Dissertationen zum Thema „Fältarbetare“

Tre centrala områden som de flesta organisationer frekvent arbetar mot att förbättra är effektivitet, kommunikation och kvalitet, begrepp som i denna uppsats fogats samman till vad vi kallar verksamhetsnytta. När organisationer tenderar att växa till sin storlek uppstår dock styrningssvårigheter och problem med att koordinera verksamheten i en gemensam riktning mot förenade målsättningar. Detta är något som vi framförallt uppmärksammat hos en del tjänsteföretag där man genom fältarbetare bedriver verksamhet utanför organisationens väggar och närmare slutkunder. Ett sätt att tackla problematiken är att öppna upp åtkomsten till interna informationssystem och vidare med hjälp av externa enheter kommunicera data in och ut ur organisationen. Detta för att förenkla informationsflöden, höja kvalitet och samtidigt rationalisera bort tidskrävande administration och dubbelarbete.

Det blir idag vanligare att företag nyttjar handdatorer som verktyg för dessa ändamål, vilket ligger till grund för vårt intresse att i uppsatsen studera vilken potentiell verksamhetsnytta handdatorer kan bidra med. Som del i studien har vi därför genomfört empiriska undersökningar med fokus på fältarbetare och deras arbetsprocesser i tre olika tjänsteföretag vars bekantskap med handdatorer skiljer sig i olika utsträckning. Undersökningarna har gett oss en insyn i hur fältarbetare arbetar inom olika verksamheter både med och utan handdatorer som verktyg. Utifrån påträffade upptäckter har vi bland annat genom parallelldragningar verksamheterna emellan analyserat huruvida handdatorer påvekar, alternativt kan påverka, fältarbetarnas dagliga arbete.

Det har visat sig att handdatorer har god potential att bidra med verksamhetsnytta men att det vid eventuellt införande också medför omfattande förändringsbehov. Vi kan genom studier av fältarbetarnas arbetsflöden peka på många områden där handdatorer kan vara lämpligt som medel för att komma tillrätta med problem och tillfredsställa behov. Dock medför det andra åtaganden i form av att anpassa sin verksamhet till den nya tekniken, något som kan komma att bekosta andra viktiga aspekter som exempelvis befintliga styrkor.

Syftet med denna studie var att undersöka fältarbetares egna upplevelser av relationsskapande mellan dem och ungdomar på internet och sociala medier. Åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med fältarbetare från socialtjänsten som arbetar med ungdomar på internet och sociala medier. Empiriinsamlingen har bearbetats utifrån hermeneutisk tradition och har därefter analyserats genom teorin symbolisk interaktionism. Resultatet visar att fältarbetare använder sig av informationsspridning, aktiviteter och ett förenklat språk på digitala plattformar som olika tillvägagångssätt för att skapa relationer med ungdomar online. De upplever att förtjänsten med digitalt fältarbete är att relationsskapandet inte enbart är begränsat till fysiska miljöer. Internet möjliggör för anonyma möten och ungdomar kan då berätta om upplevelser som de annars inte vågar tala om. Fältarbetare kan i kommunikationen använda sig av symboler såsom emojis för att ersätta avsaknaden av kroppsspråk, gester, mimik och tonfall. Utmaningar som de upplever i relationsskapandet handlar om negativa aspekter av anonyma möten och emoji-användande samt om lagar som är förknippade till det digitala arbetet. Anonyma möten bidrar även till att fältarbetare inte kan fysiskt ingripa vid oro kring en ungdom då den har möjlighet att maskera sin identitet. De professionella upplever att emojis kan hämma etableringen av relationer med ungdomar om de unga uppfattar verktyget som opassande. Lagar kring fältarbetet online är en betydande utmaning för fältarbetarna eftersom de upplever att de inte kan interagera med ungdomar på de vis som de önskar. Slutligen tyder resultatet på att ansikte-mot-ansikte interaktion har en stor betydelse när fältarbetarna försöker skapa relationer till ungdomar digitalt. Det pekar på att digitala etableringar av relationer mer används som ett komplement till de relationer som skapas i fysiska miljöer.
The purpose of this study was to investigate field workers' own experiences of relationship building between them and young people on the internet and social media. Eight semi-structured qualitative interviews were conducted with social field workers from the social services who work with young people on the internet and social media. The collection of empirics has been processed on the basis of hermeneutic tradition and has subsequently been analyzed through the theory of symbolic interactionism. The results show that social field workers use information dissemination, activities and a simplified language on digital platforms as different approaches to create relationships with young people online. The professional’s experience that the benefit of digital field work is that relationship building is not only limited to physical environments. The Internet enables anonymous meetings and for young people to share experiences that they otherwise do not dare to talk about. Social field workers can in their communication use symbols such as emojis to replace the loss of body language, gestures, facial expressions and tone of voice. Challenges that they experience in relationship building are about negative aspects of anonymous meetings and emoji usage, as well as about the legal context of this platform. Anonymous meetings also contribute to social field workers not being able to physically intervene in the event of concerns about young people as they have the opportunity to mask their identity. The professionals feel that emojis can inhibit the establishment of relationships with young people if the young people perceive the tool as inappropriate. Laws regarding social fieldwork online are a significant challenge for the professionals because they experience that they cannot interact with them in ways they want. Finally, the results suggest that face-to-face interaction is of great importance when field workers try to create relationships with young people on digital platforms. This indicates that digital establishments of relationships are more used as a complement to the relationships that are created in physical environments.

Det finns tecken på att uppsökande socialt fältarbete på senare tid har gått ifrån att vara process- och relationsinriktad till att bli allt mer programinriktad, baserad på färdiga modeller och specifika insatser. Detta för att få mer mätbara resultat som kan motivera fältarbetets ofta hotade existens. Denna förskjutning kan innebära att relationen och dess betydelse undermineras. Syftet med denna studie är att undersöka hur fältarbetare tar kontakt och skapar relationer med ungdomar, vilka förutsättningar som påverkar relationsskapandet och vilken betydelse relationen mellan fältarbetare och ungdomar har. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats. Empirin bygger på två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt åtta informanter, som alla är verksamma fältarbetare. Socialpedagogik, erkännande, relationskapital och bärande relationer är de begrepp som lägger grunden för studiens teoretiska ram. Studien visar att fältarbetets speciella förutsättningar, t ex att arbetet ofta utförs i miljöer som fältarbetarna själva inte kontrollerar, kräver specifika strategier i kontakttagandet och relationsskapandet. Fältarbetarna använder sig ofta av indirekt kontakttagande och ödmjukhet, nyfikenhet och öppenhet är ledord i arbetet. En tillitsfull relation till ungdomarna ses som en förutsättning för förändringsarbete och ger fältarbetarna legitimitet att ifrågasätta och utmana ungdomarna och ger dem tillträde till ungdomarnas arenor. Fältarbetarnas strategier för kontakttagande, deras salutogena förhållningssätt och deras processinriktade arbetssätt möjliggör en form av bärande relation som kan vara stärkande för ungdomen och ha betydelse för ungdomens utveckling.

