Dissertationen zum Thema „Enlige“

Det civilrättsliga låneförbudet handlar om förbud mot olika sorters lån. De lån som kommer att behandlas i denna uppsats är närståendelån, ställande av säkerhet och lån till förvärv av aktier. Då det finns många aktiebolag i Sverige ses detta som ett aktuellt och viktigt ämne. I den senaste aktiebolagslagen kom det till en förändring i låneförbudet. Från att ha tidigare varit en paragraf har nu låneförbudet utvecklats till ett helt kapitel.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gällande rätt för att få reda på vilka regler som finns för låneförbud. Vidare är syftet att se om det finns några lagtolkningssvårigheter och att utreda vilka straffrättsliga konsekvenser som finns för brott mot låneförbudet.

I uppsatsen kommer jag att svara på nedanstående frågeställningar

Ø  Varför finns det ett låneförbud?

Ø  Vad innebär ett låneförbud?

Ø  Vilka omfattas av låneförbudet?

Ø  Vilka är undantagen från låneförbudet?

Ø  Hur ser de straffrättsliga konsekvenserna för låneförbudet ut

För att få en förståelse för ämnet har jag undersökt relevanta lagparagrafer och tillhörande förarbeten och doktrin. Utifrån detta och ett antal rättsfall har jag analyserat och kommit fram till svar på ovanstående frågor.

This study deals with work environment from a legal perspective. The study includes legislative history, legislation today and one empirical study. The legislation that concerns work environment (health and safety) in Sweden today is found in the Swedish Work Environment Act (WEA), the Work Environment Ordinance (WEO), Provisions issued by the Work Environment Authority, related legislations and also collective agreements. The WEA, passed by the parliament in 1977, came into force on the 1st of July 1978 and it defines the framework for Provisions issued by the Work Environment Authority, which is an authority superintended by the Swedish government. These Provisions contain more detailed stipulations and obligations with reference to the working environment. The WEO contains certain supplementary rules. The Work Environment Authority supervises the obedience to the legislation.

The first work environment act was created in 1889 because of too many work accidents. By the year of 1929 the work environment act was focused on work diseases in consequence of dangerous substances such as asbestos and silicosis. Partly because of the legislation, there are no big problems in the physical work environment today. Sweden has one of the most physically safe work environments in the world today. The present problem is instead the psychosocial work environment because it is experienced individually.

An empirical interview study shows that employers and employees are satisfied with the work environment at Karlstad University.

Harmonisering av punktskatter har skett främst genom Rådets direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, det s k cirkulationsdirektivet. Cirkulationsdirektivets bestämmelser innebär att varorna i och för sig blir skattepliktiga när de produceras inom EU eller förs in till EU, men att de kan cirkulera fritt inom gemenskapen utan beskattningskonsekvenser. Varorna hanteras under s k suspension. För privatpersoners inköp för eget bruk, Privatimport, gäller dock att varan punktbeskattas i inköpslandet. Denna problematik aktualiserades i det uppmärksammade ”Man in Black-fallet” då det ej var fråga om privatimport i direktivets bemärkelse då varorna personligen måste föras över gränsen för att de skulle kunna punktbeskattas i inköpslandet. EGD tog dock inte närmare ställning till vad som skall anses vara privatimport respektive import för kommersiella ändamål. Detta till trots har Man In Black-fallet nyligen använts som ledning av svensk domstol i ett mål då en privatperson via egenhändigt ordnad transportör fört in varor från en annan medlemsstat till Sverige. Länsrätten (LR) bedömde då att beskattning skulle ske enligt destinationsprincipen, med den högre svenska punkskatten som följd, trots att det var köparen som egenhändigt hade ordnat transporten. Uppsatsens syfte är att utifrån Man-in-Black-fallet och det svenska fallet undersöka vad som avses med begreppet Privatimport.

