i fråga om produktivitet och funktionella särdrag istället för länsgränser och historik. Vi föreslår en ny administrativ indelning i sex områden som skulle kunna fungera som ett alternativt underlag för planering och beslut som rör produktionsaspekter i rennäringen. Resultaten ger också underlag för förutsägelser av förändringar i samebyars produktionsförutsättningar till följd av klimatförändringar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

From, Jörgen, Fanny Pettersson und Gerd Pettersson. „Fjärrundervisning - en central del i skolans digitalisering“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 2-3 (01.10.2020): 69–91. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.04.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna artikel analyseras fjärrundervisning i relation till skolans digitalisering, med Nivåer av Lärande som teoretiskt ramverk. Detta görs med utgångspunkt i de försök till digitalisering som sedan 1980-talet pågått i svensk grund- och gymnasieskola, och den brist på pedagogiska objekt i termer av skolans undervisningsuppdrag som kännetecknar dessa försök. Ytterligare en del i föreliggande studie utgör en historisk beskrivning av fjärrundervisningens framväxt i svensk skola, där fjärrundervisning varit ett sätt att hantera skolans behov. Sedan redovisas ett empiriskt case om lärares erfarenheter från, och perspektiv på, egen fjärrundervisning i svensk skola. Detta tydliggör att lärarna använder digital teknik i ett målinriktat pedagogiskt syfte, vilket i detta sammanhang innebär att digital teknik är verktyg för att bedriva fjärrundervisning. Slutligen förs en diskussion kring vad som kännetecknar det pedagogiska objekt och den pedagogiska process som utvecklas och realiseras på olika nivåer i skolorganisationen i samspelet mellan fjärrundervisning och skolans digitalisering. Den slutsats som dras är att skolans digitalisering snarare är en fråga om pedagogik än om teknik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "Förl"

1

Förl-Wachtsmuth, Doris [Verfasser]. „Stundungsvoraussetzung und -verbote bei Abzugsteuern / Doris Förl-Wachtsmuth“. Aachen : Shaker, 2005. http://d-nb.info/1186578637/34.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Soltani, Strömberg Maria, und Siri Englund. „Arbetsmiljö som medel för minskadesjukskrivningar och ökad lönsamhetinom byggverksamhet“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92691.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Byggindustrin är idag en av våra mest olycksdrabbade branscher i Sverige sett tillantalet sysselsatta inom branschen. Olycksfrekvensen ligger idag kring 11/1000sysselsatta och år. Statistiken visar att byggindustrin har fler sjukskrivningar på grundav olyckor än andra branscher, vilket givetvis leder till större utgifter i förhållande tillde andra på denna punkt. Ett sätt att öka intresset för säkerhet och arbetsmiljöfrågorinom byggverksamheten kan vara att undersöka de ekonomiska aspekterna. Det ärtydligt att sjukskrivningar är en stor kostnad för byggföretagen men finns det egentligennågon motsättning mellan lönsamhet och säkerhet?Syftet med studien är att undersöka kopplingen mellan arbetsmiljöarbete,sjukskrivningar och kostnader inom byggsektorn. Studien utförs för att kunna ge enoberoende rekommendation på vilka åtgärder inom arbetsmiljö och säkerhet som kanminska antalet sjukskrivningar på grund av arbetsolyckor. Tanken är att undersökavilka olyckor som bidrar till flest sjukdagar och därmed störst kostnader för företagen,samt se vilka grundorsaker som går att förknippa med dessaStudien tar endast upp sjukskrivningar där bakomliggande orsak är en arbetsolycka.Det innebär att arbetssjukdommar orsakat av arbetshygieniska förhållanden intekommer att beaktas. Detta för att begränsa studien till den typ av olyckor inombyggindustrin som bidrar till flest sjukskrivningar.Undersökningen har gjorts i form av en omvärldsanalys med avsikt att samlainformation och kartlägga ämnet. Information och statistik i detta arbete har i störstamöjliga mån baserats på vetenskapligt säkerhetsställd litteratur ochmyndighetsinformation. Rapporten baseras i stor del på den nuägesbeskrivning sompresenteras i kapitel 4 som redogör bakgrund och den nuvarande situationbyggverksamheten befinner sig i när det gäller arbetsmiljöarbete, olycksstatiastik samtorsaker och kostnader för sjukskrivningar vid arbetsolyckor. I kapitel 3 presenteras denlagstiftning som i Sverige ligger till grund för arbetsmiljöarbete.I denna studie har olika undersökningar kombinerats för att få fram ett resultat på hurmycket sjukskrivningar, orsakade av arbetsolyckor, kostar. Kostnaderna baseras påarbetsmiljöverkets och försäkringskassans olycksfallstatistik samt försäkringskassanskalkylunderlag för sjukskrivning [25]. För att uppskatta kostnader för olika typer avolycksfall, undersöks hur många sjukdagar de fem vanligaste orsakerna bidrar med. Detvisar sig att den sjukskrivningskategori som kostar arbetsgivaren mest är fall från höjdoch att de åtgärder som enligt många studier förebygger detta är att ha en städadarbetsplats.Slutligen kan det konstateras att det finns kopplingar mellan arbetsplatsolyckor,sjukskrivningar och kostnader för företag inom byggsektorn. Det finns även åtgärdersom kan ge effekt på minskade sjukskrivningar, exempelvis städning och information.Utöver detta pekas även projektering ut som en punkt där anpassningar förarbetsmiljön kan göras och på så vis minska sjukskrivningar och öka lönsamheten hosföretagen.
The construction industry is one of our most injurious industries in Sweden today. Theaccident frequency currently lies around 11 per 1000 employees per year. Statistics showthat the construction industry has more sick leave due to accidents than other business,which of course leads to larger cost in relation to others industrial branches in this area.One way to increase the interest in safety and work environment issues in theconstruction industry can be to examine the economical aspects. It is clear that sickleave is a big cost for construction companies, but is there really any contradictionbetween profitability and safety?The purpose of this study is to investigate the connection between work environmentand profitability for companies in the construction sector. The study is carried out inorder to give an independent recommendation on which measures within workenvironment and safety that could be used to reduce the number of sick leave occasionsdue to work accidents. The idea is to investigate which accidents contribute to the mostsick days, and to see which root causes that could be associated with these accidents.The study only addresses sick leave where the underlying cause is workplace accidents.This means that occupational diseases caused by industrial hygiene conditions will notbe taken into account, this is to limit the study to the section which contributes themost to sick leave in the construction industry .The study has been conducted as an analysis of the surrounding world with theintention of gathering information and mapping out the subject. Information andstatistics in this research have, as far as possible, been based on scientifically securedliterature and government information. The report is largely based on the complieddescription of the current situation presented in chapter 4. This chapter describes thebackground and current situation for the construction industry in regards to legislation,work environment, accident statistics as well as causes and costs for sick leave in theevent of work accidents.In this report, various research has been combined to obtain a result on how much sickleave, caused by occupational accidents, costs. The costs are based on the SwedishWork Environment Authority and the Swedish Social Insurance Agency’s accidentstatistics as well as the Swedish Social Insurance Agency’s calculation basis for sickleave. In order to estimate the costs for different types of accidents, the number of sickdays for the five most common causes of injuries were picked out. It turns out that thecause of accidents that contributes to the highest costs for the employer is fall fromhight. It was also detected that according to many studies, the most efficient way toprevent fall from hight was to have a tidy workplace.Finally, it’s concluded that there are connections between work environment accidents,sick leave and costs for companies within the construction sector. There are alsomeasures that can affect sick leave, for example cleaning and information. Beyondthese, construction design is pointed out as an area where adjustments for the workenvironment can be made and though that reduce sick leave and increase profits for thecompanies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Carlsson, Maria. „Före Bornholmsmodellen - en läsutvecklingsmodell för alla?“ Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27301.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

