Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Fenomenologiska perspektivet.
Dissertationen zum Thema „Fenomenologiska perspektivet“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Fenomenologiska perspektivet" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Korhonen, Cassandra, und Luiza Norström. „Ger lärarutbildningen tillräckligt med stöd i att undervisa matematiskt begåvade elever? : En kvalitativ studie utifrån lärosätets perspektiv“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54971.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med vår undersökning är att få en utökad kunskap om vilket stöd lärarutbildningen ger studenter i att undervisa matematiskt begåvade elever. Behovet av att undersöka detta finns då varje elev har en rättighet till att utvecklas och utmanas utifrån sina kvalifikationer. I denna studie har vi använt det fenomenologiska perspektivet när vi har tolkat vår empiri. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod genom öppna enkätfrågor. Resultatet visar på att stödet som ges främst är i form av seminarier samt föreläsningar. Lärosätena är överens om att tiden till detta moment fattas. Det framkommer att problemlösnings uppgifter betraktas vara att föredra i undervisningen av begåvade elever. Slutsatsen är att det inte är självklart att stöd i att undervisa matematiskt begåvade elever ges till lärarstudenter på alla lärarutbildningar, om det ges är det inte ett prioriterat område.
2
Halmin, Agnes. „Att vara flerspråkig : ett fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5299.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The following essay describes a study made in Sweden in the autumn of 2010 at Södertörn University. The main purpose with this study is to find out and describe how people´s own understanding of being multilingual has influenced them. The objective behind this is to create a wider understanding for the phenomena. Therefore, the phenomenological perspective is used to describe the subjective reflection of a phenomena, in this case multilingualism. A qualitative method is being used for data gathering, implying conversational interviews with six multilingual people born in the 1970s and 1980s. The results show that the people interviewed mostly use their mother tongue in conversations with their parents and relatives today. Their multilingualism has not been particularly acknowledged in school, where Swedish has been the language of instruction. Some of the interviewees expressed a feeling of not knowing any of their languages perfectly. The results also show that the interviewees have a positive attitude towards their multilingualism on the whole and see several advantages with it. The results do nevertheless not show any pattern of differences between the people born in the seventies and the ones born in the eighties.
3
Collin, Daniel. „Att fånga det upplevda : Fenomenologiska perspektiv på måltidsupplevelsen“. Thesis, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51634.
Der volle Inhalt der Quelle
4
Olofsson, Lina, und Carina Skare. „Barn äts upp av den digitala tekniken : En intervjustudie om huruvida lärplattan främjar barns språk och kommunikation“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85543.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studie är bland annat att bidra med kunskap om förskolans arbete med digitala verktyg med inriktning på lärplattan för att främja alla barns språk och kommunikation. Studiens utgångspunkt har varit det fenomenologiska perspektivet med målet att få fatt i pedagogernas tankar och erfarenheter. Vidare har även det sociokulturella perspektivet används under analysprocessen med målsättning att bidra med kunskap om hur lärplattan främjar alla barns språk och kommunikation. Utifrån forskningsfrågorna formulerades semistrukturerade intervjufrågor som bland annat handlade om pedagogernas förhållningssätt till lärplattan, lärplattans tillgänglighet för barnen att ta egna initiativ och eventuella hinder som respondenterna upplever. När efterfrågade data samlats började studiens analysarbete utifrån ett sociokulturellt perspektiv som sorterades och reducerades med avsikt att få svar på forskningsfrågorna. Studiens resultat visade att alla förskolor använde sig av lärplattan för att främja barnens språk och kommunikation om än de arbetade på olika sätt. På förskolorna där de använde lärplattan mer begränsat framkom ändå i resultatet att alla förskolor hade en intention att använda lärplattan på ett sätt som främjar barnens språk- och kommunikationsmöjligheter. En slutsats som drogs var att den oro som finns i samhället kring skärmtid och strålning inte riktigt passar in i förskolans värld eftersom resultatet visar att det finns begränsat antal lärplattor i jämförelse med antal barn. Detta betyder att den faktiska tidensom barnen tillbringar framför skärmen i förskolorna blir kort. Vare sig barnen konsumerar eller producerar med lärplattan bidrar artefakten till barnens språk- och kommunikationsmöjligheter.
5
Karlsson, Lis Bodil. „Berättelser om inre röster : ett fenomenologiskt och kommunikativt perspektiv /“. Stockholm : Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6830.
Der volle Inhalt der Quelle
6
Hill, Tina, und Carolin Nilsson. „Splittrad grund. Utanförskap i LARO ur ett fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24416.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Abstrakt: Läkemedelsassisterad behandling mot opioidberoende (LARO), där patienterna behandlas med en underhållsdos av metadon eller buprenorfin, är en debatterad behandling i Sverige. Personer som lever med opioidberoende är några av samhällets mest utsatta och utanförskapet är ofta väl förankrat när de söker och blir erbjudna hjälp i LARO. Forskning visar att utanförskapet fortsätter i LARO- behandlingen och att behandlingens utformning till och med kan förstärka det. Här undersöks utanförskapet som ett upplevt fenomen. Detta utifrån två sociala världar, professionens och patienternas. Uppsatsen innehar en fenomenologisk teori liksom en fenomenologisk metod. De fenomenologiska intervjuerna resulterar i hur fenomenet utanförskap ser ut i sin struktur och dessa beståndsdelar redovisas utifrån de två sociala världarna. Resultatet visar både likheter och skillnader i upplevelsen av utanförskap vilket avhandlas i det sista avsnittet.Abstract: LARO-treatment, where patients get methadon or buprenorphine in maintenance doses, is treatment witch has been debated a great bit in the country of Sweden. People living with opioidaddiction is some of the most vulnerable in society and when they try to and get help in LARO is alienation great part of their lives. Studies in the area shows that LARO-patients keep on living a life in alienation and that the organisation of LARO even make the alienation worse. In this context, this study is focusing in alienation as a phenomena by examine the lived experience of two social worlds in LARO, the patients and the profession. In this essey the phenomenological theory as well as the phenomenological method i used. From phenomenological interviews the structure of the phenomena was captured which contains similarities as well as differenses. These are presented in the last chapter of this essey.
7
Lindblom, Alinda. „Att finna vägar ur anorexi : återhämtning ur ett fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-664.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien behandlade anorexi och återhämtning. Syftet var att undersöka hur personer som varit sjuka i anorexi beskrev den egna återhämtningsprocessen. Studien begränsades till att behandla anorexi och inte ätstörningar. Källorna som användes innehöll såväl psykologisk-, medicinsk-, kulturantropologisk-, etnologisk- som återhämtningsforskning. En kvalitativ metod användes och urvalsgruppen bestod av fyra kvinnor med erfarenheter av anorexi och återhämtning. Resultatet visade att intervjupersonerna var aktiva under sin återhämtning och berättelserna om återhämtning indelades i tre faser. En akut fas kännetecknades av att anorexin innebar ett hot mot personens fysiska och psykiska hälsa. Resultatet visade vikten av att anhöriga och vårdpersonal agerade auktoritärt samt att personen nådde en botten och olika vändpunkter. I En andra fas fann personen vägar ur anorexin. Relationen till betydelsefulla professionella var då av stor betydelse samt viljan att bli frisk, envishet, motivation och förmåga att finna strategier. Slutligen kännetecknades en tredje fas av att intervjupersonen kommit en bit i sin återhämtning och den beskrevs då som en process med såväl tillbakagångar som framgångar. Analysen visade att återhämtningen kunde tolkas som en process där känsla av sammanhang förändrades och utvecklades.
8
Franzén, Nils. „Bild och begrepp : Heideggers läsning av Kant ur ett fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9075.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This thesis explores some key aspects of early Heidegger’s interpretations of Kant from a phenomenological perspective. In general terms, it analyzes Heidegger’s claim that Kant’s faculties share a common root in the transcendental imagination, as a critical development of motives found in Husserl’s phenomenology. More precisely, the thesis argues that the motive for deriving Kant’s first faculty, intuition, from the synthesis of imagination can be understood as an attempt to account for the receptivity of a finite subject, without yielding to a causal description of sensibility. Phenomenology shares this problem with Kant’s critical philosophy. Concerning the claim that the second faculty, understanding, originates from the transcendental imagination, Heidegger connects it to his ambition of liberating Kant from a Cartesian heritage, where understanding is conceived as an independent faculty, disconnected from time and sensibility. The thesis explores this motive in relation to Husserl’s claim that the independent use of understanding in the forming of judgments and concepts –is derived from its function in the service of intuition. The belonging together of intuition and understanding is a core aspect of phenomenology, present from its breakthrough in Husserl’s Logical Investigations to his last writings in The Crisis of the European Sciences and Transcendental Phenomenology. A general ambition of the thesis is, through a reading of Heidegger’s interpretations of Kant, to shed some light on this fact, and hopefully thereby – at least to some extent – to deepen our understanding of the phenomenological project as such. Although the thesis’ primary concern is not polemical, on some occasions it criticizes other interpreters of Heidegger’s relation to Kant for neglecting or wholly rejecting the phenomenological point of departure of Heidegger’s interpretations.
9
Ringkvist, Lotta. „Upplevelsen av att må bra : Nittio personers berättelser ur fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-41140.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Forskning om välmående utifrån hedoniskt och eudaimoniskt perspektiv har bidragit med teorier om välmående. Dock har få fenomenologiska studier gjorts i ämnet. Positiv psykologi vill stärka den psykiska hälsan hos individer, så också denna studie som undersökt de gemensamma komponenterna i människors upplevelse av att må bra. Sextio kvinnor, 30 män, 18 år och äldre från fem delar av världen skrev berättelser, svarade på kvalitativ online enkät eller intervjuades. Berättelserna analyserades inspirerat av strukturell fenomenologisk metod med kvantitativa inslag som resulterade i fyra teman (a) interaktion, (b) rörelse, (c) återhämtning, (d) yttre och inre balans. Dessa gav en holistisk bild av att må bra med återhämtning och delar ur yttre och inre balans som nya inslag från existerande välmåendemodeller. Resultatet kan ge insikter om välmående, användbart inom arbeten med människor. Vidare kan resultatet prövas och bidra till ett självrapporteringsformulär om en individs välmående ur ett helhetsperspektiv.
10
Wetterlund, Sandra, und Andersson Caroline Shouk. „Barns upplevelser av välbefinnande i förskolan : En fenomenologisk studie utifrån barns perspektiv“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36481.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att undersöka barns upplevelser av välbefinnande utifrån olika miljöer ochsituationer på förskolan. Detta har studerats genom att ställa frågan: På vilka platser ellersituationer relaterar barnen sitt välbefinnande till och vart upplever barnen att de mår brarespektive dåligt i förskolan? Ett fenomenologiskt perspektiv ligger till grund för studiensteoretiska utgångspunkt. Insamling av empiri har gjorts på två olika förskolor vid två olikatillfällen, med totalt sju stycken barn i åldrarna fyra till sex. Som insamlingsmetod harsemistrukturerade intervjuer tillämpats där barnens egen tagna bilder på platser och situationeranvänts som stöd under intervjusituationerna. Intervjuerna har dokumenterats via filmning.Resultatet i studien synliggörs i fyra olika teman: Ljudnivå, Reglers betydelse, Socialarelationer och Barnens tro på sig själva. Barnen relaterar till sitt välbefinnande till olikaplatser och situationer och deras upplevelser av välbefinnande har varierat. Några barn harrelaterat sitt välbefinnande till samma platser och situationer men har olika upplevelser omvarför just den platsen fick dem att må bra eller dåligt.
