Thematische Bibliographien / Fenomenologiska perspektivet

Inhaltsverzeichnis

  1. Zeitschriftenartikel
  2. Dissertationen
  3. Bücher

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Fenomenologiska perspektivet“

Autor: Grafiati
Veröffentlicht am 28. Juni 2021
Zuletzt aktualisiert am 14. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Fenomenologiska perspektivet" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Fenomenologiska perspektivet"

1

Bruun, Stine Gjessing, und Mari Wolff Skaalvik. „«Den gamle kroppen» - Sykepleierstudenters tanker om eldreomsorg som fremtidig arbeidsplass.“ Nordisk tidsskrift for helseforskning 6, Nr. 2 (01.01.2010): 49. http://dx.doi.org/10.7557/14.1185.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Artikkelens hensikt og mål er å beskrive hvordan sykepleierstudenter erfarer at sykepleierutdanningen påvirker deres holdninger til gamle mennesker, og til den kommunale eldreomsorgen som fremtidig arbeidsplass. Studentuttalelsene danner grunnlag for diskusjon om hvordan innholdet i sykepleierutdanningen kan bidra til å utvikle studentenes holdninger til eldreomsorg som karrierevei. Artikkelen er basert på førsteforfatterens masteroppgave der kvalitative intervjuer ble gjennomført med fire tredjeårsstudenter ved en norsk sykepleierutdanning. I analysen av datamaterialet ble et fenomenologisk- hermeneutisk perspektiv lagt til grunn. Informantene fremhever at geriatri har stått sentralt i undervisningen om gamle, og at perspektivet om kroppen som levd liv ikke oppleves å ha hatt en sentral plass. Informantens utsagn tolkes til at de savner dette perspektivet i undervisningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Østergaard, Edvin. „Naturfaglærerens doble blikk – Fenomenologiske perspektiver på elevers naturkunnskap“. Norsk pedagogisk tidsskrift 95, Nr. 04 (02.08.2011): 314–26. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2987-2011-04-07.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Oterholm, Knut, und Kjell Ivar Skjerdingstad. „Fornemmelse og oppmerksomhet – artikulasjon og stemme : Et kroppslig perspektiv på formidling“. Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling 1, Nr. 3 (22.03.2017): 19–29. http://dx.doi.org/10.7146/ntik.v1i3.26072.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Intensjonen med artikkelen er å bidra til utviklingen av formidlingsbegrepet gjennom å forankre det i en modell av kroppslige bevissthetsmodi. Med utgangspunkt i fenomenologisk teori og studier i konkrete formidlingspraksiser, skisseres et begrep om formidling som et samspill mellom fornemmelse, oppmerksomhet, artikulasjon og stemme som alle forholder seg til omgivelsene kroppen er situert i. Denne optikken skal kunne anvendes for analyse av formidlingspraksiser på tvers av konkrete mediale former.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Žižić, Ivica. „Pred Bogom koji dolazi. Fenomenologija liturgije Jean-Yves Lacostea“. Služba Božja 61, Nr. 1 (15.02.2021): 5–45. http://dx.doi.org/10.34075/sb.61.1.1.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Suvremena teološka misao razmatra gotovo sva bitna pitanja s gledišta ili barem pod utjecajem neke filozofijske perspektive nerijetko fenomenološkog karaktera. U tom ozračju, pojavu liturgije u filozofijskome mišljenju, ali i u filozofijski orijentiranoj teologiji, uvjetovao je 'fenomenološki obrat' teologije. No posljednjih desetljeća bilježi se također i 'teološki obrat' fenomenologije koja se sve snažnije povezuje uz izvorne modalitete religioznoga života – Pismo i liturgiju. Filozofsko-teološki susret na području liturgije i Pisma ukazuje na obnovljeni pristup 'samim stvarima' vjere koje ponovno postaju izvor razumijevanja kršćanskoga religioznog života. U ovom radu kritički analiziramo jedan takav primjer domišljanja liturgije kao mjesta 'dvostrukog obrata'. Riječ je o projektu 'fenomenologiji liturgije' francuskog filozofa i teologa Jean-Yvesa Lacostea. U obradi fundamentalno-teoloških tema, on se vodi fenomenologijskim pristupom pitajući se o antropološkoj poziciji i eshatološkom identitetu liturgijskog bivstvovanja 'pred Bogom koji dolazi'. Prvi dio ovoga rada obrađuje teorijska polazišta Lacosteove 'fenomenologije liturgije', izdvajajući neke bitne odrednice koje formiraju njegov specifični pristup liturgiji. Fenomenološka ontologija prostora ('mjesto') i vremena ('interval'), u tome tematskom krugu, imaju ključnu ulogu. Drugi dio propituje fenomenološki i antropologijski profil Lacosteove fenomenologije liturgije koji se razvija polazeći od analitike iskustvenih stanja bivanja coram Deo. U tom okviru, kritika čuvstvene svijesti i kenotička izloženost subjekta, nalažu se kao dva stožerna teorijska trenutka preko kojih Lacoste razlaže artikulaciju čovjekove humanosti u okrilju obrednoga bogoslužja . Na koncu, autor ovoga članka vrjednuje cjelokupni Lacosteov teorijski sklop u odnosu na suvremeno filozofsko-teološko mišljenje liturgije, te kritički propituje pojedina ograničenja ovoga fenomenološkog nacrta.