Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Fördjupad kunskap“

Artikeln bidrar till fördjupad förståelse av lokala förutsättningar för skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag. En longitudinell fallstudie genomfördes av skolutvecklingsprocesserna i fem arbetslag på olika skolor som deltog i ett identiskt, externt utformat, utvecklingsprojekt. Projektet innebar en handledd lärandeprocess där lärarna förväntades utveckla gemensam kunskap och kompetens genom kollektiv reflektion, baserad på synliggjord praktik i form av kollektivt planerade och genomförda elevinterventioner. Interventionerna bestod i kartläggning av skolsvårigheter, filmade samarbetsbaserade lärar-elevsamtal och uppföljningar av dessa, med anpassningar i undervisning och elevarbete. Utfallet av projektet, såsom skattat av lärarna efter två år, varierade stort mellan skolorna. Variationen i utfall, trots att arbetslagen deltagit på jämförbara premisser och med likvärdigt tillförda resurser, är artikelns utgångspunkt. Intresset riktas mot lärarnas upplevelser i utvecklingsprocessen. Analysen bygger på kvalitativa processdata insamlade före, under och efter projektet. I tematisk analys urskildes tre aspekter av lärares upplevelser av tillit i skolutvecklingsprocessen som centrala; processtillit, kollegial tillit och kollektiv tillit. Övergripande processtillit och kollektiv tillit framstod som förutsättningar för arbetslagens uthållighet i utvecklingsarbetet. Kollegial tillit - tillitsfulla interpersonella relationer och professionellt förtroende lärarna emellan i arbetslaget - framstod som en särskild förutsättning för att lärares praktik skulle synliggöras, och att ett fördjupat kollektivt lärande därmed skulle kunna äga rum. Kollegial tillit och kollektiv tillit är begrepp som återfinns i organisationslitteraturen, medan processtillit är ett begrepp som artikeln förslår.

Den här artikeln handlar om synen på barns och ungas psykiska hälsa och bygger på en studie av diskussioner, information och kunskap om ungas psykiska hälsa i Läkartidningen under 1970-, 1990- och 2010-talen. Syftet med studien har varit att undersöka hur den psykiska ohälsan och psykosociala problem har förklarats, om frågor, problem och förklaringar har förändrats över tid samt hur flickors och pojkars ohälsa framställts. Ambitionen med studien har varit att nå en fördjupad kunskap om hur den medicinska kunskapen relaterat till den historiska kontexten och interagerat med andra politiska och samhälleliga diskurser. Bilden som framträder präglas av både kontinuitet och förändring. Det finns under perioden en genomgående och stabil uppfattning om dels en pågående ökning av psykiska besvär och psykosociala problem, dels en större utsatthet hos flickor. Det som förändras i den medicinska diskursen är framförallt vilka ohälsoproblem som tas upp samt förklaringarna till dem. Under 1970-talet finns en föreställning om att flickor är mer labila än pojkar och biologiska förklaringar till ohälsan förekommer. Gruppen barn och unga är förhållandevis homogen i texterna under 1970-talet. Ungdomar blir längre fram under undersökningsperioden en alltmer heterogen grupp med skilda ohälsouttryck, behov och utsikter. Medan man i de tidiga texterna beskriver hur ungas psykiska ohälsa ökar, oroas man i de senare decenniernas texter över att flickors psykiska ohälsa ökar. Ytterligare en förändring över tid är ohälsans uttryck i nya diagnoser, beteenden och symtom. Medan ohälsan under 1970-talet beskrivs i form av depressioner, huvudvärk och självdestruktivt beteende som kriminalitet och narkotika- eller alkoholmissbruk, observeras och beskrivs i högre utsträckning stressrelaterade problem med psykosomatiska uttryck från 1990-talet och framåt. En tydlig förändring är den nya uppmärksamheten kring levnadsvanornas betydelse för den psykosociala ohälsan. Nya och oroande levnadsvanor som stillasittande, skräpmat och tv/dataspelstid avslöjar också en utveckling och förändring av ungdomars fritidsvanor.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska förskolechefers användning av begreppet undervisning i förskolan. Genom en begreppshistorisk analys (Koselleck 2004) studeras relationen mellan den förväntanshorisont och de erfarenhetsrum som kan urskiljas i förskolechefernas uttryck. Det empiriska materialet består av ljudinspelade samtal inom ramen för en kompetensutvecklingsinsats om undervisning i förskolan och en enkätstudie där förskolechefer svarat på öppna frågor om undervisning med en uppföljande fördjupande intervju. Studien synliggör de förväntningar som förskolechefer laddar i undervisningsbegreppet, där undervisningsbegreppet ska börja användas samtidigt som verksamheten inte radikalt behöver förändras, utan som en av informanterna uttrycker sig, ”förgyllas”. Trots detta framgår det av studien att begreppet undervisning rymmer en rad spänningsförhållanden. Allra tydligast handlar det om hur det tidigare kollegiala ansvarstagandet nu utmanas av ett mer uppdelat ansvar. Detta öppnar sammantaget för framtida betydelseförskjutningar i undervisningsbegreppet såväl som möjliga förändringar i förskolans praktik.

