Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Fiskere“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Inhaltsverzeichnis
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Fiskere" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Fiskere"
1
Høst, Jeppe. „Kvote og fisk på det frie marked“. Kulturstudier 5, Nr. 2 (01.11.2014): 99. http://dx.doi.org/10.7146/ks.v5i2.19295.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Et af de centrale redskaber i forvaltningen af dansk fiskeri har siden 1970erne været fiskekvoter. Kvoterne satte en øvre grænse for, hvor store mængder fisk Danmark måtte udtage af sine farvande, og blev dermed det centrale bindeled mellem naturressourcen, fiskere og forvaltning. Disse kvoter blev forvaltet som et fælles gode, indtil de fra omkring 2001 blev opdelt, privatiseret og tildelt de individuelle fartøjsejere. Denne artikel undersøger først kvotesystemets historiske oprindelse, som findes i et spænd mellem havbiologi, mellemstatsligt samarbejde og fiskernes fangstpraksisser. Herefter fokuserer jeg i artiklen på konsekvenserne af privatiseringen af fiskeressourcerne og gennem empirisk materiale udfoldes en række eksempler, der viser, hvordan markedet, forvaltningen og de forskellige fangstpraksisser sameksisterer med fiskekvoten som det centrale omdrejningspunkt. Et grundlæggende spørgsmål bliver for kvoteejerne – og for artiklen – at finde grundlaget for kvoternes værdi samt at forstå, hvordan kvoter som handelsvare knytter fisken som naturressource sammen med både marked og fiskere.
2
Hildebrandt, Steen. „Bæredygtighed – århundredets største udfordring og mulighed“. Samfundslederskab i Skandinavien 33, Nr. 1 (01.01.2018): 5–18. http://dx.doi.org/10.22439/sis.v33i1.5538.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
En kollega og jeg mødtes tilfældigt en efterårsdag for nogle år siden på havnen i Skagen. Tæt ved os lå et kæmpestort fartøj, en forvokset fiskekutter, som var så stor som en fabrik. Og det var en sejlende fabrik, der kunne fange så mange fisk i døgnet, at man kun kan have ondt af fiskene. Handelen med fiskekvoter har gjort nogle EU-fiskere til mangemillionærer - uden at de har gjort nogen særlig indsats – ud over at være til stede på det rigtige tidspunkt. Alt sammen i den såkaldt frie konkurrences hellige navn. Vi taler om kvotekonger og om storfiskerklubber, der angiveligt støtter regeringspartiet Venstres fiskeriordfører og statsministeren med nogle af deres millioner, og i foråret 2017 var kvotekongerne og deres kvotekoncentration ligefrem ved at koste den ansvarlige minister jobbet. ”Storfiskersag har sendt minister i stormvejr”, hed en overskrift. En anden lød: ”Kvotekonge pumpede formue i venstreordførers firma”. Vi vekslede nogle ord om disse fiskefartøjer, der har skabt en ny virkelighed for både fisk og fiskere verden over. Global overfiskning er en realitet.
3
Beyer, Lis Ramberg. „Åbne Sider - Engelskkursus for fiskere“. Sprogforum. Tidsskrift for sprog- og kulturpædagogik 21, Nr. 60 (01.05.2015): 7. http://dx.doi.org/10.7146/spr.v21i60.26178.
Der volle Inhalt der Quelle
4
Ellefsen, Hans, und Jens Christian Svabo Justinussen. „Kampene om fisken“. Økonomi & Politik 93, Nr. 4 (15.12.2020): 49–60. http://dx.doi.org/10.7146/okonomi-og-politik.v93i4.123458.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Økonomi og politik i Færøerne er ofte på den ene eller anden måde forbundet med fisk. I denne artikel giver vi først et overblik over færøsk fiskeri, hvorefter vi analyserer tre nyere og store konflikter om færøsk fiskeri. Det drejer sig om 1) konflikten mellem fiskerne og biologerne om, hvor mange bundfisk der skal fiskes hvert år i havet omkring Færøerne; 2) konflikten mellem Færøerne og EU om, hvor stor den færøske makrelkvote skulle være; og 3) konflikten om selve ejerskabet af fiskeressourcerne: om de er alles (folkets) ejendom, eller om de er redernes ejendom, og især hvordan rettigheder til at fiske skal udloddes. Vi konkluderer, at disse konflikter grundlæggende handler om ejerskab af ressourcen, og hvordan man skal forvalte dette ejerskab. Selvom konflikterne foreløbigt er ”løst” i dag, er de ikke endeligt løst og ulmer fremdeles i færøsk fiskeripolitik.
5
Viskum Lytken Larsen, Christina. „Afhængighed af pengespil i Grønland – et sociologisk perspektiv på misbrug og afhængighed i et samfund under hastig forandring“. Dansk Sociologi 25, Nr. 4 (04.12.2014): 55–74. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v25i4.4986.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Formålet med herværende artikel er at undersøge sammenhængen mellem den samfundsmæssige udvikling og sociale problemer i Grønland eksemplificeret ved afhængighed af pengespil. Der tages udgangspunkt i en sociologisk forståelse af begrebet sociale patologier og social transition. Afhængighed af pengespil sættes ligeledes i relation til misbrug af alkohol og hash. Data er indsamlet i byer og bygder i hele Grønland som led i det internationale forskningsprojekt Inuit Health in Transition og bestod dels af en klinisk undersøgelse, samt interview og et selvudfyldt skema. I alt 2.454 personer deltog i interviewundersøgelsen (63%) og heraf udfyldte 2.189 personer det selvudfyldte spørgeskema (56%). Analysen af afhængighed af pengespil i relation til social transition viser, at afhængighed af pengespil forekommer i et mindre omfang blandt fangere og fiskere i bygderne samt de veluddannede professionelle i byerne sammenlignet med de øvrige sociale grupper i samfundet. Blandt problemspillere er både alkohol- og hashmisbrug udbredt. Den lavere forekomst af problemspil blandt fangere/fiskere i bygder samt blandt professionelle i byer kan være et tegn på, at social integration i den dominerende livsstil, der hvor man bor, har betydning for afhængigheden af pengespil. Sammenfaldet mellem misbrug viser desuden, at det ikke giver mening at betragte spilleafhængigheden som et isoleret problem.
ENGELSK ABSTRACT:
Christina Viskum Lytken Larsen: Pathological Gambling Among Greenland Inuit – A Sociological Approach to Addictive Behavior in a Society Undergoing Rapid Transition
The aim of this paper is to analyze the social problems in Greenland in relation to the rapid transition which characterizes the Greenlandic society by using a sociological perspective on social pathologies and social transition. Pathological gambling is used as an example of the high prevalence of social problems that proposes a current challenge in modern Greenland. The association between pathological gambling, use of alcohol and marijuana is also analyzed. Data was collected in towns and villages across Greenland as a part of the international study Inuit Health in Transition. A total of 2454 persons were interviewed and 2189 of these also filled out a self-administered questionnaire. The study shows that the prevalence of pathological gambling is lower among hunters and fishermen in villages and professionals in towns than in other social groups. In addition the prevalence of harmful use of alcohol and marijuana among pathological gamblers was relatively high. A significant association between pathological gambling and social groups defined by their involvement in the ongoing social transition suggests that people caught between tradition and modern ways of life are especially vulnerable. Furthermore, the association between pathological gambling and other addictive behaviors underlines the importance of a comprehensive approach in understanding these phenomena.
Keywords: gambling, inuit, Greenland, social pathology, addictive behavior.
6
Nielsen, Henning. „Hans Majestæts Haderslevske Amtsfiskeri“. Sønderjydske Årbøger 133, Nr. 1 (21.12.2023): 9–58. http://dx.doi.org/10.7146/soenderjydskeaarboeger.v133i1.142683.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
En nysgerrighed over for stednavnet ”Slusen”, som betegner indsøen Mindets udløb i Lillebælt ved Hejlsminde, fik forfatteren til at undersøge navnets oprindelse og baggrund. Studier af arkivmateriale viste, at ikke blot Hejlsminde, men også Bankel sø og Slivsø blev inddæmmet i slutningen af 1500-tallet og forsynet med tidevandssluser, som skulle omdanne de oprindeligt saltvandede åbne fjorde til ferskvandssøer, med henblik på opdræt og fiskeri af ferskvandsfisk. Fiskeriet administreredes af amtsforvaltningen i Haderslev og indgik sammen med fiskeriet fra en mængde større og mindre søer i ”Hans Majestæts Haderslevske Amtsfiskeri”. Artiklen fokuserer på de tre indsøer, som udgjorde et dominerende element i fiskeriet.
