Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: En som du inte känner.
Zeitschriftenartikel zum Thema „En som du inte känner“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Zeitschriftenartikel für die Forschung zum Thema "En som du inte känner" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Zeitschriftenartikel für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Sandin, Daniel. „Förståeligare betygssystem och minskad betygsstress – dokumentation som kommunikationsmedel“. Venue 3, Nr. 1 (10.06.2014): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1439.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Nuvarande betygssystem, med fem betygssteg men bara kunskapskrav för tre steg, upplevs ibland som oklart av såväl elever som vårdnadshavare. Detta riskerar att försvåra kommunikationen mellan elever och lärare. Betygssystemet verkar också leda till att många elever känner sig osäkra över vad som krävs av dem. Det faktum att man måste nå alla kunskapskrav för en viss betygsnivå för att få just det betyget upplevs stressande; många elever är rädda för att de inte ska nå ett enskilt kunskapskrav och därmed bli ”sänkta”. Likaså kan oklarheten kring vad som krävs för att få ett av mellanbetygen upplevas stressande.
2
Rosén, Carl-Johan. „Rörelser mellan bild och kod“. Sensorium Journal 1 (31.03.2016): 135–49. http://dx.doi.org/10.3384/sens.2002-3030.2016.1.135-149.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Konstnären Manfred Mohr skrev 1974 ett datorprogram för att med dator och oscilloskopliknande apparatur producera filmen Complementary Cubes.[1] Det filmobjektet som utgör resultatet har Mohr visat på diverse konstinstitutioner genom åren, men koden han skrev har aldrig offentliggjorts. Allt vi har tillgång till är ett filmobjekt, produkten av en kod vi inte känner till. I det följande kommer jag beskriva tre försök att i en omvänd rörelse extrahera koden ur Mohrs film, i syfte att bryta med den linjära berättelsen om hur kod leder till process som leder till resultat, och därigenom vidga förståelsen för datorbaserade medier och hur de är delaktiga i vårt mänskliga tankearbete.
3
Westerståhl, Anna. „Lesbiska kvinnors liv och hälsa“. lambda nordica 2, Nr. 2 (10.06.2020): 66–67. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v1.606.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna 90-sidiga skrift redovisar forskningsresultat och belyser problem inom forskning gällande lesbiska kvinnors liv och hälsa, Den utgör ett specialnummer av journal of Gay and Lesbian Social Sciences (1995 3;1) och innehåller med sina sex kapitel också rikligt med referenser. De tio artikelförfattarna är studenter, forskare och lärare inom ämnesområdet vid olika amerikanska universitet.
Det första kapitlet beskriver 40 år av forskning om lesbisk hälsa. Författaren urskiljer fem huvudinriktningar, som beskrivs i kronologisk ordning: etiologi, psykologisk funktion, social funktion, olika livsfaser (life span) och interventionsstudier. Utvecklingen har gått från patologiska förklaringsmodeller över ren deskription till behandlingsstrategier framför allt inom psykoterapin. Grundvärderingen har förändrats från ett sökande efter orsaken till det patologiska hos individen till en insikt om homofobins dominerande roll för uppkomst av psykisk och social stress eller dysfunktion. Kapitlet är pepprat med referenser för de olika problemområdena och borde kunna vara till mycket god hjälp för vidare studier.
Flera andra kapitel tar upp etiska frågor och metodproblem för forskare i lesbiska kvinnors liv. Det är ju inte bara så att lesbiska kvinnor utgör en marginaliserad grupp, i likhet med många andra, utan den är ju också delvis dold, illa definierad och - kan man på goda grunder anta - mycket heterogen. Om vem eller vilka yttrar sig egentligen forskarna?
Den klassiska diskussionen kring kvantitativ och kvalitativ forskning tas upp. Några författare beskriver ingående sina kvalitativa projekt och diskuterar förförståelse, sam-verkan mellan forskaren och hennes forskningsobjekt, referensgrupper och etiska problem vid känsliga frågor ( t.ex. misshandel i lesbiska parförhållanden). Vem "äger"och hur används forskningsresultaten? Hur går det med sekretessen och hur blir det med uppriktigheten i små subkulturer, där alla känner alla? Hur påverkas/påverkar en lesbisk respektive en heterosexuell forskare sina informanter och hanterar de informationen på olika sätt? Kan en heterosexuell forskare över huvud taget tolka något utanför den heterosexuella kontexten? Hur upprätthålls integriteten mellan en lesbisk forskare och informanterna, där bägge kan antas ha vissa eller många gemensamma intressen?
Dessa och liknande frågor diskuteras utifrån några konkreta forskningsprojekt gällande misshandel, intervention vid psykoterapi och äldre kvinnor och kan därför åskådliggöras på ett levande sätt. Forskningen beskrivs som en lärorik om än mödosam process där forskarens och informantens/klientens kunskaper samverkar.
Det finns många myter och kunskap av anekdotisk natur om och bland lesbiska kvinnor. En sådan uppfattning är att lesbiska parförhållanden är mer symbiotiska till sin natur än heterosexuella och därmed mer dysfunktionella. En forskargrupp beskriver i ett välskrivet kapitel sin studie över graden av sammansmältning (fusion) och förmågan till konstruktiv konfliktlösning. Man kunde bland annat visa, att graden av symbios inte var ovanligt hög men att den korrelerade positivt med oförmåga till konfliktlösning. Detta gällde framför allt sammansmältning avseende ägodelar, yrkesliv och t.ex. telefonsamtal, medan sammansmältning avseende tid inte hade samma starka korrelation. Lesbiska kvinnor tillbringar, av olika skäl, mycket tid tillsammans och detta behÖver alltså inte vara uttryck för osjälvständighet. Över huvud taget kan det vara så, att lesbiska par värdesätter andra saker än heterosexuella par, vilket då naturligtvis påverkar tolkningen av forskningsresultaten. Förekomsten av dylika heterosexistiska felkällor har gjort, att de amerikanska psykologorganisationen mot homofobisk forskning nyligen publicerat en lista på 24 ställen i en forskningsprocess, där dessa felkällor kan uppträda. En nyttig läsning, får man förmoda.
Sammanfattningsvis är det en lättläst och innehållsrik rik publikation, som kan användas såväl av den som bara vill orientera sig i ämnet som av den som redan forskar.
4
Wadensjö, Cecilia, Hanna Sofia Rehnberg und Zoe Nikolaidou. „Från tolkad interaktion till enspråkig text – om en asylberättelses framväxt“. HumaNetten, Nr. 46 (16.06.2021): 100–115. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20214607.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I ett protokoll fört under en asylintervju återfanns en obegriplig mening som den asylsökande inte kände igen. I denna artikel undersöker vi vad som ledde fram till denna mening. Med samtalsanalys som teoretisk och metodisk ansats går vi igenom en 3,5 minuter lång sekvens hämtad från den ljudinspelade, tolkade asylintervju där den obegripliga meningen fördes till protokollet. Språken som talades var svenska och ryska. Protokollet skrevs på svenska. Undersökningen visar hur flera faktorer och samtliga deltagare i asylintervjun, på olika sätt, styr och formar framväxten av den asylberättelse som manifesteras i protokollet.