11
Leiviskä, Deland Ann-Charlotte. „Det är något som inte stämmer : upplevelsen av psykos ur ett fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6928.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet var att ur ett fenomenologiskt perspektiv förstå vad det innebär att vara psykotisk. Sex personer med erfarenhet av psykos intervjuades och materialet analyserades med den fenomenologiska EPP (Empirical phenomenological psychological) metoden. Fyra teman identifierades som kännetecknande för den psykotiska upplevelsen: Kontroll i tillvaron speglar känslan av att tappa kontrollen och av att uppleva sig kontrollerad av andra. Det innefattar även upplevelsen att på ett magiskt sätt styra och kontrollera andra. Utanförskap beskriver hur förmågan till social interaktion försvinner i psykosen och hur känslan av ett djupt utanförskap dominerar. Självmedvetandet i psykosen beskriver upplevelsen av att något inte stämmer, hur psykosen anas men inte går att kommunicera. Upplöst tidslighet beskriver hur tillvaron känns meningslös genom att tidsupplevelsen förändras och strävan framåt försvinner. Resultaten pekar på vikten av att omgivningen lyhört registrerar individens signaler på att något är fel för att tidigt kunna upptäcka och hjälpa personer som riskerar att bli psykotiska.
12
Ewaldius, Hanna, und Olivia Catolino. „Fenomenet samtalsstöd för äldre : En fenomenologisk studie ur omsorgspersonalens perspektiv på särskilt boende“. Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-220495.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Research shows that supportive conversations with elderly who are living in nursing homes isrequested among care personnel, this to satisfy both older people's mental health and socialhealth. The care personnel try to offer the elderly supportive conversation to the extent theyare able to, but they are experiencing obstacles in terms of shortage of time, ignorance and aperceived ambiguity in their profession. The purpose of present study is to describe andanalyze the phenomenon of supportive conversation with elderly living in nursing homes,based on care personnel’s perspective. The study is based on qualitative interviews with thecare personnel working in special housing. The result is analyzed from a phenomenologicalperspective with the lifeworld theory and domain theory as basis. Further on, research is usedto describe and analyze the phenomenon. The results show that care personnel feel that thereis a need for supportive conversation for older people in special housing. However, they don’thave the opportunities to offer this because of shortage of time, lack of knowledge andambiguity about what is included in their work as care personnel. This contributes to theexperienced stress among care personnel and the feeling of inadequacy in their professionalcapacity, which results in a sense of not having the ability to give the elderly a good care.Tidigare forskning visar att samtal för äldre på särskilda boenden är något som omsorgspersonal efterfrågar, för att tillgodose de äldres psykiska och sociala hälsa. Omsorgspersonalen försöker erbjuda de äldre samtal i den mån de kan, men de upplever hinder i form utav tidsbrist, okunskap och upplevd otydlighet beträffande dagens yrkesroll som omsorgspersonal. Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera fenomenet samtalsstöd för äldre människor på särskilt boende, sett utifrån omsorgspersonalens perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer med omsorgspersonal på särskilda boenden. Resultatet är analyserat ur ett fenomenologiskt perspektiv med utgångspunkt i livsvärldsteorin och domänteorin. Vidare används tidigare forskning för att beskriva och analysera fenomenet. Av resultatet framgår att omsorgspersonalen upplever att det finns behov av samtalsstöd för äldre på särskilt boende. De saknar dock möjligheten att erbjuda detta på grund av tidsbrist, brist på kunskap och oklarheter om vad som ingår i deras arbetsuppgifter som omsorgspersonal. Detta bidrar till att omsorgspersonalen upplever stress och känner sig otillräckliga i sin yrkesroll, vilket resulterar i en känsla av att inte ha möjligheten att ge den äldre en god omsorg.
13
Sjöholm, Emma, und Linnéa Wikström. „Toddlares kroppsliga samspel och tillträde till lek i förskolan - en observationsstudie med fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-130801.
Der volle Inhalt der Quelle
14
Åhslund, Linda. „En allvarsam lek : Dominans och underkastelse i sexuell praktik ur ett psykoanalytiskt och fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-59520.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att studera vad som konstituerar dominans och underkastelse i sexuell praktik som ett psykologiskt fenomen. En gemensam term för dominans och underkastelse utgör Bondage Dominance Submission Sadomasochism, BDSM Praktiken dominans och underkastelse rymmer frågor om driftperspektiv, objektrelationsteori, kroppens fenomenologi, symbolisering, genus och frågan vad sexualitet är. Sju BDSM-utövare intervjuades och därefter bearbetades materialet med Empirical Phenomenological Psychological Method. Resultatet visar att praktiken utgör en identitet och en kreativ iscensättning av en inre psykologisk verklighet. Fenomenet innehåller en maktförskjutning med ömsesidig påverkan för att nå andra medvetandetillstånd. Centralt för fenomenet är fantasier och rollekar som möjliggör ett gränsöverskridande och ett utforskande av tabun, genus, aggression och ambivalens. De respektive positionerna sker genom en tillblivelse genom den andre där processen i en BDSM-aktivitet utmärks av initiering, tempoväxlingar, uppmärksamhet, reparation samt omhändertagande. Resultatet diskuterades utifrån psykoanalytisk teori. Utifrån en diskussion om den levda kroppen och symbolisering föreslås att sexualitet ses som ett mellanområde och en lek med den inre psykologiska verkligheten.
15
Lyngstad, Idar. „Profesjonell kunnskap i skolens kroppsøvingsfag : Teoretisk og empirisk belysning i et fenomenologisk og praksisrelatert perspektiv“. Doctoral thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Pedagogisk institutt, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-23705.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Begrepet profesjonell kunnskap i kroppsøving er gjennom tidligere internasjonal forskning blitt utviklet til et flersidig begrep. Læreres profesjonelle kunnskap utvikles på basis av praktiske erfaringer, og er orientert mot selve praksis. Kunnskapen hjelper lærere til å foreta fornuftige valg omkring undervisningens mål, innhold og arbeidsmåter, og til å løse problemer som oppstår i selve undervisningssituasjonene. Denne kunnskapen er situert, dvs. den oppstår og formes i praksis. Til gjengjeld former den selv praksisen. Den profesjonelle kunnskapen er kompleks, fordi lærerpraksis i seg selv er kompleks. Den griper også inn i læreres totale livsverden, og angår tanker og følelser på et personlig plan. Kunnskapen er individuelt forskjellig, og det kan vanskelig tenkes at to lærere har samme kunnskap (Rovegno, 2003; Tsangaridou, 2006). Denne forskningen har blitt utviklet i senere tiår i USA og England, og ble igangsatt som reaksjon på rådende forskning på 1980-tallet, som for det meste skaffet fram kvantitative data om bl. a. lærereffektivitet, og som helst studerte observerbar læreratferd i kroppsøvingstimene. Kroppsøvingslæreryrket her til lands har vært preget av naturvitenskapelige disipliner i relativt stort omfang, noe som har preget profesjonsutøvelsen - og dermed også begrepet profesjonell kunnskap i kroppsøving - i retning mot innsikter fra spesielt treningslære og bevegelseslære, samt psykologien (Augestad, 2003; Säfvenbom, 2010). Begrepet profesjonell kunnskap i kroppsøving har sjelden blitt studert ved bruk av alternative synsmåter, f. eks. ved bruk av sosial-interaksjonistisk teori samt teori om kroppsøvingslæreres egen subjektive undervisnings- og praksiserfaring og læring, som kan være ganske forskjellig, til tross for at forskningen på det internasjonale området har kommet med en del bidrag i senere år. Denne studiens overordnede problemstilling er således: På hvilken måte kan et fenomenologisk, praksisrelatert og sosial-interaksjonistisk forskningsperspektiv, som står i kontrast til disse vitenskapelige feltene, bidra til å kaste lys over den profesjonelle kunnskapen i kroppsøving, og til å utvikle et bredere, og kanskje mer nyansert, syn på hva profesjonell kunnskap (didaktisk og faglig) i kroppsøving er, eller kan være? Foreliggende studie refererer til nyere generell profesjonsteori, og tar i bruk teori derifra. I et eget avsnitt i avhandlingen blir begrepet profesjonell kunnskap i kroppsøving belyst av nyere profesjonsteori av Grimen (2008), som bruker begrepene praktiske synteser og indeksert kunnskap i tilknytning til såkalte klientorienterte yrker i samfunnet. I dette avsnittet belyses og drøftes også kunnskapen i lys av begrepene techne og fronesis (Dunne, 1983; Doseth, 2010; Kinsella, 2012). I tillegg tar avhandlingen i bruk innsikter fra de vitenskapelige feltene kunnskap i handling (Molander, 1996), kroppens fenomenologi (Merleau-Ponty, 1945/1994), samt interpersonlig persepsjon i bevegelsesmiljøer (Arnold, 1979). Ved hjelp av disse vitenskapelige feltene, samt nyere profesjonsteori, som nevnt, belyses den profesjonelle kunnskapen i kroppsøving og dens personlige og hverdagslige karakter, kroppslige dimensjon, samt praktiske og sosiale funksjoner. Kunnskapens levende egenskaper belyses også. Som viktig del av forskningen benyttes og analyseres et empirisk material fra kroppsøvingslærere i norsk grunnskole, som er blitt innhentet gjennom halvstrukturerte, individuelle intervjuer og diskusjoner i fokusgrupper i forbindelse med forskningsprosjektet. Seks lærere som underviser i kroppsøving er blitt engasjerte som såkalte medforskere i studien (Dahlberg m. fl., 2001) for å belyse og drøfte den profesjonelle kunnskapen i kroppsøving fra ståsteder i praksisfeltet. Avhandlingen gjør rede for og diskuterer dette metodologiske grepet, som bygger på prinsipper for såkalt refleksiv livsverden-forskning (ibid.), og som er inspirert av van Manens beskrivelser og prinsipper for fenomenologisk forskning (van Manen, 1997, 2002). Studiens viktigste funn og konklusjoner er følgende: Studien utvikler en bredere og mer åpen forståelse av hva profesjonell kunnskap i kroppsøving er, eller kan være, til nytte for en videre diskusjon, profesjonsutvikling, forskning og for lærerutdanninger. Kroppsøvingslæreryrket inneholder profesjonsbegreper med snever betydning, eller inneholder for få begreper, slik som det er i dag. Nye og aktuelle profesjonsbegreper, som presenteres og forklares i studien, bidrar til å opplyse og begrepsliggjøre det åpne området profesjonell kunnskap i kroppsøving på en fruktbar måte. De mest sentrale, nye begrepene er: didaktisk kunnskap i handling, undervisningens vitalitet, å lese elevene ”utenpå” (fornemmelse og før-refleksiv foregripelse av elevers atferd), fortid, nåtid og framtid som gjensidig gjennomtrengende tidsmessige horisonter i læreres bevissthet (tolkning av elevers læringsprosesser), didaktisk klokskap (fronesis), samt erfaringsdeling, historie- og meningsskaping i fellesskap med elever, f. eks. gjennom såkalt bevegelsesresonans. Også andre begreper presenteres og forklares, f. eks. hemmeligheter i lag med elever, abstrakt kinestetisk sammenfletning, indeksert kunnskap, og profesjonell kunnskapslæring gjennom en deltakerposisjon. Studien gir et viktig korrektiv til en lingvistisk basert forståelse av profesjonell kunnskap i kroppsøving. Den profesjonelle kunnskapens verbale uttrykksform forstås sammenvevd med en uoppløselig tråd til stumme kroppslige og gestikulære handlinger, noe som betyr at lærere søker fram til elever og oppnår kontakt på ulike meningsfulle måter i undervisningen, deriblant mange aktivitetsforankrede og bevegelseskommunikative måter (interpersonlig perspesjon og en intersubjektiv tilnærming mellom lærere og elever). Profesjonell kunnskap i kroppsøving lar seg vanskelig utsi på en presis måte, men derimot kan den vises i kroppslig