7
Brattland, Camilla. „Monstertorsk, vitenskap og politikk i Storfjord. Produksjon av fiskerkunnskap i forvaltningen“. Samisk senters skriftserie, Nr. 18 (08.10.2012): 35. http://dx.doi.org/10.7557/10.2357.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
<p>Title: Monster cod, science and politics in Storfjord. Management production of fishers’ knowledge<br />This article asks in which cases fishers’ knowledge is accepted as credible knowledge with the power to influence management decisions. During the «Storfjord Controversy» which was a conflict between capture fisheries and cod farming in Storfjord in northern Norway, fishers’ knowledge on cod spawning grounds became one of the central issues. This knowledge was produced through collection and transformation of interviews with fishers into polygons and tables in a public, online marine resource map database. Marine scientists verified the existence and importance of the spawning grounds in conflict with the cod farms, which strengthened the credibility of fishers’ knowledge. When deformed «monster cod» started appearing in the fishers’ nets, fishers’ knowledge was however not as dependent on scientific approval in order to influence political and management decision-making. The article argues that fishers’ knowledge is seen as more credible and thereby has greater power in contexts where it is seen as supportive of the environment against environmental threats.</p><p>Denne artikkelen spør i hvilke tilfeller fiskerkunnskap blir ansett som troverdig og får makt til å påvirke forvaltningen. I løpet av den såkalte "Storfjord-saken" ble fiskeres kunnskap om gytefelter for torsk i tilknytning til torskeoppdrett et sentralt tema. Fiskerkunnskap om gytefelter ble vitenskapelig verifisert av Havforskningsinstituttet og fiskernes utsagn om Storfjord som en viktig gytefjord for kysttorsk ble dermed oppfattet som troverdig og forvaltningsrelevant. Imidlertid ble fiskernes påstander om negative innvirkninger av torskeoppdrett på villfisk også oppfattet som troverdige uten den samme vitenskapelige verifiseringen. Dette skjedde blant annet på grunnlag av medieoppslag om «monstertorsk» som gjorde torskeoppdrett til en politisk kontroversiell miljøtrussel, og allierte fiskerne med den truede kysttorsken. Artikkelen argumenterer for at fiskerkunnskap ikke i seg selv er forvaltningsrelevant, men er avhengig av vitenskapelig produksjon og verifisering for å ha påvirkning på forvaltningen. Om fiskeres påstander spiller på lag med rådende miljøpolitikk, som i monstertorsk-saken, er sjansen imidlertid større for at fiskerkunnskapen kan bli godtatt som troverdig og påvirke politiske beslutninger uten å gå veien om vitenskapen.</p>
8
Engelskjøn, Ragnhild. „Lars Bergs erotiske romaner“. Nordlit 7, Nr. 1 (01.08.2003): 231. http://dx.doi.org/10.7557/13.1955.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Lars Berg skriver om nordnorsk kystmiljø, om fiskere, lærere og andre slitere, men det som gjør forfatterskapet originalt og spennende, er at han setter kjærlighetsliv og seksualitet så sentralt i sine litterære skikkelsers liv.Den seksuelle fokuseringen i debutboken Men det var det ingen som visste (1934) og Du er den første kvinne (1935) gjorde at bøkene ble mye lest. Men det er svært galt å tro at Berg la vekt på å være moderne eller sjokkerende. Han skrev med et trykk som viser at det ligger ham på hjertet å få formidlet dette stoffet, og han distanserer seg fra dem som ropte "Freud" og "perversitet", ved å uttale at han bare hadde skrevet om ting han selv har hørt om og sett i bygdemiljøene.I debutboka følger vi Tor Sollid fra han er smågutt til han er midt i 20-årene. Fra 7-årsalderen utvikler han et komplisert forhold tilkvinner som gjør at han som voksen bare vil omgås dem på en åndelig måte. Dette gjelder selv i ekteskapet. Han etablerer altså en seksuell avholdenhetsfilosofi. I bok nummer to følger vi Einar Utnes fra gutt til voksen. Han blir tidlig seksuelt vakt, og tilbringer siden mye tid i seng med forskjellige kvinner. Han er en "nordnorsk Casanova", skrev flere kritikere. For begge mennene fører livsførselen til store problemer både i privatlivet og i arbeidslivet, men det ser ut til at problemene løser seg til slutt. De finner endelig fram til hva slags kvinne som passer for dem, og kommer seg tilsynelatende videre.Lars Berg ble tildelt "gullmedalje for fremragende litterær ytelse i 1934", og han fikk stipend fra forfatterforeningen samme år. Men de to første bøkene ga ham også tilnavnet "rikspornograf", og i Nord-Norge ble bøkene kalt "svinbøker". De var kanskje langt dristigere for sin tid, enn det Agnar Mykles var, 20 år etter.
9
Ferguson-Cradler, Gregory. „Norges fiskeri- og kysthistorie Bind IV: Havet, fisken og oljen, 1970–2014“. Scandinavian Economic History Review 64, Nr. 1 (02.01.2016): 77–78. http://dx.doi.org/10.1080/03585522.2015.1123180.
Der volle Inhalt der Quelle
10
Lie, Einar. „Christensen, Pål (red.): Norges fiskeri- og kysthistorie. Bind IV: Havet, fisken og oljen 1970–2014“. Historisk tidsskrift 94, Nr. 02 (18.06.2015): 308–12. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2944-2015-02-10.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Fiskere"
1
Haug, Ruth Bodil Stabell. „"Tatage pota" - som far så sønn : en studie av endring blant en gruppe fiskere på Sri Lanka /“. Oslo : Sosialantropologisk institutt, Universitetet i Oslo, 2008. http://www.duo.uio.no/publ/sai/2008/77812/Masteroppgave.xBodilxHaug.pdf.
Der volle Inhalt der Quelle
2
Lokina, Razack Bakari. „Efficiency, risk and regulation compliance : applications to Lake Victoria fisheries in Tanzania /“. Göteborg : Department of Economics, School of Economics and Commercial Law, Göteborg University, 2005. http://www.handels.gu.se/epc/archive/00004188/01/Lokina%5Ftitel.pdf.
Der volle Inhalt der Quelle
3
Valencia, López Raúl, und Klostermark Lenita Larsson. „Fisker Automotive : Ett företags aktiepris på börsintroduceringsdagen“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9776.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Hur värderar man ett företag som står inför en börsintroduktion? Vilka faktorer skall inkluderas respektive exkluderas vid prissättningen av ett företag? Dessa frågor spelar en central roll i detta arbete. För att på ett så pedagogiskt och korrekt sätt som möjligt kunna urskilja denna verklighet har vi valt att följa ett företag som i skrivande stund står inför en börsintroduktion på den amerikanska börsmarknaden. Detta företag är Fisker Automotive, ett bilmärke som tillverkar miljömedvetna fordon som lämnar minimalt miljöavtryck och som levererar maximal prestanda. Med hjälp av en avkastningsvärdering har vi kommit fram till ett värde på företaget och dess aktie, $42,32. Vi har i arbetet inte spekulerat i huruvida detta är ett över- eller undervärde, utan arbetets fokus har legat på processen att ta fram de variabler som är centrala vid en värdering av företag som inte är börsnoterade.
