Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Förändrar kropp.
Dissertationen zum Thema „Förändrar kropp“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-30 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Förändrar kropp" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Marijam, Alimkhanova. „Kvinnors Upplevelser av bröstcancer : En kvalitativ ltteraturstudie“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104429.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Abstrakt Bakgrund: Bröstcancer är ett stort folkhälsoproblem. I Sverige orsakar denna cancerform näst flest dödsfall bland kvinnor efter hjärt- och kärlsjukdomar. Under 2017 avled totalt 1413 kvinnor i åldern 15 år och äldre i bröstcancer i Sverige. Sjukdomen för med sig starka emotionella reaktioner och upplevelser som berör kvinnornas livsvärld och förändrar den. Vården har ett ansvar för att inhämta nödvändig kunskap om hur kvinnor upplever denna sjukdom för att kunna bemöta dem på bästa sätt. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde en förändrad livsvärld i samband med bröstcancerdiagnosen. Kvinnorna var oroliga att överge sin familj och bekymrade för familjens framtid. Att upprätthålla den normala vardagen kändes viktigt. Kvinnorna upplevde en förändrad självbild och förlust av den kvinnliga identiteten då de förlorade håret och brösten. Stödet från omgivningen visade sig vara viktigt för att kvinnorna skulle få styrka att hantera vardagen. Slutsats: Att drabbas av bröstcancer upplevdes som en chock och krävde en omställning i livet. För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd krävs det en ökad förståelse för kvinnornas upplevelser av bröstcancer. Denna studie kan bidra till en ökad kunskap om kvinnors upplevelser och vara en resurs för sjuksköterskor i mötet med bröstcancerdrabbade kvinnor.
2
Armini, Antonia, und Söderlind Camilla. „EN förändrad KROPP, ETT förändrat LIV : Patienters upplevelser av att leva med stomi“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-37321.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Background: When patients suffer from sicknesses such as rectal cancer, Chrons disease and ulcerative colitis, then ostomies can be a course of treatment. Earlier research show that nurses lack knowledge to be able to care for patients with ostomies while expected to have an important role in the patients’ well-being. Problem: Lack of knowledge from the general nurse about ostomy care impacts patients since their lives are affected by living with a stoma. Aim: To describe patient´s experiences of living with a stoma. Method: A literature review based on ten qualitative scientific articles with descriptive synthesis. Results: Experiences shown in the results were divided into three themes: “Emotionell influence”, “Changes in everyday life” and “Acceptance of living with a stoma”. Out of these themes came six subthemes: “To feel worry”, “To feel frustration”, “To feel shame”, “To live with a changed body”, “To be limited physically in one´s life”, “To lose control”. Conclusion: Life with a stoma brings daily changes and influences the patients emotional state in relation to their body and their new situation. These experiences can in their turn evolve and patients can come to accept the stoma over time. Patients experiences a lack of information concerning ostomy care and support in living with a stoma. The results show that patients due to their ostomy experience suffering related to illness, to care, and to life.
3
Kevin, Sirpa, und Susanne Öberg. „Upplevelsen av en förändrad kropp efter obesitaskirurgi : En litteraturöversikt“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12281.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Fetma är ett globalt problem med stora kostnader som följd, men orsakar också stort lidande för den enskilde individen. Komorbiditeten med fetma är omfattande både fysiskt och psykiskt. Eftersom forskning visar att obesitaskirurgi är den behandling som bäst leder till hållbar viktnedgång erbjuds många patienter varje år att göra en obesitaskirurgi. Syftet med denna litteraturöversikt är att studera patienters upplevelse av kroppen efter obesitaskirurgi ur ett helhetsperspektiv. För detta har modell enligt Friberg (2012, ss.133-143) använts. Tio artiklar analyserades, dessa var både kvalitativa och kvantitativa för att få ett så innehållsrikt resultat som möjligt. Resultatet visar på hopp om framtiden hos patienterna genom upplevelse av ökad fysisk förmåga och hopp om minskad komorbiditet som möjliggör hållbar hälsa. Hoppet om hållbar hälsa motiverar deltagarna till nya hållbara beteendemönster. Den snabba kroppsförändringen gör att deltagarna får svårt att relatera till den nya kroppen både fysiskt och psykiskt. Överskottshuden som är ett resultat av obesitaskirurgin leder till ökat fysiskt och psykiskt lidande. Tolkningar av kroppens nya signaler gör att förändrade kost och matvanor efter obesitaskirurgi är nödvändiga. Med en förändrad upplevelse av den nya kroppen beskriver deltagarna ökad självkänsla, självkännedom och självacceptans. Diskussionen innefattar och lägger stor vikt på nödvändigheten av ökad information, fortsatt stigmatisering men också patienters ökade livskvalitet och självkänsla. Denna litteraturöversikt kan hjälpa sjuksköterskan i sitt arbete med att förbereda och följa upp patienter som genomgått obesitaskirurgi.