praksis på en nyansert og presis måte. Dette opplyser hvordan lærere utvikler innsikt om seg selv, om pedagogisk kyndighet og kunnen i faget, samtidig som lærere utvikler innsikt om hvem de lar elever være, og hvem de selv blir i forholdet til elevene. Kroppsøvingslærere gir seg selv og egen pedagogiske praksis betydning, samtidig som de er åpen for elevenes tilstedeværelse, fysiske ferdigheter, kroppslighet og læringsprosesser i kroppsøvingsfaget, på samme måte som de er overfor seg selv, dvs. lærere deltar i det fysiske aktivitetsmiljøet og i en kroppslighet med oppmerksomhet, og de åpner seg for tolkning og refleksjon; om seg selv, om elevene, og om dem sammen. Slik sett utvikler lærere profesjonell selvforståelse og identitet, og de lærer av erfaring de får fra kroppsøvingsundervisningen. I tillegg får de innblikk og kjennskap til elevers læringsprosesser. Denne profesjonelle kunnskapen forstås som en moralsk og intellektuell ”godhet”, eller fronesis (Dunne, 1993, Kinsella, 2012), som er rettet mot elevers læringsprosesser og situasjoner, en moralsk bevissthet i en disposisjon for å gjøre de riktige tingene på riktig sted og tid og på riktig måte og av riktig årsak, til beste for elevene, en etisk dømmekraft der overveielse, refleksjon og dømmekraft virker i en bestemt retning gjennom undervisningen og med tanke på elevers læringsprosesser. Samtidig får lærere kontakt med seg selv og mulighet til å folde ut innsikt om seg selv som lærere gjennom persepsjon av hva som foregår i kroppsøvingstimer og anledning til å utvikle egen selvforståelse og identitet knyttet til yrkesutøvelsen. Her hører også indeksert kunnskap med, dvs. at kunnskapen opptrer med merker som viser hvor den kommer fra, at det er noen bestemte personer som besitter kunnskapen, og at den er skiftende mellom en teoretisk og praktisk form avhengig av hvilke situasjoner kunnskapen fungerer i og hvilke oppgaver som skal løses. Kunnskapen vokser med erfaringer, og tilegnes og utøves i et førstepersonsperspektiv, noe som betyr at den er individuelt forskjellig og varierer fra lærer til lærer. I stor grad er den også virksomhetsspesifikk, dvs. relatert til fysisk aktivitet og idrettslige ferdigheter i ulike bevegelseskulturelle kontekster på ulike måter. I noen grad er den også relatert til et kunnskapsområde som enten ikke er artikulert, eller ikke kan artikuleres på en presis måte, ettersom det f. eks. er problematisk å utsi kvalitative aspekter ved læring av kroppslig bevegelse. Studien utdyper og supplerer tidligere forskning, f. eks. studier som belyser et situert og individuelt perspektiv (Rovegno, 2003), samt studier om undervisningskoder (Kougioumtzis, 2006) og undervisningkvalitet i kroppsøving (van Seelen, 2012). Samtidig bringer studien forskningen på sporet av affektive dimensjoner i den profesjonelle kunnskapen og utdypende fronesis-studier (Arnold, 2001), som ikke er foretatt i særlig stor grad fram til nå. Avhandlingen kommer til slutt fram til at den profesjonelle kunnskapen i kroppsøving er vanskelig å få has på, og at det er vanskelig å feste et klart syn på denne kunnskapen. Årsaken til dette er at kunnskapen gestaltes og er praktisk og individuell, hverdagslig og levende, og vanskelig kan presses inn i en eksakt vitenskapelig formulering, formel eller synsmåte. Dette trenger imidlertid ikke hindre for videre studier. Kunnskapen i seg selv åpner for nye veier å drive kunnskapsutviklingen videre, ny innsikt oppstår ved å legge fram såkalt orienteringskunnskap. Begreper og teori utvikles ved å dyrke forestillinger og ideer som i seg selv gestalter og gir innganger til videre innsikt i kunnskapen, og som leder videre til fortsatte spørsmål og undersøkelser, og til nye oppdagelser og erkjennelser. Sånn sett kan begreper som f. eks. didaktisk kunnskap i handling, og andre begreper som det er arbeidet med i denne studien, fungere som orienteringskunnskap og være nyttige pekere forover i forskningsterrenget, og i det videre arbeidet med den profesjonelle kunnskapen.
16
Bååth, Filippa, und Evelina Persson. „Barns rörelse i förskolan : En fenomenologisk studie om rörelsens begränsningar och betydelse ur barns perspektiv“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42798.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Föreliggande studies problemområde grundar sig i ett behov av forskning ur barns perspektiv kring barns rörelse. Den tidigare forskningen utgår från vuxnas perspektiv därmed fylls en kunskapslucka genom att utgå från barns perspektiv. Syftet är att närma sig barns livsvärldar för att förstå deras upplevelser av barns rörelse i förskolan. Forskningsfrågor är följande: Hur upplever barn sin rörelse i förskolan? Studien tar utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet och de centrala begreppen är livsvärldar och fenomen. Det empiriska materialet samlades in på en förskoleavdelning genom video-stimulated recall och enskilda intervjuer med barn. Dokumentationen skedde genom videoinspelning med hjälp av en pekplatta. Materialet transkriberades och bearbetades med hjälp utav en tematisk analys. I studien deltog två barn i åldern fem till sex år. Resultatet visar att barnen upplever begränsningar av rörelse i förskolan. Det framkom i barnens utsagor att rörelsens betydelse varierade och att barnen upplevde konsekvenser av rörelse. Konsekvenserna som de upplevde var att material förstördes och att rörelse bidrog till att de skadade sig.
17
Andersson, Sara Maria. „Attraktiva lekmiljöer i den fria leken : En fenomenologisk studie om lockande lekmiljöer ur barns perspektiv“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66122.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om attraktiva lekmiljöer i förskolan, utifrån barns perspektiv. Studien utgår från ett urval enskilda barns berättelser om förskolans lekmiljöer. Som metod för att samla in empiri har kvalitativa intervjuer använts. De har bandats och transkriberats för att ligga till grund för analysen som utgått från Interpretative Phenomenological Analysis IPA. Det är en metod som försöker ta reda på individers meningsskapande och upplevelser av ett fenomen genom ett hermeneutiskt tolkande och ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet i den här studien visar att barnen helst valde rum i periferin och att genomgångsrum valdes bort. I de attraktiva lekmiljöerna lockade främst konstruktionsmaterial och material som möjliggjorde rolltagning. Studien visade också att kamratrelationer utgjorde en del av den attraktiva lekmiljön. Utifrån de valen synliggjordes att barnen fann mening och lockelse i det föränderliga och möjligheten att själv påverka utformandet av sin miljö. De attraktiva rummens placering gav i sin tur möjlighet till ostörd fördjupning av lek, vilket upplevdes meningsfullt av barnen. Samspelet och relationen till nära vänner var i sin tur ytterligare en del av meningsskapandet i den attraktiva lekmiljön.The purpose of this paper is to contribute with increased knowledge concerning attractive play-environments in the preschool from the perspective of children. The study is based on a selection of individual children’s stories about play-environments in the preschool. Qualitative interviews have been used as a method of collecting empirical evidence. They have been recorded and transcribed to form the basis for the analysis based on Interpretative Phenomenological Analysis IPA. It is a method that is trying to find out the individual’s perception and experience of a phenomenon through a hermeneutic interpretation and a phenomenological perspective. The result of this study shows that the children preferred rooms located in the periphery and avoided the passage rooms. What enticed most in the attractive playgrounds were construction materials and materials that enabled taking on roles. The result furthermore showed that companion relations were part of the attractive environment. Based on the choices it was made clear that the children found meaning and enticement in the fluctuating and the ability to influence the design of their environment. The location of the attractive rooms in turn gave the opportunity for undisturbed immersion of play which was perceived as meaningful by the children. The interaction and relationship with close friends were in turn another part of what created meaning in the attractive play-environment.
18
Leijonhufvud, Susanna. „Sångupplevelse - en klingade bekräftelse på min existens i världen : en fenomenologisk undersökning ur första-person-perspektiv“. Licentiate thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-129.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This thesis treats the phenomenon of Singing Experience. Its purpose is to reveal the content that constitutes the phenomenon of singing from the sing- ers’ point of view. Singing should be understood as a unique vocal expres- sion carried by tones in a form that is sonorous, alive and fluid. The singing is in the context of singing with others. In order to perform a study that aims to reveal content within a phenomenon, the study uses a phenomenological approach from a first-person perspective, which is also my own perspective as the singer as well as the researcher. The interest in the field has arisen from the experience of singing with people who do not seem to notice that they sing out of tune. This has led to the thoughts that the phenomenon of singing includes different contents for different people in different situations. The phenomenological methods provide cogitations to stretch the particular situated momentary experience into the sphere of the possible experience. In the thesis the result of this eidetic study is described with its general essence a “musical vocal confirmation of my existence in the world” as well as a description of the constitution of the phenomenon of singing. The descrip- tion of the phenomenon is a description of the essences of the lived-body, as well as the immanence of emotion and cogito. The description also includes the surrounding world, which harbours the dimension of the real as well as inter-subjective transcendence concerning time and space, humanity, music and the divine. All of the essences have shown to be essential essences of the experience of singing. This, however, is dependent on how the phenomenon of existence is regarded: to exist in a wide or a narrow sense, including or excluding the transcendent aspects of the phenomenon of singing.
19
Karlsson, Jenny, und Frida Lindquist. „Meningen med att leka : Att närma sig barns perspektiv på den fria leken genom fenomenologisk analys“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165990.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att närma sig 3–5 åriga barns perspektiv på den fria leken i förskolans inomhusmiljö. Genom observation i selektivt återkommande form har vi studerat barnen i den fria leken och därefter med fenomenologi som teoretisk utgångspunkt analyserat hur deras görande kan förstås som uttryck för mening och som uttryck för deras perspektiv på den fria leken. Syftet har brutits ner till de undersökningsbara frågeställningarna: vad visar sig meningsfullt för barnen i den fria leken? Vilka essenser framträder för barnen av fenomenet fri lek? Resultatet visar att de essenser som framträder för barnen av fenomenet fri lek är gemenskap, leken och känslan vilket utgör de tre kategorier som induktivt reducerades fram ur observationsmaterialet. Dessa essenser svarar också på frågan vad som visar sig meningsfullt för barnen i den fria leken. Analysen visar att barnen i den fria leken ser mening i gemenskap med andra barn, en specifik lek och även i den bubblande, härliga känslan som vi sett ofta uppstår i barns lek. Våra slutsatser av denna studie är att meningen med att leka för barnen när de själva får välja är att skapa gemenskap med andra barn, leka en specifik lek eller att skapa eller upprätthålla en positiv och härlig känsla som uppstår när de leker. Slutsatsen av denna studie är även att det i förskolan behöver skapas tid och rum för barnen att mötas i egeninitierad lek där de kan dela gemenskap, specifika lekar eller känslor med varandra.