Bakgrund: Att fältarbeta i katastrofdrabbade områden som sjuksköterska kan innebära en psykisk påfrestning. Syftet med fältarbete är att rädda liv, förhindra lidande och behandla och förebygga ohälsa. För att arbeta i dessa situationer är det viktigt att få en förberedande och grundläggande utbildning. Forskning visar att utbildning om mental hälsa är betydelsefullt för sjuksköterskor som arbetar i dessa situationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av fältarbete utomlands. Metod: En kvalitativ intervjustudie med fyra sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatdelen beskrivs utifrån tre i förväg valda huvudkategorier: olika slags förberedelser inför fältarbete, arbetsmiljön vid fältarbete och livet efteråt. Resultatet visade att sjuksköterskans förberedelser framförallt var utbildning av olika slag. Arbetsmiljön var väldigt annorlunda, i jämförelse med sjuksköterskornas ordinarie arbete, då det fanns få resurser att tillgå. Fältarbete gav erfarenhet och var lärorikt på olika sätt. Både genom att se och uppleva nya sjukdomstillstånd samt vad förlängningen blir när den primära vården inte finns, men även att arbeta under enkla förhållanden. Slutsats: Fältarbete gav erfarenheter som var av både personlig och kunskapsinriktad karaktär. Kunskap om personliga egenskaper, så som självkännedom, samt förmåga att arbeta med få resurser erhölls.

The aim of this study was to observe the housing support team (boendestödssteamet) in Västerås City in its visiting work and how they empowered clients. Tenants are visited by social workers, in its visiting works, when the habitants have rental charge debts. Participating observations is common in case studies, but also in fieldwork which was the foundation in our study. Our method of collecting data consisted of a triangulation; unstructured interviews with social workers, participating observations and a following up with a questionnaire. We took part in participating observations of social workers whilst visiting tenants with rental charge debts. The social services in Västerås City are getting 120-125 reports concerning rental debts from the landlords every month. We visited 46 tenants and it resulted in 23 of them paying their rental debts. All of the tenants have not paid their rental debts. We have seen how em-powering social workers activity is. Empowerment has been seen in individuals while regain-ing their own power, but also in the community when taking control over their problems with too large rental debts. Empowerment becomes a social work tool, in their visiting work, in helping tenants.

This study aims to investigate and evaluate design principles that are important or central for developing a mobile application for fieldworkers. By developing a design proposal for a case company, the design principles can be evaluated and reflected on. The theoretical framework, used in the analysis, includes definition of mobile units, design principles for information system and challenges for developers of mobile units. Qualitative data has been collected during the study by interviews and prototype testing at the chosen company. Two interviews were completed with field workers, each interview took about one hour. A development of low and high detailed prototypes were also done, to enhance communication and visualization during user testing. Service experience blueprint was applied for the concept to visualize the customer journey together with the mobile application. The prototype testing included three field workers and took about one hour. To complement the interviews and prototype testing the author(developer) gathered information about the context the field workers are in during the study. The information was in the form of photographs taken of the context and the field workers field notes describing different variables that affected the work. Action design research has been used as a strategy that has enabled design principles to be explored, evaluated, tested and finally presented in a proposed design solution. Finally, the result presented important design principles and specifically, highlights new design principles that are central for developing a mobile office for field workers. The result of the study shows that the field worker want to have informative feedback when the context change and has an effect on the documentation process. The proposed application can provide the right information that the field worker needs by gathering information from small devices called Internet of Things (IoT). The information can then be used to support the user in their customer journey. The secondary data also shows that the field worker are in a noisy context. In that perspective, the developer needs to be restricted to use sound as informative feedback. The study also provides new design principles. The fieldworkers prefer to make interact with a digital pencil when documenting information during a project. The context is also changeable in for example light. To make it easier for the field worker (the user), the system should make it possible to change color and contrast of the layout. Also, due to perspective, the navigation and the structure of the layout should make it possible for the field worker to choose alternatives ways beside the standardized menus.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftat till att undersöka fältarbetarens syn på sin yrkesroll samt hur fältarbetaren ser på professionalitet inom fältyrket. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken socionomer som arbetar som fältarbetare med inriktning mot ungdomar, i tre olika områden i Stockholms län. Studiens teori är grundad på professionsteori och yrkesidentitetsteori. Den tidigare forskningen redogör för fältarbetets kontext i Sverige och internationellt, utmaningar inom fältverksamheten samt forskning om interprofessionellt arbete, dvs arbetsplatser där personer med olika utbildningar och kompetenser arbetar med samma arbetsuppgifter. Studiens resultat visade att samtliga informanter uppfattade en låg yrkesstatus och en ständig vilja att försvara sin utbildningsbakgrund. De bakomliggande orsakerna till den låga yrkesstatusen varierade enligt informanterna. Vissa menade att fältarbetet historiskt sett inte varit professionellt då man under lång period inte hade något utbildningskrav för fälttjänsterna. En del menade att det lever kvar än idag men att vissa arbetsplatser har börjat ha socionomexamen som krav. Andra menade att den låga statusen berodde på att arbetet är ostrukturerat och att det i och med det då inte finns något krav på kvalitet. Det som ändå var gemensamt för alla sex informanter var att de på olika sätt beskrev att en ambivalens skapats i yrkesidentiteten sedan de börjat arbeta som fältarbetare.