4
Mohamed, Saleban Sainab, und Fadumo Osman. „Min förändrade kropp : Patienters kroppsuppfattning efter en fetmaoperation“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33122.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I Sverige har frekvensen av fetma fördubblats sedan 1980-talet och fortsätter att öka. Individer med fetma tenderar att ha en negativ kroppsuppfattning i större utsträckning än normalviktiga personer. Patienters kroppsuppfattning efter fetmaoperation är komplex och är ett mindre utforskat område som behövs belysas. Syftet var att belysa vuxna patienters kroppsuppfattning efter en fetmaoperation. En allmän litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar användes i resultatet. I resultatet framkom tre teman och fem kategorier. Följande teman var; Kroppsuppfattning relaterat till viktförlust, kroppsuppfattning relaterat till överflödig hud samt kroppsuppfattning relaterat till omgivningen. Kategorierna var; Den egna kroppen uppfattades positivt, den egna kroppen uppfattades negativt, överflödig hud uppfattades positivt och negativt, överflödig hud orsakade skamkänslor samt positiv och negativ verbal respons från omgivningen. Resultatet visar att fetmaoperationens påverkan på patienters kroppsuppfattning är individuell. Det behövs vidare forskning för att avgöra de bakomliggande orsakerna till att vissa patienter får en positiv kroppsuppfattning medan andra präglas av en negativ kroppsuppfattning postoperativt. Fortsatt forskning kan underlätta sjuksköterskor identifiering av patienters individuella behov i avsikt att utföra hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder.The incidence of obesity has doubled in Sweden since 1980 and is still increasing. Individuals with obesity tends to have more of a negative body image than individuals with normal weight status. The body image of patients that have undergone bariatric surgery is complex and has not sufficiently been researched, therefore clarification is needed. The aim was to illustrate an adult patient’s body image after a bariatric surgery. A litterature study was conducted and ten scientific articles were used as a basis for the results. Three themes and five categories emerged. The themes were; Body image related to weight loss, Body image related to excessive skin and Body image related to ones surrounding. The categories were; The own body was percieved positively, The own body was percieved negatively, Excessive skin was percieved positively and negatively, Excessive skin caused feelings of shame and Positive and Negative verbal response from ones surrounding. The result shows that bariatric surgery’s impact on the patient’s body image is individual. Further scientific research is needed to determine the underlying causes to why some patients’ acquires a positive body image and to why other patients’ acquires a negative body image. Further research can help nurses to identify the patients’ individual needs in order to implement health promoting nursing interventions.
5
Ahlberg, Sofia, und Sofie Andersson. „En förändrad kropp – ett anpassat liv : Att leva med kolostomi“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-72457.
Der volle Inhalt der Quelle
6
Stockborn, Nathalie, und Elin Svanteson. „Kvinnors upplevelse av en förändrad kropp efter mastektomi : en litteraturöversikt“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3778.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund Varje år diagnostiseras 2,1 miljoner kvinnor världen över med bröstcancer. Mastektomi är en av de vanligaste behandlingarna vid bröstcancer, som innebär att hela eller delar av bröstet avlägsnas kirurgiskt. Vanliga psykosociala och kroppsliga reaktioner vid bröstcancerbehandling är fatigue, ångest och depression, lymfödem, neuropatisk smärta och påverkad sexualitet. Sjuksköterskans primära uppgift vid omvårdnad innan mastektomi är att informera kvinnan och stötta henne i valet av mastektomi. Efter genomförd mastektomi är fokus på att hjälpa kvinnan få tillbaka kontrollen över sitt liv. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser av en förändrad kropp efter mastektomi. Metod Metod för denna studie var litteraturöversikt. I litteraturöversikten har 15 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderats, av både kvalitativ och kvantitativ ansats analyserats enligt integrerad analys. Resultat Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Dessa kategorier var följande; Hantering av den förändrade kroppen: Reaktioner på den förändrade kroppen och Vägen till en ny kroppsidentitet. Betydelsen av sociala relationer: Familjens roll, Betydelsen av partnerskap och intimitet och Förändrad sexualitet. Betydelsen av yttre faktorer: Betydelsen av tiden efter mastektomi och Betydelsen av typen av genomförd mastektomi. Slutsats Resultatet i denna litteraturöversikt visade på att kvinnors kroppsbild och sexuell hälsa var två beroende variabler som hade möjlighet att påverka varandra både positivt och negativt. Den förändrade kroppen efter mastektomin påverkade kvinnornas känsla av kvinnlighet och deras kvinnliga identitet. Att se sig själv och vara naken gjorde kvinnorna obekväma, både i ensamhet och i sällskap med deras partner. Kvinnors kroppsbild blev mycket påverkade av omgivningens åsikter vilket bidrog till att kvinnorna försökte kompensera för det förlorade bröstet genom att exempelvis förändra sin klädstil. Svårigheterna att acceptera och se sin nya kropp ledde till att kvinnors sexuella och intima stunder med deras partner minskade och den minskade närheten ledde i sin tur till att kroppsbilden förvärrades ytterligare.
7
Hermansson, Hanna, und Sandra Eskilsson. „Kvinnors upplevelser efter mastektomi : Att anpassa sig till en förändrad kropp“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20296.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Varje år drabbas ungefär 7000 kvinnor av bröstcancer i Sverige och siffran verkar öka. Vid bröstcancer är det vanligt förekommande med någon form av kirurgi, exempelvis mastektomi som innebär att ett eller båda brösten avlägsnas. Förlusten av ett bröst resulterar i en oundviklig kroppsförändring som kan beröra såväl kvinnligheten som sexualiteten och identiteten. Kvinnorna kan uppleva sig stigmatiserade till följd av den förändrade kroppen och ett lidande uppstår. Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av den förändrade kroppen efter mastektomi samt deras väg mot anpassning. En litteraturöversikt av kvalitativa studier genomfördes för att belysa problemområdet. Studierna inkluderade kvinnor i åldrarna 25-77 som samtliga hade genomgått bröstkirurgi till följd av bröstcancer. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys kunde vi urskilja tre kategorier: Att stå inför fullbordat faktum, Bröstet som symbol och Att hantera situationen. Resultatet visar att förlusten påverkade kvinnorna negativ och de upplevde en känsla av att inte längre vara kvinnliga och önskvärda inför deras partner. Dessutom påverkades känslan av normalitet och kvinnorna verkade vara överens om att en bröstprotes eller bröstrekonstruktion var nödvändig för att undvika stigmatisering. Kvinnorna hade till en början svårigheter att anpassa sig till den nya kroppen men med tiden kunde de uppleva förändringen som en positiv erfarenhet. En bredare kunskap hos allmänsjuksköterskor behövs för att både pre- och postoperativt kunna ge professionellt stöd och vägledning för den utsatta kvinnan.Program: Sjuksköterskeutbildning
8
Erlin, Michelle, und Cecilia Länström. „Patienters erfarenheter av att leva med en förändrad kropp efter stroke“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65303.