AbstractMalmö högskolaLärande och samhälleSkolutveckling och ledarskapSpeciallärarprogrammetMaria Carlsson (2013) Före Bornholmsmodellen – en läsutvecklingsmodell för alla? (Före Bornholmsmodellen – a reading development model for all?).ProblemområdeDen rådande normen har sedan länge varit att man inte ska lära barn att läsa och skriva så tidigt. Forskning pekar dock på att barn är som mest påverkbara för språklig stimulans under sina första år, och det innebär att förskolans insatser är betydelsefulla för deras kommande språk-, tal- och skriftspråksutveckling. Många forskare menar att en medveten språklig stimulans i förskolan kan till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Dock poängteras det att en hög lärarkompetens är den mest betydelsefulla beståndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla barns läs- och skrivförmåga och förhindra att läs- och skrivproblem uppstår.SyfteJag har undersökt hur pedagogerna i 5 rektorsområden i en sydsvensk kommun arbetar med läsutvecklingsmodellen Före Bornholmsmodellen i förskolan. Syftet har varit att ta reda på hur de använder sig av modellen, vilka kunskaper de har om teorin bakom modellen, samt om de får med sig alla barn i arbetet med läsutvecklingsmodellen.Teoretisk ramJag har utgått från läsning ur ett sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv samt belyst den syntetiska läsinlärningsteorin.MetodSom metod har jag använt mig av enkäter, detta för att nå en större urvalsgrupp. Några av förskolorna ligger utanför staden, andra ligger i centrum eller i utkanten av staden. Jag har medvetet valt så olika upptagningsområden, detta för att ge en bredd åt underökningen och öka reliabiliteten.Resultat med analysResultaten visar på att majoriteten använder sig av modellen varje dag eller ett par gånger i veckan. Det finns ett samband mellan hur ofta pedagogerna använder sig av modellen och vad de har för kunskaper om teorin bakom den. Ett stort antal av pedagogerna har låga eller inga kunskaper alls om Före Bornholmsmodellen, teorin bakom den samt olika läsutvecklingsteorier. Detta i kombination med att en hög andel av respondenterna får utbildning i läs- och skrivutveckling mer sällan än en gång om året gör att jag drar slutsatsen att pedagogerna behöver mer utbildning i tidig läs- och skrivutveckling. Det framkommer av resultatet att pedagogerna i stor utsträckning får med sig alla barn i arbetet med Före Bornholmsmodellen. Orsaken till att de inte får med sig barnen anses vara annat än sen språkutveckling hos barnen eller en flerspråkig bakgrund.KonklusionUtbildning inom läs- och skrivutveckling sker för de flesta mer sällan än en gång per år. Detta kan tyckas anmärkningsvärt då man ålägger en hel kommun att arbeta med ett specifikt läsutvecklingsmaterial. Vikten av en hög lärarkompetens tycks inte prioriteras. Då forskning pekar på att tidig fonologisk träning kan förebygga senare läs- och skrivsvårigheter finns det enligt mig all anledning att satsa på hög lärarkompetens om barns språk-, läs- och skrivutveckling.ImplementeringUr ett specialpedagogiskt synsätt är Före Bornholmsmodellen intressant. Metoden tillhör den syntetiska läsinlärningsmetoden. Denna metod har visat sig vara att föredra hos de barn som har en långsam läsinlärning eller hos dem som befaras få läs- och skrivproblem. Dessa barn är i behov den tydliga struktur som modellen förespråkar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Sahlsten, Therese. „Att möblera för lärande : före, under och efter“. Thesis, Gotland University, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-526.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsen är uppbyggd på aktionsforskning som behandlar vad pedagogerna på en förskola har för förväntningar på en ommöblering av inomhusmiljön och vad det kommer att leda till för pedagogerna i deras fortsatta arbete. Jag har även behandlat hur pedagogerna tänker när vi inreder rummen på nytt. Utgångspunkten för undersökningen har växt fram när jag har varit ute på olika förskolor och sett på den oinspirerade miljön. Min upplevelse var att det oftast saknades en filosofi om varför man möblerar som man gör.Utgångspunkten för min uppsats har varit att få svar på vad pedagogerna har för förväntningar och vad arbetet leder till i deras arbete. Detta har jag försökt att få svar på genom att intervjua pedagogerna som är med i förändringen. Jag har också valt att förstärka pedagogernas svar med observationer. I förändringen har jag varit den som har handlett pedagogerna i processen, och för att kunna göra det har jag läst in mig på Reggio Emilia- och Montessoripedagogiken.Genom att få vara med i förändringsprocess har jag fått möjlighet till att studera hur pedagogerna har utvecklas under processen och sett hur medvetenheten om miljöns betydelse har ökat. Jag har fått uppleva hur svårt det kan vara att komma överens i ett arbetslag, i synnerlighet när pedagogerna har olika barnperspektiv vart sin miljö är en del av pedagogisk medvetenhet eller inte.Det vi kommer fram till i undersökningen är att det är pedagogerna som har ansvar för hur miljön utformas och att barnen kommer att använda den i sin utveckling. Dokumentation har visat sig vara ett viktigt redskap för pedagogerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Nilsson, Philip. „Energiförbrukning för spårväxelvärme : Före och efter installation av ÖVV“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-70869.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Thorsson, Maria, und Charlotta Törnqvist. „Steget före- checklista som säkerhetskontroll för patienter inom den perioperativa vården“. Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2598.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Kirurgiska ingrepp ökar då antalet sjukdomar och befolkningens livslängd ökar. Fler operationer utförs i världen och högre krav ställs på hälso- och sjukvården. Ibland kan en operation leda till omfattande skador, komplikationer eller dödsfall. Förebyggande arbete för att höja patientsäkerheten sker internationellt och nationellt.