Allt högre krav ställs på en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en så kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte är att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnås genom en undersökning av arbetsmetoder och synen på evidensbaserat arbete hos fältassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjälp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och ställs mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populärvetenskaplig artikel och två arbetsplatsannonser samt skriftlig information från fältassistenterna. Författarna utgår därmed ifrån en kombination av olika sätt att inhämta kunskap. Det teoretiska ramverket utgörs av Socialstyrelsens modell för evidensbaserat arbete och tillämpad teoretisk litteratur gällande evidensbasering, socialt arbete och fältarbete. Studiens resultat visar enligt författarna att det råder en osäkerhet kring evidensbegreppet bland de fältassistenter som ingår i undersökningen. Detta leder till att den evidensbaserade praktiken till stor del utförs utan en professionell medvetenhet.
Increasingly high demands, in western welfare states, are placed on a scientifically based social work practice; a so-called evidence based practice. The aim for the study is to investigate evidence based social work practice. This is achieved through a study of the work methods of detached youth workers from Rinkeyby-Kista district administration in Stockholm and their view on evidence based social work. The study is conducted using interviews which together with various documents are analyzed and set against a theoretical framework. The documents consist of a popular science article, two job advertisements and data from detached youth workers. The authors thus use different methods of collecting data. The theoretical framework consists of the National Board model for evidence based work and applied theoretical literature regarding evidence based practice, social work and outreach work. The results demonstrate that there is uncertainty about the concept of evidence based practice among detached youth workers included in the survey. This furthermore leads to an evidence based practice which is largely carried out without a professional awareness.

Syftet med denna undersökning har varit att genom ett fältarbete i två sjundeklasser få kunskap om undervisning med skönlitteratur har gett elever i den ena klassen andra förutsättningar att skriva en essä än i den andra klassen. Essäuppgiftens uppgift var att fungera som avslutning på arbetsområdet ”Egypten för 5000 år” sedan för eleverna. Jag har valt att genom en enkät undersöka skillnaderna i elevernas upplevelse av arbete med skönlitteratur i historieundervisningen. När det gäller enkäten och essäuppgiften i de båda klasserna skilde sig resultatet av dessa inte nämnvärt från varandra vilket jag hade förväntat mig. Anledningen till att det inte förekom några skillnader anser jag ligger i att för att eleverna ska kunna genomföra den dubbla tankeoperation, i vilken de genetiska och genealogiska perspektiven kommer fram i elevernas historiemedvetande, krävs det aktiva samtal. Dessa ger eleverna möjlighet att analysera och reflektera i klassrummet med andra elever och lärare omkring texter som eleverna läser. Detta stämmer överens med Mary Ingemanssons studie av yngre barn. Dessa samtal ingick inte i min undervisning. En viktig iakttagelse som däremot gjordes i min undersökning var att med skönlitteratur i historieundervisningen tenderar eleverna till att framföra tidlösa fantasiberättelser eller faktalistor.
I have in this study worked whit two seventh grade classes. The purpose of this study has been to examine if teaching with the complement of fiction novel has given the pupils in one of the classes better conditions to write an essay than in the other class. The assignment ended the course “Egypt -5000 years ago”. I’ve also created a survey to find out if there were any differences between the classes that worked with creative writing, and the class that didn’t do it. The conclusion of my work is that the differences between the two classes did not come out as big as I expected. The reason to the small difference in skills between the classes may lay in the dual thinking operation, in which the genetic such as the genealogic perspective comes through the pupils in forming a dependent historical perception. This kind of thinking creates an active conversation where the pupils obtain the prospective to analyse and reflect with other pupils and teachers about the text that they had been reading. This kind of thinking agrees with the views of Mary Ingemanssons study on younger children. Conversations of this kind did not occur in my lessons. Another important observation which I noticed in my study was that when using fiction in history teaching, the pupils tended to present timeless fantasy stories or list of facts.

Inledning Ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen, med syfte att konsumeras av människor, slängs eller går förlorad. Detta innebär att enorma resurser, som går till produktionen av livsmedel, går åt till ingen nytta. Om matsvinnet minskar skulle det innebära minskade utsläpp, lägre energi- och råvaruförbrukning och en minskad miljöpåverkan. Matsvinn är inte ett nytt forskningsområde, men det finns ett behov av fler studier som berör åtgärder för att minska det. En stor del av allt matsvinn i Sverige uppkommer i storkök och då framförallt i skolor, vilket leder till syftet med denna studie.   Syfte Syftet är att undersöka vilka metoder för minskat matsvinn som några utvalda gymnasieskolor använder sig av, personalens upplevelse av dessa metoder och deras tankar om förbättringsåtgärder.   Material och metod Intervjuer och observationer genomfördes i form av ett fokuserat fältarbete på fyra gymnasieskolor i Helsingborg. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Litteraturen i bakgrunden användes som ett analytiskt verktyg.    Resultat De metoder som skolorna använde sig av var: serveringssätt, tillvaratagande, utformning av sopkärl, kommunikation, tävling samt vägning och statistik. De förbättringsförslag som uppkom var bättre schemaläggning, förbättrad kommunikation mellan måltidspersonal och skolans personal samt undervisning om matsvinn.   Slutsats De metoder som upplevdes vara mest effektiva var mindre storlek på serveringsredskapen, tillvaratagande av mat, mindre sopkärl och vägning, medan smakskedar tycktes fungera sämre. Kommunikationen mellan måltidspersonal och skolans personal behöver förbättras för att underlätta matsvinnsarbetet. Undervisning om matsvinn kan vara ett sätt att involvera eleverna i arbetet.
Introduction About one-third of all food produced for human consumption in the world is either wasted or lost. This means that large amounts of resources, which are used in the production of food, are used in vain. If the food waste would decrease it would reduce the carbon dioxide emissions, lower the energy- and raw material consumption and reduce the environmental impact. Food waste is not a new area of research, however, there is a need for more studies that address methods for reducing it. A big part of the food waste in Sweden comes from large-scale catering establishments, especially from schools, which leads to the aim of this study.   Aim The aim is to study which methods a couple of upper secondary schools are using for reducing their food waste, the employees experience of the methods and their thoughts on measures of improvement.     Method Interviews and observations were carried out using focused ethnography in four upper secondary schools in Helsingborg. The collected data was reviewed using thematic analysis. The literature in the study was used as an analytical tool.   Results The methods used by the schools consisted of different ways of serving, re-using food, smaller garbage cans, communication, competition, and measuring and keeping track of the food waste.    Conclusion The methods perceived as most efficient were smaller sized serving tools, utilizing and re-using food, smaller garbage cans and measuring the food waste, while spoons used to taste the food before serving yourself was not considered as useful. The communication between the school and the kitchen staff needs to improve to facilitate the task of reducing food waste. Lectures about food waste could be a way to involve the students in the task.