Der volle Inhalt der Quelle
9
Pettersson, Emilia, Victoria Frej und Linda Carlsson. „En förändrad kropp : Upplevelser av att leva med stomi- En litteraturöversikt“. Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30327.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: I Sverige lever ca 25 000 personer med någon form av stomi. En stomioperation innebär en stor förändring för individen och kan därför tänkas påverka hela dennes livsvärld. Personer med stomi tycks också må sämre än andra. Trots detta finns begränsad forskning kring upplevelser av att leva med stomi. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelser av att leva med stomi. Metod: En litteraturöversikt gjordes för att svara på syftet. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsychInfo. Funna artiklar kvalitetsgranskades och 16 stycken analyserades i resultatet enligt Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: Personerna med stomi upplevde känslor av skam, samt rädsla för att vara annorlunda och inte passa in i samhället. Stomin skapade hinder och begränsningar som påverkade vardagen. Till exempel beskrevs praktiska bekymmer som läckage, samt påverkan på intimitet och sexuella relationer. Detta ledde till en känsla av kontrollförlust och påverkade det psykiska välbefinnandet. För att kunna återta kontrollen över livet krävdes att personerna accepterade situationen så som den var och anpassade sig efter de nya förutsättningarna. I denna process beskrevs stöd från närstående och vårdpersonal som viktigt. Slutsats: Förändringar som följer då en person erhåller en stomi påverkar personen såväl fysiskt som psykiskt. Sjuksköterskan behöver mer kunskap kring dessa personers psykologiska upplevelser för att kunna stödja och bekräfta de känslor och erfarenheter denna grupp har.
10
Andersson, Caroline, und Malin Haage. „Hur patienter med stomi upplever sin förändrade kropp : En litteraturlöversikt“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16826.
Der volle Inhalt der Quelle
11
Norrman, Matilda, und Isabell Skott. „En förändrad kropp : Patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17584.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Njurtransplantation är den mest förekommande formen av organtransplantation i Sverige och är den effektivaste behandlingen mot terminal njursvikt. Njurtransplantation innebär en högre livskvalitet jämfört med behandling med hemodialys. Sjuksköterskan ger patienten stöd och undervisning efter transplantationen vilket ger förutsättningar att minska lidande och ge en upplevelse av hälsa för patienten. Sjuksköterskan kan möta njurtransplanterade patienter inom alla delar av sjukvården. Syftet är att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure. En litteraturstudie enligt Axelsson (2012) med både kvalitativ och kvantitativ forskning valdes som metod. Nio artiklar analyserades. I resultatet beskrivs tre teman: Kroppen och den nya njuren, Tacksamhet och Ansvar, Ökad livskvalitet och rädsla att förlora den. De njurtransplanterade patienter upplever en förändrad kropp som fungerar igen med den nya njuren samtidigt som det innebär en balansgång mellan hälsa och sjukdom. Känslor av tacksamhet och ansvar följer med det nya livet. Den njurtransplanterade patienten upplever lycka över att bli transplanterad och frihet från dialys men en rädsla att förlora njuren finns alltid närvarande. Livet med en ny njure upplever den njurtransplanterade patienten som en stor förändring av den levda kroppen och en övergång från sjukdom till hälsa. En hälsa som patienten upplever ställer krav på att patienten tar ansvar för att sköta om sig. Njurtransplanterade upplever ofta att deras kropp inte tillhör dem själva och att de har ett begränsat inflytande över sin vård, då de är bundna till sjukvården för resten av livet. För att skapa en god vårdrelation bör sjuksköterskan vara lyhörd för patientens känslor efter njurtransplantationen och ha en förståelse för att den njurtransplanterade patienten har både positiva och negativa känslor.Program: Sjuksköterskeutbildning
12
Sarfve, Sofie, und Sophie Karlsson. „Att leva med en tarmstomi : En litteraturstudie“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24623.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under 2015 i Sverige, uppskattades det finnas cirka 43 000 personer som levde med en tarmstomi. Att få en stomi kan vara livsomvälvande och det kan vara förenat med osäkerhet. Det finns olika sorter av tarmstomier där alla kan ge olika komplikationer som kan påverka personen i vardagen. Syftet är att belysa hur det är för vuxna personer att leva med en tarmstomi. Metoden som använts under examensarbetet är en litteraturöversikt där nio artiklar granskats och resulterar till litteraturstudiens resultat. Resultatet består av tre teman och sju underteman. Resultatet visar tydligt att livet med stomi är både en fysisk och psykisk process att bearbeta. Majoriteteten av stomibärarna upplever läckage och hudskador som en negativ konsekvens. En vanlig komplikation av stomioperationen är bråck, vilket påverkar den sexuella njutningen. Tarmstomin leder också till osäkerhet att vistas i sociala sammanhang, då stomibärarna upplever en rädsla att stomin ska synas. Slutsatsen är att vårdandet av personer med stomi kommer att gynnas om kunskapen ökar hos sjuksköterskorna, vilket leder till ett bättre preventivt arbete om hur det är att leva med en tarmstomi.
13
Johansson, Robyn, und Tilda Ottosson. „En förändrad livsvärld och levd kropp efter viktoperation : En litteraturstudie om upplevelser av viktnedgång“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45115.