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Ohlsson, Robert. „Meningsbegreppet i pedagogiken“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 2-3 (27.09.2021): 85–110. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.0203.07.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Mening och meningsskapande lyfts ofta fram som något centralt i definierandet av pedagogikens kunskapsområde. Artikeln presenterar en översikt över hur mening behandlas inom olika teoretiska perspektiv med relevans för den vetenskapliga pedagogiken. För att synliggöra likheter och skillnader i de innebörder som meningsbegreppet har inom olika teoretiska perspektiv görs en distinktion mellan tre olika meningsdomäner: (1) språkliga tecken, yttranden och text; (2) livsvärldserfarenheter; och (3) handlingar och temporalitet. En andra distinktion görs mellan hur mening inom respektive domän beskrivs som antingen realiserad/aktualiserad eller immanent. De olika meningsformerna presenteras med utgångspunkt i semiotisk, fenomenologisk, hermeneutisk och narrativ teoribildning, varefter gemensamma inslag i dessa diskuteras i termer av: mening på olika nivåer; samkonstitution, mediering, samt meningens situerade och perspektivberoende karaktär. Avslutningsvis argumenteras för att meningsbegreppet har en central roll för pedagogikens kunskapsobjekt men också för reflektion över pedagogisk forskning då denna kan betraktas som ett tolkningsprojekt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Marada, Radim. „Rodáci, odrodilci a adoptovaní. Sport v transnacionálních souvislostech“. Sociální studia / Social Studies 6, Nr. 1 (02.01.2009): 127–51. http://dx.doi.org/10.5817/soc2009-1-127.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Článek sleduje různé podoby transnacionalismu v prostředí sportovních arén, a to v současných i historických kontextech. Hlavním teoreticko-kritickým cílem je přispět k precizaci a zvýšení analytické užitečnosti konceptu transnacionalismu. Transnacionalismus je odlišen nejen od globalizace a jejích derivátů, ale také (a speciálně) od "internacionality". Napětí uvnitř transnacionálního leží mezi dvěma (zřídka i více) pociťovanými či vyjadřovanými alternativními národně definovanými příslušnostmi či identitami, zatímco v internacionálním je tenze situována mezi národní a nadnárodní prostředí. Nacionalismus tak hraje důležitou a nenahraditelnou roli při konstituci transnacionální situace a zkušenosti. Empirické příklady jsou převzaty z různých sportů, avšak primární referenční bod tvoří fotbal. K sociologickému výkladu transnacionální zkušenosti (nejen ve sportu) je využito historické i fenomenologické perspektivy. Transnacionální zkušenost je zasazena do kontextu mezinárodní sportovní migrace ve stále propojenějším globalizovaném světě.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Lapić, Ivica Karlo. „Kršćansko teološko-filozofsko propitivanje temelja gostoljubivosti“. Crkva u svijetu 55, Nr. 3 (11.12.2020): 429–52. http://dx.doi.org/10.34075/cs.55.3.2.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Provedeno istraživanje u ovoj nam prezentaciji nudi moralnu perspektivu gostoljubivosti u kojoj se sloboda vjerovanja konfigurira kao intencionalnost vjere. Propitivanja u biblijskom i filozofskom dijelu imala su namjeru izdvojiti temeljne strukture gostoljubivosti kao univerzalno antropološke u svojoj teologalnoj vezi i intrinzičnoj ljudskoj dinamici. Kristovo otajstvo, uz premise cjelokupne hermeneutike ljudske gostoljubivosti ocrtane u svjetlu objave, postaje privilegirano teološko mjesto njezinog cjelovitog i konačnog poimanja i njezinog potpunog ostvarenja (Mt 25,31-46). Fenomenologija intersubjektivnosti predstavlja subjekt u relaciji kao ontološki temelj gostoljubivosti koja u svjetlu objave postaje hermeneutički put i sam razlog njezine vjerodostojnosti. Dinamika međuljudskih odnosa u gostoljubivom odnosu podrazumijeva biti-s-drugim i biti-za-drugoga, u kontinuiranom kretanju otvorenosti prema drugosti u agapičnom poretku. Ta ga dinamika u potpunosti upisuje u temelj registra kršćanskoga moralnog djelovanja. Izvorni čovjek u biblijskoj objavi pokazuje svoju sposobnost otkrivanja izvorne Božje nakane u gostoljubivoj dobrodošlici, kao čin svjesne i odgovorne slobode za dobrobit drugoga i kao dar i brigu, koji su kadri nadvladati bilo kakvu drugost/razliku, čak i onu najradikalniju.