Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Förändrar kropp“

Abstrakt Bakgrund: Bröstcancer är ett stort folkhälsoproblem. I Sverige orsakar denna cancerform näst flest dödsfall bland kvinnor efter hjärt- och kärlsjukdomar. Under 2017 avled totalt 1413 kvinnor i åldern 15 år och äldre i bröstcancer i Sverige. Sjukdomen för med sig starka emotionella reaktioner och upplevelser som berör kvinnornas livsvärld och förändrar den. Vården har ett ansvar för att inhämta nödvändig kunskap om hur kvinnor upplever denna sjukdom för att kunna bemöta dem på bästa sätt.  Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som analyserades genom en manifest innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde en förändrad livsvärld i samband med bröstcancerdiagnosen. Kvinnorna var oroliga att överge sin familj och bekymrade för familjens framtid. Att upprätthålla den normala vardagen kändes viktigt. Kvinnorna upplevde en förändrad självbild och förlust av den kvinnliga identiteten då de förlorade håret och brösten. Stödet från omgivningen visade sig vara viktigt för att kvinnorna skulle få styrka att hantera vardagen.  Slutsats: Att drabbas av bröstcancer upplevdes som en chock och krävde en omställning i livet. För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd krävs det en ökad förståelse för kvinnornas upplevelser av bröstcancer. Denna studie kan bidra till en ökad kunskap om kvinnors upplevelser och vara en resurs för sjuksköterskor i mötet med bröstcancerdrabbade kvinnor.

Background: When patients suffer from sicknesses such as rectal cancer, Chrons disease and ulcerative colitis, then ostomies can be a course of treatment. Earlier research show that nurses lack knowledge to be able to care for patients with ostomies while expected to have an important role in the patients’ well-being.  Problem: Lack of knowledge from the general nurse about ostomy care impacts patients since their lives are affected by living with a stoma.  Aim: To describe patient´s experiences of living with a stoma. Method: A literature review based on ten qualitative scientific articles with descriptive synthesis. Results: Experiences shown in the results were divided into three themes: “Emotionell influence”, “Changes in everyday life” and “Acceptance of living with a stoma”.  Out of these themes came six subthemes: “To feel worry”, “To feel frustration”, “To feel shame”, “To live with a changed body”, “To be limited physically in one´s life”, “To lose control”.  Conclusion: Life with a stoma brings daily changes and influences the patients emotional state in relation to their body and their new situation. These experiences can in their turn evolve and patients can come to accept the stoma over time. Patients experiences a lack of information concerning ostomy care and support in living with a stoma. The results show that patients due to their ostomy experience suffering related to illness, to care, and to life.

Fetma är ett globalt problem med stora kostnader som följd, men orsakar också stort lidande för den enskilde individen. Komorbiditeten med fetma är omfattande både fysiskt och psykiskt. Eftersom forskning visar att obesitaskirurgi är den behandling som bäst leder till hållbar viktnedgång erbjuds många patienter varje år att göra en obesitaskirurgi. Syftet med denna litteraturöversikt är att studera patienters upplevelse av kroppen efter obesitaskirurgi ur ett helhetsperspektiv. För detta har modell enligt Friberg (2012, ss.133-143) använts. Tio artiklar analyserades, dessa var både kvalitativa och kvantitativa för att få ett så innehållsrikt resultat som möjligt. Resultatet visar på hopp om framtiden hos patienterna genom upplevelse av ökad fysisk förmåga och hopp om minskad komorbiditet som möjliggör hållbar hälsa. Hoppet om hållbar hälsa motiverar deltagarna till nya hållbara beteendemönster. Den snabba kroppsförändringen gör att deltagarna får svårt att relatera till den nya kroppen både fysiskt och psykiskt. Överskottshuden som är ett resultat av obesitaskirurgin leder till ökat fysiskt och psykiskt lidande. Tolkningar av kroppens nya signaler gör att förändrade kost och matvanor efter obesitaskirurgi är nödvändiga. Med en förändrad upplevelse av den nya kroppen beskriver deltagarna ökad självkänsla, självkännedom och självacceptans. Diskussionen innefattar och lägger stor vikt på nödvändigheten av ökad information, fortsatt stigmatisering men också patienters ökade livskvalitet och självkänsla. Denna litteraturöversikt kan hjälpa sjuksköterskan i sitt arbete med att förbereda och följa upp patienter som genomgått obesitaskirurgi.