Coronapandemin är en ny samhällskris som är sparsamt beforskad varför olika perspektiv på coronaviruset behövs. Denna artikel bidrar till att fördjupa kunskapen om barns uttryck om coronaviruset bland annat genom att analysera personalens beskrivningar av barns uttryck kring coronavirusets utbrott i Finland och Sverige i daghems- och förskolekontext i mars 2020. Det empiriska materialet består av 79 enkätsvar från personal i förskola och daghem. Begreppen deltagande och resiliens har använts som teoretisk bakgrund och dessa diskuteras i artikeln. Barnen visar på fyra olika former av deltagande i daghem och förskola. Artikeln bidrar till att sätta barns deltagande i relation till en samhällskris som coronapandemin samt visar på ett mångfacetterat deltagande. Resultatet av studien kan få implikationer både på förhållningssätt och arbetsmetoder i samband med kriser.

SammanfattningDenna studie fördjupar kunskapen i tidigare forskning om ledarskap i det didaktiska rummet, dvs. inramningen av aktuell undervisningssituation oavsett plats. Syftet var att (a) identifiera och klassificera mönster och trender om lärares ledarskap i det didaktiska rummet 1980-2013, (b) jämföra och diskutera resultaten, och (c) peka ut en framtida forskningsinriktning. Metoden är en systematisk litteraturöversikt (SLR) med en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att hälften av forskningen utfördes under 2006-2013. Resultaten visar också att lärarnas ledarskap är ett västerländskt fenomen som blivit alltmer relevant under senare tid. Dessutom finns det två frågor som kan kopplas till detta ledarskap: oklara gränser mellan olika typer av ledarskap och en sammanblandning av lärares personlighet och ledarstil. Detta understryker förekomsten av kontextuella och situerade didaktiska strategier samt flexibla ledarstilar i det didaktiska rummet. Studien visar förvisso på medvetenheten om olika didaktiska aspekter, men det saknas forskningsdesigner som införlivar den didaktiska komplexiteten.Nyckelord: didaktik; didaktiskt ledarskap; litteraturgranskning; lärares ledarskapAbstractThis study deepens our knowledge about research on leadership in the didactic room, i.e., the framing of the current teaching situation, regardless of its location. The objective was to (a) identify and classify patterns and trends concerning teachers’ leadership in the didactic room from 1980 to 2013, (b) compare and discuss the findings, and (c) point to a future research agenda. The method is a systematic literature review (SLR) with a quantitative and qualitative content analysis. The results revealed that half of the research on this topic was performed from 2006 to 2013. The results also show that teachers’ leadership appears to be a Western phenomenon that is becoming increasingly relevant in our time. Two issues could be linked to this leadership: the unclear boundaries between different types of leadership and confusion about teachers’ personalities and leadership styles. This underlines the importance of contextual and situated didactic strategies and flexible leadership styles in the didactic room. Even if this study shows that an awareness of different didactic aspects exists concerning teachers’ leadership, a comprehensive approach to designing studies that incorporate the didactic complexities is lacking.Keywords: didactic, didactic leadership, literature review, teachers’ leadership

Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör

Syftet med detta arbete är att undersöka hur slöjdlärare arbetar med elevers analys och värdering av den egna arbetsprocessen i slöjd. Undersökningen är gjord med kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer med förutbestämda frågor. Det jag vill undersöka är hur lärare arbetar med elevers värdering och analys av sin arbetsprocess. Märker lärarna att eleverna får en fördjupning i sina kunskaper eller är det ett nödvändigt ont? I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lrr 11) (2019, 251) står det att eleverna i slöjden ska ges möjlighet att analysera, värdera, observera och reflektera över sin egen kunskapsutveckling. Det färdiga föremåletär oftast det viktigaste för eleven men det är också ett resultat av engagemang, nya erfarenheter och nyvunna kunskaper. Jag upplever att elever ofta har svårt att sätta ord på det arbete som de utför med händerna. Man får inte glömma bort att den tysta kunskapen som finns inom oss också är en dimension av kunskap (Bohlin, 2009). Det som framkommit i min undersökning är att samtliga av de intervjuade slöjdlärarna låter sina elever skriva i någon form av loggböcker i slutet av varje lektion och att eleverna efter avslutat arbete skriver en längre redovisande text. Samtliga intervjuade slöjdlärare tycker att det är en viktig del av ämnet och det är viktigt att eleverna får tid till att värdera och analysera sitt arbete. Men den största fokus ska ligga på själva görandet. Hur vida eleverna utvecklar en fördjupad kunskap i sitt arbete med att värdera och analysera sin arbetsprocess är inte lärarna på det klara med. Visst sker det en utveckling men kanske inte i den omfattning som lärarna och Skolverket (2019) tänker att de ska uppnå.