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Lillevik, Ole Greger, und Lisa Øien. „Kvaliteter hos hjelperen som bidrar til å forebygge trusler og vold fra klienter“. Nordisk tidsskrift for helseforskning 6, Nr. 2 (01.01.2010): 84. http://dx.doi.org/10.7557/14.1191.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Artikkelen beskriver personlige kvaliteter hos hjelperen som bidrar til å forebygge trusler og vold fra klienter. Det er gjennomført semistrukturerte intervju med ansatte innenfor rus - og psykiatritjeneste, demensomsorg, boliger for utviklingshemmede og barnevernsinstitusjoner. I analysen er det brukt 3-trinns strukturanalyse. Studien viser at når den ansatte er opptatt av å forstå voldens mening, og vil klienten vel, bidrar dette til å forebygge og dempe aggresjon fra klienten. Artikkelforfatterne ser på dette som et perspektivvalg i møte med klienten, og viser til fenomenologisk hermeneutisk - kunnskapstradisjon. Denne innstillingen, eller holdningen, er en integrert del av hjelperens personlige kompetanse, og innebærer en anerkjennelse av klientens perspektiv. Artikkelen framhever personlig kompetanse hos hjelperen som en faktor når det gjelder å forebygge trusler og vold. Når personlige kvaliteter blir viktige i forebygging av trusler og vold, bør dette få konsekvenser for opplæring på arbeidsplassene og i fagutdanningene, og for rekruttering av ansatte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Fodstad, Lars August, und Astrid Mortensvik. „Øvelser i empati og kulturell tilgang. Avgangselevers legitimering av arbeid med eldre skjønnlitteratur i videregående opplæring.“ Acta Didactica Norge 12, Nr. 3 (26.10.2018): 5. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6149.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Artikkelen undersøker avgangselevers legitimering av litteraturundervisningen i videregående skole samt den litterære kompetansen de har utviklet gjennom opplæringsløpet. Spørsmålet om skjønnlitteraturens plass og legitimitet i norskfaget har vært mye diskutert i fagpolitisk sammenheng siden innføringen av Læreplanverket for Kunnskapsløftet. Debatten har til dels vært preget av steile fronter i så vel deskriptive som normative spørsmål om skjønnlitteraturens stilling blant norskfagets andre fagkomponenter, om læreplanens føringer for utvalg av litterære tekster, og om forholdet mellom skjønnlitterær lesing og literacy-dreiningen i faget. Elevenes stemme har imidlertid vært fraværende i debatten, og i denne artikkelen søkes derfor svar på tre spørsmål: I hvilken grad mener avgangselever på studiespesialisering at arbeid med skjønnlitteratur genrelt, og klassiske kanontekster spesielt, har legitimitet i videregående opplæring? Hvilke begrunnelser har elevene for de legitimitetssvarene de gir? Og hvilken litterær kompetanse tyder svarene på at elevene har tilegnet seg gjennom opplæringen? Tilnærmingen er fenomenologisk, basert på semistrukturerte intervju av nylig avgåtte elever fra studiespesialiserende opplæring, men den inkluderer også leselogger knyttet til arbeidet med kanoniserte noveller fra realismen/naturalismen. Resultatene viser at elevene argumenterer for viktigheten av å møte den kanoniserte litteraturen i norskfaget, og at de særlig knytter legitimeringen til nye perspektiver på egen livsverden gjennom empati og historisk bevissthet, og til tekstkulturell tilgangskompetanse. I refleksjoner over tekstene demonstrerer elevene stor grad av fiksjons- og overføringskompetanse, men langt mer varierende grad av analytisk kompetanse og utholdenhet i møte med krevende tekster.Nøkkelord: litteraturdidaktikk, litterær kanon, norskfaget i videregående opplæring, litteraturfaglig legitimering, litterær kompetanse.Practicing empathy and cultural access. Upper secondary graduates’ reading, understanding and legitimization