4
Nelson, Madeleine. „Som fisken i vattnet“. Thesis, KTH, Arkitektur, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-170347.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Som fisken i vattnet, ett projekt som tagit sin utgångspunkt i att återigen skapa liv på Skeppsbrokajen. Förhoppningen med projektet har varit att skapa en fiskmarknad som inte bara är en mötesplats utan en attraktionskraft. Från tidig morgon till sen kväll sker ett skådespel av fiskaktiviteter. Projektnamnet Som fisken i vattnet har en historisk referens till fiskeköparnas sumpar, vilka fanns på platsen under början av 1900-talet. Marknaden har tack vare denna referens delvis placeras under befintlig kajnivå för att frigöra yta och skapa en lämplig miljö för livsmedel. Känsla av närhet till havet förtydligas genom en helglasad vägg, vilken är enda skyddet mellan Saltsjön och besökaren. Marknaden ligger i liv med kajen precis emellan två av Gamla stans gränder. Marknadens två våningsplan är anpassade för två typer av besökare; den snabbare förbipasserande kunden samt de kunder som vill uppleva marknaden till fullo. Visionen är att besökaren ska kunna följa fiskens rörelse och process bakom glasade väggar, från det att den kommer in till marknaden till förädling och försäljning.Baltic fish tank is a project generated with the aim to recreate vivacity at Skeppsbrokajen by adding a fish market that is not only a venue but also an attractive force within itself. From early mornings to late evenings the market will offer a scene of fishing activities. The project name Baltic fish tank has a historical reference to the fish buyers sumps, which existed on the site during the early 1900s. The market is therefore placed under the existing quay level to free space on the embankment as well as create a suitable environment for seafood. A glass wall is the only thing separating the Baltic sea from the visitor and heightens the feeling of closeness to the ocean. The marketplace is situated in between two of the Old Town's alleys. The floors of the building are designed for two types of visitors; the client passing by and the consumer who wants the full fish market experience. The vision is to enhance the visitors’ experience, allowing the consumer to follow the fish from the fisherman’s hand to the cold ice display out in the marketplace. The entire process including the gutting of the fish is easily followed through the glass walls adding to a full transparency.
5
DUS, MARIALUISA. „Atemporalità di un'architettura anonima : Kay Fisker e l'Università di Aarhus“. Doctoral thesis, Università IUAV di Venezia, 2014. http://hdl.handle.net/11578/278304.
Der volle Inhalt der Quelle
6
Mallison, Jane. „Fiske WordPower“. Digital Commons @ East Tennessee State University, 2006. https://dc.etsu.edu/alumni_books/34.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The Exclusive System to Learn-Not Just Memorize-Essential Words A powerful vocabulary opens a world of opportunity. Building your word power will help you write more effectively, communicate clearly, score higher on standardized tests like the SAT, ACT, or GRE, and be more confident and persuasive in everything you do. But in order to truly increase your vocabulary, you need a system that works. With most guides, you end up only memorizing the new words for a short time, often not even long enough to use them in tests. Fiske WordPower is different. Using the exclusive Fiske system, you will not just memorize words, but truly learn their meanings and how to use them correctly. This knowledge will stay with you longer and be easier to recall-and it doesn't take any longer than less-effective memorization. How does it work? This book uses a simple three-part system: 1. Patterns: Words aren't arranged randomly or alphabetically, but in similar groups that make words easier to remember over time. 2. Deeper Meanings, More Examples: Full explanations-not just brief definitions-of what the words mean, plus multiple examples of the words in sentences. 3. Quick Quizzes: Frequent short quizzes help you test how much you've learned, while helping your brain internalize their meanings. Fiske WordPower is the most effective system for building a vocabulary that gets you clear and successful results.https://dc.etsu.edu/alumni_books/1024/thumbnail.jpg
7
Torsteinsson, Torsteinn. „Fisheries Management in a General Equilibrium Framework / Fiskeri management i general ligevægts regi“. Aarhus : Institut for Økonomi, Aarhus Universitet, 2008. http://mit.econ.au.dk/Library/Specialer/2008/20011560.pdf.
Der volle Inhalt der Quelle
8
Joensen, Jóan Pauli. „Fra bonde til fisker : studier i overgangen fra bondesamfund til fiskersamfund på Faerøerne /“. Tórshavn : Føroya fornminnissavn, 1987. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb36152207v.
Der volle Inhalt der Quelle
9
Hallström, Gustav. „Som fisken i vattnet på torra land“. Thesis, KTH, Arkitektur, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-168579.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vad gör en fiskmarknad i Stockholm? Projektet, som utgår från idén om en fiskmarknad på Skeppsbron i Gamla stan, har fokuserats på en alternativ lösning där fisk och grönsaker odlas i ett slutet system – akvaponi. Anledning till den alternativa ingången är Östersjöns dåliga hälsotillstånd, som är en följd av en lång tids ogenerade föroreningar. Östersjöfisken är i dag förbjuden att sälja som matfisk inom EU, men svenska politiker har aktivt sökt, och fått, dispens för en inhemsk försäljning av den förgiftade fisken. Kvinnor och barn avråds i dag från att äta östersjöfisk mer än tre gånger per år. Är det då hållbart att viga en så central plats som Skeppsbron åt en romantiserad fiskhall som bär färre än hundra ”lokala” fiskare under armarna, och som riktar sig till ett smalt, i huvudsak manligt kundsegment? En strategi formas för att kunna tillgodose en fiskmarknad med enbart fisk odlad på plats, samtidigt som den inre organisation och stadsrummet tas i beaktan.What is a fish market doing in Stockholm? The project, based on the idea of a fish market on Skeppsbron in the old town of Stockholm (Gamla stan), has its focus on an alternative solution where fish and vegetables are grown in a closed system – aquaponics. The reason for the alternative solution is the bad health situation for the Baltic sea, which is the outcome of a long period of unashamed polluting. The fish from the Baltic sea is illegal to sell as food within the EU, but Swedish politicians have actively sought, and received, exemption for a regional trade with the poisoned fish. Women and children are advised to refrain from eating fish from the Baltic sea more than three times per year. Is it then sustainable to use such a central place as Skeppsbron for a romanticized fish market that pays for less than a hundred “local” fishermen, and that addresses a narrow, mainly male segment? A strategy is formed to provide for a fish market with only fish bred on location, at the same time taking in consideration the inner organization and the cityscape.
10
Jonell, Magnus, und Robin Kairis. „Torkventilation vid kartongtillverkning : En fallstudie på Fiskeby Board AB“. Thesis, Linköpings universitet, Energisystem, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-94534.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Pappers- och massaindustrin stod år 2010 för 52 procent av den svenska industrins energianvändning, vilket motsvarade 76 TWh. Detta gör branschen intressant ur ett energieffektiviseringsperspektiv då små åtgärder kan leda till stora besparingar. Fiskeby Board AB är ett företag som tillverkar kartong baserad på returfiber. Då torkning- samt bestrykningsprocessen står för 2/3 av företagets energibehov föreligger intresse att använda energin på ett bättre sätt för att minska energibehovet och därav minska sina kostnader. Syftet med denna rapport var således att genomföra en energikartläggning av tork- samt bestrykningspartiet och utifrån resultaten presentera åtgärder för att minska energibehovet. Arbetet utfördes genom mätningar av lufttemperaturer och flöden, beräkningar, litteraturstudier samt intervjuer. De ytvikter som undersöktes var för vinterdrift 300 g/m2, 350 g/m2 samt 450 g/m2 och för sommardrift 450 g/m2. Resultaten visade att inläckaget till torkkåpan, som rekommenderas till 25 procent av totalt inflöde, var mellan 48 och 59 procent. Vidare påvisades även hypotesen om att det i regel används större mängd luft för att transportera bort vattnet från kartongen än vad som krävs. Detta på grund av att det inte finns någon reglering av värmeåtervinningsaggregatens fläktar, vilket medför att frånluften får ett lågt vatteninnehåll vid viss produktion. Ett annat viktigt resultat behandlar hetluftsystemet. Här bör ett visst undertryck föreligga i hetluftskåporna, men genomförda mätningar visade på att enbart en av tre hetluftskåpor erhöll detta undertryck. Åtgärdsförslagen som presenteras i rapporten behandlar bland annat de påträffade bristerna ovan. Ett förslag är att minska det våta frånluftsflödet samtidigt som den inläckande luften bör ersättas med redan uppvärmd luft från andra delar av anläggningen. Enligt förslaget kan detta göras genom att nyttja frekvensstyrda till- och frånluftsfläktar vilka styrs av frånluftens daggpunktstemperatur och nollnivån i torkkåpan. Denna lösning har potential att minska den årliga energianvändningen med 17,9 GWh vilket kan ge en kostnadsbesparing av 2,25 miljoner SEK per år. Ett annat åtgärdsförslag är att ta bort förbigångsventilerna till värmeåtervinningsaggregaten och låta ångtillförseln styras med enbart reglerventiler. Detta ger en potential att minska energibehovet med 0,47-0,64 GWh per år vilket skulle ge en kostnadsbesparing av 55 000-77 000 SEK per år. För hetluftsystemet finns potential att spara 0,64 GWh vilket skulle ge en kostnadsbesparing på 77 000 SEK per år. Det som behövs är ett manuellt reglerspjäll i kanalen från hetluftskåpa 1 alternativt hetluftskåpa 2, för att styra luftflödet och därav erhålla ett undertryck i systemet. Genom att sammanställa de tre mest rekommenderade åtgärdsförslagen skapas en möjlighet att spara 5,7 procent av Fiskeby Board ABs energibehov vilket skulle resultera i en årlig kostnadsreduktion av 2,41 miljoner SEK. Om en generalisering att även den övriga pappers- och massaindustrin besitter liknande potential finns möjlighet för denna bransch att årligen minska energianvändningen med 4,4 TWh.