20
Jakobsson, Ida, und Sofia Lindström. „Lärares förhållningssätt till yngre elevers sorg i skolan – : intervjuer med tio lärare i förskoleklass till årskurs 3“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-205525.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka lärares förhållningssätt till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i sorg. Genom denna studie undersöks och besvaras frågor om hur lärarna definierar fenomenet sorg - både egen sorg och elevers sorg, hur de förhåller sig till elever i sorg samt hur resonerar läraren om mötet med elever i sorg. För att kunna besvara dessa frågeställningar genomförs tio intervjuer med lärare som arbetar från förskoleklass till årskurs 3. Dessa intervjuer har sammanställts och analyserats utifrån tidigare forskning samt studerats ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultatet visar att olika sorters erfarenheter av sorg både ifrån privatlivet, i rollen som lärare och från deras kunskaper påverkar hur lärarna se på fenomenet sorg. Men även hur lärare förhåller sig till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i deras sorg. Utifrån denna studie kan vi se att mer kunskap och fler redskap behövs för att kunna möta eleverna på bästa sätt.
21
Biller, Tollehed Annelie. „Om våldsutsatta kvinnor och deras användning av sociala medier : en semistrukturerad hermeneutisk intervjuundersökning ur ett fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-74150.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien syfte är att söka reda på hur våldsutsatta kvinnor använder samt håller en social interaktion via sociala medier, främst facebook. Det finns även en avsikt att söka reda på hur anställda på kvinnojourer beskriver användandet av sociala medier. Genom fem semistrukturerade samtalsintervjuer har resultatet visat att det finns ett behov för kvinnor utsatta för våld att använda sig av sociala medier. Framförallt vad gäller kontakten med de nätverk som de annars kan bli isolerade ifrån under tiden som de lever i förtyck och tiden efter, när många upplever sig som väldigt isolerade. Det finns en bristande kunskap kring användandet av sociala medier och det säkerhetstänkande som behövs för att använda detta nya sätt att kommunicera vilket visat sig i de intervjuer som genomförts. Den bristande kunskapen kring den säkerhet som bör iakttas kan leda till att kvinnorna bibehåller kontakter som kan underminera den frigörelseprocess som de genomgår under tiden de bor på jourerna. Det visar sig dock att de risker som är förenat med användandet av de sociala medierna oftast uppvägs av de fördelar som användandet är förknippat med varför våldsutsatta kvinnor som bör ha tillgång till en dator med internetuppkoppling samt att kunskapen kring säkerheten finns hos jouren för att utbilda kvinnorna till ett säkert användande.
22
Hillered, Maja. „Dirigering och Identitet : En kvalitativ undersökning av hur kördirigenter tolkar dirigering utifrån identitetsbegreppet i ett fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3388.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Gester, tecken och rörelser tillhör dirigeringens gestik och inom ramen för dirigering finns utöver gestik även metodik, kommunikation och den musikaliska helheten. Dirigering är en komplex form av musicerande och den är intressant för forskning i sin praktik, teori och mentalitet, där till exempel kommunikation och interaktion mellan dirigent och kör är ett uppmärksammat område. Genom att se på dirigering ur identitetsperspektiv, det vill säga sätta in dirigeringens komponenter i identitetsbegreppet, är det min förhoppning att få en förståelse för hur dirigering är uppbyggd musikaliskt, tekniskt och teoretiskt. I denna kvalitativa undersökning om dirigering och identitet har syfte och frågeställning varit att undersöka hur kördirigenter tolkar och beskriver dirigering och deras relation till identitet och dirigering. För att försöka förstå begreppet identitet har det i analysen av intervjuer samt fokusgruppsamtal med kördirigenter använts tre begrepp — insida, utsida och runtomkring. Genom att fenomenologiskt analysera intervjuerna och fokusgruppsamtalet har de intervjuades tolkning av dirigering och identitet, separat och tillsammans, tagit form. För att förtydliga studiens syfte synliggjordes analysen i en tabell som åskådliggör dirigeringens egenskaper och hur de kan kopplas till identitetsbegreppet. Dirigering är ett konstnärligt musikaliskt och kommunikativt redskap som använder många olika komponenter för att synliggöra musiken och helhetsbilden för körsångarna, vilka i sin tur omvandlar gestiken till ett musikaliskt uttryck. De intervjuade kördirigenterna tolkar begreppet identitet olika, men ur fenomenologiskt perspektiv kan dirigering formuleras som en identitet då den från olika uppfattningar och erfarenheter formas och utvecklas. Dirigeringen är en social konstruktion som är i ständig förändring. En identitet fortsätter alltid att utvecklas, vilket dirigering gör varje gång en ny människa börjar dirigera och får agera och interagera med körsångare.
23
Erlandsson, Cecilia. „Matematikångest : "Det är liksom helt svart..."“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16859.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under mina tjugo år som matematiklärare har jag mött ett flertal elever som utvecklat en oro och en ängslan för matematikämnet. Mitt intresse för matematikångest har växt vilket resulterat i denna studie. Syftet med studien är att undersöka högstadieelevers känslomässiga inställning till matematikämnet samt belysa elevers känslor vid upplevd matematikångest. För att få svar på mina frågeställningar har jag låtit 117 högstadieelever i årskurs 7–9 besvara en enkät om ungdomars inställning till matematikämnet samt djupintervjuat fyra flickor i årskurs 7 och 8 om deras upplevelser av matematikångest. Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats. För att tolka empirin har jag använt både ett sociokulturellt och ett relationellt perspektiv då utgångspunkten är att samspelet är centralt i lärandet och utbildning kan ses som en relationell process. Enkätundersökningen visade att ungdomarnas negativa attityd inför matematikämnet är omfattande. 36 % upplevde någon negativ känsla i samband med matematikämnet och uppgav panik, stress, ångest, rädsla och kaos som exempel. I samband med matematikprov angav hela 95 % minst en negativ känsla. Resultatet vid djupintervjuerna visade att flickorna hade en negativ inställning till matematikämnet och att matematiken gjorde dem ledsna. Det var främst i relation till omgivningen som deras negativa känslor uppkommit. Flickorna pekade på dåliga lärare, krav från föräldrar och att jämföra sig med klasskamrater som möjliga orsaker. Något tydligt mönster om hur flickorna ville bli hjälpta återfanns inte i intervjuerna. Specialläraren bör tillsammans med matematiklärare skapa en tillgänglig lärmiljö i matematik för alla elever - en trivsam och positiv klassrumsmiljö där inga negativa attityder kan slå rot.
24
Öhman, Marcus. „"Muskeljazz... stökigt, snabbt och svårt" : En kvalitativ undersökning av jazzmusikers erfarenheter av jazzkultur utifrån ett feministiskt, fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38379.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This thesis explores how jazz musicians in Sweden experience jazz culture in terms of hierarchies and structures of power through a feminist phenomenological perspective. Through qualitative interviews with four jazz musicians with experience of attending different music colleges in Sweden, I explore their experiences of jazz culture in general, as well as specific contexts which are common within the culture. Using my theoretical approach, mainly consosting of the theories of Sara Ahmed and Iris Young, I review my informants´ possibilities to orientate themselves toward and within Swedish jazz culture. The informants all have different views of who holds the authority within the jazz culture. The study shows that male representation, masculine patterns of movement and structures of class differences has an impact on the informants possibilities to orientate themselves within the culture.
25
Björnér, Sofia. „Ensam i socialt nätverk - samtidens paradox : Ett fenomenologiskt perspektiv på relationen mellan sociala medier och känslan av ensamhet“. Thesis, Södertörns högskola, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40900.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie ämnar till att undersöka relationen mellan sociala medier och känslan av ensamhet ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Utifrån teorier om fenomenologi och media affordance har fyra kvinnliga ungdomar intervjuats i syfte att få en djupare förståelse för vilken effekt olika sociala mediekanaler har på känslan av ensamhet och gemenskap. Med hänsyn till att studien inföll under samma period som Covid-19 pandemin avser även studien ur ett bredare perspektiv uppmärksamma hur sådana samhällskriser tenderar påverka upplevelsen av sociala medier och dess effekter. Studiens resultat visar på en genomgående ambivalens i förhållningssättet till sociala medier som upplevs ha både positiva och negativa effekter beroende på sinnestillstånd, sammanhang och dess användning. Sociala medier ses i allmänhet som ett användbart verktyg för att förbättra vänskapsrelationer och främja en känsla av gemenskap. Samtidigt upplevs sociala medier skapa en inre stress, ångest och ensamhetskänslor. Det visade sig att de positiva aspekterna associerades till snapchat och messenger som erbjuder direktkommunikation mellan en eller flera människor, medan de negativa aspekterna var starkt förknippat med funktionen att scrolla flödet på instagram. Intressant var dock att de negativa effekter som sociala medier i normalfallet upplevdes medföra tenderade minska under Covid-19 pandemin. Studien visar att sociala medier förstärkte känslan av gemenskap och mildrade känslan av ensamhet under pandemin.
26
Ankarbranth, Lina, und Amanda Åkerlund. „"En bok utan bilder? Det låter konstigt" : En fenomenologisk studie om barns upplevelser av bild och handling i böcker“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42321.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens problemområde grundar sig i att det finns behov av forskning utifrån barns perspektiv gällandes barns uppfattningar av bilder och handling under högläsning. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barn beskriver och uttrycker sina uppfattningar kring handling och bilder i olika barnböcker.Forskningsfrågorna är följande: Hur beskriver barn sin upplevelse av bilder under högläsning? Samt hur beskriver barn sin upplevelse av handlingen under högläsning? Studien har utgått från ett fenomenologisk perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in på två förskolor, där barn i åldrarna 4-5 år deltog. Det dokumentationsverktyg som användes var videoinspelning och empiriska data har därefter transkriberats och transformerats med inspiration från Amedeo Giorgis analysmetod. De resultat som framträdde var: Kroppsliga uttryck, kreativitet i barns berättande och känslouttryck blir tydliga. Resultatet av studien visas utifrån barnens olika uttryck för många skilda och delade beskrivningar kring deras uppfattningar om bilden och handlingen i barnböckerna. Studiens slutsats är att barnens upplevelser av barnböckernas innehåll med bilder respektive utan bilder innehöll en varation av beskrivningar utifrån barnens kreativa-, känslomässiga- och kroppsliga uttryckssätt.