The primary purpose of this thesis was to examine the work methods implemented by outreach workers in their interaction with at risk youths. The secondary purpose was to research the possible difficulties that may occur and the tactics to deal with these difficulties. In order to examine the purposes presented the authors produced a qualitative study with 5 semi-structured interviews with outreach workers. After conducting the interviews, the authors used thematization in order to illustrate the empirical data. The theoretical framework used to analyze the empirical data consist of three theories; the theory of communication, system theory and social bond theory. The results of the empirical material gathered from the interviews and from the analyzation of the interviews using out theoretical framework, provided multiple answers as it relates to the purpose. The results regarding the primary purpose showed that there is a lack of evidence-practice within the field of outreach work, which in turn leads to the fact that there is a vast variety of work methods applicable within their field. The results of interviews implied that outreach workers adapt their work methods depending on the situation and their personal expertise indicating that there are no specific set of methods that have to be used. As it pertains to the secondary purpose a clear correlation is shown between the vast variety of work methods and the many difficulties that may occur. Subsequently the occurrence of the different difficulties ensues based on the diverse established work methods. The study highlights the knowledge, communicational abilities and social skills of the individual outreach worker as way to reduce the probability of the conceivable diverse difficulties from occurring.

Arbetets utgångspunkt är att göra en jämförelse mellan hur förutsättningar i ett socioekonomiskt svagt och ett socioekonomiskt starkare område påverkar fältarbete riktat mot ungdomar. Bakgrunden till studien är bristen på tidigare forskning och det kunskapsglapp som finns om fenomenet. Studien baseras på kvalitativ metod med empiriskt material hämtat från intervjuer. Hermeneutiskt perspektiv används som analysverktyg. Informanter från två olika fältverksamheter i områden med olika socioekonomiska förutsättningar intervjuades. Arbetets syfte är att besvara frågeställningarna: Vilka skillnader och likheter finns mellan verksamheterna gällande metoder och förhållningssätt? Hur arbetar fältverksamheten med ungdomsproblematik i området? Påverkar områdets socioekonomiska förutsättningar verksamhetens arbetssätt? Resultatet av studien visar att skillnader finns mellan de undersökta verksamheterna vilka kan kopplas till områdenas socioekonomiska status. Samband kan urskiljas mellan ett områdes socioekonomiska status, ungdomsproblematik och fältverksamheternas metoder och förhållningssätt. Däremot är det svårt att dra konkreta slutsatser eftersom flera faktorer kan påverka samtliga delar. Vidare kan ses att stort behov finns att utveckla forskning inom området och att kunskap om fältarbete sprids.
The starting point is to make a comparison between how conditions in a socio-economically weak and a socio-economically stronger area affects fieldwork targeting youths. The background of the study is the lack of previous research and the lack of knowledge about the phenomenon. The study is based on a qualitative method with empirical material collected from interviews. Hermeneutic perspective is used as the analysis tool. Informants from two different field activities in areas with different socio-economic conditions were interviewed. The purpose of the work is to answer the questions: What are the differences and similarities between the two field-groups in terms of methods and attitudes? How does the different fieldgroups work with youth issues in the area? Do the area's socio-economic conditions affect the way field-groups work? The results of the study show that there are differences between the investigated activities which can be linked to the areas' socio-economic status. Connections can be distinguished between an area's socio-economic status, youth issues and the methods and attitudes the fieldworkers use. However, it is difficult to draw concrete conclusions because several factors can affect all parts. Furthermore, it can be seen that there is a great need to develop research in the field and that knowledge about field work is spread.

Allteftersom dag- och spillvattenledningarna blir äldre så uppstår skador och defekter som ökar riskenför att vatten läcker in i dessa ledningar. Detta inläckage kan leda till att ledningarnas kapacitetöverskrids med en möjlig bräddning eller översvämning som resultat. Detta examensarbete använde sig av modellering, TV-inspektion, jämförelse av meteorologiska datamot spillvattenavrinning och fältarbete i form av områdesinspektion, okulärbesiktning,ammoniummätning och flödesmätning i spillvattenledning. Med hjälp av dessa moment fastställdesbelastningen på ledningar och pumpstationer, genom att bestämma volym på spillvattenproduktion ochdagvattenbildning i det studerade område i östra Knivsta. Beräkningar visade att utan inläckage var belastningen på spillvattenledningarna långt under denmaximala kapaciteten. Simulering av dagvattenbildningen visade dock att dagvattenledningarnaskapacitet är för liten för 2-, 5- och 10-årsregn. Ur TV-inspektionen framgick att det fanns många defekter på både dag- och spillvattensystemen,vilket kan leda till inläckage. Öppna sprickor kan under kraftig nederbörd innebära en stor extra volymi spillvattenledningen. Under den period som flödesmätaren var i drift beräknades ungefär 2 liter persekund extra vatten ha passerat spillvattenledningarna, genom en jämförelse mellan uppskattaddricksvattenanvändningen och spillvattenflödet i ledningen under denna period. Med resultat som framkommit i detta examensarbete skulle flera ledningar behöva lagas och deledningarna som har störst flöde (både dag- och spillvattenledning) skulle kunna behöva bytas ut tillen större dimension för att minska risken för översvämning. Det inläckage eller den felkoppling somsker är för stor att tolerera och en större felsökning skulle behöva göras för att mer exakt hittaproblemet.
The risk of water leakage into storm water and sewer pipes increases as the pipes age and are damagedor incur defects. This leakage may cause the capacity of pipes to be exceeded, resulting in a possiblesanitary sewer overflow. This thesis combined fieldwork, modeling and TV inspection, with a comparison of meteorologicaldata and waste water runoff to determine the load on the pipes and pumping stations in the studiedarea in eastern Knivsta. The fieldwork was carried out through visual inspection of the area, gatheringof ammonium measurements and flow measurement in waste water pipes. Calculations show that without leakage the loads on the waste water pipes were well below maximumcapacity. Simulation of storm water formation showed however that the capacities of the storm waterpipes were too low for 2 year, 5 year and 10-year rains. TV inspections showed that there were many defects in both storm water and sewer systems, whichcould result in a large leakage into the pipes. Open cracks could add a large volume of water into thepipes during periods of heavy rainfall or snowmelt. During the period of the flow measurements, aflow of additional water of around 2 liters per second has been calculated to enter the waste waterpipes, compared to estimated drinking water usage. The result from this study showed that a lot of pipes need to be repaired and the pipes with highestflow (both storm water and waste water pipes) might need to be replaced to a higher dimension toreduce the flooding risk. The leakage or misconnection that occurs is too big to be tolerated and alarger troubleshooting is needed to find the problem more specific.

