Dissertationen: „En som du inte känner“

1

Lewin, Moa, und Maria Strand. „"Jag känner ingen journalist som inte har drabbats" : En kvalitativ studie om journalisters upplevelse av näthat“. Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296134.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Näthat tycks vara ett växande problem. Forskning visar att internetanvändare i stort, men även mer specifikt journalister, drabbas av det. Att få hot, hat och kränkande kommentarer framställs, enligt studier, som allvarligt och som en del av journalisters vardag. Det finns vidare många enkätstudier inom ämnet, vilka belyser näthatets förekomst i journalisters yrkesliv. Intervjustudier inom fältet uppmärksammar bland annat skolelevers utsatthet och journalisters syn på den nya digitaliserade värld de etablerat sig i. Denna uppsats syftar därför till att nå en djupare förståelse för journalisters upplevelser och eventuella erfarenheter av fenomenet, och vidare är frågeställningarna hur näthat definieras och framställs av journalister. För att förstå hur journalister definierar och upplever näthat har en kombination av actor-network theory och symbolisk interaktionism använts som teoretiskt ramverk. Inom actor-network theory låg resonemanget kring aktantnätverk, aktanter och översättningsmodeller till grund för analysen, medan meningsskapande, spegeljaget, det sociala självet och institutioner var teorier som hämtades från den symboliska interaktionismen. Uppsatsen grundas på åtta kvalitativa intervjuer med journalister, vilka med hjälp av induktiv kodning har analyserats utifrån en såväl hermeneutisk som fenomenologisk ansats. Resultaten visade att näthat definieras som något personligt riktat och det framställs som något normaliserat och förgivettaget i journalisters yrkesvardag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Haglind, Emma, und Marie Gustafsson. „“Jag känner inte att vi har något barn som inte inryms i vår verksamhet” : Pedagogers relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17283.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vårt examensarbetes syfte är att fördjupa oss i vad förskollärare har för relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering. Förskolans läroplan och Skollagen nämner inte begreppen en enda gång och vi vill skapa oss en förståelse om varför det talas så mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollärare i västra Sverige. I vårt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till “en skola/förskola för alla”. Studien visar på att ett fåtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten där de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har båda gjort vår slutpraktik på ett ställe där vi anser att de arbetar mycket med inkludering, så som vi tolkar deras arbetssätt. När vi, till en förskollärare som arbetar där, ställde frågan om hon kunde koppla inkludering till något som var en del utav deras verksamhet svarade hon rakt av nej. Eftersom vi hade en helt annan uppfattning om hur verksamheten ser ut på just den här förskolan, fick vi här bekräftat att det finns en viss okunskap om begreppets innebörd. Vi tolkar Lpfö98 (rev.2010) som att den syftar till att förskolan ska ha ett inkluderande arbetssätt, trots att själva termen inte nämns.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Glennborn, Angela, und Sanita Salkanovic. „Jag känner mig inte som den person jag brukade vara : En litteraturöversikt om personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt“. Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29133.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanligt förekommande kronisk sjukdom, som ökar runt om i världen i takt med att befolkningen blir äldre. Personen som drabbas måste lära sig att leva med och hantera sjukdomen, då det dagliga livet kommer att påverkas. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt baserad på 12 stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar. Data samlades in via Medline och CINAHL samt sekundärsökning. Dataanalys utfördes enligt Fribergs metod. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskriver personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt; ett förändrat liv, känna trygghet och stöd, begränsningar i vardagslivet, osäker framtid och att vara beroende av vård. Slutsats: Personer som lever med hjärtsvikt får en förändrad livssituation som påverkar dem fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Att personerna känner trygghet i sin vardag krävs för hantering av sjukdomen. Kliniska implikationer: Sjuksköterskan ska informera och vägleda personen i sin sjukdom, samt hjälpa personen att hitta resurser för att klara av vardagen och sin livssituation.