Der volle Inhalt der Quelle
14
Agorastos, Marika, und Veronica Friman. „Kvinnors upplevelser av en förändrad kropp i samband med en mastektomi : En kvalitativ litteraturöversikt“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16881.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Bröstcancer är en vanlig cancersjukdom hos kvinnor. Kvinnorna genomgår olika behandlingar varav en är mastektomi. Borttagandet av hela bröstet/brösten medför flera omställningar som påverkar kvinnligheten, sexualiteten och kroppen samt hela kvinnornas livsvärld. Sjuksköterskan har en uppgift att stötta kvinnor med bröstcancer genom diagnos och behandling i samband med omvårdnaden. Syfte: Syftet med den här litteraturöversikten var att belysa kvinnors upplevelser vid en mastektomi. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio stycken kvalitativa artiklar som blev analyserade. Resultat: Kvinnorna upplevde att mastektomin påverkade deras sätt att se på sig själva. Mastektomin ledde till ett undvikande beteende och de hade svårt att acceptera den nya kroppen. Den förändrade kroppen påverkar kvinnorna i de intima relationerna samt i de sociala relationerna vilket resulterade i ett lidande. Kvinnorna upplevde att kroppen hade svikit dem och de hade svårt att både se och röra vid sig själva. Kvinnligheten förändrades och kvinnorna fick läras sig att acceptera sin nya förändrade kropp. Slutsats: Mastektomin påverkade mer än bara kvinnans kropp fysiskt, det påverkade även kvinnan psykiskt. Känslan av att vara kvinna förminskades då de blev mastektomerade. Kvinnans hela livsvärld påverkades i samband med mastektomin och resulterade i ett livslidande.Background: Breast cancer is a common cancer among women. Women undergo several different treatments and mastectomy is one of them. The removal of the entire breast/breasts causes several changes which affect womanhood, sexuality and the body as well and the women´s entire world of being. The nurse has a task too support women with breast cancer through the diagnosis and treatments in connection with nursing. Aim: The aim of this literature study was to illuminate women´s experiences around a mastectomy. Methods: Literature review based on ten qualitative articles that were analyzed. Results: Women felt that mastectomy affected their way of looking at themselves. Mastectomy led to avoided behavior and they had a hard time accepting the new body. The changed body affected women in the intimate relations and in social relations which resulted in a suffering. The women felt that the body had failed them, and they had difficulties to both see and touch themselves. Femininity was changed and women had to learn to accept their new changed body. Conclusion: Mastectomy affected more than just the woman’s body physically, it also affected the woman mentally. The feeling of being a woman was reduced when they undergo mastectomy. The woman´s entire world of being was affected in connection with the mastectomy an resulted in lifelong suffering.
15
Jukkola, Henna, und Johanna Samuelsson. „Ett förändrat liv : Människors livserfarenheter efter en hjärtinfarkt“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19206.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Varje år drabbas cirka 35000 svenskar av hjärtinfarkt varav 11000 dör. Det är lika många dödsfall bland kvinnor som män. Patienter som drabbas av sin första hjärtinfarkt är med om en upplevelse som innebär att livet förändras ur många perspektiv. Det är därför viktigt med kunskap gällande de mentala reaktioner som uppkommer för att kunna möta patienten i hans tankar och känslor och på så vis ge en vård som präglas av trygghet. Syftet med studien är att beskriva patienters erfarenheter av livet efter en hjärtinfarkt. Metoden som används i studien är en innehållsanalys enligt Evens modell av åtta utvalda kvalitativa artiklar. Livet efter en hjärtinfarkt präglas av kognitiva aspekter, såsom rädsla för döden och hur livet ska fortskrida. Att hålla det inom sig kan för vissa handla om förnekelse, medan det hos andra handlar om att gå vidare i livet. Många upplever att de får en ny roll efter en hjärtinfarkt. Både att självbilden förändras och att man upplever sig annorlunda behandlad i sociala relationer. Olika strategier skapas för återhämtning. Dessa ser olika ut i fråga om vilka förändringar man gör i livet. Det är viktigt med ett bra stöd av omgivningen för att komma tillbaka till ett normalt liv. Då många anser sig dåligt informerade av vårdpersonalen angående hjärtinfarkt och även upplever ett bristande emotionellt stöd uppstår ett vårdlidande. Kanske förhindras rädsla genom att vara mer lyhörd för patientens informationsbehov och förbättra vårdrelationen. Sjuksköterskan ska skapa ett tryggt möte, där patienten vågar ställa frågor.Program: Sjuksköterskeutbildning
Uppsatsnivå: C
16
Henningsson, Anna, und Marie Markgård. „En förändrad frihet i livet : Patientens emotionella upplevelser efter stroke“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24610.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Stroke är en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning hos vuxna i Sverige idag. Funktionsnedsättningen kan vara av olika karaktär och påverkar den drabbade människan i sin helhet och sammanhang. Psykiska besvär till följd av stroke är vanligt då livet plötsligt förändras efter händelsen. I denna studie har de emotionella upplevelserna efter stroke undersökts. Detta gjordes genom en litteraturöversikt där 10 artiklar granskades och analyserades, varav sju av kvalitativ ansats respektive två av kvantitativ ansats och en i kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen utmynnade i en beskrivning av de vanligaste emotionella reaktionerna, upplevelsen av förändrad livskvalité samt upplevelsen av den förändrade kroppen och det förändrade “jaget”. Sammanfattningsvis tycks emotionella upplevelser vara starkt kopplat till den förändrade kroppen och dess påföljder såsom begränsningar i det dagliga livet. Faktorer som verkar hjälpa individen i återhämtningsprocessen är god information av hälso- och sjukvården, sociala relationer, rehabilitering samt anpassning och acceptans.
17
Lundén, Louise, und Julia Åkesson. „En brännskadad kropp och vägen tillbaka : En litteratur studie ur ett patient- och närståendeperspektiv“. Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4476.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Background: Being subjected to an extensive burn injury affects the victim´s physique, social life and its psyche. A burn injury can be determined as a trauma. Burn injuries often make the patient suffer from pain, anxiety and lack of a social life. Sister Callista Roy´s theory was used to analyze the result of the study. One of her goal is to promote the adaptive function of self-perception. Aim: The aim of this literature review was to describe how patients with extensive burns and their families experienced the return to daily life. Method: This literature review is based on four qualitative and four quantitative scientific articles. Results: The results showed that family support played a major role in the patient´s life after the burn injury, it is important for the further rehabilitation. Burned patients use different coping strategies to solve this particularly traumatic situation. Several of the burn victims experienced an altered self-image as a burn injury changes the appearance. Many felt that it restrained them from participating in social contexts. Result is based on three different themes: I and myself, I together with my family and I together with the society. Conclusion: Patients and their family adapt to changes in their daily life different. Development of strategies was important to be able to return to daily life. Therefore, it is important for nurses to provide information on different strategies.