Världshälsoorganisationen (WHO) har utarbetat en checklista för att förbättra patientsäkerheten för att säkerställa kvaliteten på vården genom att använda en beprövad mall. Europarådet, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och Socialstyrelsen arbetar alla med frågor kring patientsäkerheten. En litteraturstudie utfördes med syfte att undersöka om och på vilket sätt en checklista kan påverka patientsäkerheten perioperativt. Resultatet visar att en checklista reducerar komplikationer och dödsfall för patienter i den perioperativa vården, är effektiv och inte tidskrävande. Det visar också att kommunikation, samarbete och utbildning i operationslaget blir bättre genom en checklistediskussion. Alla komplikationer går inte att förhindra men med en checklista kan onödiga misstag undvikas med ett strukturerat och säkert arbetssätt. Framtida studier bör undersöka implementering av en checklista och anpassas lokalt efter operationsavdelningens förutsättningar. En standardmall behöver utvecklas, införas, och utvärderas. Forskning kring hygieniska aspekter som hur luften i en operationssal påverkas när checklistan diskuteras hade varit intressant för framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

wågberg, magnus, und Marie-Louise Östling. „"Förr var det förr torrt nu är det för blött" : En kvalitativ studie om nyktra anonyma alkoholisters sociala situation“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14487.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

