Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Finansieringsval“

Studien tar sin utgångspunkt i teorin om mental accounting. Vi behandlar för det första kategoriseringen av tillgångar och utgifter i olika konton i det mentala bokföringssystemet. Konkret undersöks huruvida någon skillnad i vilka inkomster eller tillgångar som används till olika typer av utgifter kan påvisas. Kontona som vid operationaliseringen valdes för att beskriva finansieringen av ett köp var ”regelbunden inkomst”, ”plötslig inkomst”, ”sparade pengar” och ”avbetalning”. För kategoriseringen av utgifterna användes två skalor, den ena med ”nödvändighet” och ”nöje” som extremer och den andra med ”långsiktig investering” och ”kortsiktig konsumtion”. Den empiriska undersökningen genomfördes med två olika enkäter. Resultaten från dessa undersökningar visar för det första det som teorin förutsäger, nämligen att olika sorters inkomster eller tillgångar används till olika sorters utgifter. På enkäterna ombads för det andra respondenterna även att ange tiden mellan de två senaste köpen över 5 000 kr. Denna tid tillsammans med kombinationen av finansieringsalternativ, uppdelade på kontant eller kredit, används i studien för att testa giltigheten av vår egen teori, som behandlar problemet om hur utrymmet i de mentala kontona beter sig. Vi ville förklara hur detta utrymme förändras av inköp som bokförs på kontot, och då särskilt vilken betydelse valet av finansiering för två på varandra följande köp har för utrymmet. Resultaten för testerna avseende denna teori är osäkra, men vi anser oss finna bättre stöd för ett accepterande av teorin än för ett förkastande av den. Sammantaget kan våra bidrag vara relevanta för att bättre förstå mental accounting samt konsumenters köp- och kreditbeteende.

Beslutet om kapitalstruktur kretsar kring vilken utsträckning företaget ska finansieras genom skulder respektive eget kapital och är ett kritiskt beslut för alla företag som är vitalt för dess välmående. Trots decennier av empirisk forskning på området finns dock ingen enhetlig syn om vad som driver företags val av kapitalstruktur. Den empiriska forskningen är samtidigt till övervägande del inriktad på noterade bolag och studerar framför allt företagsspecifika påverkansfaktorer. Med utgångspunkt i att fastighetsbranschen är av stor betydelse för samhället och har vissa karaktäristika som gör den intressant att studera för sig, är syftet med denna studie således att identifiera såväl företagsspecifika som makroekonomiska påverkansfaktorer för kapitalstrukturen hos svenska onoterade fastighetsbolag och förklara deras relativa betydelse. Studien utgår från Modigliani och Millers proposition I, Trade Off-teorin samt Pecking Order-teorin som teoretiska referenspunkter. Vidare tillämpas kvantitativ metod där paneldata sätts upp för perioden 2002-2019 utifrån sekundärdata från databasen Retriever Business bestående av finansiell information från årsredovisningarna för 333 svenska onoterade fastighetsbolag med en årlig nettoomsättning på minst 10 Mkr. Statistiska modellen som används är en multipel regression där regressionsmodellen tillämpar fixed effects samt robusta standardfel för att hantera heteroskedasticitet och seriell korrelation. De beroende variablerna total, långsiktig samt kortsiktig skuldsättningsgrad testas var för sig gentemot de oberoende variablerna lönsamhet, storlek, tillväxt, materiella tillgångar, effektiv skattesats, risk, inflation samt ränta. Resultatet visar att de makroekonomiska faktorerna i form av reporänta och inflation är de mest inflytelserika faktorerna av alla för både total och långsiktig skuldsättningsgrad, där ränta har positiv påverkan och inflation har negativ påverkan. Den mest inflytelserika företagsspecifika variabeln för total skuldsättningsgrad är lönsamhet med negativ påverkan, följt av materiella tillgångar med positiv påverkan. För långsiktig skuldsättningsgrad är risk den mest inflytelserika företagsspecifika faktorn med negativ påverkan, följt av materiella tillgångar med positiv påverkan och lönsamhet med negativ påverkan. Vad gäller kortsiktig skuldsättningsgrad är materiella tillgångar den viktigaste faktorn med negativ påverkan. Eftersom resultaten från tidigare empiriska studier visar spridda resultat går denna studies resultat i linje med en del tidigare studier medan det motsäger resultatet från en del andra. Baserat på våra resultat finner vi hur som helst visst stöd för både Trade Off-teorin och Pecking Order-teorin, så trots att dessa teorier främst använts för att förklara kapitalstrukturen för större publika företag visar vi även deras applicerbarhet på onoterade företag av varierande storlek.