Generellt för tolkade samtal gäller att tolkens återgivningar av det som sagts på det andra språket möjliggör parternas delade förståelse – samtidigt som de skapar ett icke-konventionellt turtagningsmönster. Specifikt för asylintervjuer är att ett detaljerat protokoll av det som sägs förs, samtidigt som intervjun pågår. Hur det samtidiga protokollskrivandet påverkar turtagningsmönstret har inte undersökts i någon större utsträckning i tidigare forskning.
Artikeln visar på svårigheter som kan uppstå när en institutionell berättelse samkonstrueras när den parallellt dokumenteras i ett protokoll. Kunskap om detta är av vikt för såväl praktiker inom asylprocessen, som för vidare studier av tolkning i offentlig sektor.
5
Grandien, Bo. „Att se det som syns och som inte syns“. Konsthistorisk Tidskrift/Journal of Art History 66, Nr. 4 (Januar 1997): 181–82. http://dx.doi.org/10.1080/00233609708604434.
Der volle Inhalt der Quelle
6
Billemar, Christina, und Ibrahim Beganovic. „Så minskar vi gymnasieavhoppen“. Venue 5, Nr. 1 (07.06.2016): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1658.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
En fjärdedel av de svenska gymnasieeleverna fullföljer inte sin gymnasieutbildning inom utsatt tid. Den stora andelen gymnasieavhopp är ett problem för såväl individerna som för samhället i stort. Ungdomar som inte fullföljer sin gymnasieutbildning har svårt att få varaktiga arbeten. De kan inte heller studera vidare och löper risk att hamna i utanförskap. Motala kommun arbetar nu med ett lovande samverkansprojekt som ska förhindra avhopp från skolan.
7
Lagerlöf, Pernilla, und Cecilia Wallerstedt. „Förskollärares perspektiv på musikundervisningens utmaningar för de yngsta barnen i förskolan“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 3-4 (08.01.2019): 59–78. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2897.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Enligt den svenska förskolans undervisande uppdrag ska alla barn få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga. Forskning visar dock att förskollärare ofta känner sig osäkra på estetiska uttrycksformer, särskilt musik, och som följd undviker de att sjunga och spela med barn. Musik har samtidigt fått ett allt mindre utrymme i förskollärarutbildningen. I studien adresseras frågan vad ett musikundervisande arbete i förskolan innebär och vilka utmaningar förskollärare talar om i relation till arbetet med målstyrd undervisning i musik med förskolans yngsta barn. Studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsprojekt i samverkan med tre förskolor med 1–2-åriga barn. I projektet har fokusgruppssamtal med förskollärarna genomförts och detta har analyserats utifrån ett diskurspsykologiskt angreppssätt. Två tolkningsrepertoarer framträder i materialet: musik som känsla och musik som ämne, där förskollärarrollerna skiljer sig åt. En slutsats är att ett ämnesadekvat språk är viktigt för möjliggörandet av undervisningsuppdraget. Här befinns lärarutbildningen spela en central roll.
8
Rosenberg, Tiina. „Exit: Höger“. lambda nordica 23, Nr. 3-4 (27.03.2019): 157–77. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v23.555.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna essä handlar om demokratiska fri- och rättigheter i tider av högerpopulism och argumenterar för att hbtq-rättigheter i likhet med andra minoritetsrättigheter ytterst handlar om demokrati, något som varje ny generation får värva på nytt. I essän framhålls det att högerpopulismen inte är ”en åsikt som alla andra” utan ett uttalat och våldsamt hot mot minoriteters existens i våra samhällen. Det är en viktig distinktion. Där högerpopulismen härskar finns det inte utrymme för alla, i synnerhet inte för minoritetsgrupper som hbtq-personer och rasifierade. Europa, varje dag spottar vita människor efter oss på tunnelbanan. De tror på allvar att sittplatserna är deras födslorätt.
Europa, du verkar inte ha återhämtat dig från digerdöden. Europa, det är muslimerna. Det är muslimerna och judarna och romerna och afrikanerna. Och de som ser ut att vara muslimer och afrikaner, men inte är det. Och de som var judar, men gjorde allt för att dölja det. (Athena Farrokhzad, ”Brev till Europa” 2018)
9
Holmila, Marja. „Varför Dricker Kvinnor Inte Som Män?“ Nordic Studies on Alcohol and Drugs 23, Nr. 1 (Februar 2006): 5–7. http://dx.doi.org/10.1177/145507250602300115.
Der volle Inhalt der Quelle
10
Risenfors, Signild, und Elin Almér. „”Det är något jag känner att jag är menad för”. En diskursanalytisk studie av nyblivna studenters val att läsa en lärarutbildning“. Högre utbildning 9, Nr. 2 (2019): 48. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1317.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I följande artikel undersöks vilka diskurser och positioneringar som framträder hos studenter angående deras val att läsa en lärarutbildning. Positioneringar handlar i denna studie om grad av säkerhet, generalisering och attityd, som här har att göra med känslor och värderingar. Att få syn på diskurserna och positioneringarna är relevant för lärarutbildare för att kunna utveckla adekvata strategier för undervisning inom lärarutbildningen. Emedan tidigare forskning genomlyst motiven med en innehållslig synvinkel presenteras i den här artikeln en motsvarande genomlysning av hur innehållet, det vill säga motiven, faktiskt formuleras. Vi menar att i sättet att formulera motiven finns en problematisk aspekt som lärarutbildare bör bemöta för att undervisningen ska leda till att lärarstudenten får en utbildning som är hållbar över tid i ett samhälle i ständig förändring. Resultatet av den studie vi presenterar visar att studenterna främst uttrycker en social diskurs och positioneringar som förmedlar en syn på lärar- och elevidentiteter som förhållandevis ensidiga. I mötet med ett akademiskt förhållningssätt där perspektivtagande och utveckling står i fokus kan en dylik hållning behöva luckras upp för att ge utrymme för förståelse av kunskapande och undervisningskontexter.
11
Samuelsson, Marcus. „Avtryck som synliggör“. Venue 7, Nr. 1 (05.10.2018): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1876.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ensamarbetets dagar är till ända, för elevers och lärares skull. Fast vi är inte riktigt där än. I väntan på detta finns det anledning att uppmärksamma om och hur pedagogiskt förhållningssätt skiljer sig åt i ett kollegium.
12
Larsson, Håkan, Karin Redelius und Birgitta Fagrell. „Jag känner inte för att bli en … kille - Om heteronormativitet i ämnet idrott och hälsa“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 16, Nr. 2 (01.01.2007): 113–38. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v16i2.858.