INLEDNING I samhället kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men också nyktra kan ses som avvikande. I vår kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som används när vi umgås med vänner och bekanta. Alkohol är betydelsefull för många och kan även vara en självklar del i umgänget med andra. De som inte dricker ses därmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som påtvingat utanförskap och ifrågasättande av handlingar och åsikter utdelas då någon bryter mot normen att dricka alkohol. Dessa sanktioner gör enligt den amerikanske sociologen Howard S. Becker (1963) de nyktra till avvikare och, som en följd av detta, inte känner att de är en del av gemenskapen. Även de ritualer som tillhör alkoholdrickandet gör att nyktra personer ställs utanför samhörigheten. Detta gör att många nyktra undviker att till exempel gå på fest, besöka pubar eller gå på släktträffar. Utanförskapet som skapas är dock inte statiskt utan beroende på kontexten. Enligt den amerikanske sociologen Randall Collins (2004) hålls samhället ihop av sociala interaktionsritualer. Dessa ritualer verkar för att skapa och upprätthålla solidaritet, inte minst inom stratifierade grupper och grupper i konflikt, men även inom fredliga grupper. Resultatet av att delta i sociala ritualer är en känsla av medlemskap, självförtroende och en önskan att handla på ett sätt som anses som det moraliskt rätta. Detta resultat bidrar till att en gränslinje uppstår som markerar vilka som tillhör ritualen och vilka som står utanför. Alkoholforskningen i Sverige har mestadels fokuserat på missbruk och konsumtionsmönster. Det har gjorts betydligt färre studier på den nyktra alkoholistens upplevelser av sociala sidoeffekter när det gäller relationer. Etnologen Ingegerd Sigfridsson diskuterar i Självklara drycker; kaffe och alkohol i social samvaro (2005) alkoholhaltiga drycker i termer av normer och avvikelser. Sigfridsson beskriver alkohol som en gemenskapsdryck i en social kontext. Den sociala tillvaron kan uppfattas lättare om man som de andra i gruppen tackar ja till drycken, om man tackar nej kan det kännas obekvämt eller att man avviker från de övriga. Som alkoholist kan man uppfattas som en avvikare då man dricker för mycket och som nykter alkoholist för att man helt tagit avstånd ifrån drycken. Sigfridsson (2005) skriver i sin avhandling att samhörighet och gemenskap kan skapas genom att förtära en dryck tillsammans med någon i en social situation. Detta kan vara en indikation på att gemenskapen i en social kontext är mycket viktigare än vad man dricker, man dricker fastän man inte vill. Ett exempel kan vara att man dricker alkohol trots att man egentligen inte tycker om det, man dricker ändå för att det passar in i den sociala samvaron. Den sociala tillvaron kan bli lättare om man tackar ja till drycken då personen kanske inte vill vara obekväm eller sticka ut. 3 Ingegerd Sigfridsson diskuterar detta i termer av norm och avvikelse. Normaliteten är att servera och dricka dryckerna. Att inte dricka den självklara drycken uppfattas som en avvikelse. Klass och kön kan dessutom relateras till alkoholkonsumtion. Sigfridsson säger att de personer som intervjuades hade en enformig bild av vad kvinnor respektive män eller medelklassen respektive arbetarklassen sägs föredra för drycker. En trångsynt bild är att vin kan betraktas som medelklassdryck medan öl och brännvin uppfattas som arbetardryck. I ett trångsynt perspektiv bortser man från könsperspektivet. Detta påvisas exempelvis genom att arbetarkvinnornas val av vin åsidosätts eller medelklassens mäns val av öl tonas ned. En alkoholdryck är på ett flertal sätt knutet till vad som förknippas vara ett rätt val, både ur ett klass- och könsperspektiv. Kontexten har här en stor betydelse. I en offentlig miljö är det svårare att handla friare än i en privat miljö där man även kan handla mer efter egna önskemål. Dryckesvalet indikerar sociala skillnader: social position och kulturell tillhörighet uttrycks genom vad du dricker, när du dricker och vem du dricker med.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Larsson, Christter, und Alexander Lüthi. „Jämförelse av fallhändelsedokumentation före och efter införandet av en kvalitetsnorm för fallprevention“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154393.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