18
Bennberg, Evelina, und Sandra Erlandsson. „Hur förändras livsvärlden efter en plötslig amputation? Ett patientperspektiv“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19664.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I Sverige amputeras cirka 2500 personer varje år, 80 procent av dessa beror på cirkulationsrubbningar, andra orsaker kan vara trauma eller olycka. Vi lever genom våra kroppar och när kroppen förändras kommer även livsvärlden att förändras. När en person genomgår en plötslig amputation påverkas personens välbefinnande och det blir också en omtumlande upplevelse att tvingas in i en ny livssituation, då arbetsliv, sociala livet och personliga livet påverkas av skadan. Då sjuksköterskans uppgift är att främja patientens hälsa och minska dennes lidande, är det viktigt att han/hon vet hur det är att ha drabbats av en plötslig amputation och hur patientens livsvärld har förändrats. Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter upplever att livsvärlden förändrats efter en plötslig amputation. En kvalitativ litteraturstudie användes som metod för att få en ökad förståelse för det valda fenomenet. Resultatet presenteras i teman och subteman, dessa visar på att en person som drabbats av plötslig amputation genomgår en fysiskt och psykisk förändring, personen måste lära sig att anpassa sig till detta. Personerna som genomgått en amputation använde olika strategier för att hantera det som inträffat, exempelvis; träffa och samtala med andra som genomgått amputation eller söka stöd hos anhöriga. Det som var viktigast för alla informanterna var att uppfattas som normala av omgivningen och de ville inte bli stämplade som ett handikapp. En viktig del i detta var att ha en välanpassad protes. I diskussionen ges praktiska implikationer samt förslag på nya forskningsfrågor.Program: Sjuksköterskeutbildning
19
Nordström, Josefine, und Svensson Lisen Isaksson. „Patienters upplevelser av palliativ vård : En litteraturstudie“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-71833.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Palliativ vård är ofta vård i livets slutskede och är inte en kurativ metod utan syftar till att ge livskvalité i livets slutskede. Detta genom att tidigt identifiera och bedöma omvårdnadsbehov samt smärt- och symtombehandling. Hälso- och sjukvårdspersonal ska bevara patientens integritet och respekt genom god omvårdnad, vilket gör att människovärdet bibehålls vid den palliativa vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård. Litteratursökningen skedde i två databaser. Därefter valdes studier ut för kvalitetsgranskning vilket resulterade i tolv stycken vetenskapliga studier som sedan skulle ingå i litteraturstudien. Analysen skedde med metod enligt Graneheim och Lundman (2004) för kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Vikten av att bli sedd och hörd för att få individuella behov tillgodosedda, Att bibehålla sin värdighet i samband med en förändrad livssituation och Att förbereda sig inför döden utan att tappa hoppet. Slutsatsen var att patienter upplevde ett behov av att bli sedd och hörd och att få alla sina individuella omvårdnadsbehov tillgodosedda. Vidare forskning i ämnet palliativ vård kan vara att öka kunskapen kring hur man talar om döden som en naturlig del av livscykeln. Detta för att skapa en trygghet för patienten.
20
Moradi, Ester, und Avina Kazemihovasin. „Leva med en förändrad kropp : En litteraturstudie som beskriver hur det kan vara att leva med en stomi“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-41811.
Der volle Inhalt der Quelle
21
Bolinder, Emma, und Sandra Andersson. „Att känna sig sexuell i en förändrad kropp : En litteraturöversikt om upplevelser av sexualitet efter en stomi-operation“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6707.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Att få en stomi innebär en livsomställning där personen måste ändra på tidigare levnadsvanor. Människan måste anpassa sig till sin nya kroppsbild. Kroppsbilden, livskvaliteten och sexualiteten kan påverka varandra. Studier visar att sjuksköterskor saknar kunskap inom området sexualitet och att det upplevs svårt att prata med patienter kring detta. Syfte: Att belysa sexualiteten hos människor som lever med tarmstomi. Metod: Metoden till denna studie var en litteraturöversikt med tio stycken kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs modell i tre steg. Resultat: Litteraturöversiktens resultat är uppdelad i tre huvudteman och tre underteman. Det första huvudtemat är Kroppsliga upplevelser relaterat till sexualitet. Det andra huvudtemat är Förändrad kroppsbild relaterat till sexualitet. Det tredje huvudtemat är Sociala upplevelser relaterat till sexualitet med tre underteman: Rädsla för att uppfattas annorlunda, Upplevelser i mötet med vårdpersonal och Att vara intim med andra. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Callista Roys omvårdnadsteori om adaption. Patientens behov av stöd från vården efter en stomi-operation belyses samt hur det upplevs ur ett sjuksköterske- och samhällsperspektiv.Background: To get a stoma involves a life setting where the person has to change previous living habits. The person must adapt to the new body image. Body image, quality of life and sexuality can affect each other. Studies show that nurses lack knowledge in the area of sexuality and that it is difficult to talk with patients about it. Aim: To illustrate the sexuality of patients living with a bowel stoma. Method: The method of this study was a literature review with ten qualitative and quantitative scientific articles analysed according to Fribergs model in three steps. Results: The results of the literature review are divided into three main themes and three sub-themes. The first main theme is Bodily experiences related to sexuality. The second main theme is Changed body image related to sexuality. The third main theme is Social experiences related to sexuality with three sub-themes: Fear of being perceived differently, Experiences in the meeting with healthcare professionals and Being intimate with others. Discussion: The result is discussed based on Callista Roy's nursing theory about adaption. The patient's need for support from the care after a stoma operation illustrates and how it is perceived from a nursing and social perspective.