Der volle Inhalt der Quelle
13
Lundkvist, Hannes, und Per Apelmo. „Att upptäcka det som inte går att fånga“. Studier i Pædagogisk Filosofi 7, Nr. 2 (09.01.2020): 21–35. http://dx.doi.org/10.7146/spf.v7i2.110474.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna artikel undersöker vi vilka utmaningar estetiken och etiken ställer pedagogik inför. Vi diskuterar skärningspunkten mellan Emmanuel Lévinas etikbegrepp och Jacques Rancières estetikbegrepp i en pedagogisk kontext genom Expressive Arts (EXA) som redskap och metod. Vi börjar med att introducera Lévinas etik och dess roll i hans filosofiska system, samt dess implikationer för relationer människor emellan. Därefter introducerar vi Rancières estetik och dess potential att leda till etik genom att betrakta icke-konst som konst. Efter dessa genomgångar introducerar vi EXA som redskap och metod genom fyra intervjuer med deltagare från ett EXA-baserat arbete som vi själva är väl insatta i. Vi analyserar denna praxis i ljuset av de ovannämnda filosofiska begreppen och avslutar med en diskussion om de pedagogiska implikationer som följer av detta filosofiska perspektiv på användningen av konst i utbildning. Vi menar att EXA är en gynnsam praxis för en pedagogik som vill beakta de utmaningar och den komplexitet som detta etiskt-estetiskt förhållningssätt synliggör. Vår slutsats är att detta förhållningssätt ställer tre utmaningar till all pedagogik som syftar till att vara mer än bara kunskapsförmedlande: den behöver utgå från jämlikhet-i-alteritet, den behöver uppmana till ett etiskt subjektskap och den behöver ha redskap för att både bryta mot det vi tar förgivet och att ständigt fortsätta leva i denna process, utan att nå ett slut.
14
Klingberg, Gunilla. „Tandvård för dem som inte kan betala“. Aktuel Nordisk Odontologi 40, Nr. 01 (16.02.2015): 209–22. http://dx.doi.org/10.18261/issn2058-7538-2015-01-14.
Der volle Inhalt der Quelle
15
Colnerud, Gunnel. „Grattis grundskolan, till de 50 åren!“ Venue 2, Nr. 1 (17.10.2013): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13214.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Förra året skulle en 50-åring ha hyllats. Grundskolan fyllde 50 år! Det blev inte något stort kalas. Man kan fråga sig om de som kunde väntas organisera firandet, till exempel Skolverket, inte tyckte att 50-åringen förtjänade gratulationer. De enda som, mig veterligen, uppmärksammade jubileet var Lärarnas riksförbund, vilket är värt att notera. I synnerhet som det stora motståndet i lärarkåren mot grundskolans införande kom från just Lärarnas riksförbunds dåvarande medlemmar, nämligen adjunkterna. Lärarnas riksförbunds hyllning visar att senare generationer omfattar grundskoleidén.
16
Wiltgren, Layal Kasselias. „Subtil exkludering - Exkludering av högpresterande elever med utländsk bakgrund i en innerstadsskola“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 2-3 (01.10.2020): 49–68. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.03.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Skolsegregations negativa effekter debatteras flitigt där både klass och etnicitet anses påverka elevers möjligheter till att lyckas och där de stora förlorarna är elever från arbetarklasshem som har utländsk bakgrund. Denna studie riktar istället blicken mot en i forskningssammanhang bortglömd grupp, nämligen högpresterande elever med utländsk bakgrund som bor i ekonomiskt bemedlade bostadsområde och går i en innerstadsskola med gott rykte. På ett formellt plan är eleverna inkluderade i det svenska skolsystemet, majoriteten har högutbildade föräldrar som kan hjälpa dem att navigera i det svenska skolsystemet, de har höga ambitioner och höga betyg. Därmed bidrar de till skolans fortsatta goda rykte. På det sociala planet upplever de däremot att de exkluderas av klasskamrater som refereras till som "svenskarna". Denna exkludering uttrycks inte verbalt, utan genom små subtila handlingar i de vardagliga interaktionerna, i form av mikroaggressioner, något som de exkluderade eleverna kopplar till sin etniska bakgrund. Men eftersom exkluderingen är outtalad och sker subtilt, och eftersom lärarna inte kopplar exkludering till en fråga om etnicitet, blir den svår att ifrågasätta. Resultatet pekar på att formell inkludering inte per automatik bidrar till social inkludering. Studien bygger på deltagande observation i en gymnasieskola och intervjuer med elever såväl som lärare och skolledare.
17
Enstedt, Daniel. „Russinet i mindfulness: Erfarenhetsbaserad utbildning och praktik i religionsvetenskap“. Högre utbildning 10, Nr. 1 (2020): 59. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2118.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I den här artikeln argumenterar jag för praktikbaserade inslag i icke-konfessionell utbildning i religionsvetenskap. Det görs utifrån några konkreta exempel på religiös praktik som jag har utarbetat inom ramen för den undervisning som jag bedriver. Förslaget gäller inte övningar i varje situation eller sammanhang, och det indikerar inte heller att religiös praktik är det enda sättet att uppnå målen med religionsvetenskaplig utbildning. Det finns även etiska implikationer av att införa religiös praktik i en icke-konfessionell utbildning som jag menar bör tas i beaktande. Jag argumenterar för att religiös praktik kan vara ett sätt att åstadkomma ett djupinriktat lärande och tillägna sig kunskap om religion som skiljer sig från andra typer av färdighetsträning som övas inom ramen för en icke-konfessionell utbildning. Religiös praktik i utbildningen kan även, menar jag, vara ett sätt att hantera de problem som det så kallade världsreligionsparadigmet är förknippat med, som har dominerat religionsvetenskaplig utbildning, läromedelsproduktion och kursplaner. Dessa problem handlar om försanttaganden, föreställningar och definitioner som präglar paradigmets religionsförståelse.
18
Schult, Tanja. „Gestaltningen och etablering av Förintelseminnet i Sverige“. Nordisk Judaistik/Scandinavian Jewish Studies 27, Nr. 2 (05.12.2016): 3–21. http://dx.doi.org/10.30752/nj.67608.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Artikeln handlar om de monumenten över Förintelsens offer som restes i Sverige mellan 1949 och 1998 och kompletterar och till viss del korrigerar bilden av hur minnet av Förintelsen har vuxit fram i Sverige. Medan vissa menar att Förintelsen inte uppmärksammades alls i Sverige förrän på 1980-talet, visar artikeln att minnesmonument faktiskt restes både direkt efter kriget och under de följande decennierna. Om vi frigör oss från dagens förståelse av Förintelsen och den nu etablerade vokabulären kan vi ta till oss de tidiga verken och därmed få en mer nyanserad bild av hur minneskulturen har förändrats. Därmed kan vi också ge dem som drev monumentfrågan det erkännande som de inte tidigare fått men som de förtjänar. De tidiga monumenten är knappast kända för en bredare krets och syftet med artikeln är att göra fler uppmärksamma på deras existens. De tidiga verken ger framförallt uttryck för de överlevandens behov av att sörja sina anhöriga som blivit offer för nazisternas folkmord. Med tiden och med nya judiska invandrare och flyktingar från kontinenten växte nya behov fram som så småningom ledde till fler monument. Det blir tydligt hur minnena omförhandlas inom den judiska minoriteten som för övrigt inte var en homogen grupp. Parallellt med dessa omförhandlingar etablerades minnet av Förintelsen internationellt som en referenspunkt i historien. Tillsammans med de överlevandes och deras anhörigas engagemang blev Förintelsen en viktig referenspunkt både inom den judiska gruppen och så småningom även i det svenska majoritetssamhället (något som behandlas i del 2).
