Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Erfarenhet och intuition“

Detta är en studie om lärande- och skapandeprocesser. Mer specifikt innefattar studien en observation av hur jag arrangerar 3 låtar för olika instrument under en tidsbestämd period. De frågor som behandlas är vilka tekniker jag använder, vilka problem som uppstår och hur det fungerar att arrangera på tid. Slutsatsen av hela observationen har visat att det är en bredd av faktorer som samspelar i kompositionsprocessen. Det har visat sig att jag applicerar intuition, diskursivt tänkande, musikteoretisk teknik och erfarenhet i arrangeringen av musik. Observationen är till stor del belyst av det fenomenologiska perspektivet och fenomenologisk metod används i analysen av mitt observerade material.
This is a study about learning and creative processes. More specifically, the study contains an observation of how I arrange three songs for different instruments within a specific time limit. The questions that are accounted for in this study are what techniques I use, which problems arise and how the time limit affects the result. The result of this study shows that a variety of factors are present during my composition/arranging process. It shows that I apply intuition, discursive thinking, music theoretical techniques, and experience in the field of arranging music. The observation is, to some extent, analysed from phenomenological perspective.

Bakgrund: Barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård testas för droganvändning genom övervakat urinprov av en sjuksköterska antingen slumpmässigt eller i samband med introduktion av behandling med läkemedel eller utredning. Det finns sparsam vetenskaplig kunskap kring detta ämne från ett sjuksköterskeperspektiv och inte alls från barnens perspektiv.  Enligt socialstyrelsens riktlinjer för missbruk och droger finns det risk att man utför övervakat urinprov slentrianmässigt då det kan bli en rutin som används utan reflektion.  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring övervakat urinprov av ungdomar inom barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt har använts. Åtta sjuksköterskor från barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård har ingått i studien. Materialet transkriberades och analyserades i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) genom konventionell innehållsanalys. Dessutom diskuteras metodvalet utifrån Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) för att öka trovärdigheten. Resultat: Detta i tre slutkategorier; Att två världar krockar, Att individanpassa utefter behov och relation, Att bli inspirerad och motiverad av patienter och föräldrar. Konklusion: Sjuksköterskor som har erfarenheter av övervakat urinprov träffar patienter på olika sätt, ibland planerat där en relation finns och man har ett omvårdnadsperspektiv men ibland där man träffar ungdomen på ordination av annan behandlare enbart för att utföra en åtgärd. Det finns rutiner som man skall följa i samband med ett övervakat urinprov men vi kan konkludera att det sker anpassningar utifrån att bevara ungdomens integritet. Vi kan också konstatera att sjuksköterskorna motiveras av att arbeta med barn och ungdomar och deras familjer och verkar trivas bäst där det finns utrymme för att skapa relationer och tillit med patienterna

I en tid där avstånd minskar och globaliseringen stärks ökar riskerna för kriser i organisationer. En organisationskris är en händelse med låg sannolikhet och stor påverkan som hotar organisationens livskraft och kännetecknas av tvetydighet i orsak, verkan och lösningsmedel, samt genom en tro på att beslut måste göras snabbt. Det är av största vikt att fatta lämpliga beslut snabbt och att samordna korrigerande aktiviteter.  Forskningen kring beslutsfattande i krissituationer visar att det i dessa situationer inte finns mycket stöd för att fatta beslut enligt rationella beslutsmodeller utan att beslut i dessa situationer fattas enligt förenklade modeller. Vi har som fundament för arbetet valt att använda en metod som heter Recognition-Primed Decision Model. Det är en metod som tar hänsyn till en verklig kontext i krissituationer och bygger på att beslutsfattaren har ont om tid och därför förlitar sig på igenkänning och erfarenhet när hen fattar beslut. Studiens syfte var att öka förståelsen för hur chefer använder sig av igenkänning och erfarenhet som metod för beslutsfattande i kriser ur krishanteringsperspektivet. Studien har utförts med en kvalitativ metod genom sex semistrukturerade intervjuer och granskning av företagsinterna mejl och rutiner.  Detta gjordes på ett större textilserviceföretag.  Studiens resultat visar att chefer förlitar sig på yrkesmässig erfarenhet och intuition när de fattar beslut i interna krissituationer. Resultatet visar också att erfarenheten ger cheferna en känsla av igenkänning och till och med mönsterigenkänning när en krissituation uppstår och ska identifieras. Beslutsfattare använder i sitt beslutsfattande en kombination av intuitivt, erfarenhetsbaserat beslutsfattande och rationell analys och studien hittar inte stöd för att regler och ordinarie organisatoriska rutiner inte är lämpliga att använda i kriser.  Studiens bidrag är att den visar att Recognition Primed Decision- modellen för beslutsfattande i kriser kan användas som en metod för beslutsfattande i organisatoriska kontext som karaktäriseras av att krissituationer liknar varandra. Förutsättning för det är inte bara individens situationsigenkänning utan hela organisationens situationsigenkänning. Vi föreslår fortsatt forskning kring organisatorisk krisuppfattning och värdet av beslutsfattares yrkesmässiga erfarenhet och hur mycket det kostar en organisation att inte ta denna erfarenhet till vara.