27
Nilsson, Sanna, und Maria Fredriksson. „När barn själva tar fart : En fenomenologisk studie om barns upplevelser av aktiviteter och material i förskolans utomhusmiljö“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34605.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie var att lyfta de medverkande barnens perspektiv av deras upplevelser av aktiviteter och material som fenomen i förskolans utomhusmiljö. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på vuxnas perspektiv av barns upplevelser av dessa fenomen och vi har därmed funnit begränsad forskning kring barns perspektiv, vilket har föranlett till vår studie. Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Vilka upplevelser ger barn uttryck för gällande aktiviteter på förskolans gård? Vad är barns upplevelser av gårdens materiella objekt i deras aktiviteter? Studien är genomförd utifrån ett fenomenologiskt perspektiv och för att kunna tolka barnens upplevelser har vi analyserat vårt empiriska material utifrån metoden Interpretative phenomenological analysis. Vi samlade in data genom att intervjua åtta stycken barn på en förskola i södra Sverige. Under intervjuerna fick barnen även rita egna bilder av det de brukar göra utomhus, vilka blev ett stöd i samtalet. Därefter analyserades barnens upplevelser. I resultatet kunde vi utläsa liknelser av barnens upplevelser som kategoriserades i tre övergripande teman som vi har valt att kalla: Barns val av aktiviteter i samverkan med lekmaterial, barns positiva upplevelser av aktiviteter i utomhusmiljön och barns negativa upplevelser av aktiviteter i utomhusmiljön. Vår slutsats och den essens av respektive fenomen som vi kommit fram till är att barnens mest väsentliga upplevelser av aktiviteter innefattade fart och höjd samt att de upplever sina aktiviteter genom de fasta lekmaterial som förskolans gård erbjuder.
28
Österåker, Sara. „Elevassistentens upplevelse kring sitt uppdrag och sin yrkesroll hos en elev med synnedsättning ur ett specialpedagogiskt perspektiv : Fenomenologisk intervjustudie“. Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-184062.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här studien syftar till att synliggöra hur elevassistenter som arbetar hos elever med synnedsättning upplever sitt uppdrag och yrkesroll. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och tidigare forskning. Studiens resultat grundar sig på elevassistentens berättelser om sina upplevelser och erfarenheter. Fenomenologin står fast vid att respondentens upplevelser och erfarenheter är det som är i fokus i studien. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna kontaktades av syncentralen eller fått information från specialpedagogiska skolmyndigheterna om studiens syfte och mål. Studien bygger på berättelser från fyra elevassistenter om deras upplevelser och erfarenheter kring uppdraget samt yrkesrollen. Resultatet visar på oklara förhållanden gällande elevassistentens uppdrag och yrkesroll i skolans verksamhet. Det framgår att elevassistenterna huvudsakligen arbetar med hjälpmedel, syntolkning eller lärarens arbetsuppgifter. I det framgår även att skolledningen behöver utveckla sin kunskap kring elevassistentens uppdrag och yrkesroll hos elever med synnedsättning. Fortbildning både efterfrågas och behövs inom hela denna verksamhet.This study aims to highlight how student assistants working with students with visual impairment perceive their assignment and professional role. The study is based on a phenomenological approach and previous research. The study results are based on the student assistant's stories about their impressions and experiences. The phenomenology firmly holds that the respondent's impressions and experiences are in the focus of the study. The study was conducted with semi-structured interviews. The respondents were contacted by the vision center or received information from the special education school authorities about the purpose and objectives of the study. The study is based on stories from four student assistants about their impressions and experiences regarding the assignment and the professional role. The results show ambiguous relationships regarding student assistant assignments and professional role in school activities. It can be seen that the student assistants mainly work with aids, visual interpretation or the teacher's tasks. It is also evident that the school management needs to develop their knowledge regarding the assignment and the professional role of the student assistant for students with visual impairment and continuing education is needed throughout the operations.
29
Ström, Marie, und Joakim Koski. „Ur det andra perspektivet : En interpretativ fenomenologisk analys om hur unga män upplever att det är att leva i Sverige med utomeuropeisk bakgrund“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-173669.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this thesis was to better understand how young men with non-European ethnicity experience life in Sweden, and which expectations they think society has on people with their group affiliation. A qualitative method with an inductive approach was applied where five men with non-European ethnicity, between the ages of 19–25, were interviewed with semi-structured interviews. The interviews were analyzed using interpretative phenomenological analysis (IPA). The feeling of “betweenship” was common and many participants had struggled with the shaping of their ethnic identity. The language worked as an in- and out-group marker, where traditional Swedish language and suburban language were used for social categorization. Integration is highlighted as an ideal where people with non-European background are expected to adopt the majority norms. Prejudice and stereotypes against people with non-European background is associated with violence and criminality, which lead to the use of active and passive coping strategies in the form of avoidant and open conversation.Syftet med denna studie är att förstå hur unga män upplever att det är att leva i Sverige med utomeuropeisk bakgrund och vilka förväntningar de upplever att det finns på personer med deras grupptillhörighet. En kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpades och fem män med utomeuropeisk bakgrund i ålder 19–25 intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Känslan av mellanförskap var vanligt förekommande och många hade haft svårt att utforma sin etniska identitet. Språket var en in- och utgruppsmarkör, då “rikssvenska” och “förortssvenska” användes vid social kategorisering. Integration lyfts fram som ett eftersträvansvärt ideal eftersom personer med utomeuropeisk bakgrund förväntas anpassa sig till majoritetssamhällets normer. Fördomar och stereotyper om personer med invandrarbakgrund förknippas med våld och kriminalitet, vilket gav upphov till aktiva och passiva copingstrategier i form av undvikande och öppen dialog.
30
Åberg, Sandra, und Klara Wennerlund. „Barns kamratkonflikter - ett brett spektrumav färgstarka känslor och våld : En fenomenologisk studie om barns upplevelser och erfarenheter av fenomenet kamratkonflikter“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37220.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens problemområde ligger till grund på den rådande bristen av barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i forskning, därför vill vi bidra med ny kunskap i forskningens tomrum av barns upplevelser och erfarenheter av kamratkonflikter i förskolan. Denna studie utgår från fenomenologin, där syftet är att närma oss barns, 3–6 år, livsvärldar för att beskriva deras erfarenheter av fenomenet kamratkonflikter i förskolan. Där forskningsfrågorna är “Hur kan kamratkonflikter upplevas av barn?” samt “Hur kan essensen av barns kamratkonflikter beskrivas?”. Studiens empiriska material samlades in genom fem stycken gruppintervjuer, intervjuerna utgick från en intervjuguide där barnen under intervjun hade tillgång till ett papper, en penna och bilder på känslofigurer. Totalt deltog 11 stycken förskolebarn i åldern 3–6 år. Som datainsamlingsmetod användes filmdokumentation via en Ipad, materialet har granskat samt transkriberats för att slutligen bearbetas och transformeras. Resultatet visade att barnen gav uttryck för olika känslor såsom arg, bamsearg, förbannad, en brännande känsla, oro, sur, ledsen, helt ledsen, upprördhet, rädd och livrädd, vilket kan förstås som att barnen gav uttryck för att kamratkonflikter “inte känns bra” och inte tillhör det vanliga. Kamratkonflikter beskriver barnen som “vanliga och stora bråk”, dessa innefattar fysisk konflikt i form av bland annat sparkar och slag mot motparten men även att subjektet tilltar objekt som medel för att kasta eller förstöra för motparten i kamratkonflikten. Kamratkonflikter kan samtidigt utifrån barnens upplevelser vara ett uttryck för meningsskiljaktigheter, med andra ord att det inte skett en överenskommelse mellan subjekten i leken. Slutsatsen för denna studien är att kamratkonflikter är känsloladdat, barnen beskriver kamratkonflikter allt från att blänka sura miner till att frukta sitt liv. Även essensenutgör slutsatsen där fenomenet kamratkonflikter utgör fysiska konflikter, känslorna arg och ledsen samt meningsskiljaktigheter. Utan dessa egenskaper slutar fenomenet kamratkonflikt att existera utifrån barnens livsvärldar. Denna studie har gett en röst åt barnen och möjliggör för pedagoger att kunna hantera och möta kamratkonflikter i förskolan utifrån barns perspektiv.
31
Persson, Jasmin. „Känslor, våld och en gnutta hjälp : En fenomenologisk studie om förskolebarns upplevelser och beskrivningar av konflikter i förskolan“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43705.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det problemområde som föreliggande studie grundar sig på är att det finns ett behov av forskning som utgår från barns perspektiv på konflikter. Därmed är studiens syfte att närma sig barns livsvärldar för att synliggöra och beskriva deras erfarenheter av fenomenet konflikter i förskolan och lyfta fram barnens röster. Forskningsfrågorna är följande ”Hur upplever förskolebarn konflikter?”, samt ”Hur kan essensen av förskolebarns konflikter beskrivas?”. Det empiriska materialet samlades in på två olika förskolor och utfördes med hjälp av gruppsamtal med 14 deltagande barn i fyra- och femårsåldern. Studien har en fenomenologisk ansats och inspireras av Giorgis analysmetod, varpå följande teman trädde fram i resultatet: En känsla i kroppen, Pedagogens roll och Fysiskt agerande i konflikter. Studiens resultat visar att barnen förknippar konflikter med att slåss, där medel som rivas, brottas, ta och kasta saker, bland annat används. De ger också uttryck för olika känslor såsom ledsen, arg, rädd och orolig, vilket kan förstås som att barnens upplevelser av konflikter är för dem något som ”inte känns bra”. Känslorna kan upplevas som okontrollerbara, obehagliga och som en källa till barnens agerande. Pedagogen tycks också ha en betydande roll i barnens konflikter. Utifrån barnens livsvärldar utgör känslorna i kroppen, främst arg och ledsen, fysiskt agerande och pedagogens roll essensen av fenomenet konflikter för barn i förskolan. Det innebär att om vi tar bort dessa egenskaper skulle fenomenet konflikt sluta att upphöra utifrån barnens upplevelser och erfarenheter. Slutsatsen som dras från denna studie är att barns konflikter bör synliggöras och inte förbises, att barnens röster ska få höras och lyftas fram både i forskning och i förskolan.
32
Johansson, Matilda, Bäckhed Minna Kron und Micaela Strandberg. „Bygg och konstruktion – Där materialet och glädjen spelar roll : En fenomenologisk studie om barns upplevelser av fenomenet bygg och konstruktion i förskolan“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40378.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien undersöker barns perspektiv på bygg- och konstruktionsaktiviteterskolans kontext med en fenomenologisk ansats. Den tidigare forskningen om bygg och konstruktion lyfter främst fram vuxnas perspektiv, medan belysning ur barns perspektiv, genom att lyfta barns röster, är en kunskapslucka i forskningen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns perspektiv på fenomenet bygg och konstruktion i förskolan genom att undersöka deras upplevelser av det, samt bidra till förståelse för vilken betydelse barns perspektiv kan ha för utformningen av förskolans verksamhet. Forskningsfrågan var:”Hur upplevs bygg- och konstruktionsaktiviteter i förskolan ur ett barns perspektiv?”. Studien tar avstamp i det fenomenologiska perspektivet, där de mest centrala begreppen är fenomen och livsvärld. Genom fyra semistrukturerade gruppintervjuer samlades det empiriska materialet in och 15 förskolebarn i åldrarna 4–6 år deltog i studien. Filminspelning med hjälp av lärplatta användes som datainsamlingsmetod. Materialet granskades, transkriberades och bearbetades i enlighet med fenomenologiska analysansatser. Resultatet visar att barnen har ett stort intresse för bygg och konstruktion samt att de har olika upplevelser av det. Barnen uttryckte sig både explicit och implicit för att beskriva hur fenomenet bygg och konstruktion framträder i just deras livsvärldar. Essensen av fenomenet bygg och konstruktion är att barnen upplever att de behöver bygga med material, att det behöver vara roligt och att det är enbart barn som utför bygg- och konstruktionsaktiviteter.