ABSTRACT Aim: The aim of this study was to examine differences in the documentation of the case incident reports, before (FRP) and after (FRE) the introduction of a quality standard for fall prevention in the geriatric departments at a Swedish University hospital. Method: 51 fall incident reports were collected before the introduction of quality standards for fall prevention and 63 after. Differences in documentation between the fall incident reports were analyzed with a Chi-2 test. Results: Number of case incidents in which the use of the alarm mat was documented increased after the introduction of quality standards for fall prevention and documented use of shoes and walker decreased. The majority of all documented case incidents occurred inside the patient room according to both FRP and FRE. Documented use of hypnotics increased, while the documented use of diuretics decreased between FRP and FRE. Documented time for falls has changed. For the FRP were these moments more often during the daytime (06:00 to 17:59) and for FRE were times more frequently during the night (18.00-05.59). Conclusion: There were many significant differences in documentation between the case incident reports FRP and FRI, what these differences is caused by is difficult to say, therefore, calls for further studies in which also a relationship between differences are examined. It would also be of interest to conduct studies with control groups to compare aid appliance use among patients who fall and don´t fall. Then the effect of aid appliances could be evaluated.
SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med studien var att undersöka skillnader i dokumentation av fallhändelserapporter före (FRP) och efter (FRE) införandet av en Kvalitetsnorm för fallprevention inom geriatrisk slutenvård vid ett universitetssjukhus i Sverige. Metod: Femtioen fallhändelserapporter samlades in före införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention och 63 efter. Jämförbara variabler i dokumentationen identifierades och skillnader mellan fallhändelserapporterna analyserades med ett Chi-2 test. Resultat: Antal fallhändelserapporter där användandet av larmmatta var dokumenterat ökade efter införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention och dokumenterat användande av skor och rollator minskade. Majoriteten av alla dokumenterade fallhändelser inträffade inne på patientsal enligt både FRP och FRE. Dokumenterad användning av hypnotika ökade, medan dokumenterad användning av diuretika minskade mellan FRP och FRE. Dokumenterade tidpunkter för fall har förändrats. På FRP var dessa tidpunkter oftare dagtid (06.00-17.59) och på FRE var tidpunkterna oftare nattetid (18.00-05.59). Slutsats: Det fanns många signifikanta skillnader i dokumentationen mellan fallhändelserapporterna FRP och FRE, vad dessa skillnader beror på är dock svårt att säga, därför uppmanas det till fortsatta studier där även samband mellan skillnader undersöks. Det skulle även vara av intresse att genomföra studier med kontrollgrupper för att jämföra hjälpmedelsanvändning mellan patienter som faller och inte faller. Då skulle effekten av hjälpmedel kunna utvärderas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Blomfelt, Anna. „Före detta kriminellas upplevelser av self-efficacyns betydelse för att inte återfalla“. Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-544.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En minskning av återfallen till kriminalitet är en viktig uppgift för kriminalvården. Behandling och återanpassning innan frigivning minskar återfallen men detta återanpassningsarbete har försämrats. Forskning har visat att self-efficacy var viktigt för individer gällande att klara av givna uppgifter. Individer som trodde sig kunna leva ett liv utan kriminalitet och hade mer kontroll återföll i mindre grad. Syftet med studien var bland annat att undersöka om self-efficacy har betydelse för att inte återfalla i en kriminell livsstil. Sju deltagare från föreningen KRIS ingick i en tematiserad intervjustudie där deltagarna också fick svara på två korta enkäter. Resultatet visade att self-efficacy har betydelse för att inte återfalla. Genom ökad self-efficacy kunde deltagarna skapa nya liv med mindre risk för återfall.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Johansson, Annie, und Jolanta Månsson. „Pedagogik för begreppsutveckling på fritidshemmet : erfarenheter före och efter en riktad insats“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18128.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna studie riktas ljuset mot fritidshemmets pedagogik och elevernas begreppsutveckling. Syftet är att tillföra ny kunskap om begreppsutveckling genom pedagogiska erbjudanden genom praktiska inslag präglade av meningsskapande, multimodalitet och språklig mångfald. Metoderna som tillämpas i studien är fokusgruppssamtal med lärarna i fritidshemmet före och efter en riktad insats som bestått av matlagningsaktiviteter med fokus på begreppsutveckling. Vi har även genomfört ett samtal med eleverna hur de upplevt projektet. Deltagande pedagoger i studien tilldelas konkreta förslag och material att genomföra ett antal aktiviteter inom ramen för enkel matlagning och bakning, något som motiveras utifrån samverkan enligt Lgr11 mellan skolan och fritidshemmet. Studiens teoretiska utgångspunkter är främst inspirerade av sociokulturellt samt pragmatiskt perspektiv, men även teorier som fokuserar på meningsskapande, kommunikation på flera språk (transspråkande) och multimodala pedagogiska erbjudanden. Resultatet visar på fritidshemmets stora potential i samband med elevernas begreppsutveckling, men även att detta inte är något som medvetet lyfts eller framhävts i tillräcklig omfattning. Implikationen är därför att medvetandegöra fritidshemmets roll i elevernas begreppsutveckling som komplement till skolans undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Förl"