19
Schult, Tanja. „Gestaltningen och etablerandet av Förintelseminnet i Sverige“. Nordisk Judaistik/Scandinavian Jewish Studies 28, Nr. 2 (02.12.2017): 39–62. http://dx.doi.org/10.30752/nj.67751.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I föregående artikel (publicerad i Nordisk judaistik 27(2)) visades hur minnet av Förintelsen gavs tidigt uttryck för i form av minnesstenar och monument, även i Sverige. Men trots dessa verk fanns det fortfarande ett behov inom den judiska minoriteten efter fler minnesmonument och en växande önskan att också majoritetsbefolkningen skulle minnas Förintelsen. Om detta kan ni läsa här, i del 2. Sammantaget speglar de olika monumenten ett skiftande, men ihållande behov hos i Sverige bosatta överlevande och deras barn som kommit hit i slutet av eller efter kriget och blivit en del av det svenska samhället, om än inte alltid av en judisk församling. De ville ha en plats att sörja och de ville också att deras lidande skulle erkännas som ett identitetsskapande element inom den grupp de var en del av och i det samhälle de levde i. De olika Förintelsemonumenten illustrerar hur minoritets- och majoritetssamhällets minne långsamt närmar sig varandra. Inte minst på grund av de överlevandes engagemang har Förintelsen varit en konstant referenspunkt i det judiska minoritetssamhället. Så småningom har folkmordet också i majoritetssamhället blivit en viktig referenspunkt, som så sent som på 1990-talet, inte minst av institutioner som Forum för levande historia, tagits som utgångspunkt för att värna om demokrati och förmedla vikten av mänskliga rättigheter.
20
Holm, Gro. „Boris Jeltsin. Reformatorn som inte nådde ända fram“. Nordisk Østforum 32 (2018): 110. http://dx.doi.org/10.23865/noros.v32.1379.
Der volle Inhalt der Quelle
21
Jeppsson, Fredrik, und Jesper Haglund. „Sampublicering med studenter – ett sätt att stärka forskningsanknytningen i lärarutbildningen“. Högre utbildning 9, Nr. 1 (2019): 98. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1528.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Lärarutbildningen uppmärksammas inte sällan för att dess studenter har svårt att uppnå den nivå av akademiskt skrivande som krävs, inte minst vid examensarbeten. Som kontrast till den beskrivningen vill vi lyfta fram motexempel, där lärarstudenters examensarbeten och andra skrivuppgifter har nått en sådan kvalitet att de genom samförfattande med handledare och andra medförfattare har kunnat omarbetas och publiceras som vetenskapliga artiklar eller i mer lärartillvända forum, i vårt fall inom fysikdidaktik. Samförfattande med lärarstudenter kan på så vis vara ett sätt att stärka forskningsförankringen i lärarutbildningen. Förutsättningarna för att kunna lyckas med detta diskuteras, bland annat utifrån att under lärarutbildningen gradvis låta studenterna inlemmas i en praktikgemenskap av ämnesdidaktisk forskning.
22
Lundström, Mats, Karin Stolpe, Lars Björklund und Maria Åström. „Konsumtionsuppsatser som ny bedömningspraktik för lärarutbildare“. Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 1 (12.03.2019): 25–45. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.03.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vid den senaste lärarutbildningsreformen beslutades att på de flesta lärarutbildningsprogrammen ska lärarstudenter skriva självständiga arbeten omfattande totalt 30 högskolepoäng. Vid många lärosäten har detta lett till en uppdelning i två olika självständiga arbeten: en konsumtions- och en produktionsuppsats. Denna studie undersöker om konsumtionsuppsatser – en typ av kunskapsöversikter – innebär en ny bedömningspraktik för lärarutbildare som examinatorer. Examinatorer vid lärosäten med lärarutbildning har blivit intervjuade och fått besvara en enkät rörande dessa bedömningskriterier. Resultaten indikerar att en majoritet av examinatorerna inte ser stora skillnader mellan att bedöma en konsumtionsuppsats och en mer traditionell produktionsuppsats där egen empiri i form av till exempel intervjuer samlas in och analyseras. Vid intervjuerna framkom dock några skillnader mellan de två uppsatstyperna. Dessa hänger huvudsakligen ihop med antingen hur strukturen byggs upp, vad som är metod eller hur forskningsförankringen är framskriven. Slutsatsen blir att den nya form av uppsatser som konsumtionsuppsatser innebär inte tycks ha renderat i någon stor förändring av bedömningspraktiken hos examinatorerna.
23
Carlgren, Ingrid. „Pedagogiken och lärarna“. Pedagogisk forskning i Sverige 23, Nr. 5 (21.09.2018): 268–83. http://dx.doi.org/10.15626/pfs23.5.15.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Många ser antagligen pedagogikämnet som läraryrkets teoretiska kunskapsgrund. Relationen mellan universitetsämnet pedagogik och lärarutbildningen har dock alltid varit ansträngd. Även om lärarutbildningens behov var ett viktigt motiv för inrättandet av den första professuren i pedagogik i början av 1900-talet, har pedagogikämnet inte utvecklats till att bli den kunskapsbas läraryrket behöver. Bland annat genom att pedagogikforskningen i stor utsträckning ägnat sig åt utbildningsfrågor snarare än undervisning, framstår pedagogikdisciplinen mer som politikers och policyaktörers vetenskap än lärarnas. Lärarutbildningen och universitetspedagogiken är i stor utsträckning skilda världar och även om det undervisas i pedagogik på lärarutbildningarna så är det något annat än universitetsdisciplinen pedagogik. Detta skapar en oklarhet angående innebörden i pedagogik, som förutom universitetsdisciplinen pedagogik kan syfta på pedagogiken i lärarutbildningen eller olika pedagogiska skolor. En annan aspekt är att den oklara situationen försvårar utvecklingen av en för läraryrket egen och självständig kunskapsbas. Eftersom det finns en föreställning om att en sådan redan finns omvandlas problemet att lärarna saknar en egen vetenskap till att bli en fråga om att lärare inte använder den kunskap som finns.
Artikeln beskriver några aspekter av pedagogikens utveckling – på universitetet såväl som på lärarutbildningen – med fokus på relationen mellan pedagogiken och lärarna.
Avslutningsvis diskuteras inrättandet av utbildningsvetenskap och de möjligheter att tydligare urskilja olika pedagogiska kunskapsområden och därigenom realistiska förväntningar på vad dessa olika områden kan eller inte kan bidra med till läraryrket och lärarutbildningen.
24
Samuelsson, Marcus. „Olika granskningar skildrar olika aspekter“. Venue 2, Nr. 1 (06.02.2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1322.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det som sker på skolans vardagsgolv, i klassrummen har under de senaste åren återigen blivit föremål för en allt mer omfattande diskussion. Inte minst som en effekt av ett ökat politiskt intresse och därpå följande reaktioner, skriver Marcus Samuelsson.