33
Louise, Forsell. „Här är vi - Om inkludering i förskolans utomhusmiljö. : En fenomenologisk forskning kring inkludering fångat genom pedagogerna“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85038.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här studien handlar om att lyfta och se på inkludering som fenomen i förskolans utomhusmiljö. Detta genom att se på vad pedagogerna beskriver kring hur fenomenet kommer till uttryck. Syftet är att fånga pedagogernas uppfattning kring vilka faktorer som samverkar för att inkludering ska komma till uttryck genom autoetnografisk metod. Detta genom att se på vad de beskriver och hur de implementerar inkludering i förskolans utomhusmiljö. Resultatet visar att många faktorer tillsammans påverkar hur fenomenet inkludering framträder. I studien beskrivs faktorerna som framkommit och teman de härleder till. Studien visar att inkludering som fenomen landar i att var och en som är deltagare i den utomhusmiljö de befinner sig i, måste lära sig finnas i den unika situationen. Därigenom sker implementering av inkludering. Finnas, handlar om att ta vara på varje barns unika upplevelse. Inkludering kan inte existera utan något som ger det en mening. Pedagogerna påverkas av förskolans utomhusmiljö och de objekt som finns tillgängligt, vilket speglas i deras synsätt. Pedagogerna belyser inkludering, utefter den diskurs de befinner sig i. Vi blir där vi är.This study is about raising and looking at inclusion as a phenomenon in the preschool's outdoor environment. This is done by looking at what the educators describe about how the phenomenon is expressed. The purpose is to capture the educators' perception of factors that work together for inclusion to be expressed through autoethnographic methods. This by looking at what they describe and how they implant inclusion in the preschool's outdoor environment. The results show that many factors together affect how the phenomenon of inclusion emerges. The study describes the factors that have emerged and the themes they derive from. The study shows that inclusion as a phenomenon lands in that whoever is a participant in the outdoor environment they are in, must learn to exist in the unique situation. This implements inclusion. Existence is about taking advantage of each child's unique experience. Inclusion cannot exist without something that gives it meaning. The educators are affected by the preschool's outdoor environment and the objects that are available, which is reflected in their point of view. The educators shed light on inclusion, according to the discourse they are in. We become where we are.
34
Kaz-Danno, Marilena. „Svårigheter ur nyanlända muslimska kvinnors egen synvinkel : Ett fenomenologiskt perspektiv på hur nyanlända muslimska kvinnor ser på den nya världen, missförstånd och krockar“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26141.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med min uppsats är att ta reda på de svårigheter utifrån nyanlända muslimska kvinnors egna synvinkel som de stöter på när de etablerar deras liv i Sverige. Mitt material består av intervjuer med de nyanlända muslimska kvinnorna och böcker. Jag använder mig utav fenomenologisk teori och begrepp som livsvärlden, sunt förnuft och vanor för att se hur kvinnornas tidigare verklighet skildrar sig till den verklighet de befinner sig i nu. Vilka svårigheter ger det dem att de självklara vanorna och värderingar de hade innan kan skilja sig till det svenska? I min slutsats diskuterar jag hur det kvinnorna hade givet taget i deras tidigare värld inte är så givet i den nya världen samt det kvinnorna upplever som sunt förnuft skiljer sig från det svenska sunda förnuftet med hjälp av Berger och Luckmanns teori om hur jaget formas i en process av miljöer.
35
Denward, Hilda. „Att ta plats är att ge plats : Hur kvinnor som moshar förstår och förhandlar kropp, kön och rum ur ett feministiskt fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Genusvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35435.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this paper is to examine how women who mosh to hardcore music understand moshing as a meaning making activity and how they understand and negotiate body, gender and space in their relation to moshing. I have done a feminist phenomenological analysis on four deep interviews with women who mosh based on the theories of Sara Ahmed and Iris Young. I have found that my informants discuss moshing in terms of feelings of adrenaline, euphoria, strength and emotional ventilation. They break the norms of female bodily performance at the same time as they feel uncomfortable with how their bodies stand out in relation to the white and male bodies as a norm in hardcore spaces. The women then use how their own and other bodies that stand out as a way to access space and as a ground for resistance, both against the room as masculine and as white. The women show a clear feministic orientation and use a violent bodily performance as a feminist practice.
36
Söder, Sofia. „I ljuset av Covid19 : En fenomenologisk studie av specialpedagogers uppfattningar och upplevelser av sin roll och sitt uppdrag före, under och efter omställningen till distansundervisning i gymnasieskolan“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93018.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Tidigare forskning gör gällande att specialpedagogens uppdrag ofta är komplext och i hög grad kan skifta beroende av olika faktorer. I samband med utbrottet av Covid19 våren 2020 ställdes undervisningen hastigt om i den svenska gymnasieskolan. Omställningen används i denna studie för att belysa specialpedagogens uppdrag. Syftet med studien är att skapa kunskap om det specialpedagogiska uppdraget och specialpedagogens roll vid förändring genom det specialpedagoger uttrycker om sina uppfattningar och upplevelser rörande uppdrag och roll vid tiden före, under och efter omställningen från närundervisning till distansundervisning. Vidare är syftet att analysera hur specialpedagogen på bästa sätt kan arbeta för att skapa goda förutsättningar för lärandet, och hur detta kan bli möjligt. Då intresset för studien är specialpedagogers uppfattningar, åsikter, attityder och känslor, det vill säga specialpedagogernas egna upplevelser, kan studiens infallsvinkel beskrivas som fenomenologiskt inspirerad. Semistrukturerade intervjuer är metoden som används för datainhämtning. Det teoretiska analysbegrepp som används för att diskutera specialpedagogens uppdrag och roll är förändringsagent. Begreppet ligger till grund för den modell, kallad Specialpedagogen som förändringsagent-modellen, som har operationaliserats inom ramen för denna undersökning och som används för att tydliggöra respondenternas roller, och förskjutningen av de samma. Studien visar att specialpedagoger upplever att de borde arbeta mer med handledning och skolutveckling för att på så sätt stödja elevers lärande, än de i själva verket gör. Examensmålen stödjer det specialpedagoger uttrycker, då stöttning av elever är en del av uppdraget. För att specialpedagoger ska kunna ägna sig åt skolutveckling, krävs att detta är i förväg förhandlat och förankrat i organisationen. Dessutom krävs stöd, både från skolledning och från kollegor tillhörande samma profession, för att specialpedagoger ska kunna hävda sin roll då specialpedagogrollen innebär stora utmaningar i att svara upp mot de många olika behov som finns i skolan.
37
Erdtman, Paramaporn. „Medie- informationskunnighet (MIK) i förskolan : En fenomenologisk undersökning om förskollärares uppfattningar, kompetenser och förutsättningar att införa medie- informationskunnigheten (MIK) i förskolan“. Thesis, Södertörns högskola, Pedagogik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31893.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Abstract Title: Media and Information Literacy (MIL) in kindergarten: A phenomenological study of preschool teachers' perceptions, competencies and preconditions for the introduction of media information literacy (MIL) in preschool. Author: Paramaporn Erdtman Instructor: Janne Kontio Autumn Term 2016 Various studies have shown that there has been a great increase in the use of digital media for children of all ages, especially children of preschool age. A need for skills and knowledge in how we as educators should be able to help children manage digital media and information has become essential. In 2011, UNESCO presented the concept of media information literacy or MIL, which is a collective concept of media literacy and information literacy in a network society. According to state media council, MIL is a tool to enhance understanding and critical abilities and to manage the problems that will arise in everyday media. Such skills are essential in order for children to be able to exercise both their rights and their responsibilities in a democratic society. The purpose of this study is to examine the different conditions that exist amongst pre-school teachers which will help in introducing media - information literacy in the preschool context. The study is based on a quantitative method, i.e. survey and qualitative interviews. The study is aimed toward preschool teachers who have worked with digital tools in preschool. The result shows that there are positive opportunities for working with MIL in preschool. Preschool teachers have some understanding of the concepts of media and information literacy are about. Preschool teachers consider themselves to have the most of the important skills in order to bring MIL into the preschool. The result also indicates that children need more opportunities to create and communicate in intercultural dialogues and critical discussions with the help of digital media. Early childhood educators approach to children's use of digital media and information is a prerequisite to MIL's implementation in preschool. Early childhood educators are in favor of working with MIL's main points which they have already implemented in the preschool.
38
Helldén, Karina, und Linda Nord. „Framgångsstrategier i arbetet med elever som både har utvecklingsstörning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - En studie utifrån ett fenomenologiskt perspektiv med fokus på verksamma pedagogers upplevelser“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15626.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att beskriva verksamma pedagogers upplevelser av framgångstrategier i arbetet med elever som både har utvecklingsstörning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. För att försöka förstå pedagogernas upplevelser har det sociokulturella samt det relationella perspektivet använts som teoretisk ram. Studiens litteraturöversikt belyser perspektiv på funktionsnedsättningar samt framgångsstrategier med perspektiv på lärande och utveckling. Studien är kvalitativ med inspiration av fenomenologin. Med hjälp av intervjuer ville vi få kunskap om och beskriva vad pedagoger upplever som framgångsstrategier i arbetet med elever som både har utvecklingsstörning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Resultaten av studien visar sammanfattningsvis att den fysiska lärmiljön bör vara lugn, strukturerad, att eleverna har möjlighet till egna avskärmade platser eller rum samtidigt som det gemensamma utrymmet ger möjligheter till socialt samspel. Lärmiljön bör präglas av goda relationer, delaktighet samt arbetsglädje. Arbetssättet och undervisningen bör vara anpassad utifrån varje elevs förutsättningar. Användning av scheman och bildstöd, förberedelse, hög personaltäthet och att själv tillverka läromedel som är anpassade utifrån varje elevs behov upplever pedagogerna som framgångsstrategier. Studien visar att erfarna pedagoger som är kunniga och trygga i sin profession utvecklar lärmiljöer utifrån en genomtänkt syn på lärande där de sociokulturella och relationella perspektiven är tongivande. Att stärka elevens egna förutsättningar till lärande och socialt samspel upplever pedagogerna som utmaningar då de ser elevens hela livsperspektiv som en given utgångspunkt i sitt arbete. Studien kan bidra till att synliggöra pedagogers upplevelser av framgångsstrategier i arbetet med aktuell elevgrupp samt att bygga upp en bank av kollektivt minne kring möjliga framgångsstrategier.