of canonized fiction.AbstractThis article examines newly graduates’ legitimizing of literature teaching in upper secondary school, and what literacy competence they have developed during their education. Fiction and poetry reading in the Norwegian L1 subject has been a highly debated policy question since the new curriculum standards were implemented in 2006, and the discussions have to a certain extent been characterized by steep fronts in as well descriptive and normative questions of literature’s position among other content parts of the L1 subject, the curriculum’s guidelines for selection of literacy texts, and the relationship between literary reading and the literacy turn in the L1 subject. However, in this debate the students’ voice has not been heard, so this article seeks to answer three questions: To what degree do graduates find that literary reading in general and specifically that of canonized texts is legitimate in upper secondary school? How do the graduates justify their legitimatizations? And, finally, what literary competence do the graduates’ answers imply they have acquired throughout their education? The approach is phenomenological, mainly based on semi-structured interviews with academic specialization graduates, but also includes reading logs from encounters with canonized short-stories from the realism/naturalism period. The results show that the graduates advocate the importance of reading canonized literature in the Norwegian L1 subject, and that their legitimatization strategies are particularly related to the literature’s potential for offering new perspectives on their own lifeworld through empathy and historical awareness, and to cultural literacy. Through their reflections on the literary texts the graduates demonstrate highly developed fiction and transfer competence, while their analytical competence and tolerance for texts that demand complex reading skills are more varying.Keywords: literature didactics, literary canon, upper secondary L1, legitimizing literature, literary competence
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Kleve, Bodil, und Sylvi Penne. „Norsk og matematikk i et literacy-perspektiv: metabevissthet også for de svake elevene [Visions 2011: Teaching]“. Acta Didactica Norge 6, Nr. 1 (20.06.2012). http://dx.doi.org/10.5617/adno.1077.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Artikkelen er diskuterende med fokus på teoretiske perspektiver som i didaktisk sammenheng kan brukes til å synliggjøre likheter og ulikheter mellom skolefag. Vi fokuserer spesielt på svake elever som trenger aktive og språkbevisste lærere. Vi tar utgangspunkt i et bevisstgjørende didaktisk metaperspektiv (literacy-perspektiv) og et fenomenologisk meningsperspektiv og argumenterer på tre ulike nivå som alle fremmer metaspråklig perspektiv og innsikt. Det første er diskursnivået. Det neste er sjangernivået. Diskursnivået og sjangernivået er nødvendige metaperspektiv i all skolefaglig læring. Til slutt en erkjennelse av læreprosessens grunnleggende perspektiv: De ulike tenkemåter, "modes of thought", som er nødvendig for læring i de to fagene. Bevissthet om de to tenkemåtene, "modes of thought" tydeliggjør likheter og forskjeller mellom norsk og matematikk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema "Fenomenologiska perspektivet"

1

Korhonen, Cassandra, und Luiza Norström. „Ger lärarutbildningen tillräckligt med stöd i att undervisa matematiskt begåvade elever? : En kvalitativ studie utifrån lärosätets perspektiv“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54971.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med vår undersökning är att få en utökad kunskap om vilket stöd lärarutbildningen ger studenter i att undervisa matematiskt begåvade elever. Behovet av att undersöka detta finns då varje elev har en rättighet till att utvecklas och utmanas utifrån sina kvalifikationer. I denna studie har vi använt det fenomenologiska perspektivet när vi har tolkat vår empiri. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod genom öppna enkätfrågor. Resultatet visar på att stödet som ges främst är i form av seminarier samt föreläsningar. Lärosätena är överens om att tiden till detta moment fattas. Det framkommer att problemlösnings uppgifter betraktas vara att föredra i undervisningen av begåvade elever. Slutsatsen är att det inte är självklart att stöd i att undervisa matematiskt begåvade elever ges till lärarstudenter på alla lärarutbildningar, om det ges är det inte ett prioriterat område.