25
Norlund, Anita. „Suggestopedi som språkdidaktiskt verktyg i vuxenutbildning - en kritisk textanalys“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 2-3 (01.10.2020): 7–25. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.01.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med den här artikeln är att belysa hur förespråkare för den språkdidaktiska metoden suggestopedi konstruerar 1) problemet med att vuxna med utomeuropeisk språkbakgrund inte lär sig tillräckligt snabbt samt 2) lösningen, det vill säga hur denna problematik kan och bör bemötas enligt involverade projektaktörer. Detta görs genom en kritisk diskursanalys av sex strategiskt utvalda texter som alla framhåller suggestopedi som en fruktbar metod och som alla knyter an till projekt finansierade av Europeiska socialfonden. Analysen genomförs i fem steg. I det första steget identifieras hur problemet med att de vuxna inte lär sig snabbt nog konstrueras av aktörer som är involverade i projekten och i det andra steget identifieras vilka lämpliga åtgärder som föreslås i syfte att adressera det uppfattade problemet. Steg tre packar upp det nätverk av praktiker i vilken Europeiska socialfonden är en central aktör. Därefter belyses motstridigheter och luckor som trädde fram via analysen liksom potentiella metodologiska problem. De slutsatser som går att dra handlar om att det finns kritiska aspekter att beakta både när det gäller hur de vuxna med utländsk bakgrund konstrueras och vad beträffar den tillämpade didaktiska metoden.
26
Pelto-Pirri, Veikko, Ulrika Hylén und Lars Kjellin. „Informellt tvång mot patienter“. Socialvetenskaplig tidskrift 27, Nr. 1 (21.12.2020): 71–90. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3413.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det har gjorts relativt omfattande forskning om formellt tvång mot patienter i psykiatrin, dvs. tvång som regleras av lagstiftningen. Däremot finns det inte lika mycket forskning om informellt tvång, speciellt inte ur ett personalperspektiv. Denna studie har utgått från tidigare forskning där man identifierat fem former av tvång i psykiatrin som personal använder; övertalning, utnyttjande av den personliga relationen, belöning, hot och formellt tvång. Syftet var att få personalens reflektioner över formerna för, och användningen av, informellt tvång gentemot patienter.
Vi genomförde fyra fokusgruppsintervjuer med kuratorer, psykologer och läkare där syftet var att skapa ett reflekterande samtal om informellt tvång. Dessa intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Förutom de fem tidigare identifierade former av tvång i psykiatrin fann vi även tre andra former; att lura patienten, uppfostrande attityd samt användning av regler och rutiner. Deltagare beskrev även tvång från andra intressenter som anhöriga och andra myndigheter. När det gäller övriga reflektioner tolkades dessa som professionalitet och tvång, där deltagarna betonade betydelsen av personalens förhållningssätt till patienter, tydlig kommunikation, en individanpassad vård samt fungerande samarbete och samverkan.
Enligt deltagarna i studien användes informellt tvång ofta samtidigt som det fanns en tveksamhet till det. Det var främst hur man som personal bör utnyttja den personliga relationen till patienten samt hur patienten uppfattade informellt tvång där deltagarna hade väldigt skilda uppfattningar. De rapporterade svårigheter i att hantera det informella tvånget som anhöriga och andra myndigheter använder gentemot psykiatrins patienter eftersom det kunde hota patienternas återhämtning. En slutsats är att informellt tvång inte enbart bör ses från ett juridiskt och kliniskt perspektiv utan att också att viktiga etiska aspekter kring informellt tvång bör uppmärksammas.
27
Lidström, Allan. „EBP och verksamhet med personligt ombud“. Socialvetenskaplig tidskrift 28, Nr. 1 (27.09.2021): 95–118. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4076.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Evidensbaserad praktik (EBP) har länge varit föremål för en polariserad debatt inom socialt arbete. De mest uttalade meningsskiljaktigheterna rör EBP:s vetenskapssyn och i debatten accentueras detta ofta genom att EBP associeras med ett snävt metodologiskt fokus. Samtidigt har EBP i praktiken omtolkats på ett sätt som gjort att begreppet riskerar att urvattnas och inte bli förpliktigande. Varken ett snävt metodologiskt fokus eller ej förpliktigande tillämpningar är troligen optimala för att generera förbättringar i social omsorg eller för att ta till vara de reflektioner som gjorts inom socialtjänsten som kan vara värdefulla vid revidering av EBP. Den här studiens syfte är därför att göra delvis ny begreppsbildning tillgänglig och visa vad den kan betyda för att utveckla förhållningssätt och tillvägagångssätt. Det görs genom att analysera relationen mellan EBP:s grundläggande tillvägagångssätt och en socialtjänstpraktik (personligt ombud) som uppvisar den komplexitet som anses typisk för socialt arbete. Ett vidare syfte är att bidra med reflektioner om vilka element i EBP som behöver revideras respektive tas till vara för att EBP ska vara ett potentiellt önskvärt projekt i en sådan verksamhet. Det empiriska materialet utgår ifrån intervjuer i en ombudsverksamhet och det analyseras med teoretisk utgångspunkt i teknik- och vetenskapsstudier. Resultatet visar att den typ av kognitiva formaliseringar som tillämpas i strävan efter mekanisk objektivitet inom EBP kan vara problematiska i ombudsverksamheten. Samtidigt är formaliseringar i sig inte problematiska eftersom ombudsverksamheten, trots intryck av komplexitet, är mer formaliserad än vad den först verkar. De mest betydelsefulla formaliseringarna i verksamheten är dock inte kognitiva utan sociala och analysen pekar på att det kan vara värdefullt att komplettera EBP med medveten och strukturerad användning av sådana sociala formaliseringar för att stärka disciplinär objektivitet.