A qualitative study with an aim to examine the experience and reaktions nurses had while caring for patients with sepsis.
En kvalitativ studie med syftet att undersöka vilka upplevelser och reaktioner sjuksköterskor hade i samband med vård av patienter med sepsis.

Syftet med denna essä är att undersöka facilitatorers handlande när ett skifte i en grupp äger rum. Med skifte avses en ny förståelse av ett innehåll som bearbetas. Facilitator är den som underlättar en grupps process att arbeta med någon typ av material eller fråga. Essäns frågeställning är vilka aspekter av praktisk kunskap utövar facilitatorn när hon erfar att en grupp skiftar sin förståelse. Studien är fenomenologisk och etnografisk då facilitatorers egna erfarenheter är i fokus. I essän ställs egen erfarenhet, intervjuer och samtal med fem facilitatorer i dialog med improvisationsteater och filosofer som skrivit om praktisk kunskap. Ur dessa samtal träder ett antal aspekter av praktisk kunskap fram. En aspekt är intuition som blir till i det relationella, kroppsliga och erkännande mötet med andra. När tanken inte förmår vägleda kan intuition infinna sig baserat på känslan som kommer ur intention och tidigare erfarenheter. Erfarenheter är en aspekt av praktisk kunskap och bildar mönster med andra erfarenheter. Intuition utgår från dessa erfarenheters mönsterbildning och vägleder vidare handling. En annan aspekt är samspelet mellan känsla, emotion, tanke och handling, både som kronologiskt och överlappande skeende. En ytterligare aspekt är kunnande-i-handling liksom reflektion-i-handling som akt av konstnärlighet och hantverkskunnande vilket leder vidare till betydelsen av att kunna improvisera. En facilitator har att vara i det skeende som pågår utan att ta över skeendet. Det är i unika skeenden som aspekter av den praktiska kunskapen yttrar sig som en helhet bestående av flertal samverkande aspekter. Det handlar om ett förhållningssätt att vara varande som facilitator.
The purpose of this essay is to investigate the actions of facilitators when a shift in a group takes place. Shift refers to a new understanding of a content being processed. Facilitator is the one who facilitates a group's process of working with any type of material or issue. The essays question is which aspects of practical knowledge the facilitator exercises when she experiences that a group is shifting its understanding. The study is phenomenological and ethnographic as the facilitators' own experiences are in focus. In the essay the own experience, interviews and conversations with five facilitators are put in dialogue with improvisation theatre and philosophers who have written about practical knowledge. From these conversations, a number of aspects of practical knowledge appear. One aspect is intuition formed in relational, bodily and recognition meetings with others. When the thought is not able to guide, intuition can emerge based on the feeling that comes from intention and previous experience. Experiences are an aspect of practical knowledge and form patterns with other experiences. Intuition is based on the pattern formation of these experiences and guides further action. Another aspect is the interaction between feeling, emotion, thought and action, both as a chronological and overlapping course of events. Further aspect is knowledge-in-action as well as reflection-in-action as the act of artistry and craftsmanship, which further leads to the importance of being able to improvise. A facilitator has to be in the course of events that goes on without taking over the event. It is in unique course of events that aspects of practical knowledge manifest themselves as a whole consisting of several interacting aspects. It is about an approach to be as a facilitator.

The Teacher’s Skills – Liberal Education and Reflected Experience is a case study of the practical skills of teachers, in which the responsible action is central. This is an action which, while informed by science, cannot be fully determined by it, since the circumstances that relate to the interaction between teacher and students cannot always be fully predicted. With Liberal Education, reflection on experience, and trained intuition, the teacher bridges the gap between scientific knowledge and the unforeseen and immediate demands of the situation. The role of Liberal Education in this ambition cannot be overestimated. To be a part of such a practice is to dedicate one’s life to a struggle with language. Therefore, insights into the theory of knowledge and the philosophy of language, as well as analogies with literature and other professional fields, help us examine the glasses through which we observe and interpret reality in order gain greater knowledge. It is in the reflective dialogue, where we meet others with whom we are not always in agreement, that we can see ourselves, our knowledge and our prejudices. The interpretation and re-interpretation of our experience in the light of the experience of others is the bridge across which we can escape from our imprisonment on the island of convenience. Once the teacher has developed a consistency in his actions, his skills can be acknowledged. When these skills are raised to the level of a style, they become an art. The main purpose of this case study is to describe the teacher’s skills; how it can be developed, and the conditions required for its assessment. A possible assumption is that reflection on our own experience and the experience of others can give us insights into ourselves, an essential prerequisite to striking the spark that motivates the investment of time and resources in the development of one’s skills as a teacher
QC 20100706