För såväl samhällsutvecklingen som ökade jobbmöjligheter är uppstart av nya företag en viktig faktor. Däremot visar forskning att ett stort problem med att starta företag är svårigheterna entreprenörerna möter vid ansökan om finansiering. Finansiering är en förutsättning för att företag ska kunna utvecklas och fortleva men även för att startas. Ett alternativt finansieringssätt för bland annat nystartade företag som har växt fram det senaste decenniet är crowdfunding. Detta finansieringssätt är relativt outforskad vilket är den största bidragande faktor till att författarna till denna studie fann ett forskningsgap som behövde fyllas. Syftet med denna studie är att jämföra och analysera crowdfunding med andra externa finansieringssätt för att kunna förstå vad crowdfunding kan innebära för nystartade företags överlevnad. Detta genom att undersöka om finansieringssättet kan bidra till att minska informationsasymmetrin mellan finansiärer och entreprenörer och därmed det finansieringsgap som råder för nystartade företag. Vilka för- och nackdelar crowdfunding har för nystartade företag jämfört med andra externa finansieringssätt undersöks därför. För att uppfylla studiens syfte och fylla det funna forskningsgapet har en kvalitativ metod genomförts, där empirin har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer fördelat på tre olika aktörer (entreprenör, inkubator och bank). Studiens resultat visar på att det krävs ökad kunskap för att crowdfunding ska kunna påverka informationsasymmetrin och finansieringsgapet som finns för nystartade företag. Crowdfundings nyanser och fenomenets komplexitet medför möjligheter för entreprenörer angående deras finansiering. Samtidigt som det är viktigt för entreprenörerna att väga för- och nackdelarna mot varandra kräver en crowdfundingkampanj mer tid och engagemang än vad som kan tänkas.

This study investigates which mechanisms that needs to be improved in order to facilitate more early stage venture capital (VC) investments on emerging markets. For this purpose a qualitative case study of the VC scene in Nairobi, Kenya was performed. The study has a 'best-practice' viewpoint aiming to provide insights to venture capitalists on how to operate within the Kenyan startup scene. The empirical findings of the case study indicate that the region is still an untapped market for VC investments, partly as a result of an equity gap towards early stage startups. The success stories of mobile money transfer startup M-Pesa and information crowdsourcing startup Ushahidi ignited the Nairobi startup scene in 2008 and enabled the city to become the startup hub of East Africa. M-Pesa has not only demonstrated that it is possible to develop highly successful tech companies but also created a payment infrastructure that facilitates for future startups. In light of this, Kenya presents an interesting case study, as the market poses opportunities as well as challenges. Our result indicates that the present equity gap hampers early stage VC and is derived from a lack of experience and knowledge from investor’s and entrepreneurs. In conclusion, the entire "ecosystem" needs to be aligned in order to diminish the gap; VC’s must adopt a more hands on approach in their investment strategy, entrepreneurs need a global mindset, development financial institutions (DFIs) and private equity (PE) funds should act more catalytic in early stage rounds and governmental entities should focus on enhancing entrepreneurial education and the overall economic performance. These alignments will in the long run lead to a more effective startup and VC scene and should be applicable on similar markets. However, specific adjustments for the subject market should always be considered before implemented.
Denna studie undersöker vilka mekanismer som behöver förbättras på tillväxtmarknader i syfte att attrahera tidigt riskkapital. Arbetet har utförts genom en kvalitativ studie över riskkapitalscenen i Nairobi, Kenya. Studien syftar till att beskriva god praxis samt underlätta och vägleda riskkapitalister inom den Kenyanska startup-scenen. En litteraturstudie och granskning av den Kenyanska marknaden indikerar att det finns investeringsmöjligheter inom startup-scenen. Möjligheterna grundas i en bristande konkurrenssituation, där få aktörer erbjuder finansiering till startups i uppstartsfas. Startup-scenen i Kenya är förhållandevis ung men framgångarna för M-Pesa och Ushahidi har bidragit till ett ökat intresse för scenen i Kenya. M-Pesa bevisade inte bara att det går att starta högteknologiska startups i Kenya utan utvecklade även en infrastruktur för mobilbetalningar som i sin tur främjar företagande. Med hänsyn till detta utgör Kenya en intressant fallstudie, då marknaden är kantad av både möjligheter och utmaningar. Resultaten indikerar att bristen på kapital för startups härstammar från en brist av erfarenhet och kunskap från investerare och entreprenörer. Slutsatsen är att hela "ekosystemet" behöver förändras för att minska bristen på kapital; riskkapitalister bör understödja portföljbolag med handledning, lokala entreprenörer behöver tänka mer globalt, Development Finance Institutions (DFI) och Private Equity (PE) firmor bör agera mer katalytiskt och staten bör fokusera på att erbjuda och förbättra utbildning inom entreprenörskap. Dessa anpassningar kommer med tiden leda till en mer effektiv startup och riskkapitalscen. Lärdomar och slutsatser från studien bör med framgång kunna användas på andra tillväxtmarknader, men bör anpassas utefter dess lokala förutsättningar.