22
Nordin, Nils, und Caroline Tegerstrand. „Stomi och sexualitet : En litteraturstudie om stomiopererades upplevelser av sin sexualitet“. Thesis, Röda Korsets Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-480.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Mellan 20000 och 25000 personer beräknas leva med stomi i Sverige. Dessa patienter har olika bakgrundsproblematik där tarm-och urinblåsecancer samt inflammatoriska tarm-sjukdomar är vanligast förekommande. En stomi leder till förlorad kontroll över eliminationen, förändrad kroppsuppfattning och generellt även till fysisk sexuell dysfunktion. Sexualitet är en central del i människans liv och människan har behov av att uttrycka sig sexuellt genom hela livet oberoende av sjukdom. Dock har det visat sig att sjuksköterskan pratar om sexualitet i allt för liten utsträckning. Syfte: Syftet var att beskriva stomipatienters upplevelse av sin sexualitet i relation till en förändrad kropp. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes på tio artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ur de studerade artiklarna framkom fyra övergripande kategorier kring patienternas upplevelse av sin sexualitet i relation till den förändrade kroppen: (1) förändrad identitet, (2) rädsla och oro, (3) att känna sig begränsad samt (4) försoning. Slutsats: Denna studie visar att de förändringar som en stomi innebär generellt påverkar sexualiteten negativt hos patientgruppen. Klinisk betydelse: Sjuksköterskan bör ge stöd, information och tillsammans med patienten och eventuell partner utveckla strategier att hantera de problem som individen upplever.Background: An estimated number of 20,000 to 25,000 persons in Sweden live with a stoma. These patients have different medical histories that lead to the stoma, where intestinal and urinary bladder cancers together with inflammatory bowel diseases are the most common. A stoma leads to the loss of control over the elimination, an altered body image, and generally physical sexual dysfunctions. Sexuality is a central part of human life and people have a need to express their sexuality throughout their lives, regardless of diseases. However, studies have found that nurses talk too little about sexuality. Purpose: The purpose of this study was to describe stoma patients’ experiences of their sexuality in relation to an altered body. Method: An integrative review methodology was conducted on ten papers. Findings: Four broad categories emerged from the data: (1) altered identity, (2) fear and anxiety, (3) sense of limitation, and (4) reconciliation. Conclusion: This study shows that a stoma generally influences the sexuality negatively in the patient group. Clinical implications: The nurse should be supportive, give information, and together with the patient and, if present, his or her partner develop strategies to deal with the problems that the individual experience.
23
Andreasson, Martin, und Helen Hilmersson. „Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer : En litteraturstudie“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19375.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, så många som en av tio kvinnor kommer att drabbas under sin livstid. Bröstcancer är en sjukdom som påverkar dessa kvinnor både kroppsligt och själsligt och detta innebär stora förändringar i kvinnornas livsvärld. Förutom en omfattande medicinsk behandling med ofta svåra biverkningar så innebär sjukdomen även mycket existentiellt lidande med mycket ångest, rädsla och oro. För att kunna möta de här kvinnornas specifika behov av vård och omtanke, är det viktigt att som sjuksköterska kunna förstå kvinnornas upplevelser, tankar och känslor kring att leva med bröstcancer, vilket också är syftet med detta arbete. Metoden som använts för att uppfylla syftet har varit litteraturstudier i form av självbiografier. Fyra stycken biografier användes. För analys av litteraturen användes en modell för manifest kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen valdes då den utvecklats just för analys av stora textmassor så som biografier, dagböcker eller intervjumaterial. Analysen resulterade i att 5 huvudkategorier och 16 underkategorier kunde utkristalliseras ur innehållet i litteraturen. De 5 huvudkategorierna är; Kvinnans upplevelse av sorg, upplevelsen av en förändrad kropp, att uppleva rädsla, att uppleva stöd samt mötet med vården. Dessa kategorier med sina underkategorier ger en helhetsbild och sammanfattning av de upplevelser som kvinnorna beskrev i biografierna. I diskussionen görs en fördjupning i de delar av resultatet som anses ha extra stor betydelse för arbetet inom vården. De ämnen som tas upp är den förändrade livsvärlden, behovet av information, vikten av ett bra vårdmöte samt praktiska implikationer för sjuksköterskor.Program: Sjuksköterskeutbildning
24
Forsberg, Lisa, und Niklas Mobäck. „Att vara eller att inte vara - en man : En litteraturöversikt över hur mäns manliga identitet förändras vid prostatacancer“. Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-3963.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i västvärlden. Sjuksköterskan har till uppgift att stötta, vägleda, samt säkerställa att given information uppfattats korrekt, för att män med prostatacancer skall kunna fatta rationella beslut rörande eventuell behandling. Tidigare forskning visar att maskulinitet är ett komplext begrepp som kan ses ur olika vinklar och perspektiv. Upplevelsen av manlighet är en viktig komponent att ta hänsyn till i vården av patienter med prostatacancer. Syfte: Att beskriva hur män med prostatacancer upplever att sjukdomen och behandlingen påverkar deras kropp och manliga identitet. Metod: Denna litteraturöversikt baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats. De vetenskapliga artiklarna hämtades från databaserna Cinahl with fulltext, och PubMed. Resultat: Resultatet bildar fem huvudteman: Behandlingens påverkan på mäns upplevelse av manlighet beskriver behandlingarnas biverkningar såsom impotens, förlust av libido och sexuella fantasier, mäns feminiserade kropp, samt hur dessa förändrade kroppsegenskapernas påverkade den manliga identiteten. Behandlingens påverkan på miktionen, rör biverkningarna inkontinens och miktionsproblematik och dess inverkan på mannens vardagliga liv. Mäns hantering av känslor och den förändrade kroppen beskriver hur män hanterade den nya livssituationen de ställts inför. Förändringar av mäns relationer och manlighet beskriver hur prostatacancer och behandlingar påverkade männens