Bücher zum Thema "Fiskere"
1
Birte, Friis, Michelsen Peter 1924-, Stoklund Bjarne und Rasmussen Holger 1915-, Hrsg. Bønder & fiskere. København: Nationalmuseet, 1985.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
2
Tarbensen, Kenn. For alle Danmarks fiskere: Danmarks Fiskeriforening 125 år, 1887-2012. Fredericia: Danmarks Fiskeriforening, 2012.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
3
Mortensen, Margrethe Lyngs. Fortællinger om fisk og fiskere: Danmarks Fiskeriforening 125 år, 1887-2012. Fredericia: Danmarks Fiskeriforening, 2012.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
4
Byskov, Søren. Viljen til fiskeri: Hvide Sande-fiskeriet 1982-2007. Hvide Sande: Hvide Sande fiskeriforening, 2007.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
5
Byskov, Søren. Viljen til fiskeri: Hvide Sande-fiskeriet 1982-2007. Hvide Sande: Hvide Sande fiskeriforening, 2007.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
6
Johansson, Birgitta. Torskar torsken?: Forskare och fiskare om fisk och fiske. Stockholm: Formas, 2003.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
7
1915-, Faber Tobias, Hrsg. Kay Fisker. København: Arkitektens forlag, 1995.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
8
Fiskers meets Santa Claus. [North Hykeham, Lincoln]: Tanglin Publishing, 2013.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
9
Fisker, Kay. Kay Fisker: Københavnske boliger. København: Kunstakademiets arkitektskole, 1993.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
10
Album, Gunnar. Bærekraftig fiskeri i Nord-Norge. Oslo: Novus, 2001.
Den vollen Inhalt der Quelle findenBuchteile zum Thema "Fiskere"
1
Svendstrup-Lund, Charlotte, und Joachim Grage. „Ewald, Johannes: Fiskerne“. In Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1–2. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_4537-1.
Der volle Inhalt der Quelle
2
Alstrup, Kaj, und KLL. „Kirk, Hans Rudolf: Fiskerne“. In Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1–2. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_10450-1.
Der volle Inhalt der Quelle
3
Rauter-Nestler, Sebastian. „John Fiske (*1939)“. In Klassiker der Soziologie der Künste, 887–906. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-01455-1_36.
Der volle Inhalt der Quelle
4
Willockx, Zachary. „Social Relations Theory (Fiske)“. In Encyclopedia of Evolutionary Psychological Science, 1–3. Cham: Springer International Publishing, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-16999-6_442-1.
Der volle Inhalt der Quelle
5
Willockx, Zachary. „Social Relations Theory (Fiske)“. In Encyclopedia of Evolutionary Psychological Science, 7748–50. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-19650-3_442.
Der volle Inhalt der Quelle
6
Mikos, Lothar. „John Fiske: Populäre Texte und Diskurs“. In Schlüsselwerke der Cultural Studies, 156–64. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-91839-6_12.
Der volle Inhalt der Quelle
7
Abdugafurov, Rahimjon. „Islam, Women, and Genderization in Professions: The Case of Uzbekistan“. In The Steppe and Beyond: Studies on Central Asia, 79–95. Singapore: Springer Nature Singapore, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-99-8517-3_5.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
AbstractThis chapter investigates how religious discourses construct women’s participation in higher education and the genderization of professions in Uzbekistan. Qualitative in nature, it analyzes primary sources, namely the texts of four contemporary Uzbekistani Muslim religious figures who enjoy a large audience in the country and, to some extent, in the region. Despite having significant dissimilarities, all four figures share one key element—a male-centered approach to women’s participation in higher education and in choosing professions. The chapter employs Peter Glick and Susan Fiske’s “Ambivalent Sexism Theory” to discuss its findings. While the current chapter does not claim a direct correlation between existing Islamic discourses about women’s participation in higher education and the genderization of professions, it argues that the views of the four selected religious figures are reflective of the Uzbekistani society’s values and that they are mutually constitutive.
8
Doderer, T., D. Quenter, B. Mayer, C. A. Krulle, A. V. Ustinov, R. P. Huebener, J. Niemeyer et al. „Imaging of Spatial Structures Of Fiske- and Shapiro-Step States and Photon-Assisted Tunneling States in Josephson Junctions“. In Nonlinear Superconductive Electronics and Josephson Devices, 353–67. Boston, MA: Springer US, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4615-3852-3_26.
Der volle Inhalt der Quelle
9
Fink, Moritz. „Bart Talks Back: The Politics and Poetics of Participatory Culture“. In Understanding The Simpsons. Nieuwe Prinsengracht 89 1018 VR Amsterdam Nederland: Amsterdam University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.5117/9789462988316_ch01.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This chapter traces the concept of participatory media culture as it has emerged from the field of cultural studies and evolved through the work of John Fiske and Henry Jenkins. Building on Fiske’s thinking, Jenkins’s scholarship on media fandom has fundamentally revised cultural studies’ traditional neo-Marxist perspective of (sub-)cultural resistance versus an assumed dominant ideology. In order to outline a theoretical framework for this study, the chapter reconsiders the concept of participatory culture and specifies its political as well as its poetic particularities. In addition, I discuss popular culture’s participatory character in relation to Fiske’s notion of popular cultural capital and what I call “popular semiosis.”
10
„WELFARE AND THE ARCHITECTURE OF INSTITUTIONS“. In Kay Fisker. Bloomsbury Visual Arts, 2021. http://dx.doi.org/10.5040/9781350068223.ch-004.
Der volle Inhalt der QuelleKonferenzberichte zum Thema "Fiskere"
1
Sebag, Annabel. „Treo Fiskur“. In SIGGRAPH Asia 2014 Computer Animation Festival. New York, New York, USA: ACM Press, 2014. http://dx.doi.org/10.1145/2671032.2671058.
Der volle Inhalt der Quelle
2
Kakeya, I., T. Yamazaki, M. Kohri, T. Yamamoto und K. Kadowaki. „Fiske Resonance-like Behaviors in Intrinsic Junctions of Bi2Sr2CaCu2O8+δ“. In LOW TEMPERATURE PHYSICS: 24th International Conference on Low Temperature Physics - LT24. AIP, 2006. http://dx.doi.org/10.1063/1.2355002.
Der volle Inhalt der Quelle
3
Eka Lidyawati, Sonia. „Feminism Representation in Kartini Movie 2017 (Semiotic Analysis Jhon Fiske)“. In World Conference on Social Sciences Studies. Acavent, 2021. http://dx.doi.org/10.33422/3sconf.2021.03.50.