Från och med 1 januari år 2005 tillämpar börsnoterade företag inom Europa International Financial Reporting Standards (IFRS) i sina koncernredovisningar. Detta nya regelverk, på svenska ofta kallat internationella redovisningsprinciper, består av fem standarder och innebär en del förändringar för företagen, jämfört med tidigare regler. I och med övergången till IFRS ska immateriella tillgångar, enligt standard nummer 3, särskiljas från goodwill och delas in och redovisas i separata poster i balansräkningen eller i noterna. Förut redovisades alla immateriella tillgångar som en del av goodwill. Med en immateriell tillgång menas en tillgång som har ett bestående värde för företaget, utan att vara synligt påvisbar. Författarna utreder i denna uppsats om börsnoterade företag följer denna standard. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur många börsnoterade företag på A och O listorna på Stockholmsbörsen som allokerat övervärde som annat än goodwill, och i så fall vad? För att finna ett svar på syftet har författarna granskat 80 börsnoterade företags årsredovisningar, d v s en stor del av företagen på listorna, närmare bestämt 40 stycken från A listan och 40 stycken från O listan. Slutsatsen är att alla företagen följer den nya standarden vad det gäller att särskilja immateriella tillgångar från goodwill. Några få av företagen i undersökningen följer inte standarden på så sätt att de redovisar tillgångar som varumärken, patent och licenser i en och samma post, istället för var för sig. Flertalet av företagen har allokerat övervärde som annat än goodwill, de mest vanligt förekommande posterna är aktiverade forsknings och utvecklingsutgifter, varumärken, och licensrättigheter.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om revisionskunder upplever att revisionen skapar ett värde och vad som utgör detta eventuella värde. Vi vill också utreda om det finns skillnader mellan ett företags upplevda värde beroende på ägarförhållanden, revisionsbolag och kontakt med revisorn.

Metod: Vi har gjort en kvantitativ undersökning genom att skicka ut en webbenkät till 540 aktiebolag. Den kvantitativa undersökningen kompletterades med semistrukturerade intervjuer med ekonomichefen på två företag i Kristianstad för att få djupare förståelse för aktiebolagens uppfattning av revision som värdeskapande.

Empiri: Webbenkäten besvarades av 139 företag. Flertalet av respondenterna anser att revisionen ger ett ekonomiskt värde, många har uppgett att de anser att revisionen fungerar som en kvalitetsstämpel och att reviderad finansiell information är mer kvalitativ än ej reviderad finansiell information. Resultaten pekar även på att relationen med revisorn är betydande för företagens uppfattning om revisionens värde. Vidare påverkas upplevt värde av valet av revisionsbolag samt om företagen anser att de anlitat det bästa revisionsbolaget.

Slutsatser: Vi har funnit att revisionen har ett värde för merparten av aktiebolagen då de anser att fördelen med revisionen överstiger kostnaden.  Revisionens värde består av kvalitetssäkrad information, företagen är nöjda med det revisionsbolag som anlitats samt har en god relation till revisorn. Företagen upplever högre värde om de anlitar en big 4 samt om de är nöjda med sin revisor och sitt revisionsbolag.

Purpose: The purpose with this thesis is to study if audit customers perceive value adding and what they believe is causing audit value. We also investigate if there are any differences in perceived audit value depending on owner-structure, audit firm and contact with the auditor. 

Methodology: We preformed a quantitative research by sending a web survey to 540 limited and public companies. Furthermore we did a qualitative study through semi-structured interviews with the financial managers of two companies in Kristianstad.   

Empirical foundations:    The web survey was answered by 139 companies. Most respondents reckon audit gives an economical value, many indicate the audit to be a quality assurance and that audited financial information have higher quality than not audited information. The results indicate that the relation with the auditor is important for the companies’ opinion about audit value. Further, their view on whether they have the best audit firm or not are depending for how they perceive audit value, so does the choice of audit firm.

Conclusions: Our findings shows that the audit is valuable for most companies, this because the benefits from the audit exceeds the costs. The value consists from quality secured information, satisfaction with the audit company and the good relation with the auditor. The companies experience higher audit value if they have a big 4 and if they are satisfied with their auditor and audit firm.