1

Collection, Grässlin, Hrsg. Günther Förg. St. Georgen: Sammlung Grässlin, 2012.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Myrdal-Runebjer, Eva. Kina före Kina. [Stockholm]: Östasiatiska museet, 2004.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Günther Förg: Aller, retour. Köln: Snoeck, 2008.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Giertz, Bo. Då föll Herrens eld. Göteborg: Församlingsförlaget, 1996.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Bernd, Reiss, und Galerie Max Hetzler, Hrsg. Günther Förg 1987-2011. Berlin: Galerie Max Hetzler, 2012.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Bengtsson, Bertil. Skadestånd för miljöskada. Stockholm: Norstedts Juridik, 2011.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Willén, Liselott. Sten för sten. [Stockholm]: Albert Bonniers, 2001.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Gerami, Mohammad. Tand för tand. Skellefteå: Ord & visor, 2008.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

1944-, Bertilsson Anita, Rasmusson Birgitta 1939-, Eriksson Hans B und Jardhammar Kent, Hrsg. Kokbok för mikrovågsugn. Västerås: Ica, 1987.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Dansa för oss. Stockholm: Forum, 2013.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Buchteile zum Thema "Förl"

1

Rehm, Georg, und Hans Uszkoreit. „Språkteknologi för Svenska“. In White Paper Series, 16–34. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-30832-1_4.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Sandmann, Klaus. „Binomialmodell för Aktienoptionen“. In Einführung in die Stochastik der Finanzmärkte, 199–235. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-03301-8_5.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Messerschmid, Ernst, und Stefanos Fasoulas. „Antriebssysteme för die Lage- und Bahnregelung“. In Raumfahrtsysteme, 263–300. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-12817-2_7.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Mehrkens, H. H. „Personelle Qualifikation — Fortbildungskonzepte för den Notarzt“. In Klinische Anästhesiologie und Intensivtherapie, 367–76. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1986. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-96948-5_53.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Rehm, Georg, und Hans Uszkoreit. „Hotet Mot Våra Språk: En Utmaning För Språkteknologin“. In White Paper Series, 4–8. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-30832-1_2.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Voigt, Herbert, und Ratko Magjarević. „Svensk förening för medicinsk teknik och fysik (MTF)“. In Launching IFMBE into the 21st Century: 50 Years and Counting, 242–43. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-30160-5_111.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Ambrosi, Gerhard Michael. „Angebotswirkung von Geldpolitik — der Föhl-Patman Effekt und seine makroökonomische Bedeutung“. In Ökonomie als Grundlage politischer Entscheidungen, 243–70. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2001. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-97554-6_14.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

„nadel(förm)ig“. In Wörterbuch GeoTechnik/Dictionary Geotechnical Engineering, 770. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-33335-4_140200.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Nyström, Ingalill. „Konstteknologiska undersökningar av hälsingemåleri och hur de kan hjälpa till vid attribueringar“. In Hälsinglands inredningskultur, 295–322. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.23.o.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I artikeln redogörs för forskningsprojektets konstteknologiska och materialtekniska analysresultat. Utgångspunkten har varit att studera signerade och säkert attribuerade verk av kända målare och målargrupper. Analyserna har utförts för att kartlägga målarnas användning av råmaterial och tillverkningstekniker vid målning av väggytor, tak och möbler. Resultaten är värdefulla för säkrare attribuering och för tolkningen av målares sociokulturella sammanhang. I artikeln beskrivs de pigment, färgämnen och bindemedel som identifierats i studien och i vilken mån de använts av respektive målare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

„Kulturentwicklungsplanung – Patrick S. Föhl“. In Kompendium Kulturmanagement, herausgegeben von Armin Klein, 155–77. Verlag Franz Vahlen GmbH, 2017. http://dx.doi.org/10.15358/9783800653638-155.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Konferenzberichte zum Thema "Förl"

1

Edgren, Lars, und Kenneth Johansson. „Efter-läsning istället för före-läsning. Grundkurs i historia från campuskurs till nätkurs“. In Humanistiska och teologiska fakulteternas pedagogiska inspirationskonferens 2018. Humanistiska och teologiska fakulteterna, Lunds universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.67.132.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Malmqvist, Ebba, und Emilia Rosén. „Samtala med omtanke: En blogg om kommunikativa utmaningar för personer med ålderssjukdom“. In SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc28/samtala.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Kommunikation är en viktig del i våra liv. Men långt ifrån alla har möjligheten att kommunicera som de vill och önskar. Ålderssjukdomar som demens och Parkinsons påverkar vår möjlighet att kommunicera. Bristande kunskaper kring sjukdomar och dess påverkan ger sämre förutsättningar för de som drabbas. Vi vill lyfta frågan om kommunikationssvårigheter för personer med just ålderssjukdomar - för att du, precis som vi, ska se hur viktigt det är att samtala med omtanke. Om oss Vi som driver den här bloggen är två sistaårsstudenter på kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier vid Linköpings Universitet. Vi har i vår utbildning valt att rikta in oss på det svenska språket och intresserar oss särskilt för just språkliga svårigheter. Den här bloggen är en del i ett projekt där vi har i uppgift att på ett kreativt sätt driva en specifik samhällsfråga. / Ebba Malmqvist och Emilia Rosén