Der volle Inhalt der Quelle
4
Jain, Suparna, Manpreet Kaur und Shradha Jain. „Hostile and Benevolent Sexism in India: Analysis Across Cultures“. In International Association of Cross Cultural Psychology Congress. International Association for Cross-Cultural Psychology, 2020. http://dx.doi.org/10.4087/ozlb2447.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Society often fails to acknowledge that gender inequality, or the disparity in status and power between men and women, continues to exist today. However, rising incidents of crime against women and victim blaming by politicians and higher officials in Indian society make it important to acknowledge the rampant prevalence of hostile and benevolent sexism. The present research focuses on benevolent sexism as displayed by participants from India. It aims to assess the prevalence and consequences of Benevolent sexism in India. Cross-cultural studies by Glick et al. (2000) are based on Ambivalent Sexism theory and provide the means of such comparison. In the present study, 500 participants (both sexes, M = 35 years old) residing in sub-urban regions of Northern India responded to Ambivalent Sexism Inventory (ASI) (Glick & Fiske, 1996) and Ambivalence towards Men Inventory (AMI) (Glick & Fiske, 1999). The study revealed high levels of Hostile and Benevolent sexist attitudes held by Indian men and contrary to many other countries, Indian women neither endorsed the system-justifying ideology of Benevolent sexism nor expressed hostility against men.
5
Li, Hao, Gang Li, Jian She Liu, Tie Fu Li und Wei Chen. „Characterization of Josephson tunneling junction by lifetime of zero-voltage state and fiske self-resonant step“. In 2013 IEEE International Conference on Applied Superconductivity and Electromagnetic Devices (ASEMD). IEEE, 2013. http://dx.doi.org/10.1109/asemd.2013.6780835.
Der volle Inhalt der Quelle
6
Walker Moir-McClean, Tracey. „The Imaginative Space of Narrative“. In 2019 ACSA Teachers Conference. ACSA Press, 2019. http://dx.doi.org/10.35483/acsa.teach.2019.7.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Narrative imagination creates a space of learning where contemporary and historic knowledge of designed place merge. This paperdiscusses how an instructor’s curation and narration of archival material can provoke design-students to imagine narratives and actively visualize processes humans use to construct, inhabit and adjust comfort in place. The concept of narrative imagination presented in this paper is informed by traditional narrative as Marie-Laure Ryan defines it her 2005 article, Narrative and the Split Condition of Digital Textuality: (The traditionalist school) “conceives narrative as an invariant core of meaning, a core that distinguishes narrative from other types of discourse, and gives it a trans-cultural, trans-historical, and trans-medial identity.”1 The work of Gerard Genette, Levi-Strauss, Roland Barthes, Jacques Derrida, Monica Fludernik, John Fiske, James Phelan, Henry Jenkins and others is also influential.2
7
Takeshige, T., I. Fuse, I. Hattori, T. Momotsu, A. Shibata und K. Abe. „NORMAL URINARY PROSTAGLANDIN E2 EXCRETION IN THE PATIENT WITH PLATELET CYCLO-OXYGENASE DEFICIENCY“. In XIth International Congress on Thrombosis and Haemostasis. Schattauer GmbH, 1987. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1644879.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Platelet (P) Cyclo-oxygenase (CO) deficiency is characterized by bleeding tendency due to platelet release mechanism defect. Pareti et al. have reported a patient with PCO deficiency whose CO activity was defective not only in platelets but also in vessel walls. But it has not been demonstrated whether other cells than platelets do have this enzyme in other.patients with PCO deficiency. Recent data suggest taht hemorrhagic or thrombotic diathesis is dependent on the site(s) (platelet, vessel wall or others) or CO deficiency. In order to determine the CO activity in kidney in a patient with PCO deficiency (Scand. J. Haematol., 32; 167 – 174, 1984), We studied the urinary PGE2 excretion and renal function at basal state and before and after intravenous administration of angiotensin II (ANG II). Before ANG II infusion to the patient, 600 ml H20 was orally intaked, and then AGN II (5, 10, 18 ng/min. each dose for 10 min.) was infused intravenously. Urine samples were collected before (20 min.) AGN II infusion. Urinary PGE2 was measured by RIA. Urine osmorality was determined by Fiske osmometer. To measure basal daily excretion of urinary PGE2, daily total urine was collected into ice box for 2 days, and then stocked at −80°C until PGE2 measurement by RIA.A reduction of Uosm following the intravenous infusion of ANG II to normal humans has been reported by Usberti et al. (Am. J. Physiol. 248; 254-259, 1985), atK] aiso reported that Uosm increased after aspirin administration.It was concluded that CO activity in thd kidney of this patient was no al least defective, but endogenous PGE2 synthesis stumulated by ANG II ma be decreased.
Berichte der Organisationen zum Thema "Fiskere"
1
Hegland, Troels Jacob, und Søren Qvist Eliasen. Rekruttering til og fastholdelse i dansk fiskeri - med særlig fokus på Fiskeriskolens uddannelse. Centre for Blue Governance, Aalborg University, 2022. http://dx.doi.org/10.54337/aau460210943.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denne rapport præsenterer resultaterne fra projektet ’Fremtidens Fiskere’. I rapporten behandles rekrutteringsudfordringer i dansk fiskeri med særlig fokus på Fiskeriskolens uddannelse. Formålet med undersøgelsen har været at tilvejebringe et bredere og mere systematisk vidensgrundlag, som branchen kan bruge til at imødegå rekrutteringsproblemer og udfordringer afledt deraf, f.eks. generationsskifte. Rapporten baserer sig på et litteraturstudie samt kvalitative interviews med elever på Fiskeriskolen (der er lærlinge i forhold til praktikken) samt andre aktører i fiskeriet som den centrale empiri. Undervejs har vi sparret med repræsentanter fra de tre fiskeriorganisationer FSK‐PO, DFPO og DPPO, samt ansatte på Fiskeriskolen. Konklusionerne er dog udelukkende forfatternes egne. Undersøgelsen har haft som hovedformål at forstå de unges værdier og billeder af fiskeriet mhp. at kunne øge rekrutteringen til (og fastholdelsen i) dansk fiskeri og specielt Fiskeriskolen. I denne proces har vi behandlet 3 overordnede problemstillingskomplekser, som har betydning ift. at imødegå rekrutteringsudfordringerne i dansk fiskeri: rekruttering til Fiskeriskolen; rekruttering til hele fiskerierhvervet; samt Fiskeriskolens uddannelse.
2
Falk, Alexandra, Filip Käll, Stefan M. Eiler und Victor Jacobsson. Faktablad – Resultat från övervakningen av kustfisk : Barsebäck (Öresund) 1999–2019 och 2021– 2022. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.33cmke0c7f.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
• Provfisket i Barsebäck har utförts med ryssjor i augusti varje år sedan 1977, förutom 2020. Från och med 2021 utförs fisket med reviderat provfiskemetod. Fisket var ursprungligen en del av kontrollprogrammet för kärnkraftverket. I detta faktablad presenteras resultat från år 1999 och framåt, eftersom effekten från de numera stängda reaktorerna varit obetydlig från det året. • Omgivningsfaktorerna temperatur, salthalt och siktdjup vid fiske har fluktuerat under åren 1999–2022 utan att några trender kan urskiljas. • Resultaten visar att det kustnära fisksamhället i Barsebäck har förändrats sedan 1999 där antalet mesopredatorer (icke-rovfisk) har ökat. • Stor fisk i fångsten har oftast varit ål eller torsk. Ål har bortsett från 2005 och 2010 varit talrikast i fångsten sett till individer över MRB (minsta referensstorlek för bevarande). • Det totala antalet fiskar i fångsten har ökat under perioden 1999–2019. Detta förklaras av att flera arter som skrubbskädda, abborre och tånglake visar en ökande trend. • Den vanligaste arten i fångsten, med avseende på antal, har varit strandkrabba som i snitt svarat för 75 procent av fångsten. Den vanligaste fiskarten till antalet har varit ål (gulål och blankål) tätt följt av tånglake, skrubbskädda och torsk som vardera stått för 3–4 procent av fångsten. • Fyra arter som har förekommit i fångsten återfinns på ArtDatabankens rödlista (version 2020): torsk, lyrtorsk, vitling och ål. • Under provfisket 2021 och 2022, som utfördes enligt den reviderade provfiskemetoden, har ansträngningen minskat och fler djupstrata tillkommit. Shannon-Wieners diversitetsindex låg 2021-2022 på liknande nivå som provfisket enligt den äldre fiskemetoden 1999-2019. • Den invasiva främmande arten svartmunnad smörbult fångades för första gången i Barsebäck 2021 och återfanns i fångsten 2022.