Entrepreneurship is a key factor for economic growth and has been a famous and controversial subject for long. However, the creation of innovations for small and medium sized businesses is limited when there is a finance gap in the market, based on the difference between the observed and desired debt. In recent years, it has emerged an alternative financing; crowdfunding, which can help and reduce the problems of the current finance gap. This qualitative study aims to describe the term, crowdfunding, and explore opportunities for crowdfunding in the future development as an alternative financing. To fulfill the purpose of the study, 15 interviews were conducted. This has provided the study with the necessary depth of knowledge to answer the research questions; How can the future of crowdfunding become on the Swedish market? When can crowdfunding be preferable over other forms of financing? How can crowdfunding help to reduce the financing gap? The theoretical framework was created before the empirical data collection and became the basis for the study's development. The chapter includes a description of the crowdfunding other financing options, the financial gap and previous empirical studies. Further analyzed the empirical data collected by connecting to the theoretical framework, which led the researchers to the following conclusions; the future prospects of crowdfunding is good when the financing form provides benefits that can not be achieved at other financing options. The factor that should decide a company's choice of financing is not the specific options. The company should instead consider which stage they find themselves in and take decisions based on that. Crowdfunding contributes to an increased supply of financing, which reduces the financing gap. The study shows, however, that action similar to increasing public awareness of crowdfunding and tax benefits may increase the contribution further.
Entreprenörskap är en viktig faktor för den ekonomiska tillväxten och har länge varit ett känt och omdiskuterat ämne. Dock är små och medelstora företags skapande av innovationer begränsad då det råder ett finansieringsgap på marknaden, vilket grundar sig på skillnaden mellan observerad och önskad skuldsättning. Under de senaste åren har det dock växt fram en alternativ finansieringsform; crowdfunding, som kan bidra till att minska problematiken över det rådande finansieringsgapet. Den här kvalitativa studie syftar till att beskriva begreppet crowdfunding samt se till möjligheterna för crowdfundingens framtida utveckling som en alternativ finansieringsform. För att uppfylla studiens syfte genomfördes 15 intervjuer. Det här gav den kunskapsbredd som krävdes för att besvara de frågeställningar som låg till grund för studien; Hur kan framtiden för crowdfunding se ut på den svenska marknaden? När kan crowdfunding vara att föredra framför andra finansieringsformer? På vilket sätt kan crowdfunding bidra till att minska finansieringsgapet? Den teoretiska referensramen skapades inför den empiriska insamlingen av data och utgjorde därav grunden till studiens uppbyggnad. Kapitlet omfattar en beskrivning av crowdfunding, andra finansieringsalternativ, det finansiella gapet samt tidigare empiriska undersökningar. Vidare analyserades den empiriska data som samlats in genom att återkoppla till den teoretiska referensramen, vilket ledde författarna fram till följande slutsatser; framtidsutsikterna för crowdfunding är god då finansieringsformen innebär fördelar som inte kan uppnås vid andra finansieringsalternativ. Den faktor som skall styra ett företags val av finansieringsform är inte de specifika alternativen utan i vilket stadie företaget befinner sig i. Crowdfunding bidrar till ett ökat utbud av finansiering, vilket minskar finansieringsgapet. Studien visar dock på att åtgärder liknande allmän höjd medvetenhet gällande crowdfunding samt skattefördelar kan öka crowdfundingens bidrag ytterligare.