Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Familjeägda bolag“

Bakgrund: Mixen av kapitalstruktur är väsentlig för att bolag ska kunnabedriva sin verksamhet samt skapa lönsamhet. Där prioriteringsordning vidfinansiering av kapital påverkas av ägartyp. Familjeägda bolag är vanligtförekommande i Sverige och är intressanta att studera, eftersom de särskiljersig ifrån andra ägartyper gällande kapitalstruktur och lönsamhet sompåverkas av deras vilja att bibehålla kontrollen samt ett starkt individuelltöverlevnadssyfte. Familjeägda bolag har även möjlighet att startafamiljestiftelser och därmed studeras även stiftelseägandets påverkan påkapitalstrukturen. Syfte: Uppsatsens syfte är att testa om det finns någon skillnad mellanfamiljeägda bolag och icke-familjeägda bolag avseende deras val avkapitalstruktur och dess påverkan på bolagets lönsamhet. Vidare att beläggaom det finns skillnader mellan familjeägda bolag med respektive utanstiftelseägande. Metod: Uppsatsen följer en kvantitativ forskningsstrategi i kombination meden deduktiv ansats. Urvalet består av 123 bolag på Small-, Mid- och LargeCap som studeras med ett femårsintervall mellan 2000–2018 i form avtvärsnittsdata och paneldata. Slutsats: Slutsatserna som dras i uppsatsen är att det föreligger ett positivticke-signifikant samband mellan familjeägda bolag och skuldsättningsgrad.Vidare finns det ett negativt samband mellan skuldsättningsgrad ochlönsamhet. Slutligen är familjeägda bolag mer lönsamma än icke-familjeägdabolag samt att det föreligger ett negativt icke-signifikant samband mellanstiftelseägande och skuldsättningsgrad.

Vi undersöker om familjeägda bolag är mer framgångsrika än övriga bolag bland de 100 största bolagen på Stockholmsbörsen under perioden 2002-2012. Urvalet består av 1136 årsobservationer efter att finansiella bolag exkluderats. Våra resultat visar att familjeägda bolag värderas högre och har en högre avkastning än övriga bolag, vilket delvis förklaras av minskade agentkostnader. Bolag som fortfarande ägs av familjen som grundat bolaget har en betydligt högre värdering och avkastning än övriga bolag vilket kan förklaras av långsiktigt ägande och den unika kompetens grundaren tillför bolaget.

Swedish family companies are facing a tremendous change in the form of generation changes because of the large part of owners that are about to retire. If all 45 000 to 50 000 family companies ceases to exist, Sweden looses a significant part of business trade. There are numbers of different methods for an older generation of owners to transfer their companies to a younger generation such as inheritance, gift, will, internal stock transfer, division’s etc., where inheritance is the most complex area. That an owner of a company dies without any plan for the future of the company is not preferable because the rules of legal successions occur. The law system regarding inheritance is usually not a good method since the surviving wife, who has the primary right to the inheritance, may not be interested in the company. A further complication is when the deceased has a child with another woman because the child has better right to the inheritance than the surviving wife. As a result both the child and the surviving wife has legal inheritance of shares in the company and different opinions of the various owners of the company can lead to devastating consequences such as closure. Since many problems arise from succession I ask myself if ärvdabalken (1958:637) should be reformed? The owner of the company can instead create a will where the shares are allocated according to his wish. This method is more preferable than the succession because the rules of inheritance can be excluded. Another advantage with the will as a method for transfer of family-owned businesses is that the owner can make conditions by writing that the shares shall be private property for the recipient. Therefore the family company can stay within the family in case of divorce or decease.
Sverige och dess familjebolag står inför en omvälvande förändring, i form av generationsskiften, då en stor del av familjebolagsägarna är beredda att gå i pension. Det finns ett antal olika metoder för att företa ett generationsskifte, såsom arv, gåva, intern aktieöverlåtelse, testamente, underprisöverlåtelse med mera, där arv utgör det mest komplexa området. Alla metoder har sina för- och nackdelar, men vikten läggs vid arv och testamente. Att en företagsledare avlider utan att planera ett skifte, är inte att föredra, just eftersom den legala arvsordningen tar över. Arvsordningen är oftast inte ett bra alternativ, då förvärvaren av kvarlåtenskapen är efterlevande maka som kanske inte har något intresse i företaget. Problem kan därför uppstå och företaget kan komma att upplösas. En ytterligare komplikation uppstår om arvlåtaren har särkullbarn. Det innebär att både den efterlevande makan och särkullbarnet blir ägare till aktierna, eftersom särkullbarn har bättre rätt till arv än efterlevande maka. Då många svårigheter uppkommer genom arvsrätten, ställer jag mig frågan om ärvdabalken (1958:637) borde reformeras? Att företagsägaren istället upprättar ett testamente, där andelarna fördelas enligt dennes vilja, är att föredra framför arvsordningen. Där kan testatorn själv bestämma vem som ska ta över företaget då han avlider. Härigenom kan arvsordningen sättas ur spel. En fördel är även att testatorn kan villkora ett förordnande om att företagsandelarna ska utgöra mottagarens enskilda egendom vid skilsmässa eller dödsfall. Det resulterar i att företaget stannar inom familjen.

