Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Faktaböcker barn“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Inhaltsverzeichnis
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Faktaböcker barn" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Faktaböcker barn"
Mossberg, Mari. „Boost Your Brain. Om lexikal kreativitet i faktaböcker för barn i ett svensk-engelskt perspektiv“. Språk och stil 33 (15.03.2024): 164–95. http://dx.doi.org/10.61965/sos.33.2023.18958.
Der volle Inhalt der QuelleMossberg, Mari. „Att översätta faktaböcker för barn : Om textuell, interpersonell och innehållslig anpassning“. Språk och stil NF 30 (2020). http://dx.doi.org/10.33063/diva-427681.
Der volle Inhalt der QuelleMossberg, Mari. „Att översätta faktaböcker för barn : Om textuell, interpersonell och innehållslig anpassning“. Språk och stil NF 30 (2020). http://dx.doi.org/10.33063/diva-427681.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Faktaböcker barn"
Saikkonen, P. (Pauliina). „Faktaböcker öppnar dörrar till världen!:en jämförande översättningsanalys av två faktaböcker för barn från finska till svenska“. Master's thesis, University of Oulu, 2014. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201410161944.
Der volle Inhalt der QuelleTämä pro gradu -tutkielma on vertaileva käännösanalyysi, jossa tutkin kuinka kaksi lastentietokirjaa, Tanska — Kongeriget Danmark ja Kanada, on käännetty suomesta ruotsiksi. Kyseiset tietokirjat olen kirjoittanut OÜ United Press -kustantamolle (aiemmin Oy Unipress Ab) vuosina 2010 ja 2014, ja kirjojen käännöstyön on suorittanut Kent Lindberg. Tutkielman päätarkoituksena on tutkia onko Lindberg lisännyt tai jättänyt kääntämättä joitain osia. Tämän lisäksi tutkin, onko käännöstyön aikana tapahtunut muita huomionarvoisia muutoksia, jotka voitaisiin esittää tutkimustuloksissa. Tutkimuksen materiaali koostuu kirjoittamistani lasten tietokirjoista ja niiden ruotsinkielisistä käännöksistä. Kirjojen keskimääräinen laajuus on noin 35 sivua, joista noin puolet koostuu erilaisista kuvitus- ja valokuvista. Kaiken kaikkiaan tutkimusmateriaali koostuu noin 70 sivusta A5-formaatissa. Tämän tutkielman metodit ovat kvalitatiivisia. Päämetodina käytän käännösanalyysia, jonka tarkoituksena on tutkia, kuinka käännökset suhtautuvat alkuperäisteksteihinsä. Erityisesti kiinnitän huomiota siihen, millaisia lisäyksiä (tillägg), poisjättöjä (bortfall) ja numerusvaihdoksia (numerusbyten) kirjojen käännöksissä ilmenee. Tutkimustuloksista käy ilmi, että kääntäjä Lindberg on ollut uskollisempi lähdetekstille kääntäessään Tanska — Kongeriget Danmark-kirjaa kuin Kanada-kirjaa. Ensimmäisessä kirjassa ei ilmene niin paljon lisäyksiä tai poisjättöjä, jotka vaikuttaisivat alkuperäisteoksen ja käännöksen väliseen informaatiokulkuun, kuin puolestaan Kanada-teoksessa. Numerusvaihdoksia ilmenee kummassakin käännöksessä, ja muut käännösanalyysissa ilmenevät havainnot koskevat adaptaatiota ja lukusanoja, esimerkiksi asukaslukuja ja valuuttakursseja. Tutkimustulokset osoittavat, että kääntäjä voi olla uskollinen lähdetekstille joko enemmän tai vähemmän. Erityisesti Kanada-kirjaa koskevista tutkimustuloksista voidaan keskustella, pitäisikö käännöstä markkinoida ruotsinkielisillä kirjamarkkinoilla ainoastaan alkuperäisen kirjailijan nimellä, sillä lisäyksien ja poisjättöjen määrä on vaikuttanut huomattavasti käännöksen sisältöön
Roswall, Åsa, und Charlotta Westerberg. „Barn läser faktaböcker : en studie om hur några barn använder och uppfattar faktaboken“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18238.
Der volle Inhalt der QuelleUppsatsnivå: D
Svensson, Anna-Carin, und Maria Svärd. „”Faktaböcker får man bara läsa när man forskar”. En studie i barns självvalda läsning“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20751.
Der volle Inhalt der QuelleProgram: Bibliotekarie
Fransson, Åsa. „”Du måste låna en riktig bok!” : en forskningsöversikt om barns och vuxnas syn på faktaböcker för barn“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17643.
Der volle Inhalt der QuelleProgram: Bibliotekarie
Börlin, Monica. „Riktiga män tar plats! : En undersökning av faktaböcker för barn ur ett genusperspektiv“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104809.
Der volle Inhalt der QuelleVallgren, Rikard. „Vem ska rädda världen? : En textanalys av faktaböcker för barn om klimatförändringarna 2000-2015“. Thesis, Linköpings universitet, Tema Miljöförändring, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-120012.
Der volle Inhalt der QuelleDenna studie analyserar budskapet i faktaböcker om klimatförändringarna för barn, utgivna på svenska åren 2000-2015. Syftet med studien är att undersöka hur budskapet kommuniceras i relation till hur senare års forskning visar att det bör göras. Studien syftar också till att analysera likheter och skillnader i böckernas budskap jämfört med budskapet i samhällsdebatten under tidsperioden. De frågeställningar som studien avser att besvara är vilket budskap som kommuniceras, på vilket sätt det sker samt om budskapet och sättet att kommunicera förändrats under tidsperioden. Studien har genomförts i form av en textanalys där analysmetoderna kvalitativ innehållsanalys och visuell textanalys har kombinerats. Tolkningsstrategin är uttolkarrelaterad. Det empiriska materialet består av sexton faktaböcker, framtagna genom sökning i Svenska barnboksinstitutets katalog. Resultatet tyder på att tilltalet i litteraturen förändrats på ett markant sätt under 2000-talets femton första år, och att förändringarna i stora drag följer förändringarna i den samtida svenska klimatdebatten. Samtidigt kan tydliga skillnader uttolkas gällande vilka budskap och symboler som framhävs i barnlitteraturen jämfört med samhället i övrigt. En viss diskrepans mellan tilltalet i barnlitteraturen och forskningsresultat rörande lämpliga kommunikationsstrategier kan också uttydas i analysen.
Claesson, Johan. „Från realism till normkritik : - barnböcker om sexualitet för barn i förskoleåldern under ett halvt sekel, 1970-talet till 2010-talet“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-185920.
Der volle Inhalt der QuelleBücher zum Thema "Faktaböcker barn"
Fönster mot kosmos: En bok om Edith Södergran. Stockholm: Natur och kultur, 2006.
Den vollen Inhalt der Quelle finden