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Halmin, Agnes. „Att vara flerspråkig : ett fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5299.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The following essay describes a study made in Sweden in the autumn of 2010 at Södertörn University. The main purpose with this study is to find out and describe how people´s own understanding of being multilingual has influenced them. The objective behind this is to create a wider understanding for the phenomena. Therefore, the phenomenological perspective is used to describe the subjective reflection of a phenomena, in this case multilingualism. A qualitative method is being used for data gathering, implying conversational interviews with six multilingual people born in the 1970s and 1980s. The results show that the people interviewed mostly use their mother tongue in conversations with their parents and relatives today. Their multilingualism has not been particularly acknowledged in school, where Swedish has been the language of instruction. Some of the interviewees expressed a feeling of not knowing any of their languages perfectly. The results also show that the interviewees have a positive attitude towards their multilingualism on the whole and see several advantages with it. The results do nevertheless not show any pattern of differences between the people born in the seventies and the ones born in the eighties.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Collin, Daniel. „Att fånga det upplevda : Fenomenologiska perspektiv på måltidsupplevelsen“. Thesis, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51634.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Olofsson, Lina, und Carina Skare. „Barn äts upp av den digitala tekniken : En intervjustudie om huruvida lärplattan främjar barns språk och kommunikation“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85543.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med studie är bland annat att bidra med kunskap om förskolans arbete med digitala verktyg med inriktning på lärplattan för att främja alla barns språk och kommunikation. Studiens utgångspunkt har varit det fenomenologiska perspektivet med målet att få fatt i pedagogernas tankar och erfarenheter. Vidare har även det sociokulturella perspektivet används under analysprocessen med målsättning att bidra med kunskap om hur lärplattan främjar alla barns språk och kommunikation. Utifrån forskningsfrågorna formulerades semistrukturerade intervjufrågor som bland annat handlade om pedagogernas förhållningssätt till lärplattan, lärplattans tillgänglighet för barnen att ta egna initiativ och eventuella hinder som respondenterna upplever. När efterfrågade data samlats började studiens analysarbete utifrån ett sociokulturellt perspektiv som sorterades och reducerades med avsikt att få svar på forskningsfrågorna. Studiens resultat visade att alla förskolor använde sig av lärplattan för att främja barnens språk och kommunikation om än de arbetade på olika sätt. På förskolorna där de använde lärplattan mer begränsat framkom ändå i resultatet att alla förskolor hade en intention att använda lärplattan på ett sätt som främjar barnens språk- och kommunikationsmöjligheter. En slutsats som drogs var att den oro som finns i samhället kring skärmtid och strålning inte riktigt passar in i förskolans värld eftersom resultatet visar att det finns begränsat antal lärplattor i jämförelse med antal barn. Detta betyder att den faktiska tidensom barnen tillbringar framför skärmen i förskolorna blir kort. Vare sig barnen konsumerar eller producerar med lärplattan bidrar artefakten till barnens språk- och kommunikationsmöjligheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Karlsson, Lis Bodil. „Berättelser om inre röster : ett fenomenologiskt och kommunikativt perspektiv /“. Stockholm : Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6830.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Hill, Tina, und Carolin Nilsson. „Splittrad grund. Utanförskap i LARO ur ett fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24416.