I Sverige utgör 50 % av alla företag familjeägda bolag. Ägarna av dessa företag har ofta en önskan att nästa generation ska ta över från den äldre samt att de ska kunna begränsa kretsen av ägare till personer inom familjen eller lojala kompanjoner.   Det finns olika tillvägagångssätt för att genomföra ett generationsskifte, dessa är överlåtelse genom arv, köp eller gåva. Arv aktualiseras när ägaren av aktierna avlider och dennes arvingar ärver dessa. Om ägaren är i behov av köpeskillingen kan denne överlåta aktierna till en person inom sin familj eller utomstående person genom köp, antingen genom försäljning av aktierna eller bolagets inkråm. Överlåtelse genom gåva används oftast när ägaren inte är i behov av den köpeskilling som denne skulle erhållit vid en försäljning av aktierna.   Många familjeägda bolag vill begränsa och kontrollera vilka som äger aktier i bolaget. Det kan de göra genom olika juridiska verktyg. En ägare kan genom att testamentera bort sina aktier styra vem som ska ta över bolaget efter denne. Genom att upprätta ett äktenskapsförord kan makar sinsemellan reglera att aktierna ska utgöra den ena makens enskilda egendom och därmed undantas från en eventuell bodelning. Familjeägda bolag kan dessutom kontrollera sin ägarkrets genom att föra in förvärvsklausuler i bolagsordningen enligt 4 kap. aktiebolagslag (2005:551) (ABL). Tack vare dessa klausuler kan de redan befintliga ägarna ges förköpsrätt, d.v.s. möjlighet att lösa in aktier som övergått till någon annan eller kräva att samtycke ska erhållas från styrelsen eller bolagsstämman innan en utomstående person förvärvar aktier i bolaget. Ägare i familjeägda bolag kan även reglera sitt inbördes förhållande genom att upprätta ett aktieägaravtal, där de gemensamt avtalar hur de ska agera om en utomstående vill förvärva aktier i bolaget. Ett ytterligare sätt för familjeägda bolag att kontrollera och begränsa ägarkretsen är att bilda en stiftelse som tar över ägandet av bolaget. Tillvägagångsättet leder till ett indirekt ägande för ägarfamiljen eftersom de kontrollerar stiftelsen.  Ett tillvägagångssätt som kan tillämpas när ägaren vill att skiftet ska ske successivt är stegvisa förvärv. Det innebär att generationsskiftet är en pågående process där ägandet och innehavet lämnas över successivt under en bestämd tidsperiod. Stegvisa förvärv kan vara positivt för både den som överlämnar, men även för den som övertar bolaget.

Ägarstruktur har konstaterats vara en viktig del i ett bolags styrmekanism och det har sedan länge pågått en debatt kring vad som karakteriserar en optimal ägarstruktur. Ägarskapet sägs ha en varierad grad av påverkan beroende på typ av dominant ägare. Vi undersöker hur två av de största ägartyperna, familjeägande och institutionellt ägande, påverkar ett bolags värdeskapande när de anses vara dominanta ägare. Urvalet består av 216 icke finansiella bolag listade på Stockholmsbörsen mellan 2010–2015. Resultatet undersöks genom en OLS-regression och visar att både familjeägande och institutionellt ägande har ett positivt samband med ett bolags värdeskapande. Undersökningen studerar även huruvida graden av ägarkoncentration, användandet av röstdifferentierade aktier och aktivt familjeägande påverkar ett bolags värdeskapande.

Vid ett oplanerat generationsskifte när arvingen är omyndig är risken stor att den reella beslutande makten tillfaller en oönskad person. Anledningen till detta är den betydande förmyndarförvaltning en efterlevande förmyndare kan utöva över tillgångar den omyndige fått via legalt arv/testamente eller gåva. De möjligheter som ett borttestamenterande av förvaltningsrätten ger, kan tyvärr ge en falsk känsla av trygghet för testator. I flertalet av fallen finns möjlighet för den efterlevande förmyndaren att utnyttja laglottsmöjligheten föra att tillskansa sig beslutande makt över företaget och på så sätt motverka testators vilja. Trots att lagstiftaren på olika sätt försökt att trygga den omyndiges situation genom regler för hur förmyndare och överförmyndare skall handla anser jag dessa regler vara otillräckliga. Den utvidgning av förmyndaransvaret som omarbetningen av föräldrabalken i mitten på 90-talet innebar, gav tyvärr oärliga förmyndare större möjligheter att sko sig på den omyndige. Resterande skyddsregler rörande omyndigs aktieägande väger ej upp de brister som den frisläppta föräldraförvaltningen innebär.
Vid ett oplanerat generationsskifte när arvingen är omyndig är risken stor att den reella beslutande makten tillfaller en oönskad person. Anledningen till detta är den betydande förmyndarförvaltning en efterlevande förmyndare kan utöva över tillgångar den omyndige fått via legalt arv/testamente eller gåva. De möjligheter som ett borttestamenterande av förvaltningsrätten ger, kan tyvärr ge en falsk känsla av trygghet för testator. I flertalet av fallen finns möjlighet för den efterlevande förmyndaren att utnyttja laglottsmöjligheten föra att tillskansa sig beslutande makt över företaget och på så sätt motverka testators vilja. Trots att lagstiftaren på olika sätt försökt att trygga den omyndiges situation genom regler för hur förmyndare och överförmyndare skall handla anser jag dessa regler vara otillräckliga. Den utvidgning av förmyndaransvaret som omarbetningen av föräldrabalken i mitten på 90-talet innebar, gav tyvärr oärliga förmyndare större möjligheter att sko sig på den omyndige. Resterande skyddsregler rörande omyndigs aktieägande väger ej upp de brister som den frisläppta föräldraförvaltningen innebär.