Ondska kan ta många former vi finner det varje dag i tidningar, på TV och i mötet med andra människor. Var kommer då ondska ifrån? I de fyra världsreligionerna finns det skildringar av ondska som kan tyckas lätta att förstå. Men det finns en djupare förklaring till det som står att läsa. Alla religioner har en uppfattning om etik och moral, om att leva ett gott liv och vad man ska göra för att uppnå det. Likaså har alla religioner exempel i berättelser på hur etik och moral kan ta form. Alla dessa berättelser är viktiga för varje religion och de kan hjälpa till att skildra för den oinsatte hur man förhåller sig till vad som är gott och ont. I judedomen så har man Purim en berättelse om hur judarna undkom ett grymt öde genom att de räddades av en judisk drottning av ett land där man inte tillbad den judiske guden. Islam har berättelsen om Karbala där den modige och rättrådige Husayn kämpade för det som var gott mot den onde och illvillige Yazid där i slutändan ytterst få av Husayns familj och vänner, såväl kvinnor som barn överlevde martyrdöden i öknen vi Karbala. Sedan så har vi hinduismen där den gudomlige Ram ger sig ut på en resa för att rensa världen från ont i Ramayana efter att ha blivit fråntagen sin kronprinstitel av en styvmor med ont uppsåt och slutligen dödar demonen Ravan som handlar endast i själviska syften. Och till sist Buddhismen där den unge prins Siddharta som efter att ha ställts inför den mänskliga verkligheten med ålderdom, sjukdom och död väljer att försöka hitta den rätta vägen och till slut bli Buddha. Genom att användandet av enbart litteratur i undersökningen så har frågeställningen i den här uppsatsen besvarats med slutsatsen att ondskan i dessa berättelser hittar man i okunskap och i brist på hängivenhet och tro. Människan måste rannsaka sig själv för att hitta ursprunget till ondskan och för att kunna bekämpa den. Inte i ett ting eller hos en annan person.

Evil can take many forms. We can find it everyday in newspapers, on TV and in meeting with other people. Where does evil come from, one might ask oneself. In the four world religions there are descriptions of evil that might seem easy to understand. But there is a deeper understanding to what is written. Every religion has a perception of ethics and moral, of living a good life and what you have to do to achieve that life. There are also in every religion stories with examples of how morals and ethics take shape. All these stories are important for each religion and they can be of assistance to describe for the unversed how the religion looks upon the question of what is good and what is evil. In Judaism there is Purim, a story about how the Jews escaped a cruel destiny by being saved by a jewish queen of a country where they didn’t worship the jewish god. Islam has the story of Karbala in which the brave and just Husayn fought for what was good against the evil and malicious Yazid and in which just a few of his family and friends survived martyrdom in the end. And then there is Hinduism and the story of the divine Ram, Ramayana, who embarks on a great journey to purify the world from evil after being bereaved of his crown as crown prince by a stepmother with evil intensions and ultimately kills the evil demon Ravan. And finally we have Buddhism and the story of the young prince Siddhartha who, after being presented to the human reality with agedness, sickness and death, chooses to try to find the right path and who ultimately becomes Buddha. Through literary studies the answer to the question formulation of this essay unfolds and the conclusion that the evil in these stories is to be found in ignorance and in the lack of devotion and faith. And that man must search within herself to find the source of evil and to learn how to fight evil. Not in an object or another person.

IAS 41 är en värderingsstandard för Jord- och skogsbrukstillgångar. Detta innebär att alla jord- och skogsbrukstillgångar ska redovisas till verkligt värde vid varje bokslutstillfälle. IAS 41 har funnits sedan tidigare men sedan IASC blev IASB så har den reviderats. Den har både fått visst nytt innehåll samt en del av det gamla har behållits. Den största förändringen är dock att tillgången ska värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde.

Vi har i denna uppsats valt att titta på hur aktiva inom branschen har sett på IAS 41 innan, under och efter förändringen i standarden. Detta har vi valt att göra genom att granska artiklar skrivna av branschaktiva för att få en bild av deras tankar. Vi har sedan sammanfört deras tankar med teori kring regeln för att se på vilket sätt regeln faller ut i företagen.

Skogstillgångar har tidigare redovisats enligt anskaffningsvärdet men ska nu redovisas till verkligt värde. Detta påverkar skogsbolagens redovisade egna kapital då det kan ses en ökning.

Skogsbolagens ökade redovisade egna kapital är dock inte bara något positivt. Det finns många meningar om detta och de går oftast isär. Många är de författare som har haft åsikter om IAS 41 både innan, under och efter dess införande. Vi har i denna uppsats försökt att sammanställa några intressanta synpunkter på IAS 41 och se hur standarden påverkar enskilda bolag.