39
Göransson, Sandra, und Maja Sernham. „Vad är det som låter? Kvalitativ studie om ljudmiljöns konsekvenser ur barns perspektiv utförd på en förskola“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27241.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning Detta examensarbete kan liknas vid ett pussel som nu är lagt, de olika delarna som tillvägagångssätt, intervjuer, barns tankar och uttryck samt skrivandets process bildar tillsammans en helhet. Som hjälp för att kunna lägga pusslet har olika vetenskapliga teorier, perspektiv och ansats agerat som ram. Pusslet började ta form i små delar som tillslut lades ihop till en slutsats, under processens gång behövde delarna belysas av författarna från flera nya håll. Den nya kunskapen som inhämtades under arbetsgången bidrog till en djupare förståelse hur ljudmiljön påverkar barnen i förskolan. Föreliggande studie är etnografisk där förskolebarn har intervjuas och samtalats med i förskolans miljö. Studien är kvalitativt utformad då den undersöker ett förstående syfte i empirin om hur barn genom barns perspektiv i förskolan påverkas med deras upplevelser och uppfattningar av ljudmiljön. Undersökningen är genomförd med semistrukturerade barnintervjuer där två barn åt gången intervjuades och samtalades med om den vardagliga ljudmiljön i förskolan med hjälp av ljudinspelningar. I resultatet och diskussionen har författarna med en fenomenologisk hermeneutisk ansats kommit fram till att ljudmiljön i förskolan är varierad och upplevs och uppfattas olika beroende på individ, plats, tid och aktivitet. Nyckelord: Barns perspektiv, buller, fenomenologisk hermeneutisk ansats, ljudmiljö, sociokulturell teori
40
Bäckström, Sofie, und Andersson Malin. „”Dessa bekymmer har vi inte längre” : En kvalitativ studie om pedagogers upplevelser kring pedagogisk dokumentation med hjälp av pekplattan i förskolan ur ett fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-115383.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The main purpose of this study is to describe and increase the understanding of preschool teachers´ experiences regarding pedagogical documentation with digital tablets. The focus of the study was to reveal how the digital tablets are used for pedagogical documentation. Our hope is to give new meaning concerning ICT, information and communication technology, on a daily basis at preschools. The method that we used in this study is qualitative interviews to reach and get knowledge about preschool teachers´ experiences with digital tablets. In the results we have been able to conclude that the positive properties, such as digital tablets being a fast and simple way of creating pedagogical documentation, that the technique offered were bigger than the negative aspects, which resulted in a general positive outcome.Uppsatsens övergripande syfte handlar om att beskriva och förstå hur pedagoger upplever arbetet med pedagogisk dokumentation med hjälp av den digitala pekplattan. Numera kan den pedagogiska dokumentationen i förskolan ske snabbt och enkelt genom digitala pekplattor. Det är till exempel enkelt att skicka iväg bilder eller information, direkt i stunden. Det kan givetvis vara mycket smidigt, men vår problematik som vi vill poängtera i detta examensarbete, är att teknikens snabba funktioner och processer kan möjligen minska eftertanken och utrymmet för egna reflektioner. Metoden som vi använder är kvalitativa intervjuer. Resultaten som vi kom fram till i studien var att de positiva egenskaper som tekniken möjliggör överväger de eventuella negativa aspekterna. Resultaten bekräftar att pedagoger i förskolan överlag upplever att deras dokumentationsarbete förenklas med hjälp av den digitala pekplattan. Problemen som vi upptäckte hänvisar alltså till teknikens snabba hantering som eventuellt kan minska möjligheterna för egna reflektioner.
41
Baumgarten, Joanna, und Thomas Sundvall. „Mål och vision i en föränderlig miljö : Ledningsgruppens perspektiv“. Thesis, Uppsala universitet, Industriell teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325061.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Examensarbetet utfördes vid ett vårdföretag i Storstockholm under våren 2017. Syftet med examensarbete var att kartlägga hur verksamhetens ledningsgrupp, beskrivet genom varje ledningsgruppsmedlem, såg på mål och vision. Utifrån resultatet genererades förbättringsförslag med adekvat implementeringsplan för utveckling. Frågeställningarna grundade sig i att ta fram en kartläggning av ledningsgruppens arbete med mål och vision, vilka påverkansfaktorer som fanns på området och vad som skulle kunna utvecklas. Målet var att examensarbetet skulle vara till gagn och rendera framtida fördelar för verksamhetens arbete, genom möjlighet att ta del av framställda förbättringsförslag och tillhörande implementeringsplan. Examensarbetet grundade sig i en förstudie där förbättringsområden kartlagts, där området mål och vision valdes i samverkan med handledare, ämnesgranskare och författarna för vidare arbete. En kvalitativ studie genomfördes med fenomenologisk ansats med metodtriangulering med djupintervjuer, observation av intern ISO-revision och en dokumentstudie av mötesprotokoll från ledningsgruppsmöten. Kvalitetsstudien var induktiv, vilket ledde till att teorin sammanställdes efter resultatet dokumenterades. Resultatet bearbetades av dataanalysverktygen kategorisering, kodning och koncentrering. Det framkom att ledningsgruppen inte hade en gemensam syn på tydligheten sett till långsiktiga mål och visioner. Ett flertal påverkansfaktorer framkom under arbetet och resulterade i slutsatser med förbättringsförslag och implementeringsplan. Resultatet har främst betydelse för den verksamhet som deltagit i examensarbetet, men även andra organisationer och studier kan gagnas av arbetet.The thesis was carried out in collaboration with a care company in Greater Stockholm, spring 2017. The aim of the thesis was to describe how the management team, from each management team member point of view, worked with goals and vision. Based on the result, improvement suggestions were generated and an appropriate development plan for development was presented. The thesis questions were based how the management team presently works with goal and vision, what factors can impact goal a vision at the company and to present what can be developed. The goal with the thesis was and that the presented work would be beneficial for the company’s future work and developments. The thesis was based on a pilot study in which different areas with improvement potentials was mapped out, the area of goal and vision was chosen in collaboration with the university, supervisor from the company and the students. A qualitative study was conducted with a phenomenological approach with method triangulation with deep interviews, observation of internal ISO audit and document study of meeting protocols from management team meetings. The study was inductive, which led to the theory being compiled after the outcome was documented. The result, as evidenced by categorization, coding and concentration. The result showed that the management team did not have a common view on the clarity of long-term goals and visions. A number of impact factors emerged during the work and resulted in conclusions with improvement proposals and implementation plan. The result is primarily important for the activities that have taken part in the thesis work, but other organizations and studies can also benefit from the work.
42
Hansson, Sara, und Linda Rudbo. „”Barnen är mer haj på den här paddan än vad jag är” : En kvalitativ studie om pedagogers erfarenheter och upplevelser av surfplattan i förskolan utifrån ett fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-114768.
Der volle Inhalt der Quelle
43
Furuberg, Bernt. „Inspelning som verktyg för reflektion : En fenomenologisk studie kring hur gitarrlärare reflekterar över sitt eget musicerande ur ett första-person-perspektiv samt tredje-personperspektiv med hjälp av inspelning“. Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-42784.
Der volle Inhalt der Quelle
44
Dahlgren, Emma, und Matilda Persson. „"Svårigheterna är att alla inte använder sig av TAKK och att det görs på olika sätt" : Möjligheter och utmaningar med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75074.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) används inom förskolans verksamhet som ett kommunikationsverktyg för språkinlärning, för att kunna leva upp till läroplanens mål om språkutveckling. Enligt Specialpedagogiska myndigheten (2018) går detta kommunikationsverktyg ut på att teckna med händerna samtidigt med det talade språket för att och underlätta kommunikationen för alla barn. Innan barnet har utvecklat ett talat språk kan verktyget användas som förståelsestöd. TAKK är inte detsamma som svenskt teckenspråk men vissa tecken i TAKK liknar de tecken som finns i det svenska teckenspråket (ibid). Forskare påvisar att TAKK ökar i popularitet vilket exempelvis visar sig genom media där det framställs som ett positivt kommunikationsverktyg. Samtidigt framhåller forskarna att intresset för verktyget i vetenskapliga undersökningar är begränsat. Det innebär att vi vet lite om de möjligheter och utmaningar som användningen av verktyget kan medföra (Fitzpatrick, Thibert, Grandpierrt, & Johnston, 2014; Mueller, Sepulveda, & Rodriguez, 2014). I dagens förskolor ökar användandet av TAKK och ett flertal förskolor uttrycker att de använder sig av kommunikationsverktyget. Den nuvarande debatten om kommunikationsverktyget fokuserar på hur det ska användas och vilka möjligheter verktyget medför. Debatten om de svårigheter och utmaningar TAKK kan medföra får mindre uppmärksamhet i media vilket kan vara problematiskt då allmänheten inte får ta del av den informationen. Även inom forskningen finns det kunskapsluckor om användandet av TAKK och denna brist på forskning motiverar vår studie.
45
Hedbring, Miranda. „Att leva med sällskapsdjur i familjen : En intervjustudie om barns upplevelse av att dela hem med ett djur“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-145590.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att ta del av och tolka åtta barns upplevelser av att leva med djur i hemmet för att genom detta öka förståelsen för barns upplevelse av att dela hem med djur. Insamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer och analysmetoden var tolkande fenomenologisk analys. Resultatet visar att barnens upplevelser av att leva med sällskapsdjur är komplexa, mångfacetterade och fulla av nyanser där både positiva och negativa aspekter finns representerade. Resultatet visar också en stor kompetens hos barnen när de handskas med och förhåller sig till att dela hem med djuren, vilket kan innebära både gos, lek och glädje men också rädsla för att bli bitna/rivna och att oroa sig för eller sörja ett djur. Resultatet visar även att barnens upplevelse av delaktighet i skötseln av djuren varierar, likaså varierar barnens resonemang kring huruvida djuren är familjemedlemmar eller inte. Den övergripande slutsatsen av studien blir att vi behöver få större kunskap om hur barn upplever att dela hem med djur då det är en situation som många barn delar men där mer forskning behövs som utgår från barnens perspektiv och fokuserar på upplevelsen i sig och inte på kausala samband och/eller vilka effekter djuret har på barnet.
46
Julie, Victoria Ærø. „Å synge er ikke det samme som å øve : En studie om øvingsstrategier i sang“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-44443.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denne studien handler om fenomenet øvingsstrategier i sang. Hensikten med studien er ut fra en empirisk psykologisk fenomenologi, å utforske hva noen lærere i sang retter sin bevissthet mot når det gjelder øvingsstrategier. Studiens forskningsspørsmål er: ”Hvilke strategier erfares som betydningsfulle for sangøving?” og ”Hvilken rolle anser sangpedagoger å ha i forhold til sine elevers øvingsstrategier?”. Tidligere forskning om øvingsstrategier viser at det finnes stor variasjon i hva øving kan innebære, og at det ikke finnes én strategi som fungerer, men en variasjon av flere gir best resultat. Oppgaven har sitt teoretiske utgangspunkt i Empirisk Fenomenologisk Psykologi, der forskeren er ute etter respondentenes subjektive opplevelser og erfaringer i forhold til studiens tema. Undersøkelsen har blitt gjennomført med halvstrukturerte kvalitative intervjuer av etablerte og nyutdannede sanglærere fra både Norge og Sverige. Resultatet er delt inn i meningsmønstre, og de tre store psykologiske temaene selvstendighet, struktur og bevissthet rammer inn respondentenes uttalelser. Respondentene mener ut fra subjektive erfaringer at gode øvingsstrategier bygger på sangerens selvstendighet (jeg velger å øve), struktur (hvordan øvingen ser ut) og bevissthet (jeg gjør det jeg har planlagt å gjøre). I diskusjonen viser det seg at respondentenes uttalelser bekrefter mye av resultatene i den tidligere forskningen som presenteres i bakgrunnskapittelet.This study is about practice strategies in singing. The purpose of this study is, from a empiric phenomenologic psychology, to investigate what some singing teachers direct their awareness toward when it comes to practice strategies in singing. The studys research questions are: ”Witch strategies are experienced as meaningful in singing practicing?” and ”What role consider singing teachers they have in relation to their students practice strategies?”. Prior research in practice strategies shows a great variation in what practice involves, and there is not only one functioning strategy, but a variation of several strategies provides the best outcome. The study has its theoretical basis in empiric phenomenologic psychology, where the researcher search for the respondents subejctive experiences to the subject of the study. The survey has been conducted with semi structured qualitative interviews of established and newly educated singing teachers from Norway and Sweden. The result is divided into meaning patterns, and the three psychological topics independence, structure and awareness frames the respondents statements. The respondents thinks from subjective experiences that good practice strategies are built on the singers independence (i choose to practice), structure (how the practice situation looks like) and awareness (I do what I planned to do). In the discussion it appears that the respondents statements confirms much of the result from the prior research presented in the background chapter.