I Sverige har frekvensen av fetma fördubblats sedan 1980-talet och fortsätter att öka. Individer med fetma tenderar att ha en negativ kroppsuppfattning i större utsträckning än normalviktiga personer. Patienters kroppsuppfattning efter fetmaoperation är komplex och är ett mindre utforskat område som behövs belysas. Syftet var att belysa vuxna patienters kroppsuppfattning efter en fetmaoperation. En allmän litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar användes i resultatet. I resultatet framkom tre teman och fem kategorier. Följande teman var; Kroppsuppfattning relaterat till viktförlust, kroppsuppfattning relaterat till överflödig hud samt kroppsuppfattning relaterat till omgivningen. Kategorierna var; Den egna kroppen uppfattades positivt, den egna kroppen uppfattades negativt, överflödig hud uppfattades positivt och negativt, överflödig hud orsakade skamkänslor samt positiv och negativ verbal respons från omgivningen. Resultatet visar att fetmaoperationens påverkan på patienters kroppsuppfattning är individuell. Det behövs vidare forskning för att avgöra de bakomliggande orsakerna till att vissa patienter får en positiv kroppsuppfattning medan andra präglas av en negativ kroppsuppfattning postoperativt. Fortsatt forskning kan underlätta sjuksköterskor identifiering av patienters individuella behov i avsikt att utföra hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder.
The incidence of obesity has doubled in Sweden since 1980 and is still increasing. Individuals with obesity tends to have more of a negative body image than individuals with normal weight status. The body image of patients that have undergone bariatric surgery is complex and has not sufficiently been researched, therefore clarification is needed. The aim was to illustrate an adult patient’s body image after a bariatric surgery. A litterature study was conducted and ten scientific articles were used as a basis for the results. Three themes and five categories emerged. The themes were; Body image related to weight loss, Body image related to excessive skin and Body image related to ones surrounding. The categories were; The own body was percieved positively, The own body was percieved negatively, Excessive skin was percieved positively and negatively, Excessive skin caused feelings of shame and Positive and Negative verbal response from ones surrounding. The result shows that bariatric surgery’s impact on the patient’s body image is individual. Further scientific research is needed to determine the underlying causes to why some patients’ acquires a positive body image and to why other patients’ acquires a negative body image. Further research can help nurses to identify the patients’ individual needs in order to implement health promoting nursing interventions.

Bakgrund  Varje år diagnostiseras 2,1 miljoner kvinnor världen över med bröstcancer. Mastektomi är en av de vanligaste behandlingarna vid bröstcancer, som innebär att hela eller delar av bröstet avlägsnas kirurgiskt. Vanliga psykosociala och kroppsliga reaktioner vid bröstcancerbehandling är fatigue, ångest och depression, lymfödem, neuropatisk smärta och påverkad sexualitet. Sjuksköterskans primära uppgift vid omvårdnad innan mastektomi är att informera kvinnan och stötta henne i valet av mastektomi. Efter genomförd mastektomi är fokus på att hjälpa kvinnan få tillbaka kontrollen över sitt liv.  Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser av en förändrad kropp efter mastektomi.  Metod Metod för denna studie var litteraturöversikt. I litteraturöversikten har 15 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderats, av både kvalitativ och kvantitativ ansats analyserats enligt integrerad analys.   Resultat Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Dessa kategorier var följande; Hantering av den förändrade kroppen: Reaktioner på den förändrade kroppen och Vägen till en ny kroppsidentitet. Betydelsen av sociala relationer: Familjens roll, Betydelsen av partnerskap och intimitet och Förändrad sexualitet. Betydelsen av yttre faktorer: Betydelsen av tiden efter mastektomi och Betydelsen av typen av genomförd mastektomi.   Slutsats Resultatet i denna litteraturöversikt visade på att kvinnors kroppsbild och sexuell hälsa var två beroende variabler som hade möjlighet att påverka varandra både positivt och negativt. Den förändrade kroppen efter mastektomin påverkade kvinnornas känsla av kvinnlighet och deras kvinnliga identitet. Att se sig själv och vara naken gjorde kvinnorna obekväma, både i ensamhet och i sällskap med deras partner. Kvinnors kroppsbild blev mycket påverkade av omgivningens åsikter vilket bidrog till att kvinnorna försökte kompensera för det förlorade bröstet genom att exempelvis förändra sin klädstil. Svårigheterna att acceptera och se sin nya kropp ledde till att kvinnors sexuella och intima stunder med deras partner minskade och den minskade närheten ledde i sin tur till att kroppsbilden förvärrades ytterligare.