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Eriksson, Catarina, und Katarina Michnik. „Ökar internetanvändning oddsen för folkbiblioteksanvändning?“ In Mötesplats Profession Forskning 2018. Linnaeus University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.15626/mpf.2018.cekm.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Malmros, Erik. „Mera svamp!“ In SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc28/svamp.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Mera Svamp! är ett icke-vinstdrivande projekt vars huvudsyfte är att öka medvetenheten kring svensk svamp genom informativa och underhållande texter. Tanken bakom varje text är att de ska fungera som diskussionsunderlag i den bredare diskussionen om hållbarhet; samtidigt som fler ska lockas till att lära sig mer om svensk svamp! Initiativtagare bakom projektet Mera Svamp! heter Erik, som för närvarande är student i Linköping och som brinner för hållbarhetsfrågor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Häggblom, Pia. „Universiell design för lärande - konceptet för ett paradigmskifte där vi anpassar lärosäten och inte studenter“. In Lärarlärdom: Conference on higher education. Linnaeus University, 2016. http://dx.doi.org/10.15626/lld.201503.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Gustafsson, Agnes, und Matilda Lundén. „Diginär: Digital exkludering av äldre“. In SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc28/diginar.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Om oss Vi som driver diginär heter Agnes Gustafsson och Matilda Lundén och vi är två studenter på Linköpings universitet som läser sista terminen på kandidatprogrammet “Språk, litteratur och medier”. Diginär är resultatet av ett projekt där vi fick i uppgift att lyfta ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Som vi nämnt i några av våra texter så känner vi att detta är ett problem som är svårt för de berörda att lyfta så de själva inte rör sig på de plattformar där problemet bör diskuteras. Då vi båda har äldre personer i vår närhet som upplever digital exkludering kände vi att det var ett ämne vi vill lyfta för att hjälpa våra mor- och farföräldrar, och alla andra som riskerar att hamna utanför i samhället. Med våra texter vill vi informera och upplysa allmänheten om detta samhällsproblem så att alla får samma förutsättningar för att utföra vardagliga sysslor i vårt samhälle! Vill du veta mer om digital exkludering? Läs gärna våra texter och se vår film, eller varför inte slänga iväg en kommentar så att vi kan skapa en diskussion? Glada hälsningar, Agnes och Matilda

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Ammert, Niklas, und Catta Torhell. „Universitetsbiblioteket som arena för universitetsövergripande verksamhet – exemplet högskolepedagogik“. In Mötesplats Profession Forskning 2018. Linnaeus University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.15626/mpf.2018.nact.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Boström, Ulrika, Emmelie Ernst und Therése Haglind. „Pedagogiskt centrum - en modell för samverkan och kommunikation“. In Mötesplats Profession Forskning 2018. Linnaeus University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.15626/mpf.2018.ubeeth.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Alpberg, Lynn. „Bibliotekens verksamheter för barn med funktionsvariationer i Stockholms län“. In Mötesplats Profession Forskning 2018. Linnaeus University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.15626/mpf.2018.la.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Kärrholm, Sara. „Class-Wiki som digital metod för undervisning och examination“. In Humanistiska och teologiska fakulteternas pedagogiska inspirationskonferens 2018. Humanistiska och teologiska fakulteterna, Lunds universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.67.128.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Berichte der Organisationen zum Thema "Förl"

1

Lundgren, Anna, Jukka Teräs, Linnea Löfving und Elin Cedergren. Kompetensförsörjningsbehov inom områdena för Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering. Nordregio, Mai 2020. http://dx.doi.org/10.6027/wp2020:5.1403-2511.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

NMR Publikation. Arbetsordning för Nordiska rådet. Nordisk Ministerråd, September 2012. http://dx.doi.org/10.6027/anp2012-705.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

NMR publicering. Kvalificeringssystem för leverantörer av energitjänster. Nordisk Ministeråd, Dezember 2013. http://dx.doi.org/10.6027/na2013-930.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