47
Petersson, Medina Sandra. „”Jag var så insatt i att vara normal. Att vara så normal jag bara kunde.” : En fenomenologisk studie om hur kvinnors autism ser ut i skolvärlden utifrån lärares samt kvinnor med autisms perspektiv“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433102.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study aimed to examine how women’s autism (ASD) is experienced in relation to education through the perceptions of both women with ASD and teachers. Previous research shows that women with ASD are diagnosed later than would have been necessary. A reason for this is that they often mask their difficulties and are perceived as quiet and calm students in school. Using qualitative semi-structured interviews, six teachers and four women with ASD were interviewed. The interviews were analysed with interpretative phenomenological analysis to understand the participants’ individual experiences. To interpret and discuss the result, a theoretical framework was used consisting of gender theory and two different perspectives on understanding students with difficulties: the categorical and the relational perspectives. The phenomenological analysis of the collected data resulted in five themes: experiences of ASD, diagnosis, the silent student, masking and school and working methods. Based on the results, the conclusions emerged that teachers did not experience any differences between girls' and boys' ASD, even though the participating women with ASD told about gender differences. All teachers described how ASD can manifest in ways that are consistent with both descriptions in research on students with ASD and with how the women with ASD in this study described their own difficulties. The majority of the teachers worked on the basis that all students are entitled to the support they need, regardless of whether they have a diagnosis or not; which is in contrast to how the participants with ASD described their experience of school. Three of four women with ASD expressed that they wished their schools could have treated them in a better way during their school years. The women with ASD and the teachers had a similar view of the working methods that benefit women with ASD in school. The results also indicated that women with ASD assume the role of a quiet and calm student. Both the women and the teachers felt that the typical silent student did not receive support or resources, but that the attention instead went to outspoken or disorderly boys and students who do not reach the school's goals. Despite the fact that all participating women with ASD described how they have masked their difficulties during their school time, only one of six teachers experienced that masking is common among students in general. Other teachers said that students are not capable of masking their difficulties, or they had not reflected on the fact that something like this could occur. Overall, this study contributes with knowledge about ASD in relation to gender theory and school, which is a limited research area.Den här studien har syftat till att undersöka hur skoltiden ser ut för kvinnor med autism (ASD), något som har undersökts ifrån både lärares och kvinnor med ASD’s perspektiv. Tidigare forskning visar att kvinnor med ASD blir diagnostiserade senare än vad de hade behövt. Detta på grund av att de ofta maskerar sina svårigheter för omgivningen och blir sedda som tysta och lugna elever i skolan. Med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer har sex lärare och fyra kvinnor med ASD intervjuats. Intervjuerna analyserades med hjälp av tolkande fenomenologi för att komma åt studiedeltagarnas individuella upplevelser. För att tolka och diskutera resultatet användes en teoretisk ram bestående av genusteori och två specialpedagogiska perspektiv: det kategoriska och det relationella perspektivet. Den fenomenologiska analysen av datainsamlingen resulterade i fem teman: upplevelser av ASD, diagnostisering, den tysta eleven, maskering samt skoltid och arbetssätt. Utifrån resultatet framkom slutsatserna att lärarna inte upplevde att det finns en skillnad mellan flickors och pojkars ASD, trots att kvinnorna med ASD upplevde det. Samtliga lärare i studien beskrev ASD och hur det kan yttra sig på ett sätt som till en största del stämde överens med tidigare forskning och hur studiens deltagande kvinnor med ASD beskrev sina egna svårigheter. Majoriteten av lärarna beskrev att de arbetar utifrån att alla elever har rätt till det stöd de behöver oavsett om de har en diagnos eller inte; något som står i kontrast till hur deltagarna med ASD beskrev sin upplevelse av skolan. Tre av fyra kvinnor uttryckte att de hade önskat att skolorna hade bemött dem på ett bättre sätt under sina skolår. Kvinnorna med ASD och lärarna hade en likasinnad bild av vilka arbetssätt som främjar kvinnor med ASD i skolan. Resultatet indikerade även på att kvinnor med ASD antar rollen som en tyst och lugn elev. Både kvinnorna och lärarna upplevde att den tysta eleven inte fick varken rätt stöd eller resurs, utan att uppmärksamheten istället riktades till utåtagerande pojkar, eller elever som inte når skolans mål. Trots att samtliga deltagande kvinnor med ASD beskrev hur de har maskerat sina svårigheter under sin skoltid, upplever endast en av sex lärare att maskering är förekommande bland elever rent generellt. Övriga lärare menade antingen att elever inte är kapabla till att maskera sina svårigheter, eller att lärarna själva inte hade reflekterat över att maskering kan uppkomma. Sammantaget bidrar denna studie med kunskap om ASD i relation till genus och skola, vilket sedan tidigare är ett begränsat forskningsområde.
48
Arvidsson, Karl-Wilhelm, und Andrea Landelius. „Utmattning som transformativ kris : En kvalitativ studie om människors upplevelser av att ha drabbats av utmattningssyndrom“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104125.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Stressrelaterad ohälsa är ett växande problem i västvärlden och i Sverige är utmattningssyndrom den vanligaste psykiatriska diagnosen som leder till sjukskrivning. Socialstyrelsen beskriver att de som söker hjälp för utmattning befinner sig i kris, men denna aspekt följs varken upp i diagnoskriterier eller behandlingsrekommendationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur personer som har drabbats av utmattningssyndrom men som inte längre befinner sig i den akuta fasen kan uppleva erfarenheten i efterhand. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta personer och analysmetoden som användes var tolkande fenomenologisk analys, IPA. Studiens resultat tyder på att utmattningssyndrom kan vara en livsförändrande erfarenhet präglad av förluster och förändringar som kan orsaka ett kristillstånd där den drabbades självbild sätts på prov och inre konflikter uppstår. Utmärkande är att den drabbade kämpar med att förstå livssituationen och att finna en ny orientering i tillvaron samt att processen kan leda till perspektivskiften och nya lärdomar som upplevs som värdefulla. Vidare signalerar resultaten om att den som drabbas av utmattning kan uppleva en avsaknad av ett rum i vårdsammanhang där inre konflikter och svåra känslor som sorg kan lyftas, utforskas och bearbetas. Slutligen diskuteras utmattningsdiagnosens relevans och funktion i relation till upplevelsen av att drabbas samt kliniska implikationer och förslag till framtida forskningStress-related illness is a growing problem in western countries. In Sweden, exhaustion disorder is the leading cause of sick leave due to psychiatric disorders. According to The National Board of Health and Welfare, people seeking help for exhaustion are in a state of crisis, but that aspect does not influence either the diagnostic criteria nor the treatment recommendations. The aim with the following study was to examine how persons diagnosed with exhaustion disorder regard the experience when they are no longer in an acute stage of illness. Semi-structured interviews were conducted with eight persons and the method used for analysis was interpretative phenomenological analysis (IPA). The results indicate that exhaustion disorder can be a life-changing experience characterized by losses and changes causing a state of crisis that can challenge earlier self-conceptions and lead to inner conflicts and grief. Prominent to the experience is a struggle to understand one’s life situation and to find a new direction in life. The process also seems to lead to meaningful insights. Furthermore, the results indicate that people suffering from exhaustion disorder can experience a lack of a place in healthcare settings where they can raise, explore and process difficult emotions and inner conflicts. The relevance and function of the diagnosis is discussed, as well as clinical implications and future research.
49
Eriksson, Anna-Karin. „Tysta barn : Pedagogers erfarenheter och bemötande av tysta elever i skolan“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37003.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrån deras kommunikativa och språkliga förmågor. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare på låg- och mellanstadiet presenterar studien hur lärarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och språkliga förmågor. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar. En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att tysta elevers tysthet är situationsberoende. Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lärarna ansåg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att få de bästa förutsättningarna för framför allt de tysta eleverna. Lärarna beskrev också olika tillvägagångssätt som de använde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmågor. I studien framkom också att lärarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer. Dessa hinder fanns främst på organisationsnivå.The purpose of this study is to examine how teachers describe the experience of dealing with quiet students at school based on their communicative and linguistic abilities. With the help of qualitative semi-structured interviews with four practicing teachers in primary school the study presents how the teachers describe how they treat quiet students in a school environment and how they describe adapting their own teaching to improve the quiet students´ communication and linguistic abilities. From a phenomenological perspective have the interviews interpreted and analyzed with the intention of highlighting teachers' descriptions of their experiences, responses and adaptations. One conclusion of this study is that teachers feel that quiet students silently depends on the situation. It may depend on the size of the group or the environment. Another finding that emerged was that the teachers felt that it was important to create a safe learning situation to get the best conditions, especially for the silent students. The teachers also described the different approaches they use in order to assess students' oral abilities. The study also revealed that the teachers´ ambitions to create good teaching situations was not obtained without obstacles. These obstacles mainly generated from an organizational perspective.
50
Kuzmová, Ľubomíra. „"...dette er ikke vitenskap, det er kunst". Realismus Hanne Ørstavika. Fenomenologická perspektiva“. Master's thesis, 2007. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-270744.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Diplomova praca analyzuje poetiku a estetiku romanov sueasnej n6rskej spisovatel'ky Hanne 0rstavikovej a oznaeuje ju za realistickU z fenomenologickeho pohl'adu. Fenomenol6gia tvori nielen ideove a tematicke vYchodisko romanov, ale podmienuje i autorkin vYber literarnych prostriedkov a postupov (rovina textova). Zaroven sa fenomenol6gia uplatnuje ako metodologicky pristup k textu (rovina recepena). Prva east' diplomovej prace, "Realizmus, realita, reMno", sa snaZi o prehodnotenie realizmu ako estetickeho pojmu, a to v navznosti na aktuaIne badanie. Sueasny realizmus spoeiva v ueinku umeleckeho diela na Citatel'a, obzvlast' na jeho zmysly a telo, a do vel'kej miery vzi v zmyslovom a citovom stotozneni sa Citatel'a so zobrazovanyrn svetom. Realisticky efekt sa dosahuje tak obsahom (ktory nezriedka podava traumaticke zazitky postav), ako i formou (ktorn tvoria i umelecke postupy tradiene oznaeovane za modernisticke ei avantgardne). 0rstavikovej realizmus sa chape v tomto kontexte. Druha east' prace, "FenomenoI6gia", doklada na konkretnych textovych ukazkach, ze Merleau-Pontyho fenomenol6gia tela tvori ideovY a tematicky zaklad 0rstavikovej romanov, predovsetky-m v zmysle fenomenologiskej epistemol6gie: Prostrednictvom bezprostrednej telesnej skUsenosti prichadzame k pravdivejsiemu poznaniu sveta, druhych l'udi...