3
Franzén, Fredrik, Emma Svahn, Anna Lingman und Ingrid Bergman. Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2022. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.4c0gq2dgmg.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Oskarshamns kärnkraftverk (OKG AB) påverkar den omgivande havsmiljön, främst genom användning av kylvatten. Den kylvattenpåverkade recipientens vattentemperatur var i medeltal 3,4 °C varmare än referensområdet Borholmsfjärden under 2022. Under 2022 pågick inga särskilda studier av fiskförluster i kylvattenhanteringen och det rapporterades inga avvikande händelser från kraftverkets silstation. Revisionsavställningen under våren, innebar en utebliven värmeökning i Hamnefjärden, vilket sannolikt påverkade resultatet i vårfisket med biologiska länkar till att en större andel av arterna var så kallade kallvattenarter som har högre förekomst i vatten med lägre temperaturer. Även ryssjefisket bör ha påverkats av detta och det kan vara en del i förklaringen till de låga ålfångsterna. I ryssjorna slogs däremot nytt fångstrekord av svartmunnad smörbult i år igen och storspigg fångades i ovanligt stort antal. I fisket med biologiska länkar, nätlänkar och nordiska kustöversiktsnät var fångsterna stora av abborre, mört, björkna och andra karpfiskar. De skillnader vi såg i fiskfångsterna mellan områdena kan förklaras av naturliga skillnader i temperatur, exponeringsgrad och geografisk lokalisering snarare än påverkan av varmvattenutsläppen från kärnkraftverket. I vårens fiske med kustöversiktsnät utanför Hamnefjärdens mynning registrerades låga fångster av de flesta för fisket vanligen förekommande arterna. Störning från säl noterades i nära 90 procent av fiskeansträngningarna. De varma somrarna 2018 och 2021 har resulterat i att en stor andel av de fångade abborrarna i provfiskena var fyra respektive ett år gamla. Konditionsvärdet för abborr- och mörthonor låg i samtliga områden omkring Simpevarp och Kvädöfjärden på eller över gränsvärdet för god kondition. Vid 2022 års provtagningar påträffades inga abborrhonor med missbildade gonader i något av ovan nämnda områden. Majoriteten av fiskar med sjukdomssymptom fångades i Simpevarp. Endast en sjuk fisk noterades i Kvädöfjärden. Antalet årsyngel av abborre och mört var lågt i Hamnefjärden 2022. Fångsterna i yrkesfisket efter vandrande ål, så kallad blankål, var återigen ett av de lägsta sedan journalföringen av detta fiske startades 1972. Under 2022 års undersökning av fauna på mjuka bottnar registrerades totalt 19 arter i Simpevarp och 21 arter i referensområdet Kvädöfjärden. Östersjömusslan var den vanligast förekommande arten på grunda bottnar och på djupa bottnar i Kvädöfjärden. På Simpevarps djupa bottnar var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den mest förekommande arten. Vitmärla, en art som används som indikator för bland annat förändringar i halter av näringsämnen, sjönk ytterligare i antal på Kvädöfjärdens stationer. I år hittades den inte alls på grunda bottnar i Simpevarp. På djupa bottnar i samma område har den inte registrerats sedan 2013.
4
Morgan, Linnea, und Mikael Ovegård. Sekretariat för selektivt fiske : rapportering av 2022 års verksamhet. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.3h2q925a24.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under 2022 genomförde sekretariatet för selektivt fiske, vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) tillsammans med svenskt yrkesfiske, 3 projekt inom ramen för regeringsuppdraget selektivt fiske. SLU Aqua har sedan 2014, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), inrättat ett sekretariat som administrerat och drivit en lång rad projekt grundade i fiskenäringens anpassningsbehov till ett förändrat regelverk. Den övergripande målsättningen för alla projekt inom selektivt fiske är att underlätta införandet av den landningsskyldighet som sedan 2015 införts i och med den senaste reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik, samt att utveckla mer skonsamma fiskemetoder. Projekten syftade därför till att minska oönskad fångst i svenskt fiske antingen genom att utveckla befintliga fiskemetoder (framförallt inom trålfiske) eller genom att utveckla alternativa fiskemetoder (främst passiva redskap såsom fällor och burar), och att minska bottenpåverkan och energiförbrukning vid trålfiske. De tre projekt som utfördes under 2022 var: 1. ”Reduktion av oönskad fångst med Excluder i tobisfisket, fas 2” 2. ”Förenklad design av storleksselekterande kräftristtrål” 3. Utveckling av ett skonsamt demersalt trålfiske LIT (Low Impact Trawling), fas 3” Projekten genomfördes genom att förslag togs fram gemensamt av näringen och SLU Aqua utifrån fiskets uttryckliga behov och idéer. Projektförslagen prioriterades och beslutades av en särskild styrgrupp bestående av representanter för HaV och Jordbruksverket, varefter SLU Aqua upphandlade utförare och agerade projektledare för respektive projekt. Vinnande part ansvarade sedan för att anskaffa och utveckla respektive projektidé enligt projektplanen med stöd från Aqua:s sekretariat. De olika projekten avslutades genom en vetenskaplig utvärdering, där personal från SLU Aqua deltog i ett experimentellt fiske. I detta avslutande fiske utvärderades de relevanta delarna av det nyutvecklade redskapets egenskaper (fångsteffektivitet, selektivitet, bränsleförbrukning, etc.) dokumenterades och analyserades vetenskapligt under kommersiella fiskeförhållanden.
5
Ovegård, Mikale, Hrsg. Sekretariatet för selektivt fiske : rapportering av 2023 års verksamhet. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.74rvg59ppv.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under 2023 genomförde sekretariatet för selektivt fiske, vid institutionen för akvatiska resurser på SLU (SLU Aqua), tre projekt tillsammans med svenskt yrkesfiske. Den övergripande målsättningen för alla projekt inom sekretariatet för selektivt fiske är att minska mängden oönskade fångster i svenskt yrkesfiske, samt att utveckla mer skonsamma och rovdjursäkra fiskemetoder. De tre projekt som utfördes under 2023 var: 1 ”Absolut selektivitet i västerhavstrålar” (HaV Dnr 2072-2023) – Kapitel 2 2. ”Selektivitet i tunnel för fisk i räktrålar” (HaV Dnr 2073-2023) – Kapitel 3 3. ”Utveckling av sälsäker puchup-ryssja som ett alternativ inom det kustnära småskaliga multiartsfisket” (HaV Dnr 965-2022) – Kapitel 4 Projekten initierades genom projektförslag som togs fram gemensamt av SLU Aqua och näringen utifrån fiskets uttryckliga behov och idéer. Projektförslagen prioriterades och beslutades av en styrgrupp bestående av representanter från Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket, varefter SLU Aqua upphandlade utförare och agerade projektledare för respektive projekt. Projekten avslutades med en vetenskaplig utvärdering (redskapsexperiment) utförd av personal från SLU Aqua.