28
Klintwall, Lars. „Ogräs, åkertistlar och taggiga växter“. Nordisk tidsskrift for helseforskning 8, Nr. 1 (25.06.2012): 108. http://dx.doi.org/10.7557/14.2335.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><em style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Psykiatriska diagnoser är kontroversiella. Vissa, ofta psykiatriker, menar att psykiska tillstånd går att dela upp i distinkta klasser medan andra, ofta psykologer, menar att all sådan uppdelning gör våld på verkligheten. Dessutom har psykiatrin anklagats för att vara moraliserande: vem kan avgöra vad som är sjukt och friskt? Är autism en sjukdom? Utifrån en pragmatisk begreppsanalys är uppdelningen mellan sjukt och friskt nödvändigtvis godtycklig. Precis som när en trädgårdsmästare avgör vad som är ogräs så beror det på situationen och ens syften. Och precis som växterarter ibland är distinkta arter så kan vissa psykiatriska diagnoser vara distinkta klasser, och andra inte. Kanske är autism en avgränsad diagnos, kanske inte. Men ibland är inte artsuppdelning det mest användbara för en trädgårdsmästare, precis som det inte behöver vara det för psykiatrin. Istället kan man formulera nya kategoriseringar helt baserade på pragmatiska hänsyn. Ibland räcker det med taggiga växter och socialt indifferenta barn.</span></span></em></p>
29
Rosén, Jenny, Boglárka Straszer und Åsa Wedin. „Användning av språkliga resurser i studiehandledning på modersmålet“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 2-3 (01.10.2020): 26–48. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.02.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I artikeln undersöks pedagogiska, språkliga och kulturella aspekter av studie-handledning på modersmålet för att uppmärksamma frågor om likvärdighet och social rättvisa i grundskolan. Den teoretiska utgångspunkten tas i Bhabhas begrepp tredje rummet samt i en dynamisk syn på flerspråkighet genom begreppet transspråkande. Artikeln bygger på intervjuer med studiehandledare, och observationer från studiehandledningstillfällen. Studiens resultat presenteras i följande avsnitt: 1) Studie-handledningens pedagogiska praktiker, 2) Användning av multimodala resurser och 3)Studiehandledningens kulturella ramar. Därmed synliggörs komplexiteten i depedagogiska, språkliga och kulturella praktiker som studiehandledningen innebär.Enligt våra slutsatser kan studiehandledning inte ses som enbart stöd genom elevensmodersmål eller starkaste språk, utan bör snarare betraktas som en transspråkandepraktik som utmanar språkliga och kulturella gränser. Detta stärker förståelsen avstudiehandledningens mellanförskap, som inte bara innebär ett mellanrum mellan tvåkulturer, två språk, två livsåskådningar och två kunskapssyner, utan en komplex ochdynamisk mångfald. Dessa transformerande praktiker synliggör studiehandledarnasupplevda brist på aktörskap, som medför att eleverna går miste om kunskap medpotential att vidga perspektiv och gynna deras kunskapsutveckling och kritiskatänkande. För att uppnå likvärdighet och social rättvisa i skolan framstår nöd-vändigheten i att stärka studiehandledares position genom förtydligande av uppdragetsamt ett mer strukturerat samarbete med klass- och ämneslärare.
30
Kullered, Tintin, und Malin Simonsson. „Matematikprojekt - Learning Study“. Venue 2, Nr. 1 (23.01.2013): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13201.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Våra erfarenheter av Learning Study är att det inte enbart hänger på hur man är som lärare för att eleverna ska lyckas, utan att det avgörande är om läraren är medveten om de kritiska aspekterna i det som ska läras ut, skriver Tintin Kullered och Malin Simonsson, Rimforsa skola. De konstaterar hur elever som tidigare hade svårigheter i matematik presterar bättre med hjälp av metoden.
31
Stjernholm, Simon. „Recension av Klas Grinell, Göran Larsson, Maria Löfdahl, Fredrik Skott och Lena Wenner, Röster om hajj“. Tidsskrift for Islamforskning 12, Nr. 1 (16.09.2018): 134–36. http://dx.doi.org/10.7146/tifo.v12i1.109129.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I stedet for et abstract kommer her begyndelsen på anmeldelsen:
Trots den centrala betydelse som den årliga muslimska vallfärden till Mecka och Medina tillskrivs av muslimer världen över, finns det inte mycket litteratur som fokuserar på hajj ur ett skandinaviskt perspektiv. Denna publikation, som är ett samarbete mellan tre göteborgska institutioner – Institutet för språk och folkminnen, Göteborgs universitet och Världskulturmuseet – är därför välkommen. (...)
32
Axelsson, Thom. „Vad händer inom utbildningshistoria – några nedslag“. Educare - vetenskapliga skrifter, Nr. 1 (14.03.2019): 1–17. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2019.1.1.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Utbildning brukar ses som lösningen på en rad olika problem i samhället, allt från sociala orättvisor till att servera näringslivet med adekvat arbetskraft. Få ämnen i den samhälleliga debatten väcker så starka känslor som utbildning gör. Inte sällan diskuteras utbildningen och dess roll med överhettade politiska och ideologiska tongångar.
33
Raudvere, Catharina, und Leif Stenberg. „Sufism som vardagsislam. Ett pågående projekt om gemenskap, nätverk och identitet.“ Tidsskrift for Islamforskning 2, Nr. 1 (24.09.2007): 12. http://dx.doi.org/10.7146/tifo.v2i1.24546.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sufismen, som ofta definieras i enkla kategorier som islams mystik, har betydligt mer vardagliga och jordnära dimensioner än vad som vanligen framkommer i religionsvetenskapliga handböcker. Sufiska sammanslutningar finns inte alltid som konkurrenter till muslimska församlingar, utan ofta inom dem och mer familjenära, t ex som kitt mellan släktingar eller kontaktytor för handel i större eller mindre skala. Projektet ”Exil och tradition”, som stöds sedan 2005 av Riksbankens Jubileumsfond (Stockholm), syftar till att dokumentera och analysera hur sufigrupper i Skandinavien utvecklas och förändras i diaspora samtidigt som de upprätthåller kontakter med formella sufiordnar i muslimska länder. Nedanstående är, på inbjudan av FIFOs redaktion, några korta reflektioner kring projektets förutsättningar.
34
Sjöstedt, Angelika. „”Längtan efter något som man anar, men inte vet riktigt vad det är ens”“. lambda nordica 24, Nr. 1 (28.07.2019): 67–87. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v24.565.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I handen håller jag en rektangulär häftad och grå smårutig skrivbok med rödfärgade kanter. Boken har tillhört min gammelmormor Ingeborg Göransson. Hon föddes i en jordbrukarfamilj i Offerdals socken i Jämtland 1893. Det är under hennes tid som seminarist i Östersund under åren 1912 till 1914 och sedermera lärarinna i byn Enarsvedjan i Offerdal från 1914 till 1918, som anteckningarna i boken är skrivna. I denna artikel gör jag en queerläsning såväl av Ingeborgs egna anteckningar som av berättelser om hennes liv utifrån muntliga utsagor. Min läsning av Ingeborgs texter innebär en dubbel analytisk akt: att samtidigt både ifrågasätta heteronormativitet som tolkningsram för livshistorier oavsett tid och rum och problematisera det som i vår tid blivit till normativa föreställningar om hur och var queera liv kan levas.
35
Svensson, Harry. „Den östjudiska invandringen till Karlskrona 1862–1920“. Nordisk Judaistik/Scandinavian Jewish Studies 27, Nr. 2 (05.12.2016): 40–60. http://dx.doi.org/10.30752/nj.67610.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Genom det undantagstillstånd från 1782-års Judereglemente som Amiralitetskollegiet utverkade åt Fabian Philip och hans familj, blev Karlskrona de facto den fjärde staden i Sverige där judar tilläts bo under perioden 1782–1838. Det är framförallt denna period som tidigare studerats, varför församlingens omvandling till östjudisk invandrarförsamling inte tidigare uppmärksammats.
36
Svärd, Mats. „Aktivt arbete med det centrala innehållet i Idrott och Hälsa 1 bidrar till reflektion“. Venue 1, Nr. 1 (02.02.2012): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1215.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Arbetet med det centrala innehållet är inte något som kommer automatiskt, det måste arbetas med återkommande och brytas ner och presenteras på ett för eleverna begripligt sätt. Det är avgörande hur läraren presenterar det centrala innehållet för hur väl eleverna ska till sig denna skrift och vad som står skrivet i den.
