Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Fikarast“

This study explores language shift and interregional migration among Turkey’s Kurdish-origin population using census data as well as TDHS data. First, the geographical retraction of the Kurdish language between 1945 and 1965 is depicted using respective censuses as data sources. Second, patterns of intergenerational language shift and the effects of migration and education on this shift are elaborated utilising 2003 TDHS data and the 2000 Census data. Interregional mobility by birth regions and language concentration across Turkey has also been mapped. The Kurdish population in Turkey appears to be on the verge of near-universal bilingualism prompting concerns about the future of the language.ABSTRACT IN KURMANJIGuherîna zimanî di nav kurdan de li Tirkiyeyê: Nirxandineke mekanî û demografîkEv xebat, bi rêya tehlîlkirina daneyên serjimêriyê û herwiha daneyên TDHSyê, dikeve pey têgihiştina guherîna zimanî û koçberiya nav-herêmî di nav nufûsa kurd-regez a Tirkiyeyê de. Pêşiyê, bertengbûna coxrafî ya zimanê kurdî di navbera 1945 û 1965an de bi rêya tehlîla daneyan hatiye nîşandan. Paşê, awa û qalibên ziman-guheriya ji nifşekî bo nifşê din û tesîra koçberî û perwerdeyê li ser wê guherînê hatine nirxandin bi rêya bikaranîna daneyên TDHSya 2003yan û serjimêriya 2000an. Herwiha, hereketa mirovan ya ji herêmekê bo herêmeke din li gor herêma wan a jidayikbûnê, û paye û belavbûna zimanan li seranserê Tirkiyeyê hatiye bi nexşekirin. Wisa diyar e ku gelê kurd li Tirkiyeyê li ber duzimaniyeke seranserî ye, ku ev yek fikaran li dor paşeroja zimanî durist dike.ABSTRACT IN SORANI

Denna studie belyser fikarastens betydelse inom det socialt arbetande verksamhetsfältet. Studien undersöker också socialarbetarnas ståndpunkt vad gäller anledningarna till att ta eller inte ta fikarast samt hur arbetstrivseln är relaterad till fikarasten. Fem intervjuer utförs med socialarbetare som arbetar inom den privata sektorn.  Detta bearbetas sedan med hjälp av innehållsanalysen där sex teman slutligen väljs ut. Resultatet presenteras sedan utifrån dessa teman och analyseras utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen. Resultatet pekar på att fikarast är viktigt inom socialt arbete men att det i praktiken inte fungerar att schemalägga inom alla verksamheter. Rast ser olika ut för olika människor och är en sak som snarare behöver vara individanpassad än ske enligt dagordning. Att arbeta i människobehandlande verksamheter visar sig vara en viktig orsak till att ta fikarast, då tid ska ges till återhämtning, reflektion och ny energi för att orka med dagen.

Många individer tillbringar en stor del av sitt liv med att lönearbeta. På många arbeten interagerar medarbetarna med varandra och får på så sätt social gemenskap och en känsla av samhörighet, bland annat genom de gemensamma fikarasterna. I och med coronapandemin har distansarbetet ökat kraftigt, vilket innebär att de naturliga sociala interaktionerna uteblir och i stället har blivit digitala. Den sociala arbetsmiljön påverkas därmed av denna omställning. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur distansarbete och i synnerhet avsaknaden av den kollegiala fikarasten påverkar den sociala arbetsmiljön och medarbetarnas möjlighet till interaktioner. För att besvara syftet har åtta universitetslärare som alla tvingats ställa om till distansarbete intervjuats och resultatet har analyserats med hjälp av Collins teori om interaktionsritualer och emotionell energi samt tidigare forskning om distansarbete och sociala interaktioner i förhållande till ensamarbete och pauser. Uppsatsens resultat visar att universitetslärarna till en början upplevde det jobbigt med distansarbetet men att de med tiden har vant sig vid det och att det kan vara en fördel för att de kan arbeta mer ostört. Dock saknar de den sociala kontakten och fikarasterna med sina kollegor där de tidigare hållit sig uppdaterade kring den dagliga verksamheten. De fysiska fikarasterna bidrar till att upprätthålla sociala relationer och ger en känsla av samhörighet, vilket inte digitala fikaraster på samma sätt kan uppfylla. Om arbetsgruppen hade en god gemenskap och bra kommunikation innan distansarbetet har det underlättat de digitala relationerna och samarbetet.

Diplomová práce celkově seznamuje s životem a dílem Ladislava Fikara. Hlavním cílem je proniknutí do Fikarova básnického díla, jež v sobě zahrnuje jednotlivé verše vydávané časopisecky, prvotinu Samotin a verše Kámen na hrob uspořádané z pozůstalosti. Práce podává jejich základní interpretaci, přičemž se zaměřuje na popis Fikarovy poetiky, zvláště pak na jeho ustálené motivy. Celou Fikarovu tvorbu zasazuje do kontextu české literatury a přesahuje i světové literatuře. S odkrytím autorské poetiky poukazuje na charakterické znaky Fikarova překladu, které odhaluje na základě komparace překladů veršů Rainera Maria Rilkeho a sovětského spisovatele Stěpana Ščipačova s jejich originálními texty. U druhého zmíněného překladu se zároveň zabývá jeho literárním a společenským významem pro českou poezii. Ve dvou životopisných kapitolách se práce zaměřuje na zachycení období působení Fikara ve funkci redaktora a ředitele v nakladatelství Československý spisovatel. Jeho osobní přínos postihuje i v oblasti kinematografie, kde působil jako hlavní dramaturg tvůrčí skupiny Šmída-Fikar.