Background: Heart failure is a common chronic disease, increasing around the world as the population gets older. The person who is affected must learn to live with and manage the disease, since the daily life will be affected. Aim: To describe persons’ experiences of living with heart failure. Method: A literature study based on 12 scientific qualitative articles. Medline, CINAHL and secondary search was used to collect data. Fribergs analyze method was used to analyze the data. Results: The analysis resulted in five categories that describe persons’ experiences of living with heart failure; a changed life, feeling secure and supported, limitations in daily life, uncertain future and being dependent on care. Conclusion: People living with heart failure have a changed life situation that affects them physically, mentally, socially and existentially. For these people to feel secure in their daily life it is required of them to cope with the disease. Clinical implications: The nurse must inform and guide the person in their illness, help the person find resources to cope with everyday life and their life situation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Lundberg, Nicole, und Catharina Kaijser. „"Vem vill inte arbeta för något man känner för?" : En kvalitativ studie om VD:ars syn på CSR som ett medel för att motivera medarbetare“. Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-340440.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Background How companies choose to work with for instance sustainability and equality, something that today is known as corporate social responsibility (CSR), is a matter that over the years has become even more important. Contemporary researchers have found an interesting correlation between CSR activities and employee motivation. Provided that, the internal communication and managers play a crucial role in succeeding making CSR-activities increase employee motivation. Therefore, research regarding CEO’s views on CSR and its ability to possibly motivate employees, becomes relevant. Aim The purpose of this study is to contribute with a deeper understanding of CEO’s different interpretations and views on using CSR as a form of motivation for their employees. Furthermore, the study provides empirical knowledge to deeper understand the link between transformational leadership, CSR and employee intrinsic motivation. Methodology The main and only method used to collect data was qualitative semi structured interviews. An abductive approach has been used which has given the authors a chance to shift between theory and empirical evidence during the process. Conclusions All the CEOs in the study agreed on that CSR can be used to motivate employees. The main discovery done is that the interpretation of CSR as something bigger, including both internal and external CSR-activities, positively correlated with the CEO’s attitudes towards using CSR as a means of motivation and its importance for organizations. Furthermore, some of the CEOs argue that transparency and talk and action is crucial both ways to succeed in making CSR programs genuine and effective. As for communication, the transformational CEOs see symmetrical internal communication as key since they highlight the importance of trust and genuinity.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Jansson, Linnéa, und Jacob Sköldmark. „”Jag bara känner mig nog inte riktigt som så, liksom, som en riktig matematiker eller vad man ska säga” : - En kvalitativ intervjustudie om att vara matematisk på natur- och teknikprogrammet“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84295.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En elevs tankar om sig själv som matematisk tenderar att påverka valet av eftergymnasial utbildning inom matematik. Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt som elever på natur- och teknikprogrammet ser på sig själva i relation till matematik. Till hjälp har vi utformat två forskningsfrågor; 1) På vilka sätt kan elever på natur- och teknikprogrammet se sig som matematiska? och 2) På vilka sätt kan föreställningar om kön ha en inverkan på upplevelsen av sig själv som matematisk för elever på natur- och teknikprogrammet? För att besvara forskningsfrågorna användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar fyra kategorier av egenskaper som eleverna menar utgör en matematisk person; Den flitiga eleven, Den hängivna eleven, Den smarta eleven och Den kreativa eleven. Med utgångspunkt i teoribildningen doing gender visar resultatet även hur två respondenter ger uttryck för att deras upplevelse av sig själva som matematiska har påverkats av föreställningar av kön i relation till matematik.
Student's thoughts about themselves as being mathematical tend to influence their choice of university education in mathematics. The aim of this study is to investigate the ways in which students in the nature and technology program identify themselves in relation to mathematics. For this, we have designed two research questions; 1) In what ways can students in the nature and technology program see themselves as mathematical? and 2) In what ways can conceptions of gender have an impact on the experience of oneself as mathematical for students in the nature and technology program? To answer the research questions, qualitative semi-structured interviews were used. The result shows four categories of attributes that the students consider to be a mathematical person; The hard-working student, The dedicated student, The smart student and The creative student. Based on the theory formation doing gender, the result also shows how two respondents express that their experience of themselves as mathematical has been influenced by conceptions of gender in relation to mathematics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Sjöström, Cicci, und Ljungmark Mimi Zandén. „"Utomhusmiljön känner jag inte alls är könskodad på samma sätt som innemiljön." : Ser pedagoger någon skillnad i sitt genus- och jämställdhetsarbete utomhus jämfört med inomhus? En kvalitativ undersökning“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9371.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