relationer till kvinnor och andra män, vilket i sin tur påverkade deras upplevelse av manlighet. Diskussion: Diskussionen utgår från Dahlberg och Segestens teori om ”den levda kroppen”. Ur detta perspektiv diskuteras hur den manliga identiteten påverkas av prostatacancer och dess behandlingar. Vidare diskuteras vikten av att se mannen som en individ med unika egenskaper och upplevelser, för att sjuksköterskan därigenom skall kunna ge relevant information och hjälpa mannen att finna strategier att hantera dessa förändringar.Background: Prostate cancer is the most common type of cancer for men in the Western world. Nurses’ task is to support men who suffer from prostate cancer and to make sure they understand important information that’s been given, so that these men can make rational decisions concerning their eventual treatment. Further, previous research describes masculinity as a complex concept which can be viewed from different angles and perspectives. Men’s experience of masculinity seems to be an important issue to consider when treating patients with prostate cancer. Aim: To describe how men with prostate cancer experience how the disease and treatment change their body and masculine identity. Methods: The literature review was based on eleven qualitative articles that were examined and analyzed. The articles were gathered from the databases CINAHL with full text, and PubMed Results: The result was thematized into five main categories: The treatment’s impact on men’s experience of masculinity describes how the treatment side effects: impotence, loss of libido and sexual imaginations, and the feminized body, changed how the men experienced their masculinity. The treatment’s impact on men’s ability to urinate examines the treatment’s side effects of incontinence and urination disorders, and how this affected men in their everyday life. Men handling their feelings and changed body examines different strategies for how men handling their new life situation, and the changes of their bodies. Changes in men’s relations and masculinity describes how prostate cancer and treatment changed men’s relationships to woman and other men, and how this affected their experience of masculinity. Discussions: The discussion is proceed by Dahlberg & Segesten’s theory about the “the lived body”. From this point of view the discussion examines how the masculine identity is affected by prostate cancer and its’ treatments. Further, the need to see the man as one individual with unique qualities and experiences is described, which will ease the nurses’ task to provide relevant information, and help the man find strategies to handle the changed life situation.
25
Heldt, Holmgren Emily, und Louise Persson. „Anpassning till en förändrad kropp, oro, försämrad självkänsla och sociala begränsningar : Kvinnor som opererat bort ett eller båda brösten. - En litteratur studie“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3995.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bröstcancer är en vanlig cancerform i Sverige idag. Vid en operation där en borttagning av en brösttumör är nödvändig kan en kvinna tvingas ta bort ett bröst eller i sällsynta fall båda. Varje förändring i kroppen medför en förändring av människors tillgång till livet. En kvinna som tvingas genomgå en bröstoperation kan ha mycket att anpassa sig till i sin förändrade situation, kroppsligt, emotionellt och socialt. Syftet med studien var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors anpassning till sin livssituation efter att ha tagit bort ett eller båda brösten.
Åtta vetenskapliga artiklar har använts till studien. Resultatet presenteras i två huvudteman: Vad bröstopererade kvinnor som tagit bort ett eller båda brösten behöver anpassa sig till och Hur bröstopererade kvinnor som opererat bort ett eller båda brösten anpassar sig till sin situation. Det kan vara viktigt att sjuksköterskor har vetskap om på vilket sätt kvinnor som opererat bort bröst anpassar sig till sin livssituation då sjuksköterskor kan hjälpa och från början erbjuda redskap så de kan handskas med sin situation.
26
Bernling, Sigrid, und Elisabeth Kindahl. „Patientens upplevelse av att leva med ALS“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20343.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Uppsatsen behandlar patientens upplevelse av att leva med sjukdomen Amyotrofisk Lateralskleros (ALS). ALS är en neurologisk sjukdom som orsakas då motoriska neuron i hjärnan och ryggmärgen successivt förloras och dör. Då den har ett snabbt förlopp med successiv försämring och slutligen dödlig utgång är det en mycket allvarlig sjukdom att drabbas av. Då neuron dör försvagas muskulaturen för att slutligen helt gå förlorad. Detta leder således till totalförlamning av kroppen. Patienten dör oftast till följd av kvävning då andningsmuskulaturen slutar fungera. Tidigare forskning visar att patienter mår dåligt av sin diagnos med exempelvis ångest, oro för närstående och rädsla inför sjukdomen och döden som faktorer. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienters upplevelse av att leva med diagnosen ALS. För att finna lämplig information valdes att göra en innehållsanalys av biografier skrivna av ALS drabbade personer. Vad som framkommit i uppsatsen är att de författare som skrivit biografierna förhåller sig till sjukdomen relativt likvärdigt. Vid analysen framkom fyra teman: Sorg över sjukdomen, Glädje över livet, Skuld och skam och Känslan av förlorad kontroll. De drabbades ambivalens till närstående diskuteras liksom hur glädjen kan framkomma samtidigt som sorgen är närvarande.Program: Sjuksköterskeutbildning
27