6
Franzén, Fredrik, Anna Lingman und Emma Svahn. Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2023. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.j5a16unsqn.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Oskarshamns kärnkraftverk (OKG AB) påverkar den omgivande havsmiljön, främst genom användning av kylvatten. Den kylvattenpåverkade recipienten Hamnefjärdens vattentemperatur var i medeltal 3,3 °C varmare än det opåverkade närreferensområdet Borholmsfjärden under 2023. Revisionsavställningen under vår- och försommarperioden var något längre än vanligt. Under 2023 pågick inga särskilda studier av fiskförluster i kylvattenhanteringen och det rapporterades inga avvikande händelser från kraftverkets silstation. Revisionsavställningen från mitten av april till början av juni innebar en utebliven värmeökning i Hamnefjärden, vilket sannolikt påverkade resultatet i vårfisket med biologiska länkar till att en större andel av arterna var så kallade kallvattenarter som har högre förekomst i vatten med lägre temperaturer. Även ryssjefisket bör ha påverkats av detta och det kan vara en del i förklaringen till de låga ålfångsterna. I ryssjorna var förekomsten av både svartmunnad smörbult och storspigg hög i år igen. I sommar- och höstfiskena var fångsterna stora av abborre, mört, björkna och andra karpfiskar. I de med nätlänkar och nordiska kustöversiktsnät var även fångsterna av strömming stora. De skillnader vi såg i fiskfångsterna mellan områdena kan förklaras av naturliga skillnader i temperatur, exponeringsgrad och geografisk lokalisering snarare än påverkan av varmvattenutsläppen från kärnkraftverket. I vårens fiske med kustöversiktsnät utanför Hamnefjärdens mynning registrerades något fler strömmingar än de föregående tre åren, men fångsterna av de flesta för fisket vanligen förekommande arterna var låga. Störning från säl noterades i 75 procent av fiskeansträngningarna. Kalla vårar och försomrar under både 2022 och 2023 har gett avsaknad av både årsyngel och ett år gamla abborrar i provfisken både i Simpevarp och referensområdena. De varma somrarna 2018 och 2021 har däremot resulterat i att en ovanligt stor andel av de fångade abborrarna i provfiskena var två respektive fem år gamla. Antalet årsyngel av abborre och mört i höstens undersökningar med undervattensdetonationer var obefintligt respektive lågt i Hamnefjärden 2023. Konditionsvärdet för abborr- och mörthonor låg i samtliga områden omkring Simpevarp och Kvädöfjärden på eller över gränsvärdet för god kondition. Vid 2023 års provtagningar påträffades inga abborrhonor med missbildade gonader i något av ovan nämnda områden. Majoriteten av fiskar med sjukdomssymptom fångades i Simpevarp. Endast en sjuk fisk noterades i Kvädöfjärden. Fångsterna i yrkesfisket efter vandrande ål, så kallad blankål, var något högre 2023 än föregående fyra år, men återigen ett av de lägsta sedan journalföringen av detta fiske startades 1972. Under 2023 års undersökning av fauna på mjuka bottnar registrerades totalt 20 arter i Simpevarp och 19 arter i referensområdet Kvädöfjärden när stationer på båda djupen räknas in. Blåmussla följt av östersjömussla var de vanligast förekommande arterna på grunda bottnar både i Simpevarp och Kvädöfjärden. På de djupa bottnarna var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den mest förekommande arten i Simpevarp medan motsvarande i Kvädöfjärden var Östersjömussla.
7
Svahn, Emma, Lars Förlin, Suzanne Faxneld, Jari Parkkonen, Martina Blass, Fredrik Franzén, Yvette Heimbrand et al. Faktablad – Resultat från integrerad kustfiskövervakning 2023. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Science, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.55u5stujq0.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I det här faktabladet sammanfattas resultaten från sju områden längs den svenska kusten inom programmet integrerad kustfiskövervakning för perioden 2002-2022. Områden är Fjällbacka och Vendelsö i Västerhavet, Torhamn, Hanöbukten och Kvädöfjärden i Egentliga Östersjön, samt Forsmark och Holmöarna i Bottniska viken. Syftet med den integrerade kustfiskövervakningen är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer. Resultaten från övervakningen visar att miljöförhållandena, kvantifierat som siktdjup, vattentemperatur och salthalt, har varit relativt stabila i alla provfiskeområden. De förändringar som observerats inkluderar en minskning i vattentemperaturen över tid i Holmöarna och Kvädöfjärden och en fördubbling av siktdjupet i Fjällbacka. Undersökningarna av fiskbeståndens status visar att diversiteten i fisksamhället har ökat i Torhamn och Kvädöfjärden, medan den trofiska medelnivån minskat i alla områden utom Torhamn, Vendelsö och Fjällbacka. De fiskarter som ökat i förekomst i provfiskena är ål i Fjällbacka, karpfiskar i Kvädöfjärden och Holmöarna, mesopredatorer i Hanöbukten, sik i Holmöarna, gös i Kvädöfjärden, samt strömming/sill i Forsmark, Torhamn och Hanöbukten. De arter som minskat i fångsterna är stensnultra och skrubbskädda i Fjällbacka och Vendelsö, gös i Forsmark, och gädda i Torhamn. Abborren är en indikatorart i det kustnära fisksamhället i Östersjön och det finns en tendens till minskande provfiskefångster av arten i alla områden i Östersjön, men inga signifikanta trender. Storleken på de stora abborrarna, kvantifierad genom indikatorn L90, har dock inte ändrats under den studerade tidsperioden. Alla områden utom Torhamn har värden för L90 över gränsvärdet vilket indikerar en generell god status. Trots att storleken hos stora abborrar har varit relativt konstant i de undersökta områdena, har dess längd vid ålder generellt ökat i alla provfiskeområden, vilket indikerar snabbare tillväxt hos fisken. Resultaten från undersökningarna av fiskens hälsa visar inga tydliga tecken på förändring i tånglakens reproduktion men förekomst av onormala yngel har observerats i alla provfiskeområden. Under enstaka år överskrids dock det föreslagna gränsvärdet för den naturliga bakgrundsnivån. Även om andra hälsoparametrar hos abborre och tånglake tyder på en negativ påverkan, så finns tecken på att den negativa utvecklingen har planat ut under de senaste åren i alla undersökta områden. Till exempel har den tidigare observerade tidstrenden med minskning i den relativa gonadvikten hos abborrhonor avstannat men den ligger fortfarande cirka 30 procent lägre jämfört med 1980-talet, något som skulle kunna förklaras av fiskens ökade tillväxt men även av flera andra miljöfaktorer samt miljögiftsexponering. Även om den tidigare ökningen i aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD hos abborre har avstannat, så ligger den fortfarande på en högre nivå jämfört med 1980-talet. Detta sammantaget med starkt ökade aktiviteter av leverenzymerna glutationreduktas och katalas under senare år indikerar att fisken periodvis är exponerad för organiska miljögifter och ökad oxidativ stress. Dessutom observeras tecken på påverkat immunförsvar och ämnesomsättning. Hälsotillståndet hos skrubbskädda i Hanöbukten, där undersökningarna startat så sent som 2017, visar få förändringar vilket trots den korta tidsperioden kan tyda på stabil hälsa. Halterna av flertalet metaller och organiska miljögifter i abborre, tånglake och sill visar generellt inga tydliga trender under den undersökta tidsperioden. Medan kvicksilverhalterna minskar i tånglake, syns inga trender i abborre. Halterna ligger över EU:s gränsvärde för kvicksilver i toppredatorer med undantag för sill, men under gränsvärdet för skydd av människans hälsa vid konsumtion av fiskeriprodukter. Två metaller vars halter ökar i fisken är koppar i både abborre och tånglake i Kvädöfjärden, och kadmium i tånglake i Kvädöfjärden. Pesticiden hexaklorbensen minskar i sill i Hanöbukten men ökar i abborre i Holmöarna, och för PCB-varianten PCB-153 går halterna ner i abborre i Holmöarna och i tånglake i Kvädöfjärden. För perfluoroktansulfonsyra (PFOS) syns inga trender med undantag för en nedåtgående trend i Hanöbukten. Alla arter ligger under EU:s gränsvärde men för abborre i Kvädöfjärden ligger halterna väldigt nära gränsvärdet. Sammantaget visar resultaten från övervakningen i många fall en, i många fall, icke önskad utveckling av de studerade fisksamhällena. Övergödning, klimatförändring, möjlig påverkan från både kända och okända miljögifter, samt förändringar i den kustnära födoväven med ökande populationer av säl, fiskätande fågel och spigg, är alla i kombination möjliga förklaringar till det observerade tillståndet. Det finns även positiva signaler med ökande fångster av vissa känsliga arter, att den tidigare negativa trenden i fiskens hälsa avstannat, samt att det generellt finns få ökande trender under den undersökta tidsperioden i halterna av de studerade metallerna och organiska miljögifterna. Oroande är dock att de negativa förändringarna som observeras sker i referensområden som kan anses vara relativt opåverkade av direkt mänsklig aktivitet. Att det därtill finns brister i förståelsen för de bakomliggande orsakerna till förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och fisksamhällets sammansättning och funktion, gör det angeläget att kartlägga påverkan på kustfisken från okända och kända miljögifter som inte övervakas i dag i samspel med andra miljöfaktorer som övergödning, klimatförändringar och förändrad födovävsstruktur.