InledningVi har sett en stor brist i vårt eget pedagogiska arbete - att jämställdhetsarbetet mer eller mindre försvinner i utomhusmiljö. Det verkar finnas en tro på att allt förbättras bara genom att vi befinner oss utomhus, på gården eller uteplatsen. Den betraktas som en sfär där vi inte behöver utöva jämställdhetsarbete såsom vi gör i läromiljön inomhus. Vi bestämde oss därför för att ta reda på ifall detta är något som även andra pedagoger upplever. SyfteSyftet med denna studie är att genom observationer av verksamheter och intervjuer med pedagoger belysa deras egen uppfattning av ifall de tror sig göra någon skillnad i sitt genus- och jämställdhetsarbete utomhus jämfört med inomhus. MetodDetta arbete är en kvalitativ undersökning. För att få en så heltäckande bild som möjligt av det vi studerat har vi valt att använda oss av två olika metoder, observationer och intervjuer, för att samla information och få underlag att förstå och tolka de beteenden och interaktioner som vi sett. ResultatI vår studie ser vi tydliga exempel på att pojkar och flickor behandlas olika. I synnerhet är det några situationer där pedagogerna agerat särbehandlande utan att någon större vikt läggs vid att det skulle ha direkta konsekvenser, vilket för barnen blir en konstant pågående påminnelse om deras könstillhörighet, utan att den har någon anknytning till någonting. Vi ser även att jämställdhetsarbetet skiljer sig åt ute och inne. Utemiljön beskrivs som fri på ett annat sätt än innemiljön, barnen kan välja mer själva och alla vill delta i leken. Upplevelsen av utemiljön som automatiskt mer jämställd och tillgänglig för alla gör att metoder för att undvika stereotypa mönster mestadels används inne. En av de tydligaste punkterna som uttrycks under samtalen med pedagogerna är att utomhus, där miljön upplevs som friare och mer tillgänglig, behövs det inte arbetas lika tydligt med jämställdhetsarbetet. Vi strävar också efter att kunna problematisera och sätta de resultat vi får fram i relation till den teoretiska ram som använts, i detta fall sociokulturellt perspektiv. Förklaringar till varför den rådande uppfattningen om att utomhusmiljön är mer könsneutral tas upp och slutligen ges förslag på didaktiska konsekvenser om hur arbetet skulle kunna läggas upp i framtiden för att förbättra medvetenheten ute på förskolegården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Vesterberg, Östlund Anna, und Malin Lindmark. „"Att man är närvarande så att dom känner att jag finns där för dom, att dom inte känner att det är någon som hela tiden säger att jag kommer snart" : Barnmorskors upplevelser och erfarenhet av vårdmötet med förlossningsrädda kvinnor i aktiv förlossning“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105524.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte: att belysa barnmorskors upplevelser och erfarenheter av vårdmötet med förlossningsrädda kvinnor under aktiv förlossning. Design: kvalitativa intervjuer som analyserades med innehållsanalys. Lokalisation: studien utfördes på en mellanstor förlossningsklinik i Norra Sverige. Deltagare: sex barnmorskor anställda och i aktiv tjänst på förlossningsavdelningen. Resultat: tre beskrivande kategorier framkom; Att uppfatta och respektfullt bemöta rädsla; Att skapa en tillitsfull relation och Att utvecklas i professionen. Slutsats: Resultatet visade att barnmorskorna betraktade förlossningsrädsla som något normalt och uttryckte att de flesta kvinnor bar på någon form av oro och rädsla. Tillit och närvaro uttrycktes som viktiga grundförutsättningar för ett bra vårdmöte med en förlossningsrädd kvinna, och barnmorskorna efterfrågade forum i verksamheten som kunde främja deras professionella utveckling. Praktiska implikationer: Resultatet tyder på att barnmorskor saknar regelbunden reflektion och handledning som en möjlighet att utvecklas och stärkas i vårdmötet med den förlossningsrädda kvinnan.
Objective: to highlight midwife's experience of care meeting with women with fear of childbirth. Design: qualitative interviews analyzed using content analysis. Settings: the study was conducted on a medium sized childbirth clinic in Northern Sweden. Participants: six midwives employees in active service at the delivery ward. Findings:Three descriptive categories emerged; To perceive and respectful response to fear; To create a trusting relationship and To develop in the profession. Key conclusion: The results showed that midwives regarded the fear of childbirth as something normal and expressed that most women wore some form of fear. Presence and dialogue emerged as key prerequisites for a trusting relationship with the childbirth scared woman and midwives demanded forums in the business who could promote their professional development. Implications for practice:The results suggest that midwives have no regular reflection and tutoring as an opportunity to develop and strengthen the health care encounter with the woman with fear of childbirth

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Hallén, Anna. „"Det som inte dödar stärker" : Tidsperspektivets betydelse för effekter av att känna empati“. Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-810.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En tidigare studie har visat att negativa effekter av att känna empati är övervägande på kort sikt medan positiva effekter är övervägande på lång sikt, gällande psykiatripersonal. Med den aktuella studien avsågs att undersöka huruvida liknande tendenser finns hos en generell population. 253 högskolestudenter deltog, och i en mellangruppsdesign besvarade hälften en enkät belysande upplevelser på kort sikt medan den andra hälften besvarade en likadan enkät belysande upplevelser på lång sikt. Resultatet visade att empati har olika effekter beroende på tidsperspektivet även för människor generellt, i form av mer positiva effekter på lång sikt. Denna effekt återfanns bland såväl kvinnor som män, och bland yngre såväl som äldre. En tänkbar förklaring är att intrycket blir ett annat med tidsmässig distans.