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Abstrakt: Läkemedelsassisterad behandling mot opioidberoende (LARO), där patienterna behandlas med en underhållsdos av metadon eller buprenorfin, är en debatterad behandling i Sverige. Personer som lever med opioidberoende är några av samhällets mest utsatta och utanförskapet är ofta väl förankrat när de söker och blir erbjudna hjälp i LARO. Forskning visar att utanförskapet fortsätter i LARO- behandlingen och att behandlingens utformning till och med kan förstärka det. Här undersöks utanförskapet som ett upplevt fenomen. Detta utifrån två sociala världar, professionens och patienternas. Uppsatsen innehar en fenomenologisk teori liksom en fenomenologisk metod. De fenomenologiska intervjuerna resulterar i hur fenomenet utanförskap ser ut i sin struktur och dessa beståndsdelar redovisas utifrån de två sociala världarna. Resultatet visar både likheter och skillnader i upplevelsen av utanförskap vilket avhandlas i det sista avsnittet.
Abstract: LARO-treatment, where patients get methadon or buprenorphine in maintenance doses, is treatment witch has been debated a great bit in the country of Sweden. People living with opioidaddiction is some of the most vulnerable in society and when they try to and get help in LARO is alienation great part of their lives. Studies in the area shows that LARO-patients keep on living a life in alienation and that the organisation of LARO even make the alienation worse. In this context, this study is focusing in alienation as a phenomena by examine the lived experience of two social worlds in LARO, the patients and the profession. In this essey the phenomenological theory as well as the phenomenological method i used. From phenomenological interviews the structure of the phenomena was captured which contains similarities as well as differenses. These are presented in the last chapter of this essey.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Lindblom, Alinda. „Att finna vägar ur anorexi : återhämtning ur ett fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-664.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Studien behandlade anorexi och återhämtning. Syftet var att undersöka hur personer som varit sjuka i anorexi beskrev den egna återhämtningsprocessen. Studien begränsades till att behandla anorexi och inte ätstörningar. Källorna som användes innehöll såväl psykologisk-, medicinsk-, kulturantropologisk-, etnologisk- som återhämtningsforskning. En kvalitativ metod användes och urvalsgruppen bestod av fyra kvinnor med erfarenheter av anorexi och återhämtning. Resultatet visade att intervjupersonerna var aktiva under sin återhämtning och berättelserna om återhämtning indelades i tre faser. En akut fas kännetecknades av att anorexin innebar ett hot mot personens fysiska och psykiska hälsa. Resultatet visade vikten av att anhöriga och vårdpersonal agerade auktoritärt samt att personen nådde en botten och olika vändpunkter. I En andra fas fann personen vägar ur anorexin. Relationen till betydelsefulla professionella var då av stor betydelse samt viljan att bli frisk, envishet, motivation och förmåga att finna strategier. Slutligen kännetecknades en tredje fas av att intervjupersonen kommit en bit i sin återhämtning och den beskrevs då som en process med såväl tillbakagångar som framgångar. Analysen visade att återhämtningen kunde tolkas som en process där känsla av sammanhang förändrades och utvecklades.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Franzén, Nils. „Bild och begrepp : Heideggers läsning av Kant ur ett fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9075.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
This thesis explores some key aspects of early Heidegger’s interpretations of Kant from a phenomenological perspective. In general terms, it analyzes Heidegger’s claim that Kant’s faculties share a common root in the transcendental imagination, as a critical development of motives found in Husserl’s phenomenology. More precisely, the thesis argues that the motive for deriving Kant’s first faculty, intuition, from the synthesis of imagination can be understood as an attempt to account for the receptivity of a finite subject, without yielding to a causal description of sensibility. Phenomenology shares this problem with Kant’s critical philosophy. Concerning the claim that the second faculty, understanding, originates from the transcendental imagination, Heidegger connects it to his ambition of liberating Kant from a Cartesian heritage, where understanding is conceived as an independent