8
Nilsson, Hans, Magnus Appelberg und Thomas Axenros. Provtagningsmetoder av akvatiska resurser med 3R i fokus. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.5o01b216ml.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Flertalet av de övervakningsmetoder av fisk- och skaldjur som idag används globalt är dödande eller invasiva. Under 2020 hanterade SLU Aqua över 9 miljoner individer av fisk under fiskerioberoende provtagning. I Sverige, till skillnad från övriga Europa, räknas även de fiskar som fångas i provfiske till försöksdjur och regeringen har anmodat att myndigheter som använder försöksdjur bör upprätta strategier för sitt arbete med frågor som rör 3R, dvs. Replace (ersätta), Reduce (minska) och Refine (förfina). I syfte att undersöka möjligheterna att implementera 3R i SLU Aquas övervakning av fiskbestånd, redovisas i denna rapport möjliga metoder för att: Ersätta – Genom fiskeriberoende provtagning i syfte att ta fram förvaltningsunderlag för bedömning av beståndsstatus för Vänerns gösbestånd och kartlägga effekter av fiske på gös i Vänern (Kapitel 5) Minska – Genom studier av hydroakustisk frekvensrespons hos fisk och/eller användandet av trålmonterad stereovideo se på möjligen att reducera behovet av trålning under hydroakustiska trålundersökningar (Kapitel 2 och 3). Genom att komplettera nätprovfiske med hydroakustik, elfiske och eDNA reducera mängden dödad fisk i denna undersökningstyp (Kapitel 4). Förfina – Genom att kombinera olika metoder öka mängden kunskap varje provtagen individ ger samt hela ekosystem (Kapitel 3 och 4).
9
NMR Publikation. Sektorsprogram för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk. Nordisk Ministerråd, November 2012. http://dx.doi.org/10.6027/anp2012-756.
Der volle Inhalt der Quelle
10
Koehler, Birgit, und Lena Bergström. Havsbaserad vindkraft i samexistens med fiske, vattenbruk och naturvård? : en inledande kunskapssammanställning. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.4or8sfk59u.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Havsbaserad vindkraft är en viktig komponent i omställningen till förnybar energi för att bemöta den globala klimatkrisen. För att bättre förstå förutsättningarna för utbyggnad av havsbaserad vindkraft behövs kunskap om möjligheter, hinder och åtgärder för samexistens mellan vindkraft och andra behov till havs. Den här rapporten presenterar resultat från en litteraturanalys för att belysa nuvarande kunskapsläge om samexistens mellan havsbaserad vindkraft och yrkesfiske, vattenbruk respektive naturvård. Angående samexistens med yrkesfiske är huvudsakliga möjligheter som diskuteras i litteraturen att utforma fiskeredskap och -metoder som är kompatibla med vindparker, och designa vindparker så att det kan finnas förutsättningar för att även utöva fiske. Huvudsakliga potentiella hinder som diskuteras i litteraturen är låg acceptans för havsbaserad vindkraft inom fiskesektorn som kan försvåra möjligheter till utvecklingsprojekt, och säkerhetsaspekter, som risk för olyckor, skada på vindparkens installationer, samt skada eller förlust av fiskeredskap, och även tillhörande osäkerheter kring försäkringsaspekter. Åtgärder som undersöks enligt litteraturen inkluderar dels förebyggande åtgärder, som noggrant samarbete med aktörer och intressegrupper vid platsval, lokala eller regionala samrådforum, och styrning på högre politisk nivå, dels strategiska åtgärder, som satsningar på utveckling av teknik som medför minskad risk för skada, utveckling av fiskeredskap som kan användas i vindparker och småskaliga pilotprojekt kring god praxis för fiskevänliga vindparker. Bland planeringsmässiga åtgärder betonas framförallt proaktiv havsplanering. Angående samexistens med vattenbruk diskuteras i litteraturen framförallt fördelar med att kombinera vattenbruk med vindparker, som kan leda till mer effektiv platsanvändning och ökade möjligheter för att etablera vattenbruk längre bort från kusten. Som hinder diskuteras främst att utvecklingen av sådan fleranvändning fortfarande är i ett tidigt skede och inte kommersiellt gångbar, så att det fortfarande behövs kunskapsutveckling i form av pilotstudier, teknikutveckling, risk- och konfliktanalyser, men även att lagstiftningen idag kan vara försvårande för samexistens. Centrala åtgärder som diskuteras i litteraturen är till exempel att stimulera forskning, innovation och utveckling, inkludera fleranvändning i havsplaneringen och utveckla ett gemensamt ramverk för aktörer inom fleranvändning inklusive ett tydligt regelverk för förvaltning, tillståndsprocesser och övervakning av verksamheterna. Angående samexistens med naturvård fokuserar rapporten på olika aspekter kring om, och i så fall hur, havsbaserad vindkraft kan vara förenlig med naturvårdens syften. Möjligheter för samexistens mellan vindparker och lagstadgade skyddade områden är svåra att fastställa på en generell nivå, då det beror på om vindparken medför en risk för det skyddade områdets målsättning eller inte. Förutsättningarna påverkas även hurdana förflyttningseffekter som skulle kunna uppstå inom fiske och andra marina användningar, och vilka miljöeffekter dessa kan leda till. Bland sätt på vilka havsbaserade vindparker skulle kunna gynna naturvården, på en mer generell nivå, belyser litteraturen till exempel att 1) artificiella reveffekter kan främja vissa arter, vilket skulle vara gynnsamt om det stärker hotade eller sårbara arter, eller arter som fyller en önskad funktion i ekosystemet, som filtrering eller bioreglering, och 2) indirekta skyddseffekter kan uppstå om fiske utesluts helt eller delvis i parken, och ge möjlighet till återhämtning för arter som dör i fisket, samt havsbottnar (om området tidigare har påverkats av bottentrålning). Litteraturen, och olika pågående pilotprojekt, belyser även möjligheter att integrera naturinkluderande designer i vindparkernas utformning, till exempel hur vindkraftverkens fundament och erosionsskydd skulle kunna utformas för att främja vissa, önskade arter. Bland potentiella hinder identifieras till exempel risken att en samlokalisering med skyddade områden skulle innebära ömsesidiga kompromisslösningar, så att nätverket av skyddade områden blir suboptimalt. Litteraturen diskuterar även en risk att reveffekter vid vindkraftverken kan motverka syftet med det skyddade området, till exempel att oönskade arter gynnas eller att den nya artificiella livsmiljön skadar naturligt förekommande livsmiljöer, samt osäkerheter kring hur fiskemönster kommer att utvecklas i området och dess närhet, inklusive förflyttningseffekter. Möjligheten att integrera naturbaserade lösningar, till exempel att utforma vindkraftverkens fundament så att de kan främja vissa arter, diskuteras allt mer. En farhåga som lyfts i detta sammanhang är att den forskningsbaserade utvecklingen går långsamt framåt, då det fortfarande finns osäkerheter kring ekologisk effektivitet, effektstorlek eller möjliga risker med sådana lösningar. Möjliga åtgärder som diskuteras i litteraturen för att stärka naturvården är till exempel att strategiskt använda havsplaneringen för att lokalisera områden för vindkraft på ett sätt som kan gynna sådana arter och livsmiljöer som behöver stärkas eller rehabiliteras från fysisk påverkan, samt att testa och vidareutveckla naturbaserade lösningar. En övergripande aspekt som lyfts i litteraturen är vikten av tillräcklig och kontinuerlig kommunikation, och av riktade insatser för att öka förutsättningarna för samexistens och acceptans. Exempel är att stärka möjligheter till engagemang från olika aktörer, konsultera en bredd av sektorer och intressegrupper, säkerställa information till allmänheten, samt att påbörja samråd tidigt i processen och på ett sätt så att det blir tydligt vilken typ av inflytande som är möjlig i vilket skede. Stimulering av forskning och innovation, transparenta och strukturerade processer för havsplanering, kunskapsutbyte mellan länder samt offentlig tillgång till data är andra centrala insatser som betonas.