Varje år drabbas ungefär 7000 kvinnor av bröstcancer i Sverige och siffran verkar öka. Vid bröstcancer är det vanligt förekommande med någon form av kirurgi, exempelvis mastektomi som innebär att ett eller båda brösten avlägsnas. Förlusten av ett bröst resulterar i en oundviklig kroppsförändring som kan beröra såväl kvinnligheten som sexualiteten och identiteten. Kvinnorna kan uppleva sig stigmatiserade till följd av den förändrade kroppen och ett lidande uppstår. Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av den förändrade kroppen efter mastektomi samt deras väg mot anpassning. En litteraturöversikt av kvalitativa studier genomfördes för att belysa problemområdet. Studierna inkluderade kvinnor i åldrarna 25-77 som samtliga hade genomgått bröstkirurgi till följd av bröstcancer. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys kunde vi urskilja tre kategorier: Att stå inför fullbordat faktum, Bröstet som symbol och Att hantera situationen. Resultatet visar att förlusten påverkade kvinnorna negativ och de upplevde en känsla av att inte längre vara kvinnliga och önskvärda inför deras partner. Dessutom påverkades känslan av normalitet och kvinnorna verkade vara överens om att en bröstprotes eller bröstrekonstruktion var nödvändig för att undvika stigmatisering. Kvinnorna hade till en början svårigheter att anpassa sig till den nya kroppen men med tiden kunde de uppleva förändringen som en positiv erfarenhet. En bredare kunskap hos allmänsjuksköterskor behövs för att både pre- och postoperativt kunna ge professionellt stöd och vägledning för den utsatta kvinnan.
Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: I Sverige lever ca 25 000 personer med någon form av stomi. En stomioperation innebär en stor förändring för individen och kan därför tänkas påverka hela dennes livsvärld. Personer med stomi tycks också må sämre än andra. Trots detta finns begränsad forskning kring upplevelser av att leva med stomi. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelser av att leva med stomi. Metod: En litteraturöversikt gjordes för att svara på syftet. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsychInfo. Funna artiklar kvalitetsgranskades och 16 stycken analyserades i resultatet enligt Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: Personerna med stomi upplevde känslor av skam, samt rädsla för att vara annorlunda och inte passa in i samhället. Stomin skapade hinder och begränsningar som påverkade vardagen. Till exempel beskrevs praktiska bekymmer som läckage, samt påverkan på intimitet och sexuella relationer. Detta ledde till en känsla av kontrollförlust och påverkade det psykiska välbefinnandet. För att kunna återta kontrollen över livet krävdes att personerna accepterade situationen så som den var och anpassade sig efter de nya förutsättningarna. I denna process beskrevs stöd från närstående och vårdpersonal som viktigt. Slutsats: Förändringar som följer då en person erhåller en stomi påverkar personen såväl fysiskt som psykiskt. Sjuksköterskan behöver mer kunskap kring dessa personers psykologiska upplevelser för att kunna stödja och bekräfta de känslor och erfarenheter denna grupp har.