The purpose of this qualitative study is to analyse the meaning of field work on the learning process of chemistry in high school from the perspective of students and teachers. The advantages and disadvantages that this activity supposes when it is used as a didactic tool in the teaching of chemistry were also analysed. The results showed that both students and teachers perceive field work as a very significant activity for learning chemistry, especially due to the contribution of natural environments in the establishment of "real" or "authentic" learning scenarios which benefit a greater development and integration of concepts theory and practice. It was also shown in this study that during the analysed fieldwork activities, and according to what students and teachers expressed, it was possible to effectively combine the "doing" and the “learning”, which reflects the applicability of Dewey's pragmatic theory on the learning process during fieldwork, or expressed in another way, the pragmatic character of this pedagogical activity. The participants, however, highlighted a few factors such as the high cost of the activity, the weather dependency, or the impossibility to carry out more complex investigations, as negative aspects which in some way contribute to understand why this type of activity is not carried out more frequently.

Bakgrund: Sjuksköterskans roll vid humanitära insatser i kris- och katastrofområden har rötter långt bak i tiden. Intresset för internationellt arbete är stort och sjuksköterskan har en viktig och ansvarsfull uppgift. Många olika motiv finns för att delta i ett humanitärt arbete, bland annat viljan att bidra och utföra ett meningsfullt arbete, en professionell utmaning och önskan om personlig utveckling genom att verka i en annan kultur och uppleva något annat. Arbete ställer dock höga krav på kompetens och en rad olika förmågor som t.ex. ledar- och organisationsförmåga, samarbete och flexibilitet. Befintlig litteratur består till stor del av skönlitterära berättelser. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av humanitärt fältarbete. Metod: Metoden för detta arbete var en litteraturöversikt. Nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har valts ut, granskats och sammanställts utifrån likheter och skillnader enligt Fribergs (2006b) modell. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra teman; arbetets karaktär, miljö, olika men ändå lika och kompetens. Dessa inkluderar ett antal subteman; bristande resurser, att mötas och samarbeta, professionella utmaningar, levnadsförhållanden i fält, isolering och beroende, kulturella skillnader och likheter mellan människor. Diskussion: Valda delar ur resultatet diskuteras med Madeleine Leiningers teori om transkulturell omvårdnad som teoretisk utgångspunkt. Områden som behandlas är att sjuksköterskorna trots bristande resurser upplevde en tillfredsställelse i att ge omsorg (caring), etiska svårigheter/ dilemman, miljöns olika delar som påverkansfaktorer, viljan att tjäna, medvetenhet om kulturella olikheter och det universella människor emellan och hur man skapar möjlighet till en kulturanpassad vård. Avslutningsvis diskuteras vikten av kompetens med särskilt fokus på pediatrisk omvårdnad med den etiska principen ”att inte skada” belyst.
Background: There is a long tradition of nurses involved in humanitarian work in disaster areas. The commitment for international work is wide- spread among nurses and they have an important role to play. There are many different motives for engaging in humanitarian work. A few central ones are the will to contribute to and do meaningful work, the professional as well as personal challenge attained by working and living in another culture and under different conditions. The work requires high demands on competencies and abilities such as leader- and organizational skills, collaboration and flexibility. The literature presents mostly anecdotal stories. Aim: The aim of the study was to describe nurses´ experiences of humanitarian fieldwork. Methods: The method for this thesis was a literature review. Nine scientific articles with qualitative design have been chosen, analyzed and compiled on the bases of similarities and differences by the Friberg (2006b) model. Results: The result is presented from four themes; the character of the work, environment, different but still similar and competence. These includes a number of subthemes; lack of resources, to meet and collaborate, professional challenges, living conditions in the field, isolation and dependence, cultural differences and similarities between people. Discussions: Based on Madeleine Leininger´s theory about transcultural nursing, chosen parts from the findings are discussed. Areas addressed are the nurses´ experience of satisfaction, despite lack of resources, when being able to give caring, ethical difficulties/ dilemmas, affecting environmental effects, the will to serve, awareness of cultural differences and the universality among human beings and how to create a transcultural care. The importance of competence with special focus on pediatrics related is finally discussed with the ethical princip of  “do no harm” highlighted.

Bakgrund: Frågor rörande narkotika har i dagens samhälle blivit större och problemet växer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring narkotika pågår och kommunerna hoppas på att få se ett tydligt resultat framöver med ett minskat narkotikabruk hos främst ungdomar. SMD (Skånesamverkan mot droger) är en samverkansgrupp där olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nätverk som finns för folkhälsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skånska kommuner skrivit på en samverkansöverenskommelse med polisen. Narkotika problemet har blivit större i samhället och det har visat sig ökat i alla kommuner. Främst bland ungdomar och därför är det viktig att få en uppfattning om hur drogsamordnarna upplever att insatser bör göras för att förebygga och minska problemet. Syfte: Syftet är att undersöka drogsamordnare- och fältarbetares uppfattningar gällande förebyggande arbete mot narkotika, samt uppfattningar om påverkansfaktorer gällande bruk av narkotika bland ungdomar i åldern 13-16 år. Metod: Metoden som var kvalitativ och resulterade i sex olika intervjuer med drogsamordnare och fältarbetare. Intervjuerna som genomfördes på respektive arbetsplats spelades in och allt efterhand transkriberades materialet och kodades ner. Citat plockades ut och användes för att styrka fakta i arbetets gång, vilket gör materialet mer trovärdigt. Resultat: Resultatet från intervjuerna skilde sig beroende på vilka insatser kommunen tillförde till det drogförebyggande arbetet. Någon kommun prioriterade narkotika bland ungdomar och tillförde insatserna där medans andra kommuner hade fokus på det förebyggande arbetet ute i samhället. Respondenterna upplevde arbetet fritt och själva kunde påverka hur och vad för arbete som skulle utföras. Ett hinder som några stött på är tiden, för att kunna presentera så bra som möjligt hade det behövts mer tid ägnat åt det förebyggande arbetet. Konklusion: Resultatet visade att drogsamordnarna upplevde ett tydligt samband mellan samhällets påverkbara faktorer och ungdomars beteenden. Slutsatsen blir att familjen och andra vuxna människor som befinner sig i barns och ungdomars omgivning har det främsta ansvaret till att ta till sig kunskap om olika beteendeförändringar och orsaker för att sedan kunna kommunicera med aktörer som arbetar med förebyggande insatser.