Ett tydligt problem vi värdering av skog är att det kan vara mycket svårt att värdera skog till verkligt värde då den har en så lång tillväxtperiod. Vid jämförelse med jordbruk som regleras i samma standard så skördas den varje år och det har ett verkligt värde i form av försäljningsvärdet varje år. Vad gäller skogen så dröjer det cirka 80 år innan skogen är klar för avverkning och först då kan dess verkliga värde urskiljas.

Det bör också påpekas att det inte längre finns så många noterade skogsbolag. Det kan ses en trend i att skogsbolagen väljer att sälja sin skog till intressebolag som kan redovisa enligt de gamla principerna för att eventuellt komma undan att redovisa enligt den nya standarden.

A majority of the payments that are carried out today are executed through the electronic payment systems. Payments that are executed through these systems are administrated by payment service providers, these providers are, in general, banks. In spite of the socio-economic importance of payments and payment intermediation, there is an uncertainty regarding the legal status of payments and payment intermediation. Some describe payment intermediation as transport of means of payments, while some describe it in terms of claims and intermediation of information. There is, in other words, a need for clarification.

Since the international trade is increasing, more and more payments are made to receivers abroad. The trade with Germany is very important for Sweden.

Therefore, it can be an advantage for Swedish tradesmen, who are involved in businesses with German tradesmen, to know of the differences between Swedish and German law, when it comes to payments and payment intermediation. Also, in international trade, situations can occur that generally do not occur in domestic trade. EC-law must as well be taken into consideration, when discussing international payment intermediation between Sweden and Germany. I have in the thesis described the German legal system, in general features, and I have also made a brief outline of the Swedish international private law regulations that can be applied to a payment intermediation between Sweden and Germany. I have furthermore given a brief description of the relevant EC- regulations and -directives, in order to see to what extent a harmonization has been made, regarding payments and payment intermediation.

One of my conclusions, after having studied Swedish, German and international law, is that when the sender of a payment wants to execute a payment through the payment systems, he gives the sending bank a commission to transfer a certain amount to the receiver. In return, the sender denounces claims towards the bank, equivalent to that amount. The sending bank then gives the receiving bank a commission to credit the receiver’s account. In return, the receiving bank obtains compensation from the sending bank. The commission is final when the correct account has been credited with the correct amount at the correct time by the correct sender. I have further come to the conclusion that the receiver’s claim towards the receiving bank arises already when the receiving bank acquires the commission from the sending bank, and not when the receiver’s account is being credited.

I have thoroughly studied payments and payment intermediation according to both Swedish and German law, in order to see whether there are any differences between the legal systems. I have concluded, that there is a major difference in determining at what point of time a payment has been made, and therefore also whether the sender is in delay with the payment or not. According to Swedish law, the point of time when the receiver’s account is being credited is decisive. According to German law, at first hand, the point of time when the sender gives the commission to the sending bank is decisive. Another important difference is which legal relations the participators have with each other. In Swedish law, this matter has not been closely discussed, while in German law, in harmony with EC-law, the matter has been thoroughly analysed. The legal relations, concerning a payment intermediation, are to be regarded separately. This implies that the sender does not have legal relations with any other participant in the payment intermediation, for instance the receiving bank. I find that this model also is applicable to Swedish conditions.

Databaser är något som i dagens företagarsamhälle har kommit att bli väldigt viktigt då det läggs ner stora resurser i form av både tid och pengar på att arbeta fram en databas som blir en företagsprodukt. Därav krävs att dessa databaser kan skyddas på ett för databasproducenten tillfredställande sätt, samtidigt som samhällets intresse av att får ta del av dessa verk skall tillgodoses. För att harmonisera lagstiftningen i Europa antogs det så kallade databasdirektivet 1996 enligt vilket en databas kan skyddas på olika sätt. Med hjälp av ett fiktivt fall analyseras de olika skyddens objekt och innehåll.

Databases has become very important assets for today’s companies and a lot of time and money is spent on producing databases. Therefore a producer of a databases needs an appropriate protection, at the same time as the society’s right to take part of these works must be satisfied. To harmonize the legislation in Europe the so called database directive was adopted in 1996, according to which databases can be protected in different ways. By means of a fictitious case the object and scope of the different protections are analysed.