I dagens samhälle förväntas medborgare ta ansvar för sin egen hälsa. Ett egenasnvar kräver kunskaper om hälsa. Hälsa är en del i skolämnet idrott och hälsa och kan vara en plattform att utveckla hälsokunskaper. Problemet med just hälsa är att begreppet upplevs oklart. Detta får betydelse för vad lärare anser som viktig kunskap och väljer att tolka in i den tillämpade hälsokundervisning. Därför är syftet med detta arbete att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa pratar om undervisning och begreppet hälsa för att främja ett livslångt lärande. Frågeställningarna som denna uppstats har avsikt att besvara är: På vilka sätt arbetar lärare med hälsa i ämnet idrott och hälsa? Hur gör lärare för att främja elevernas ansvar både för sin egen och andras hälsa? Studien bygger på data insamlat genom kvalitativa intervjuer genomförda med sex gymnasielärare i idrott och hälsa. Det insamlade materialet från intervjuerna mynnade sedan ut i ett trnskiberingsarbete följt av ett tolkningsarbete med en hermeneutisk ansats. Lärarnas olika erfarenheter och upplevelser av hälsoundervisning tolkas i studien med hjälp av begreppet "hälsolittercacitet" och "fördjupad kunskap". I resultatet framkommer det att lärare arbetar med hälsa men arbetssätten och innehållet varierar. Utvecklandet av teoretisk hälsokunskap, praktisk hälsokunskap och självmedvetenhet förekommer i större utsträcking än kritiskt förhållningsätt och medborgaransvar kring hälsofrågor som alla har betydelse för hälsolitteracitet. Detta kan vara problematiskt i den mån att undervisningen inte främjar elevernas utveckling av fördjupad i kunskap i hälsa. Fördjupad kunskap är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta ansvar både för sin och andras hälsa i samhället i stort. Ett möjligt redskap för att eleverna ska utveckla fördjupad kunskap kan vara att undervisningspraktiken utgå från hälsolitteracitet, för att försäkra sig om att alla delar på ett eller annat sätt behandlas.

Studiens syfte var att undersöka attityder till och intresse för utomhuspedagogik hos lärare som undervisar i NO-ämnena i grundskolans tidigare år och se i vilken utsträckning de använder sig av utemiljön i NO-undervisningen. Syftet var också att undersöka på vilket sätt utomhusundervisningen bedrivs och om lärarna anser att undervisning utomhus kan bidra till att eleverna får större förståelse av NO-ämnena. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kartläggande kvantitativ enkätundersökning i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att i stort sett alla lärarna har positiva tankar om utomhuspedagogik, men att det endast är ett fåtal lärare som regelbundet bedriver utomhusundervisning. Lärarna i undersökningen menar att utomhusundervisning främjar elevers förståelse för NO-ämnena och resultatet visar att skolgårdens miljö spelar roll för om lärarna bedriver NO-undervisning utomhus.

Begreppet historiemedvetande har länge varit en del av ämnesplanen för historia, men inte förrän 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det är ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvärld, sin historia samt ålägga perspektiv på framtiden. Men det är samtidigt problematiskt eftersom det är motsägelsefullt och svårtolkat. Därför är syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att använda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att använda film med historiskt tema är inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan återge de historiska händelserna exakt som det var. Film bygger alltid på samtida värderingar och formas efter kulturella maktstrukturer för att framföra ett visst syfte till publiken. Undervisningen måste därför utformas så att teorier kring film och pedagogik är i samförstånd med metoder som gör undervisningen begriplig, och man kan därigenom utvinna kunskaper. Arbetet resulterade i en planering för ett undervisningsområde kring Danmarks motståndsrörelse under andra världskriget, som inkluderar övningar som text- bild- och historiebruksanalyser för att undervisningen på olika sätt ska tillvarata filmers olika potential som kunskapskälla. Arbetsmetoderna kan vara en lämplig ingång för hur skolor kan arbeta för att utveckla elevers kunskaper och historiemedvetande.