Måleri är centralt i mitt arbete. Jag har utövat måleri så länge jag har praktiserat konst. Sedan december 2017 har jag tillverkat egna färgpigment ur naturmaterial och uteslutit fabrikstillverkad färg från mitt måleri. Processen har hjälpt mig inse att all färg innehåller historia och plats. Genom att skriva om platserna där jag utför konstnärligt arbete, specifikt ateljén, fältet och utställningen, hoppas jag belysa viktiga aspekter inom min praktik.

The purpose of this study is to give us a deeper understanding about street workers importance for youths. We also wanted to investigate this from a gender perspective, both considering the street workers but also the youths. The focus for this study is on both the street workers and the youths.

The study is based on a qualitative approach. We were going to study people and their behaviors. We chose observations and interviews as our way to collect data. We made observations at four different occasions together with different street workers during their working hours. Six interviews with youths were also made, to get their view on the subject.

We chose to show the results of this study by presenting our own model on street workers importance for youths and how they can be giving this importance. We have giving our model the name “The Process of Importance”. The model contains of four different phases: presence, curiosity, respect and contact.

Ungdomsbrottslighet och ungdomsproblematik har varit ett aktuellt ämne under en längre period. Nattvandrarnas ambition är att genom att synliggöra sig själva för ungdomarna, kunna minska eventuella brott, samt att bidra till en tryggare miljö för ungdomar. Denna studie avser att lyfta fram nattvandrarna och deras arbetssätt samt att se eventuell problematik som kan uppkomma från deras arbetsformer med ungdomar. Genom att utföra en deltagande observation i form av fältarbete under valborgsmässoafton, redogör denna uppsats för nattvandrarnas arbetssätt med ungdomar i Helsingborg. Uppsatsen innehåller även intervjuer med både tonårsföräldrar och tonåringar för att kunna lyfta fram den rådande uppfattningen om nattvandrarna och deras metoder.

Detta examensarbete handlar om tillvägagångssättet för hur beredningsarbete utförs hos TROLK El & Tele AB. Beredningsarbetet innefattar landsbygdsnätet för tre områden, Hermanseröd, Fän samt Suttene i Munkedals kommun. Denna beredning ligger till grund för att kunna genomföra projektet från Fortum Distribution AB. Projektet har tillkommit då Fortum valt att investera för att säkerställa spänningskvalitén och vädersäkra nätet i ovan nämnda områden. Beredningen omfattar markägarkontakt, fältarbete, tillstånd och avtalsansökningar. Upprättande av en P2 kalkyl kommer att ske för att få en prisbild över projektets kostnader. Förläggning av kabel och placering av nätstationer skall även fastställas åt nätägaren. Den spänningsnivå nätet berörs av är upp till 12kV som kommer att transformeras ner till 0,4kV för abonnenter. Projektet omfattar tre nätstationer, ca 2,7 km msp-kabel, ca 0,5 km lsp-kabel, 1 st. kabelskåp samt ca 1,7 km rasering av friledning. Sammanfattningen av fältarbetet som genomförts är att projektörens förslag av kabelförläggning kommer att eftersträvas till största del, med undantag för vissa problematiska platser där kabelförläggningen kommer att ändras.
This thesis is about the approach how the preparation work is done at TROLK El & Tele AB. The preparation work includes three areas, Hermanseröd, Fän and Suttene in Munkedal municipality. This preparation is the basis for the implementation of the project from Fortum Distribution AB. The project has come when Fortum decided to invest to ensure power quality and weather secure the network in the areas that was earlier mentioned. The preparation includes landowner contact, field work, permits and contract applications. Laying of cables and placement of the substations will also be established for the network owner. The voltage level of the network that is affected is up to 12kV to be transformed down to 0.4kV for subscribers. The project includes three substations, about 2.7 kilometers medium voltage cable, approximately 0.5 kilometers low voltage cable, 1 pc, cable box and about 1.7 kilometers demolition of the overhead line. The summary of the field work carried out is that the planner proposals of cable will be pursued for the most part, except for certain problematic locations where the cable placement will be changed.

The subject of my essay concerns the images of refugees that have been taken on Lesvos during the last year. The aim of this essay is to examine the relationship between the photographer, the camera and the island as a scene för photographers, through the images that were taken there. The main scene is the beaches of Lesvos where tragedies and (sometimes) even comedies take place. I am working in a field where photography, aesthetics and social anthropology intersect. As regards to method, I have applied researcher Ruben Anderssson's ”extended field site” to my own field studies concerning Lesvos. The refugee situation that recently found its centre on the Greek islands is built up of networks that stretch far and wide across the globe. Events in one part of the world affect what is happening on Lesvos and vice versa. The media and NGOs are also part of larger networks. Therefore the field site needs to be extended beyond the geographical borders of Lesvos. I did field studies on Lesvos two times during the last year. I interviewed photographers and volunteers and took photographs of my own. Intuition is an integral part of my work and I have also applied it to my field studies. One of my starting points has been Judith Butler’s thoughts on what makes a life grievable. Butler's main hypothesis is that we view certain lives as having less value than others and thereby we will be less likely to grieve the passing of such lives. I examine the images of refugees to see if photography can help us better regard their lives as grievable. Refugees are people whose exposed bodies live precarious lives. Photographers can capture this in images but it is the spectator who has the final say in how images affect him or her. I end the essay by examining the spectator and what happens when we are confronted with disturbing images. Images of refugees in need exhort us to react whether we want to or not. We can turn away, but once images have entered out consciousness, there is no turning back.

Denna studie syftar till att skapa en förståelse för hur ungdomar i Östersunds kommun upplever Uppsökande teamet Östersunds arbete och eventuella utvecklingsbehov, dels ur ett brukarperspektiv men också ur ett empowermentperspektiv. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer baserade på en intervjuguide har ungdomarna haft möjlighet att berätta så mycket eller så lite som de önskat. Analysen av den empiri som samlats in har bestått av en innehållsanalys där fem olika teman legat till grund för analysen. I en samlad bild av den analys som färdigställts kan man se att ungdomarnas upplevelse av kontakten med det Uppsökande teamet är att teamet ”alltid finns där” och ”att de gör ett bra arbete”. Trots detta kan vi också urskilja en önskan om ett utökat team, både vad det gäller antal anställda i teamet men också arbetstiderna ”de skulle varit flera och arbetat även på helgerna för att kunna hjälpa fler och arbeta förebyggande”.