NMR Publikation. Sektorprogram för social- och hälsopolitik. Nordisk Ministerråd, Januar 2013. http://dx.doi.org/10.6027/anp2013-709.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Lagergren, Lars. Näktergalen mentorsverksamhet : Möten för växande. Malmö universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.24834/9789178770717.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Kløcker Larsen, Rasmus, und Maria Boström. “Renen får aldrig betesro”: Konsekvenser av Bolidens gruva och vägen i Stihkeområdet för Voernese sameby. Stockholm Environment Institute, Juni 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.008.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna rapport presenterar en studie av Voernese samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan i Stihkeområdet fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB mellan år 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på renskötsel och annan samisk markanvändning. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin och försöken till efterbehandling av gruvområdet utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och SEI. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport är på just Voernese samebys erfarenheter, gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Eftersom samebyn bedriver samrenskötsel i Stihkeområdet med Vilhelmina Södra sameby, på vars mark gruvverksamheten bedrevs, har samebyn påverkats både av direkta markförluster och betesskador från gruvområdet liksom andra störningarna under drifttiden. I nutid handlar de största konsekvenserna om påverkan från vägen som drogs i tidigare väglöst land och störningarna på renen från besöksnäringen. Detta har försvårat för renen att finna betesro, inneburit omfattande merarbete och ökade kostnader för samebyn vid samling och flytt, samt medfört stress och oro för samebyns medlemmar liksom även förlust av traditionell kunskap. Renskötseln försvåras även av kvarlämnade borrör och järnskrot från SGU:s provborrningar. Studien visar också hur samebyn exkluderades från beslutsfattandet när Bolidens gruva etablerades på 1970-talet och nu återigen har marginaliserats i samband med tillståndsprövningen för Vilhelmina Minerals planer för återupptagning av brytningen. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera en vanlig missuppfattning i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: att gruvindustri och renskötsel skulle kunna samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De bidrar också till en ökad förståelse för den omfattande påverkan som ett gruvprojekt, samt dess följdeffekter, kan ha på en grannsameby trots det att själva gruvområdet ligger utanför samebygränsen. I ett vidare perspektiv bidrar studien med ytterligare ett empiriskt baserat exempel på hur gruvbolag och stat marginaliserar samisk kunskap och missbrukar samebyars deltagande i miljöbedömningar. Dessa problem härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. Det hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar gjorts för att se över om den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. På kortare sikt skulle många förbättringar troligen kunna åstadkommas genom enskilda insatser för att adressera de problem som samebyn har i Stihkeområdet. Exempelvis skulle kommun och länsstyrelse kunna ingripa för att hantera de problem som besöksnäringen och friluftslivet orsakar och regeringen skulle kunna ge SGU i uppdrag att återställa tidigare prospekteringsverksamhet i Stihkeområdet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en mer genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit i Stihkeområdet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

NMR Publikation. Nordiska Gemenskaper - En vision för samarbetet. Nordisk Ministerråd, Oktober 2012. http://dx.doi.org/10.6027/nord2012-009.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Berjlund, David. Nordiska samarbetet för barn och unga. Nordisk Ministerråd, Juli 2014. http://dx.doi.org/10.6027/na2014-918.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

NMR Publikations. Handlingsplan för det nordiska jämställdhetssamarbetet 2011. Nordisk Ministerråd, September 2012. http://dx.doi.org/10.6027/anp2012-720.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Kløcker Larsen, Rasmus, und Maria Boström. “Låt renen få igen landet som det var”: Konsekvenser av gruvan och vägen på Stihken för Vilhelmina Södra sameby. Stockholm Environment Institute, Juni 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.007.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna rapport presenterar en studie av Vilhelmina Södra samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan på Stihken fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på samisk markanvändning, inklusive renskötseln. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin, och de faktiska utfallen av försöken till efterbehandling, utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och Stockholm Environment Institute. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport ligger på just Vilhelmina Södra samebys erfarenheter och gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Under drifttiden förorsakade gruvan stora direkta och indirekta markförluster, med störningar från brytningen och trafiken, damning på betet, blockering av det naturliga flyttstråket och förlust av stora delar av samebyns renar in i Norge eller in på grannbyarnas mark på svensk sida. I nutid handlar de största konsekvenserna om en omfattande störning från besöksnäringen på grund av vägen som drogs i tidigare väglöst land. Detta föranleder i sin tur stort betesbortfall; försämrad djurhälsa och kondition för renen; förhöjd arbetsbelastning, fysiska påfrestningar, och arbetsmiljörisker för renskötarna; ökade kostnader för renskötselaktiviteter; samt förlust av samiska kulturminnen, ökad psykisk påfrestning, försämrade möjligheter för samebyns unga att satsa på renskötseln, och förlust av traditionell kunskap. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera vanligt förekommande missuppfattningar i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: nämligen att gruvindustrin och renskötseln kan samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De visar också tydligt vem som har bäst kunskap att bedöma riskerna vid en gruvetablering: samebyn identifierade redan på 1960-talet, och det ganska så exakt, de risker som denna studie nu kunnat visa blivit verklighet medan försöken från statens representanter var långt mindre precisa. Exempelvis antog statens experter en total störningszon på 500 meter runt gruvområdet och 100 meter på bägge sidor om vägen. Detta står i stark kontrast till de störningszoner som samebyn faktiskt har upplevt, nämligen upp mot 10 kilometer för gruvan och 1,5 kilometer för vägen. Problemen härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. De hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i allra högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar som helst gjorts för att se över huruvida den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. Det finns flera sätt att åtgärda problemen i området vid Stihken. Exempelvis skulle regeringen kunna ge SGU i uppdrag att återställa området från tidigare prospekteringsverksamhet och kommun och länsstyrelse skulle i sin tur kunna ingripa för att hantera besöksnäringen och friluftslivet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit på området vid Stihken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!