Denna essä tar sin utgångspunkt i två självupplevda händelser som speglar varandra i form av kaosartat spring inomhus och strukturerad rörelseaktivitet utomhus. Händelserna skapar starka motsatta känslor inom mig och jag undrar varför jag anser att det ibland är okej att röra på sig och ibland inte.  Syftet med denna essä är att studera rörelse på förskolan utifrån olika perspektiv och utvinna kunskap om vad rörelse på förskolan innebär. Genom att undersöka flera olika perspektiv på rörelse har jag en vision om att skaffa mig tillräckligt med kunskap för att skapa bra förutsättningar för barns rörelse inomhus. Miljön ska locka alla individer oavsett kön och därför har jag även valt att undersöka vad tidigare forskning säger om pojkars och flickors rörelse. Frågorna som ligger till grund för studien öppnar upp för att distansera mig från dilemmat och skapa förståelse genom nya perspektiv. Hur ser jag på rörelse, hur ser andra på rörelse och vad kan ligga till grund för barnens kroppsliga uttryck för rörelse?   Essän syftar till att rikta blicken mot mig själv och mitt agerande i händelserna, vad jag gjorde bra och vad jag kunde ha gjort annorlunda. Genom att reflektera med en pendlande rörelse mellan teorier, mina tankar och mina händelser, försöker jag synliggöra vad som är min praktiska kunskap. Jag ställer mig kritisk mot den forskning som påstår att stora barngrupper är stressande för barn och vuxna, då min upplevelse av fenomenet är annorlunda. Min praktiska kunskap, baserad på mina två års erfarenheter med stora barngrupper, säger mig att med välorganiserade strukturer blir även detta ett framgångsrikt arbetssätt.   Essän i sig är en metod där jag genom att utgå från mina egna erfarenheter, reflekterar kring dessa med hjälp av andra teorier. Att skriva en essä handlar om processkrivande där jag undersöker ett fenomen ur flera olika perspektiv. Till grund för framskridandet av min studie ligger även hermeneutiken med sin tanke om att tolka meningen bakom och fenomenologin genom att se på ett fenomen så som det upplevs av människan som subjekt.
This essay is based on two self-perceived events that reflect each other in the form of chaotic indoor running and structured outdoor movement activity. The events create strong opposing emotions within myself and I wonder why I think that sometimes it is acceptable to move around and sometimes it is not.   The purpose of this essay is to study movement in preschool from different perspectives and extract knowledge about what movement in preschool means. By exploring multiple perspectives on motion, I strive to gather enough knowledge to create exemplary conditions for children's movement indoors. The environment should attract all individuals regardless of gender and therefore I have chosen to examine what earlier research says about boys and girls movement. The questions that form the basis for the study allow me to distance myself from the dilemma and create an understanding through new perspectives. How do I view movement? How do others view movement and what could be the underlying factors for the children's physical expression of movement?   The essay intends to look inwards at my thought processes and outwards at my actions in the events. What I did well and what I could have done differently? By reflecting continuously between theories, my thoughts and my events, I try to highlight my practical knowledge. I find myself critical of the research that says that large groups of children are stressful for children and adults, as my experience of the phenomenon is to the contrary. My practical knowledge, based on my two years of experience with large groups of children, tells me that with well-organized structures even large groups can be a successful approach.   The essay itself is a method whereby I start from my own experiences and then reflect on those experiences with the help of other theories. The essay itself is a writing process throughout which I examine a phenomenon from different perspectives. The underlying theoretical perspectives of my study are hermeneutics with the idea of interpreting the meaning behind the situation and phenomenology, by looking at a phenomenon as it affects humans as subjects.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp.
This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.

Antologin är en samlad redovisning av forskningsresultat från det fyraåriga VR-projektet Dekorerade interiörer i Hälsingegårdar - en holistisk studie av ett kulturhistoriskt världsarv (2014–2017). Målade och dekorerade interiörer och möbler samt mönstrade inredningstextilier under perioden 1700–1870 har undersökts med en kombination av metoder från såväl humaniora som naturvetenskap. Syftet har varit att få fram ny och fördjupad kunskap om färger, färgningen och andra råmaterial och tekniker som använts vid tillverkning av föremål och interiörer i Hälsingegårdar. Genom studien har ökad förståelsen för dåtidens lokala tillgången på råmaterial och råvaruhandel erhållits. Dessutom har detaljerad kunskap om interiörernas upphovsmän och -kvinnor genererats. Projektet tillför därmed ny kunskap för fortsatt undersökning av kulturella, sociala och ekonomiska sammanhang och förutsättningar för den inredningskultur som växte fram och formades i hälsingegårdar under 1700- och 1800-talen.

Bibliotek från olika sektorer – om det så är skol-, folk-, sjukhus- eller högskolebibliotek – vilar på en gemensam värdegrund där demokratisk kunskapsdelning och fri åsiktsbildning är centrala värden. Trots det sker det sällan kompetensöverföring och utbyte mellan personal i de olika sektorerna. Genom medel för kompetensutveckling från Region Skåne har åtta bibliotekarier från olika bibliotekssektorer haft möjlighet att lära känna varandras verksamheter och målgrupper. Projektet Möjligheternas bibliotek undersöker hur bibliotekarier genom ett ökat samarbete och en fördjupad kunskap om andra typer av bibliotek, kan underlätta medborgarnas tillgång till bibliotek genom det livslånga lärandet.