37
Neretnieks, Karlis. „Strategic Challenges in the Baltic Sea Region: Russia, Deterrence and Reassurance“. Nordisk Østforum 33 (19.06.2019): 63–65. http://dx.doi.org/10.23865/noros.v33.1692.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vill man få en uppfattning om de säkerhetspolitiska utmaningarna i Östersjöområdet bör man ta del av denna mycket läsvärda antologi som i tolv korta uppsatser analyserar ett antal centrala faktorer som påverkar säkerheten i regionen. Det är en imponerande samling experter som redaktören för boken, Ann-Sofie Dahl, lyckats få till att medverka. Tyvärr medger inte utrymmet här att kommentera samtligas bidrag, det hade de förtjänat. Alla har på ett stringent och lättbegripligt sätt lyckats lyfta fram de sannolikt avgörande frågorna inom de områden som de avhandlat.
38
Cochran-Smith, Marilyn. „Att bevara komplexiteten i läraryrket: policy, forskning och praxis“. Venue 4, Nr. 2 (20.04.2015): 1–7. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15411.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Undervisning är en komplex, snarare än teknisk eller komplicerad, aktivitet. Om inte policy, forskning och praxis som syftar till att förbättra lärarkvaliteten utformas på ett sådant sätt att komplexiteten i läraryrket bevaras, är det knappast troligt att de kommer att leda till förändringar som verkligen stöder elevernas lärande och utökar deras möjligheter till ett bra liv.
39
Olsson, Maria, Elisabeth Lindgren Eneflo und Gunilla Lindqvist. „Undervisning i förskolan – en företeelse i rörelse“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 4 (16.12.2020): 30–56. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.04.02.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att utveckla kunskap om hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan. En forskningscirkel har genomförts under två år med femton förskollärare i en kommun. Cirkeln tog sin utgångspunkt i deltagarnas frågor om undervisning utifrån deras erfarenheter av den vardagliga förskolepraktiken. I analysen framträder undervisning som delvis överlappande didaktiska aspekter, där spänningar framträder avseende innehåll, former, genomförande och vem som kan initiera undervisning. Sammantaget framstår undervisning som en företeelse i rörelse där gränser för dess början och slut inte låter sig fixeras. Dock tycks undervisning utebli när förskollärarna inte anser sig kunna genomföra sina intentioner på grund av bristfälliga förutsättningar. I forskningscirkelns samtal stärker förskollärarna sina röster och formulerar sig vid ett flertal tillfällen som att undervisning i förskolan är något annat, eller mer än undervisning i skolan Resultatet kan förstås i termer av Billigs ideologiska dilemman såsom mellan förskollärarnas uttryckta strävanden efter att skapa sig ett eget tolkningsutrymme för vad undervisning kan innebära i mötet med barnen på den lokala förskolan visavi förskollärarnas intentioner att realisera nationella och i förväg formulerade läroplansmål. Resultatet diskuteras utifrån Abbotts teorier om professionellas behörighetsområde samt förskollärares tilldelade, och tagna ansvar utifrån begreppen professionellt ansvar respektive redovisningsskyldighet.
40
Lunneblad, Johannes, und Thomas Johansson. „“Vi kan ju inte polisanmäla allt som händer i skolan”“. Nordic Studies in Education 39, Nr. 01 (28.02.2019): 39–52. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1891-2019-01-04.
Der volle Inhalt der Quelle
41
Jarlsdotter Wikström, Jenny. „”DRA ÅT SKOGEN”“. lambda nordica 24, Nr. 1 (28.07.2019): 21–45. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v24.563.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Kan rurala miljöer, naturen och skogen, vara produktiva platser för queers och queerteori, i stället för att uppfattas och utmålas som hotfulla, moralkonservativa och bakåtsträvande sådana? I poeten Eva-Stina Byggmästars (f. 1967) naturdikt försätts den föreställda motsättningen mellan stad och land i gungning. I den här artikeln vill jag, med stöd av forskning som utforskat sambandet mellan natur, ruralitet och queera perspektiv, undersöka hur Byggmästar skapar skogen och det lantliga som miljö och idyll, men även som motstånd. Genom att skapa en naiv och lustfylld grön poetisk idyll lockar hon fram en mer svårfångad politisk idyll och ställer på så sätt frågan om skogen och landsbygden faktiskt kan vara ett paradis för queers i verkligheten, liksom i dikten. Naturen i form av både domesticerad trädgård och vild skog är nämligen, i Byggmästars dikter, inte en farlig plats där normer om sexuell och könsmässig ”naturlighet” hårdbevakas och verkställs, utan snarare en frizon för lust, omsorg och sensuell nyfikenhet. Snarare uppmuntrar den förment konservativa naturen till ett överflöd av queer kärlek. Jag vill mena att Byggmästars dikt formulerar en särskild naturqueer estetik, vilket skapar en möjlighet inte bara att diskutera vari denna estetik består och hur den pekar mot en queer framtid på landsbygden, utan också ett tillfälle att utforska föreställda motsättningar mellan queerteori och ekokritik – motsättningar som jag finner att Byggmästar överbryggar i sin dikt.
42
Wallander, Lisa. „Fiktiva fall – fast inte som förr: faktoriella surveymetoden i högre utbildning“. Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 1 (20.12.2018): 46–67. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.04.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med artikeln är att introducera och demonstrera ett pedagogiskt verktyg baserat på användningen av fiktiva fall (vinjetter) konstruerade enligt den experimentella faktoriella surveymetodens principer. Dessa vinjetter är – till skillnad från traditionella ”case” eller ”fallbeskrivningar” – helt igenom kvantitativa, i betydelsen att de kan analyseras i termer av ett antal variabler (dimensioner) och variabelvärden (nivåer). I korthet består kärnan i det pedagogiska verktyget i att man låter studenter bedöma ett stort antal vinjetter, varpå man gör statistiska analyser separat för varje students vinjettbedömningar och låter resultaten av dessa ingå i en bedömningsprofil, vilken används som grund för systematisk reflektion och diskussion. Utöver de fördelar som finns med allt slags fallbaserat lärande, kan detta verktyg användas för att identifiera bedömningsmönster som studenterna själva är omedvetna om. Detta genererar tillfällen för reflektion kring det potentiella inflytandet av stereotypt tänkande i bedömningar, och kring innehållet i studenternas ”tysta kunskap” på området för bedömningen. Det aktuella pedagogiska verktyget har utvecklats inom ramen för undervisning om professionella bedömningar, men kan användas i alla tänkbara universitets- och högskolekurser där det finns intresse för att analysera, reflektera över och diskutera bedömningar (jfr uppfattningar, attityder, värderingar).