2018-08-20

Syftet med studien har varit att undersöka hur fältsekreterare arbetar med och uppfattar det förebyggande arbetet med ungdomar. Studien har utformats som en kvalitativ intervjustudie där sju fältsekreterare från två olika kommuner deltagit. Intervjuerna utgick från en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskoncentrering och tematisering. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att fältsekreterarna som deltagit i studien utgår från tre olika nivåer i det förebyggande arbetet. De olika nivåerna skapar förutsättningar för fältsekreterarna att befinna sig på ungdomarnas olika arenor och därmed skapa sig en helhetssyn på ungdomarna. Målet med det förebyggande arbetet beskrivs utifrån syftet att skapa ett gott liv för ungdomarna. Det förebyggande arbetet bygger på kontaktskapande. Detta görs genom uppsökande arbete samt genom att möta ungdomarna utifrån deras perspektiv. Att skapa hållbara relationer beskrivs som viktigt. Detta görs genom att använda den egna personligheten som ett verktyg, samt genom att finnas kvar över tid för ungdomarna. Fältsekreterarna har beskrivit relationen som central och menar att den kan användas som ett verktyg för lärande och utveckling hos ungdomarna. Slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att fältsekreterarna i sitt arbete strävar efter att arbeta utifrån en helhetssyn där ungdomens delaktighet i arbetet är i fokus. Ytterligare en slutsats är att relationen kan ses som ett centralt verktyg för ett lyckat förebyggande arbete
The purpose of this study was to investigate how field secretaries are working with and perceive the preventive work with young people. The study was designed as a qualitative study in which seven field secretaries from two different municipalities participated. The interviews were based on a half-structured interview guide. The interview data were coded and divided into relevant themes. The study was based on a socio-cultural perspective. The result revealed that the field secretaries who participated in the study based their work on three different levels of prevention. The different levels create conditions for the field secretaries to be on the young people's various venues and thereby gain a holistic view of the young people. The goal of prevention is described according to the purpose of creating a good life for young people. Preventative work is based on creating contacts. This is done through outreach work and by meeting young people from their perspective. Creating sustainable relationships are described as important. This is done by using one's own personality as a tool, as well as to continue to exist over time for the young people. The field secretaries have described the relationship's importance to their work and explain how it can be used as a tool for learning and development in the young people.A conclusion to be drawn from the study's results is that the field secretaries strive to work from a holistic view were the youths own participation in the work is the focus. Another conclusion is that the relationship can be seen as a key tool for a successful prevention

This thesis investigates the factors that influence whether visitors to art exhibitions experience accessible introductory art labels or not. From the need of making art exhibitions and their communication available to more people of society the aim with this study is to increase awareness about the factors that influence accessibility and generate ideas about useful theory concerning accessible labels. By connecting theory concerning the purpose of art exhibitions, the social context of art exhibitions, orientation and disorientation and different views related to exhibition labels the author, by influence from the swedish Special pedagogy educational authority (Specialpedagogiska skolmyndigheten) accessibility model ”tillgänglighetsmodellen”, creates a accessibility model concerning the context of introductory art labels. The study gathered material from visitor interviews and observations from two different art exhibition institutions in Stockholm: Bonniers Konsthall and Spritmuseum, one art gallery and one cultural museum with an art exhibition feature. The analysis from the field work then formed the content of the accessibility model concerning the context of introductory art labels. As a background to the ideas behind the labels interviews where also performed with personnel in command of the communication concerning the labels. The results show that the visitors experience of accessible introductory art labels can be related to physical, social and pedagogical factors. Where the physical factors included reading situation, placing, lighting and soundscape. The social factors included other visitors, the willingness to ”do things right” and disorientation, confusion and uncertainty. The pedagogical factors included legibility, readability and well worth reading. The study also shows that the visitors pre-knowledge of art and habit of visiting art exhibitions could influence the visitors experience of accessibility. Where visitors without pre-knowledge about art history in the art gallery Bonniers Konsthall all found the texts non-accessible depending on a mix of physical, social and pedagogical factors. At the cultural museum Spritmuseum however visitors without pre-knowledge of art could find the text accessible. There a positive experience of the reading situation, including lightning and few other visitors, made visitors feel that the text where more accessible even when they experienced some difficulty with the accessibility related to pedagogical factors like text length. The study shows that the different factors of accessibility related to introductory art labels interacted and influenced the overall experience of text accessibility. This is a two years master's thesis in Museum and cultural heritage studies.

Namibia has the third lowest population density in the world and a large part of the population are dependent on small-scale subsistence farming for survival. What was found during the study is that large distances between communities has created challenges in terms of infrastructure, logistics and communication. These factors needsto be taken into consideration when conducting or starting business. This research examined success factors in existing business initiatives by and for rural farmers in northern Namibia with focus on the implementation of new technology that supports everyday work. Previous literature shows that the best way to implement and startbusiness in scarcely populated areas has not eectively been addressed. The purpose of this study is to gain a general understanding of the context and identify business model success. An eight-week eld study was performed in Namibia during spring of2018. Empirical data was gathered through qualitative interviews and workshops with farmers and business initiative takers that focus on the cultivation and processing of the staple grain mahangu. The main ndings from the research is that more businesses are forming in these rural areas and farmers are slowly adapting to the benets thatnew technology entails, although, full acceptance of new tools is slower due to the long distances, low income, and deeply rooted traditions. A major success-factor is to increase availability through small-scale empowerment of many farmers. Having many smaller businesses in a large area will increase the availability which in turn will lead to increased spread and adaption of technology. The long term benets of new businesses can support the development of the country and also increase quality of life for rural people. It was also identied that a large part of the population conduct business on the informal markets, which implies that no taxes are paid. For future research it is recommended to investigate how a transition from the informal to formal market can aect the lives of the farmers but also the national development of the country.
Namibia har den tredje lägsta befolkningstätheten i världen och en stor del av befolkningen är beroende av småskaligt lantbruk för att överleva. Det som konstaterats under studien är att stora avstånd mellan befolkningen skapar nya utmaningar när det gäller infrastruktur, logistik och kommunikation. Dessa faktorer måste beaktas vid genomförande eller påbörjande av nya verksamheter. Denna forskning undersökte framgångsfaktorer inom befintliga affärsverksamheter, av och för lantbrukare i norra Namibia med fokus på implementering av ny teknik som stödjer och underlättar det dagliga arbetet. Tidigare litteratur påvisade att nuvarande forskning, gällande det bästa sättet att genomföra och starta verksamheter i områden med låg befolkningstäthet för självförsörjande bönder är begränsad. Syftet med denna studie är att skapa en generell förståelse för sammanhanget och identifiera framgångsfaktorer för existerande affärsmodeller. En 8-veckor lång fältstudie utfördes i Namibia under våren 2018. Empirisk data samlades genom kvalitativa intervjuer och workshops med bönder och affärsinitiativtagare som fokuserar på odling och bearbetning av basgrödan mahangu. Resultat visar att ny teknologi är på uppgång och bönder anpassar sig, om än långsamt, till de fördelar som ny teknik innebär. Full acceptans av nya verktyg är emellertid långsam. Detta på grund av långa avstånd, låg inkomst och djupt rotade traditioner. En viktig framgångsfaktor vore att stötta småskaliga jordbruksentreprenörer. Att ha många mindre företag i ett stort område ökar tillgängligheten vilket i sin tur leder till ökad spridning, acceptans och anpassning av ny teknik. De långsiktiga fördelarna med nya företag är att de kan öka livskvaliteten för landsbygden därmed stödja Namibias övergripande utveckling. Det identfierades också att en stor del av befolkningen bedriver verksamhet påde informella marknaderna, vilket innebär att inga skatter betalas. För framtida forskning rekommenderas att undersöka hur en övergång från den informella till den formella marknaden kan påverka böndernas liv, men också landets nationella utveckling.