Källman, Linda, und Paula Källman. „Att drabbas av bröstcancer : Innebörder i ett existentiellt lidande så som det kan upplevas av kvinnor med bröstcancer“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20252.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor som drabbar drygt 7000 kvinnor i Sverige varje år. I och med bröstcancern blir livets värden mer tydliga och bland kvinnorna ökade medvetenheten om personliga begär, behov och meningen med livet. Lidandet som bröstcancern för med sig öppnar upp för existentiella frågor och det finns ett behov av att få stöd och uttrycka lidandet. Sjuksköterskan har här en viktig stödjande roll till bröstcancerdrabbade kvinnor och måste kunna bemöta kvinnornas existentiella lidande vid deras förändrade livssituation. Syftet med studien är att belysa innebörder i det existentiella lidandet så som det kan upplevas av kvinnor med bröstcancer. En kvalitativ litteraturstudie har gjorts då syftet med studien var att belysa kvinnornas upplevelser. Resultat är organiserat i tre huvudteman med tio underteman. Det första huvudtemat handlar om att uppleva en förändrad självbild, vilket bland annat innefattar upplevelser av en förändrad kropp, förändrade relationer och förändrad förmåga att delta i det dagliga livet. Det andra huvudtemat handlar om att kämpa för att upprätthålla ett meningsfullt liv. Här beskrivs sökandet efter den inre styrkan och att uppleva en förändrad livsmening. Det tredje temat handlar om att uppleva sig bemött som objekt och subjekt inom vården. Vår förhoppning med studien är att öka kännedomen och kunskapen inom vården kring det existentiella lidandet så att sjuksköterskor kan lindra dessa kvinnors existentiella lidande och erbjuda dem deras fullständiga vård.Program: Sjuksköterskeutbildning
28
Hallén, Daniel. „När luften inte finns : Patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16511.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I Sverige har uppemot 700 000 människor kronisk obstruktiv lungsjukdom och antalet människor som drabbas ökar varje år. Människor med KOL har en försämrad andningsfunktion som hos många bidrar till en försämrad livskvalitet. Andningssvårigheter som förekommer kan få människan att bland annat uppleva smärta och ångest och dessa orsakar ett lidande. Eftersom sjuksköterskan har i uppgift att minska patientens lidande och främja hälsan är det viktigt att sjuksköterskan har kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser av att leva med KOL. Syftet med studien är därför att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL. Metoden är en kvalitativ litteraturstudie där resultaten i åtta artiklar med vårdvetenskaplig ansats har analyserats. Studien resulterade i tre huvudteman och sju subteman. De tre huvudteman är: Upplevelser av en förändrad kropp, en förändrad uppfattning av världen, upplevelser av minskad kontroll och ökat beroende. Resultatet visar att patienter med KOL upplevde förluster av fysiska förmågor som innebar att de måste anpassa sig och som även begränsade de sociala delarna av livet. Känslor av skuld och skam förekom och grundar sig delvis på upplevelser av att inte bli förstådda av omgivningen. Patienterna upplevde en social isolering till följd av sin sjukdom. Att underlätta för patienterna till sociala sammanhang sågs därför som betydelsefullt för dem. De upplevde sig oförstådda av omgivningen och kände brister i empati från sjukvårdspersonal som skapade skuldkänslor. Det är viktigt att vårdrelationen ger trygghet och förtroende för patienterna genom att sjuksköterskan ses som en hjälpande hand, en som vill stödja och lyssna.Program: Sjuksköterskeutbildning
29
Hodkinson, Rachael Alexandra, Agnetha Foleby und Donna Selimaj. „"Facing the naked truth - on the road from Goodbye Old Self to Hello New Me..." : En litteraturstudie som belyser kvinnors upplevelser av sin förändrade kropp vid bröstcancer“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26582.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige är bröstcancer. Varje dag insjuknar 15 – 20 kvinnor. För bröstcancer finns olika behandlingsprinciper: Kirurgi, strålbehandling, hormonell- samt cytostatikabehandling. Bröstcancerbehandling för kvinnor innebär såväl fysiska och psykiska svårigheter som resulterar i en förändrad kroppsuppfattning. Syfte: Att belysa kvinnans upplevelser av en förändrad syn på sin kropp vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie användes för att besvara examensarbetets syfte. Den baserades på 12 vetenskapliga artiklar som bearbetades, analyserades och diskuterades för att hitta likheter och olikheter. Efteråt sammanställdes resultatet. Resultat: Kvinnor som genomgick bröstcancer fick en förändrad syn på sin kropp med synliga och osynliga förändringar, förändringar som utmanade den kvinnliga identiteten och sexualiteten. Acceptans av den förändrade kroppen skedde successivt då kvinnorna rättade sig efter den nya situationen. Den växande acceptansen blev ett verktyg för att bygga upp en ny vardag. Slutsats: Kvinnor fick en förändrad syn på sin kropp som påverkades deras identitet och sexualitet. Fokus bör läggas på kvinnors individuella omvårdnadsbehov. Det är därför viktigt att sjuksköterskan visar en öppenhet för att kunna kommunicera med bröstcancerdrabbade kvinnor om sin förändrade kropp.
30
Bertling, Wiik Siri. „Whispering Bodies : The Textual Brain“. Thesis, Stockholms konstnärliga högskola, Institutionen för scenkonst, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uniarts:diva-939.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
During this project I’ve been exploring how we can work with things within art to change our way of relating to ourselves, other humans and our surrounding. I want to see if finding inner spaces within us can make us feel more connected to our external surrounding. I want to share the feeling of being connected with things through incorporating them inside our own bodies. I have therefore been leading participants on introspective journeys where they found rooms inside of their bodies. After that I have been translating these inner spaces into immersive performative Scenography, where visitors have been invited to engage with the things in the space with all their senses. All the bodies, things as well as visitors, have been given the possibility to interact on their own terms. I wanted to see what kind of relating this room of Whispering Bodies; the Immersive Scenography inspired and invited to, and I wished for it to be a tactile bonding with a sense of heightened empathy and listening. This text-based piece, called Whispering Bodies: The Textual Brain, is created out of a curiosity in how a reflection based in the written language can exist as a complementary work for a physical and tactile space, in this case Whispering Bodies: The Immersive Scenography. I wanted to create an experience that would have traces of the room filled with different bodies. I have been experimenting with how to use different mediums to make this happen, and this piece will be a combination of meditation, video, drawings, audio and text, and the text itself will be jumping in between genres. I want to invite you to take part in this journey with me. It will be dry, it will be poetic, it will be telling you what happened, both the factual and the fictional. If you have any questions, feel free to contact me about the work.