43
Karlsson, Marie, und Fredrik Jeppsson. „Öva och pröva - Hur kan fritidspedagogik stärka teknikundervisningen?“ Venue 8, Nr. 1 (08.11.2019): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.19812.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I de senaste styrdokumenten för fritidshem framgår att fritidshem ska bedriva undervisning samt att det finns ett kompletterande uppdrag där verksamheten ska planeras och genomföras så att eleverna tränar vissa förmågor. Men undervisning är inte detsamma som lärande. Om undervisningen ska bidra till lärande måste fritidsläraren vara medveten om hur elever lär sig, besitta vissa ämneskunskaper samt bedriva en undervisning som ökar elevers förståelse. Denna artikel baseras på ett empiriskt material som samlades in till en studie inom ramen för en masterkurs i yngre barns lärande i naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling.
44
Åberg, Åke. „Böcker på Gotland under 1600-talet“. Bibliotekshistorie 2, Nr. 1 (10.06.1988): 5–43. http://dx.doi.org/10.7146/bh.v2i1.35874.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det finns olika sätt att fa kunskap om forna tiders bokliga kultur, om bokägande och läsning. De har alla sina brister och måste därför supplera varandra. Bouppteckningar och än mer bokauktionskataloger är sällsynta under den tid vi här sysslar med, och deras bestånd av titlar är inte representativt. De överbetonar skrifter som har ekonomiskt värde och ger prestige, som visar fromhet och lärdom, och utelämner den billiga och efemära underhållningslitteraturen, som vi vet varit vanlig och säkert i hög grad bidragit till att forma människors åsikter och värderingar.
45
Bartholdsson, Åsa, und Mari Kronlund. „”Du måste ha en röd spade”: Tricksters, minipolitik och sociala relationer i förskolan“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, Nr. 1 (07.05.2020): 11–21. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i1.3575.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I centrum för denna artikel finner vi fyra fyraåriga barn inbegripna i en aktivitet som inte är omedelbart styrd av vuxna, och där ett anslutande barn nekas tillträde till den aktivitet som tre av dem redan har initierat. Artikelns syfte är att belysa den komplexitet som präglar barnens strävan att upprätthålla, respektive utmana, en aktivitets exklusivitet inom ramen för en övergripande institutionskontext präglad av normer för god lek och inkluderande ideal. Fokus i analysen ligger på hur barnen, som kompetenta sociala och kulturella aktörer, ramar in och (re)kontextualiserar den pågående aktiviteten och dess relationer. Av artikeln framgår att barnen, som gränsöverskridande tricksters, navigerar såväl utanför som mellan och inom flera samordnade och samtidiga inramningar, kontextualiseringar och normer i en politisk handling som både utgör ett motstånd mot, och reproducerar den institutionella sociala ordningen. Artikeln bygger på videoetnografiskt fältarbete på en svensk förskola.
46
Agnidakis, Paul, und Molly Sundberg. „Studieavhopp inom ’Hum-Sam’: Misslyckande eller strategi? Studenters egna berättelser om hur och varför de lämnade sina studier“. Högre utbildning 8, Nr. 2 (2018): 116. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v8.1273.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Artikeln problematiserar studieavhopp utifrån studenternas egna upplevelser. Baserat på intervjuer med 24 studenter som hoppat av undervisning i etnologi och kulturantropologi vid Uppsala universitet urskiljer författarna två avhoppstyper: en mindre förekommande som är resultatet av ofrivilligt misslyckande, och en betydligt vanligare som sker frivilligt och efterföljs av studier i andra ämnen, ofta med tydligare yrkeskoppling. Artikeln lyfter fram bakomliggande orsaker i relation till detta avhoppsmönster. Dessa berör den enskilda institutionen, det statliga utbildningssystemet samt förhållanden inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, såsom begränsade undervisningsresurser, hög andel fristående kurser och program utan yrkesexamen, och inte sällan låga antagningspoäng.
47
Pelger, Susanne. „Populärvetenskapens förklarande ljus“. Venue 5, Nr. 1 (15.04.2016): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1655.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Att skriva för en bredare allmänhet är inte bara en akademisk plikt. Det kan också ge insikter hos skribenten själv – en effekt som blir tydlig när studenter i naturvetenskap och teknik vid Lunds universitet skriver populärvetenskapligt om sitt ämne.
48
Sigsgaard, Erik. „Lärarna och framtidens skola“. Venue 4, Nr. 1 (09.03.2015): 1–7. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1546.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Skolans konstituerande drag är klassen, lektionen, undervisningen, läxorna, disciplinen, läraren och åldersuppdelningen. De kan verka orubbliga även om industrisamhället, i vilket de har vuxit fram, är på stark tillbakagång. Skolan utbildar alltså eleverna till ett samhälle som inte längre finns.
49
Hill, Helena. „”Normkritisk vaccination” - Normkritik och normkritisk pedagogik i Skolverkets rapporter och råd 2009 – 2014“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 2-3 (27.09.2021): 38–60. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.0203.05.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Artikeln granskar Skolverkets rekommendationer och råd om att använda normkritik och normkritisk pedagogik i arbetet med att främja lika villkor samt förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier i skola och förskola. Med utgångspunkt i en poststrukturalistisk förståelse av policy och politisk styrning analyseras Skolverkstexter mellan 2009 och 2014 med hjälp av Carol Bacchis och Susan Goodwins analysmetod ”What’s the problem represented to be” (WPR). Resultatet visar att normkritik ofta framställs som en ”teknik” som ska ”införas” och att det både är ”lätt” och ”enkelt” och normkritik beskrivs som ett ”vaccin” mot diskriminering. Det problem som konstrueras och tas för givet i texterna är att lärare och elever är omedvetna om de normer som existerar och att skapa medvetande om normer blir därför en viktig metod (teknik). Det underliggande förgivettagandet är att alla, såväl lärare som elever, har samma intresse av att omvandla diskriminerande normer liksom att de har samma syn på vad som är diskriminerande normer. Därmed synliggörs inte maktrelationer eller ojämlika strukturella villkor.
50
Bennich, Maria. „Kompetensutveckling ur ett styrningsperspektiv — exemplet omsorgen“. Tidsskrift for Arbejdsliv 11, Nr. 3 (01.09.2009): 062–77. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v11i3.108822.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Styrningen av en verksamhet kan vara avg ørande f ør om och hur en framtida satsning på kompetensutveckling inom äldreomsorgen kommer att se ut. Parallellt med och som en kritik mot den offentliga och uppifråndrivna strategin f ør kvalitetsutveckling har nya styrprinciper vuxit fram i äldreomsorgen, nämligen brukarstyrning och eget val. Dessa nya styrprinciper kan leda till att kompetensinsatser inte prioriteras. I stället kan det mer handla om att välja rätt personal som är anpasslig och som har de kunskaper som krävs i ett kortsiktigt perspektiv. Artikeln, som är tentativ, vill alltså diskutera betydelsen av olika styrprinciper inom omsorgen och vad de kan betyda f ør personalens kompetens i framtiden. Underlaget bygger på en litteraturgenomgång av forskning i de nordiska länderna och en sammanfattning av erfarenheterna från ett omfattande nationellt program, där avsikten var att kompetensutveckling ska leda till en