faculty, disconnected from time and sensibility. The thesis explores this motive in relation to Husserl’s claim that the independent use of understanding in the forming of judgments and concepts –is derived from its function in the service of intuition. The belonging together of intuition and understanding is a core aspect of phenomenology, present from its breakthrough in Husserl’s Logical Investigations to his last writings in The Crisis of the European Sciences and Transcendental Phenomenology. A general ambition of the thesis is, through a reading of Heidegger’s interpretations of Kant, to shed some light on this fact, and hopefully thereby – at least to some extent – to deepen our understanding of the phenomenological project as such.       Although the thesis’ primary concern is not polemical, on some occasions it criticizes other interpreters of Heidegger’s relation to Kant for neglecting or wholly rejecting the phenomenological point of departure of Heidegger’s interpretations.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Ringkvist, Lotta. „Upplevelsen av att må bra : Nittio personers berättelser ur fenomenologiskt perspektiv“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-41140.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Forskning om välmående utifrån hedoniskt och eudaimoniskt perspektiv har bidragit med teorier om välmående. Dock har få fenomenologiska studier gjorts i ämnet. Positiv psykologi vill stärka den psykiska hälsan hos individer, så också denna studie som undersökt de gemensamma komponenterna i människors upplevelse av att må bra. Sextio kvinnor, 30 män, 18 år och äldre från fem delar av världen skrev berättelser, svarade på kvalitativ online enkät eller intervjuades. Berättelserna analyserades inspirerat av strukturell fenomenologisk metod med kvantitativa inslag som resulterade i fyra teman (a) interaktion, (b) rörelse, (c) återhämtning, (d) yttre och inre balans. Dessa gav en holistisk bild av att må bra med återhämtning och delar ur yttre och inre balans som nya inslag från existerande välmåendemodeller. Resultatet kan ge insikter om välmående, användbart inom arbeten med människor. Vidare kan resultatet prövas och bidra till ett självrapporteringsformulär om en individs välmående ur ett helhetsperspektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Wetterlund, Sandra, und Andersson Caroline Shouk. „Barns upplevelser av välbefinnande i förskolan : En fenomenologisk studie utifrån barns perspektiv“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36481.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Studiens syfte är att undersöka barns upplevelser av välbefinnande utifrån olika miljöer ochsituationer på förskolan. Detta har studerats genom att ställa frågan: På vilka platser ellersituationer relaterar barnen sitt välbefinnande till och vart upplever barnen att de mår brarespektive dåligt i förskolan? Ett fenomenologiskt perspektiv ligger till grund för studiensteoretiska utgångspunkt. Insamling av empiri har gjorts på två olika förskolor vid två olikatillfällen, med totalt sju stycken barn i åldrarna fyra till sex. Som insamlingsmetod harsemistrukturerade intervjuer tillämpats där barnens egen tagna bilder på platser och situationeranvänts som stöd under intervjusituationerna. Intervjuerna har dokumenterats via filmning.Resultatet i studien synliggörs i fyra olika teman: Ljudnivå, Reglers betydelse, Socialarelationer och Barnens tro på sig själva. Barnen relaterar till sitt välbefinnande till olikaplatser och situationer och deras upplevelser av välbefinnande har varierat. Några barn harrelaterat sitt välbefinnande till samma platser och situationer men har olika upplevelser omvarför just den platsen fick dem att må bra eller dåligt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Fenomenologiska perspektivet"

1

Kron, Leposlava. Kriminal i državna reakcija: Fenomenologija, mogućnosti, perspektive. Beograd: Institut za kriminološka i sociloška istraživanja, 2011.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Aleksander, Orlowski, und Ruin Hans, Hrsg. Fenomenologiska perspektiv: Studier i Husserls och Heideggers filosofi. Stockholm: Thales, 1996.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Die Auswahlen zum Thema "Fenomenologiska perspektivet" für konkrete Quellenarten können Sie auch interessieren:
Dissertationen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie