Dissertationen zum Thema „Falzet“

Problem Belöningssystem används av företag för att motivera de anställda och därmed även öka effektiviseringen i verksamheten. Att ta fram ett bra belöningssystem är inte alltid så enkelt och det finns ett antal problem företaget måste ta ställning till. Ska Scania använda sig av individ- eller gruppbaserat belöningssystem och ska man skilja på belöningar mellan personal på olika nivåer då de kan ha annorlunda värderingar på vad som är bra belöningar. Hur har Scania valt att göra och hur motiveras de anställda av detta? Syfte Syftet är att undersöka hur motiverade de anställda i Scania blir av det existerande belöningssystemet och hur systemet skulle kunna förändras för att öka motivationen. Vi har även som mål att ta reda på om synen på belöningssystem skiljer sig på olika nivåer i företaget. Metod

Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie på företaget Scania. Intervjuer har använts för att sammanställa empirikapitlet. Vi har valt att använda oss av sekundärdata till teoriavsnittet i uppsatsen.Resultat I undersökningen framgick det att uppskattning och stimulerande arbetsuppgifter är den största faktorn till motivation hos de anställda på Scania. Scania erbjuder sina anställda en mängd olika förmåner som vi upplevde var mycket uppskattade men de flesta tog det för givet och såg det inte som belöningar. Synen på vad ett bra belöningssystem är skiljde sig åt beroende på vilken lönenivå den anställde hade. Det framgick i undersökningen att de som tjänade bättre inte prioriterade monetära belöningar i samma utsträckning som de med lägre inkomst utan var mer intresserade av andra belöningar och förmåner. De verkstadsanställda hade synpunkter på AV-trappan då de kände sig begränsade inom trappan och efterfrågade en mer individuell lönesättning. Tjänstemännen efterfrågade en mer begriplig lönesättning.

Three different factors are thought to be involved in the increased segregation in Stockholm: the living segregation, scientific and political dissonances and the social economical factor. Many segregated areas have many inhabitants with foreign background. Schools in these areas have a higher number of students with lower grades compared to other schools with higher number of students that are ethnical Swedes. Jordbromalmsskolan is a school in Haninge kommun that is one of the seven schools in Stockholms suburbs where students graduate with the lowest grades. The school is suffering from a very bad reputation because of many problems like fights between students and lack of resources like purchase stop. The aim with this report is to find out what students believe is difficult with the schoolwork and thereby find the causes for why there is such a high number of student with low grades in Jordbro compared to other areas in Stockholm. Student’s thoughts and outlooks about Jordbromalmsskolans bad reputation will also be a focus through interviews with eight students, four student from class 8C and fours students from class 9C.

Results from the examinations showed that many students found it difficult to concentrate during class-time. Many students also found that they had lack in knowledge in the Swedish language which affected difficulties in reading and understanding of schoolbooks. Too many homework and tests is another factor that students think complicate there schoolwork.

Social studies and Science are the two subjects that majority of the students thought were the most difficult ones because of the difficult language and terms used in the literature. When it came to Jordbromalmsskolans bad reputation all the students disagree. No student that was interviewed wanted to change school and majority of the student’s get on well with their friends and teachers. The students believe that the schools bad reputation mostly depend on that the school has a high number of students with foreign backgrounds which has contributed to that many students finish school with low grades, one factor to this problem is believed to be the lacking knowledge in insecurity of the Swedish language.

Godkännandedatum: 2019-12-11

Våren 2005 förvärvade Föreningssparbanken AB Baltikums marknadsledande bank, Hansabank. Förvärvet innebar en tydlig strategiförändring för FSB då banken tidigare huvudsakligen agerat via en alliansstrategi med ett begränsat ägande. Till följd av denna tydliga strategiförändring har vi funnit det intressant att titta på bankens etableringsprocess i Baltikum. Studiens syfte är att, med utgångspunkt i Rolf Marquardts teori kring bankers etableringsprocesser i utlandet, undersöka hur ett antal nyckelfaktorer påverkat såväl förutsättningarna för, som utformningen av, bankens etablering i Baltikum. De faktorer som undersökts grundar sig i Marquardts undersökningsmodell för svenska bankers internationaliseringsprocess. Faktorerna har i viss mån kompletterats genom andra teorier samt modifierats för att stämma överens med förutsättningarna för studien. De faktorer vi undersöker är: Historisk erfarenhet, Utbytesvillkor, Institutionella villkor samt Positionshantering. De tre första faktorerna utgör grundförutsättningarna utifrån vilka bankens verksamhet kan utformas. Positionshanteringen påverkas av de tre faktorerna men är också i sig relevant för etableringsprocessen. Studien har genomförts som en fallstudie och det empiriska materialet har till stor del insamlats genom intervjuer med anställda inom FSB. Då förvärvet varit omskrivet i svensk media har även en betydande del av underlaget för studien inhämtats från artiklar i svensk affärspress. Av analysen har framgått att faktorerna, i varierade grad, påverkat etableringsprocessen i olika avseenden. Etableringsprocessen har drivits av en kombination att finna nya tillväxtmöjligheter, till följd av stagnation på den svenska marknaden, samt i många hänseenden berott på tillfälligheter som banken tvingats svara på.

Likviditetsfällan är en ekonomisk anomali där expansiv penningpolitik blir verkningslös för att transmissionsmekanismen genom vilken penningmängdsökningar påverkar produktionen inte fungerar normalt. Makroteorin tenderar att bortse från de delar av teorin som krävs för att analysera likviditetsfällan. Det handlar främst om elasticiteten i efterfrågan på realbalans och hur den påverkar LM-kurvans lutning. Klassisk IS-LM-analys tenderar dessutom att inte betona den intertemporala dimensionen i konsumtions- och investeringsbeslut, vilket kan ha en avgörande betydelse vid en likviditetsfälla.

Mycket tyder på att den amerikanska ekonomin är på väg att fastna i en likviditetsfälla som – om den inte neutraliseras av en framgångsrik stabiliseringspolitik – kommer ha negativa effekter för hela världsekonomin.

Bakgrund: Klusterbegreppet introducerades under 1900-talet, men fenomenet erkändes redan under tidigt 1900-tal. Trots att marknaderna idag blir mer globaliserade, är klusterbegreppet fortfarande aktuellt. Som exempel på områden som kännetecknas av starka länkar mellan företagen kan Silicon Valley och Sophia-Antipolis nämnas, även kända som ”Industriella Hollywoods”.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera interaktioner mellan aktörer inom ett lokalt ”Industriellt Hollywood” – Mjärdevi Science Park. Hur förhåller sig aktörerna till fördelar med att befinna sig inom ett närområde, i hur stor utsträckning utnyttjas dessa agglomerationsmöjligheter och varför?

Metod: Denna studie är baserad på djupintervjuer med sexton företagsrepresentanter från Mjärdevi Science Park och en professor från Linköpings Universitet.

Resultat: Aktörerna verkar vara medvetna om vilka agglomerationsfördelar som föreligger, dock utnyttjas dessa inte i någon större utsträckning. Störst kontakt har aktörerna på det sociala planet, tack vare en gemensam bakgrund samt ihärdiga försök från Mjärdevi Science Park AB:s sida att initiera kontakt mellan företagen.

Background: Porter introduced the concept of clusters in the 1990’s, but the phenomenon has been acknowledged since the beginning of the 20th century. In spite of the fact that markets are becoming increasingly more global today, the concept of clusters is still very much alive. Regional agglomerations of companies, commonly referred to as clusters, are exemplified by so- called ”Industrial Hollywoods”, such as Silicon Valley and Sophia-Antipolis. Purpose: We are intrigued by this paradox development of the markets and want to analyse interactions between actors within the local ”Industrial Hollywood” – Mjärdevi Science Park. This in order to find out whether these actors recognise any advantages of being located in a cluster of companies and to what extent agglomeration possibilities are exploited. Research Method: This study is based on interviews with sixteen actors from companies located in Mjärdevi Science Park, and one professor from Linköping University. We have also used secondary sources. Result: The actors recognise advantages to company agglomerations but do not seem to exploit these advantages to a great extent. However, several of the actors are in some way inter-connected, mostly on a social level due to common backgrounds and continuous attempts by Mjärdevi Science Park AB to initiate contact between companies.

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi får våra sopor hämtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vägarna underhålls, barnen har tillgång till dagis- och skolverksamhet och våra äldre har tillgång till äldreomsorg. Målet med den kommunala verksamheten är att producera service/nytta inom områden som anses vara gemensamma angelägenheter för oss kommuninnevånare. För att åstadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs då denna omfattande verksamhet som berör oss alla i så stor utsträckning?

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att på så vis öka den allmänna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.

Genomförande: Studien har baserats på personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Norrköpings kommun.

Resultat: Den politiska styrningen kan förstås som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning. Dessa regleras av både formella och informella institutioner som har sin grund i två grundläggande institutioner, demokrati och rättvisa. Dessa institutioner bidrar i sin tur till att kommunen som organisation handlar på ett visst sätt och detta institutionella arrangemang måste förstås av både politiker och tjänstemän för att den politiska styrningen skall fungera framgångsrikt.

Background: We all live in municipal communities that daily provide us with services. We get our trash picked up; we have functional water and sewer systems; our elderly are taken care of. The objective for the municipal community is to provide service/benefits in areas that are seen as common needs for the local population. To finance theses service/benefits there are common resources like local taxes and fees. But how does one manage to control this extensive organization that affects us all?

Purpose: The purpose of this paper is to explore the concept political control in local communities. Our ambition is to strengthen the general knowledge about political control and how it works in the municipal context.

Method: The study is based on personal interviews with highly ranked politicians and employees in Norrköpings kommun

Result: Political control can be understood as partly formal and informal political control. These are regulated by both formal and informal institutions which originate from two fundamental institutions; democracy and justice. These institutions contribute to the way that the municipal community organization reacts and have to be understood by both politicians and employees in order for political control to be efficient.

As an assurance company has an overconsolidation which must be settled the question that needs to be solved is how to do it. Which are the legal rules that the assurance company has to look after? What is a settling of overconsolidation in a legal meaning? Does an assurancepolicy have to be decided? Why did not the Swedish competition authority (Konkurrensverket) accept the policy from SPP and what can be the consequenses of that decision? Are there any tax rules that needs to be solved?

Corporate storytelling är ett relativt nytt begrepp inom marknadsföring. Corporate Storytelling handlar om att använda berättelsen och berättelsetekniken för att beröra eller förändra i företaget eller organisationen. Man försöker att beröra kunderna emotionellt så att de kan ta till sig berättelsen och återberätta den via word of mouth. Beroende på målet kan man använda corporate storytelling som en metod, ett verktyg eller en strategi i marknadsföringsändamål. Corporate storytelling är ett bra sätt att särskilja sig från andra konkurrenter, då det är svårt att kopiera berättelserna, just därför att de är unika.

Syftet med denna studie är att definiera hur Arlanda express kunder påverkas av deras externa corporate storytelling. Vi vill undersöka om och hur det påverkar kunderna i och med att det idag inte finns mycket forskning om detta. En av de bakomliggande orsakerna till detta är att det finns svårigheter i att mäta själva påverkanseffekten. Man kan inte göra det i siffror och diagram utan man får analysera, beskriva via ord och föra en diskussion. Vår målsättning med studien är att väcka ett intresse för detta ämnesområde och försöka skapa en förståelse om corporate storytelling och dess påverkan.

För att uppfylla vårt syfte genomfördes en kvalitativ undersökningsmetod. Vi påbörjade studien med en intervju med Arlanda express marknadschef, Camilla Laaksonen, för att få en inblick i hur de arbetar med corporate storytelling och hur de hoppas att det skall påverka kunden. För att ta reda på hur deras kunder påverkas utfördes fokusgruppsundersökningar för att skapa en förståelse och för att föra en djupare diskussion för att i slutändan kunna urskilja ett beteendemönster och analysera svaren. Slutligen ska detta kunna besvara vår frågeställning där vi ska finna svaren på hur Arlanda express kunder påverkas utav deras externa corporate storytelling.

Studien påvisade att man är mer benägen att återberätta en berättelse ifall produkten eller tjänsten är utav högengagemang prioritet. Arlanda express är enligt studien en lågengagemangs tjänst där kunden endast är intresserad av att komma till eller från flygplatsen. Vår studie visade dock att respondenterna återberättade berättelserna de hört men på grund av fel orsak, inte för att berättelserna i sig var intressanta utan för att själva idén med corporate storytelling i väntehallen var innovativt. Arlanda express är först i Sverige med att använda ljudduschar som en marknadsföringsmetod. Frågan är när det inte längre anses vara nytt, kommer spridningen att stanna upp? Studien konstaterade att det förmodligen kommer se ut så i framtiden, att spridningen inte kommer att vara lika effektiv.

Syfte: Min tanke med uppsatsen var att undersöka en komplex förändringsprocess inom fastighetsförvaltning, där många inblandade intressenter deltagit. En stor fråga var hur intressenterna genom samsyn eller konflikt lyckats anpassa och bevara ett objekt med stort kulturarv, som både skall ge avkastning och finnas till för allmänheten. Jag ville se om fallet kunde fungera som en mall/verktyg för andra företag som är inne i liknande komplexa processer och studera intressenternas syn på utvecklingsarbetet och hur samordningen skett.

Metod: Genom ett hermeneutiskt synsätt har jag samlat in primärdata från kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter. Sekundärdata har inhämtats från intressenternas hemsidor på internet samt tidningsartiklar. Efter teoristudier och sammanställda intervjuer har resultaten jämförts mellan teori och empiri med hjälp av en teoretisk modell (intressentmodellen) för att komma fram till en slutsats.

Resultat och slutsats: Mina intervjuer visade att de inblandade intressenterna hade gemensamt mål, få konflikter och god kommunikation. Utvecklingsarbetet har drivits av drivande och engagerade deltagare med samsyn där beslutsfattare styrt åt samma mål genom förtroende och samverkan sinsemellan. Deltagarna har känt ”vi-känsla”. Fallet skulle kunna utgöra en modell för att nå framgångsrika förändringsprocesser med många inblandade intressenter.

Förslag till fortsatt forskning: Min uppsats har haft begränsningar genom att jag utelämnat två övergripande beslutsfattare som intar en maktposition. Det vore därför intressant att studera en liknande förändringsprocess där dessa inkluderats. En sådan studie skulle kunna utföras ur en annan intressents perspektiv.

Uppsatsens bidrag: Jag tycker att jag har klarlagt att, i en komplex förändringsprocess, är det viktigt att beslutsfattare styr åt samma håll som övriga intressenter för att nå framgång. Fallet vi har studerat har varit ett föredöme och skulle kunna studeras av andra intressenter som vill lyckas med förändringsprocesser som är komplexa.

Ledning av förändring är en av vår tids viktigaste uppgifter för ledare i organisationer men meningarna om hur förändring skall ledas går isär. Denna longitudinella realtidsstudie följer en förändringsprocess på Rehabkliniken på US i Linköping och studerar hur förändringen leds och hur medarbetarna reagerar. Syftet är att beskriva förändringsprocessen på Rehab för att förstå och tolka ledningen av förändringsprocesser och medarbetares reaktioner. Studien är en kvalitativ fallstudie, ansatsen induktiv. Totalt har 39 intervjuer och 21 observationer genomförts under våren år 2004. Slutsatsen är att förändringen på Rehab består av två förändringar i en. Dels en förändring som beslutats av landstingets ledning och dels en mer intern. Förändringen initieras och styrs ”top down” men har också inslag av ”bottom up” tack vare att egenkrafter i organisationen utnyttjas, vilket vi menar minskar motståndet och ökar acceptansen. Förändringen leds karismatiskt av verksamhetschefen, vilket kompletteras av de två medcheferna som leder mer instrumentellt. Information och kommunikation har varit viktiga verktyg för ledningen. Hur förändringen leds påverkar medarbetarnas reaktioner vilket i sin tur påverkar chefernas sätt att leda. I förändringen kan olika faser uttydas, om än med oklara gränser och förändringsprocessen hade vid studiens slut ännu inte avslutats.

Background: In newspaper articles, we can nowadays read headlines as"Stop the robbing!"and"They pay extra tax through rent". A column in Göteborgsposten describes enormous amounts of money, pouring between municipal companies. Numerous of local newspapers have started to pay attention to their municipal companies and the transfer of profits from municipal housing enterprises and electric power companies. What are upsetting these journalists then? Both Hyresgästföreningen (The Swedish tenants’ association) and Boverket (The Swedish National Housing Board) indicate that the fiscal purpose of transactions within the group no longer is primary for municipalities. They allege that the transactions are improperly exploited by transferring inappropriate amounts of money from municipal housing enterprises.

Purpose: The purpose of this thesis is to map transactions between municipal group companies and also evaluate if they are consistent with the accounting regulation in the domain. Delimitation: The case study will have a geographical delimitation by only including the group of Linköpings Stadshus. The study will only include the years during 1997-2003. The transactions that will be examined are group contributions, shareholders’ contribution and dividend. The case study will also process the interest expense of the parent company because of the promissory note loan that was raised from the municipality of Linköping in connection with the formation of the group.

Realisation: In the form of a case study, the thesis was realised through the collection of annual reports, obtained from the companies concerned. These data was complemented through qualitative interviews with representatives from the parent company and the municipality. The complementation was made to increase the comprehension of the problems.

Results: The municipality is primarily using competition and focus in result as important factors when trying to imitate private companies. This does not harmonize with the purpose of the municipal transactions. It is also clear that municipal groups may be composing strategies dealing with empty the subsidiary companies out on capital. This applies particularly to electric power companies. In the case study, compared to a payment of tax, Tekniska Verken has not recovered enough shareholders’ contribution. With that, these companies financial position is clearly deteriorating compared to if they would pay tax. Regulations of housing enterprises were not created until 1999. That means that violations of the regulations were not possible before that either. Obviously, the groups were using this opportunity, and the dividend that has been discussed in the case study, is a clear example of the municipality not giving priority to the clients of the housing enterprise. Though, it is important to point out the legality of a dividend of that kind.

Bakgrund: Globalisering och tekniska förändringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck präglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat värde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fått en ökad konkurrens.

Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsättningar till vilka institutionerna måste förhålla sig. Då omvärldsförändringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna åtgärder för att säkra sin långsiktiga överlevnad.

Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer är viktiga för att Riksteatern genom medverkande kulturutbyte ska skapa mervärde, vilket ger långsiktig överlevnad?

Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsättningar att skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte?

Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats där en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer på nationell nivå samt en e-enkät med de lokala riksteaterföreningarna.

Teoriområden: Organisation, Internkommunikation, Mervärde, Involvering.

Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsättningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte är att institutionens dominerande idéer präglas av samstämmighet om att medverkande är organisationens gemensamma strategi, vilket är fallet. Den andra viktiga organisatoriska förutsättningen är att internkommunikationen präglas av processtyrning, detta uppfyller inte Riksteatern. Sammantaget är studiens resultat att Riksteatern i dagsläget ej har organisatoriska förutsättningar att skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte.

Slutsats: Den första viktiga marknadsföringsfaktorn för att Riksteatern ska kunna skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte och nå långsiktig överlevnad, är att hela organisationen, enligt värdestjärne-logiken ser publiken som en resurs delaktig i kulturutbytet. Den andra viktiga faktorn är att publiken är höginvolverad i Riksteaterns verksamhet.

Slutdiskussion: Riksteatern tjänar på att fysiskt tillhandahålla presenterande kulturförmedling samt att skapa mervärde genom medverkande i kulturutbytet i form av publika, ickefysiska plattformar för dialog och deltagande.

Sedan Max Weber har många forskare påvisat tendenser till ett samband mellan svaga regeringar och starka byråkratier. Man har i sammanhanget lyft fram två faktorer som gör att en byråkrati kan komma att dominera över sina politiska principaler: Å ena sidan har man menat att eftersom politikerna omöjligen kan ha egen expertis på alla områden och kunna sköta allt vardagligt behöver de delegera uppgifter till en förvaltning. Med tiden, och om principaler byts ut ofta, leder detta till att det till sist är förvaltningen som med sin expertis tenderar att bestämma över sina politiska huvudmän. Å andra sidan har man även påpekat att eftersom staten intervenerat i allt fler samhällsområden har detta gett förvaltningen möjligheter att där etablera olika allianser som i sin tur kan användas som källa till expertis och som en påtryckargrupp för att främja förvaltningens egna syften och planer. I denna studie försöker jag med hjälp av processer i den estniska statsförvaltningen under huvudsakligen 1990−talet visa att det inte med nödvändighet existerar ett kontinuum där man å ena sidan skulle hitta starka och aktiva regeringar med rationella, neutrala och lydiga kanslier till sitt förfogande och å andra sidan svaga regeringar som domineras av kansliet.

Eftersom staten snarare är en social relation än ett givet subjekt utgår jag ifrån att de politiska ledaraktörerna och förvaltningen likt en ekologisk enhet ingår i en levande kontext som också påverkar dess interna processer och flöden. Därmed kan mycket av förvaltningens interna liv förstås om man relaterar det till händelser och beroendeskap i en organisk kontext. Jag kommer således att betrakta staten som en social relation. En viktig aspekt i resonemanget i detta avsnitt blir alltså dragkampen på scenen och dess omgivning. Tanken är att denna dragkamp bestämmer statens kapacitet, aktörernas relationer på scenen och på vilket sätt dessa aktörer kan få fotfäste i det omgivande samhället. Därför väljer jag att till beskrivningen av statens position i sin omgivning även lägga massorganisationernas och folkrörelsernas roll, vilka med sin utbreddhet i samhället kan lägga en bred grund för att bära upp de aktörer som intar staten alternativt omöjliggöra för staten att i politikskapande manövrera förbi dem. I detta ligger också att staten med hjälp av sin uppburenhet eller samarbete med stora medborgerliga sammanslutningar blir djupt inbäddad i samhället. Dock har massorganisationerna och folkrörelserna under de senaste decennierna förlorat sin förmåga att samla och organisera människor.

I denna avhandling kommer jag att redogöra för de faktorer som medför att medborgarsammanslutningarnas förmåga att sammanfläta staten med medborgarna försvinner. Resultatet av denna process har blivit att de politiska organisationer som intog statsarenan saknar en bred och djup inbäddning bland befolkningen. När partierna därefter tvingas att garantera sin fortsatta delaktighet i utformandet av regeringsmaskineriet måste de vända sig till väljarkåren som de saknar all organisationell samhörighet med. Detta, menar jag, har fått vidare konsekvenser för politikskapandet och statens roll i samhället, samt i förlängningen även medfört konsekvenser för statsapparatens funktioner.

Abstract

The purpose with the study is to see if it is possible to create well functioning and democratic government and parliament in Kosovo, within a near future thru social capital.

I have some research questions that will help me reach my purpose:

1. Are Kosovo‘s institutions effective and democratic today?

2. Does social capital exist in Kosovo today?

3. Are there satisfactory opportunities for building well functioning, democratic institutions in the future?

4. Are there any obstacles on the way for building well functioning, democratic institutions in the future?

My study is based mostly on qualitative interviews with social scientists, political scientists, historian, citizens and other people that would give me useful answers to my questions.

My results shows that Kosovos government and parliament are not well functioning democratic institutions. The extent of social capital is also very low or not existing at all. The lack of social capital is not the explanation to the fact that Kosovo‘s institutions are not well developed. There are many other things that explains the institutional situation better.

The answer to my purpose is that it is not possible to develop well functioning democratic institutions in Kosovo within a near future. Institutional Development takes time as Robert Putnam argues and the obstacles are to great to over win witin a near future.