This essay aims at understanding the experience of the use of ayahuasca, and similarities and differences between interview protocols and socio-cultural identities. The work is based on field studies conducted in the Peruvian Andes, in the village of Pisac September to November 2009. What has emerged is that the experience does not seem to be dependent on cultural manifestations as much as it is dependent on general human cognition. Theories have been applied on an empirical phenomenological descriptive study. Various brain activities, along with mental mechanisms contribute to a deeper understanding of the findings in the descriptive analysis.

It seems that the cultural differences, which I have classed as typological in the phenomenological study, mostly are expressions of meaning for the informants. Furthermore, I have argued that the typical mystical experience, or if you like religious experience, is an essentially biological phenomenon related to episodic memory dealing with experiences. The typological characteristics are products of the semantic memory and these characteristics are primarily linguistic and cultural phenomena. The socio-cultural identities express the basic experience of Ayahuasca and altered states of consciousness in fundamentally similar ways, because both groups share the same human cognition. Regarding these cognitive mechanisms, I have also argued that there are mechanisms such as ”Theory of mind” and ”Active detection device” which have been active in the experiences of ayahuasca.

This study aims to compare two ethnographies of organizational culture – one from the discipline of Social Anthropology and one from the discipline of Organizational Studies – considering their purpose, their method, and their concept of culture. Despite big similarities, or perhaps thanks to the similarities, some fundamental differences are made visible. The discipline of Organizational Studies has, compared to that of Social Anthropology, regarding the research method being used, less focus on, and less participation in, the informal social life of the organizational culture of the study. Regarding the concept of culture the Organizational Studies consider culture containing more of unity, stability and clear boundaries, compared to Social Anthropology. Further – the Organizational Studies has more focus on power and structure, while Social Anthropology has more focus on meaning and interpretation. Finally – the research purpose of studies in Organizational Studies is a bit more normative in its characteristic, than that of Social Anthropology. The study is concluded with a discussion of the future of Social Anthropology and its studies of organizational culture. An argumentation is conducted intended to get the two disciplines to learn from each other in the area of organizational culture, and also intended to show the discipline of Social Anthropology a road to relevant studies in the area of organizational culture.

 

Denna studie syftar till att jämföra två etnografier inom organisationskultur - en från disciplinen socialantropologi och en från disciplinen organisationsteori - med fokus på deras respektive syfte, metod och kulturbegrepp. Trots stora likheter, eller kanske tack vare likheterna, syns några grundläggande skillnader. Organisationsteorin har, jämfört med socialantropologin, angående forskningsmetod, mindre fokus på och mindre deltagande i det informella sociala livet i den studerade organisationskulturen. Angående kulturbegreppet så ser organisationsteorin kultur som något enhetligt, stabilt och tydligt avgränsat i större utsträckning än socialantropologin. Vidare har organisationsteorin större fokus på makt och struktur, medan socialantropologin har mer fokus på mening och tolkning. Slutligen är organisationsteorins syfte något mer normativ i sin karaktär än hos socialantropologin. Studien avslutas med en diskussion om socialantropologins framtid på området organisationskultur. En argumentation drivs i syfte att de två disciplinerna ska kunna lära från varandra och i syfte att visa en väg för socialantropologin att bedriva relevanta studier på området organisationskultur.

Denna essä handlar om den pedagogiska situationen mellan lärare i scenisk gestaltning och skådespelarstudenter i en kurs i scenisk gestaltning på en konsnärlig högskola. Utgångspunkten är mitt fältarbete med deltagande observation som jag genomförde när jag följde undervisningen samt intervjuer med lärarna. Utifrån mina erfarenheter som regissör för jag en diskussion om skillnader och likheter mellan att regissera och att undervisa. Mina forskningsfrågor är: 1) Hur ser dialogens och mötets förutsättningar och hinder ut mellan lärare och student? 2) Vilken betydelse har vår förmåga att förstå ”den andre” för att kunna mötas? Mitt förhållningssätt är induktivt. Fokus ligger på meningsinnehållet i de situationer som uppstår i undervisningen och som framkommer i intervjuerna.  Jag vill undersöka om det finns gemensamma nämnare, ett fenomenens väsen i empirin. I min studie framkommer att lärarna ser dialog som en metod för överföring av kunskap. De framför vikten av att tydliggöra rollerna lärare och student och den makt(o)balans som finns i undervisningssituationen. När det handlar om att förstå ”den andre” var studentens skådespelararbete fokus. Där kunde läraren förstå och arbeta med studentens olika utvecklingssteg och processer. Det var genom förställningen, gestaltningen, som läraren förstod studenten som ”den andre”. Det som skulle kunna uppfattas som en omväg för förståelse blev istället den pedagogiska vägen mellan lärare och student.Mina teoretiska referenser är filosofisk litteratur och då framförallt Michail Bachtins tankar om den polyfona romanen, Martin Bubers dialogfilosofi, Jakob Meløe, Hans Skjervheim. Vad det gäller metoddelen har jag använt mig Katrine Fangens text om deltagande observation.

Källor bl.a. Anton Tjechov, Martin Buber, Michail Bachtin, Jakob Meløe, Hans Skjervheim