Evidence from an earlier study suggests that negative consequences of feeling empathy are predominant in the short-term, while positive consequences are predominant in the long-term, regarding psychiatry staff. This study investigated whether similar tendencies exist among a general population. 253 university students participated, and a between-subjects design was used in which half of the participants answered questionnaires illustrating experiences in the short-term, and the other half questionnaires illustrating experiences in the long-term. Also for people in general, the results showed that empathy has different effects depending on the time perspective through more positive effects in the long-term. This effect was valid, irrespective of gender or age. A possible explanation is that the impression changes with the distance that time brings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Ögren, Emmeli. „”- Jag känner ingen pojke som har klänning för pojkar tycker inte så mycket om tjejsaker.” : En studie om flickor och pojkars egen syn på att vara flicka eller pojke“. Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5255.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med det här examensarbetet är att bidra med kunskap om hur barn själva ser på hur man skall vara som flicka och pojke. Jag genomförde intervjuer med sex barn, alla fem år gamla, på en förskola, om hur de anser att man skall vara som flicka och pojke. Samtalen kretsade kring vad flickor och pojkar leker med, hur de klär sig och om det finns några begränsningar och möjligheter med att vara flicka eller pojke. Resultatet visar att pojkarna och flickorna hade ganska bestämda åsikter om hur man som pojke och flicka bör klä sig, och vad man skall leka med. Flickorna valde Barbiedockor medan pojkarna valde traktorer. Gällande begränsningar och möjligheter såg barnen mest begränsningar, t ex att flickor springer långsamt. Dock fanns det barn som menade att man kan göra vad man vill oavsett vilket kön man har fötts till.

The purpose of this study is to contribute with knowledge about how children themselves think about how to be as a girl and a boy. I performed interviews with six kids, all of them five years old, in a preschool in Sweden about being boys and girls. Our conversations were about what girls and boys play with, how they dress and if there are any limits or possibilities with being a girl or a boy. The results show that the boys and the girls had strong opinions about how boys and girls should dress, and what they should play with. The girls chose to play with Barbie dolls and the boys chose to play with tractors. When we talked about limits and possibilities the kids mostly saw limits for example that girls are slow runners. There was however children who meant that you can do anything irrespective of your sex.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Lindqvist, Victoria, und Elin Gräslund. „Jag ser inte vägen jag springer på, men jag känner vinden som följer mig mot mitt mål : Inkludering av elever med svår synnedsättning eller blindhet inom ämnet idrott och hälsa“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2159.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att belysa hur före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet upplevt inkludering inom skolämnet idrott och hälsa samt vilken betydelse anpassningen haft för deras delaktighet i undervisningen. Hur upplevdes inkluderingen i grundskolans idrott och hälsoundervisning hos elever med svår synnedsättning eller blindhet? Hur förhåller sig före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet till anpassning inom ämnet idrott och hälsa, och hur anser de att ämnet anpassats för deras delaktighet? Hur kan morgondagens lärare inom idrott och hälsa arbeta för att utvecklandegöra en anpassad idrottsundervisning utifrån ett inkluderande förhållningssätt enligt före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar, har kvalitativa intervjuer använts som metod. Tio intervjuer har genomförts med före detta grundskoleelever, i åldrarna femton till tjugotvå år, där alla har en svår synnedsättning eller är blinda. Resultat Gemensamt för alla intervjudeltagare är att frånvaron av en inkluderad undervisning i idrott och hälsa upplevts i mer eller mindre utsträckning. Åtta av tio deltagare har i hög utsträckning haft undervisning skild från klassen, där bollspel funnits med som en given aktivitet som de inte inkluderats inom. Alla deltagare har velat vara med i allt och tyckt lektionerna inom idrott och hälsa varit roliga då de känt sig inkluderade. Vidare har upplevelserna av anpassning framstått genomgående som jobbigt, uthängande och något som utmärker dessa elever som annorlunda. Lärarens roll har varit avgörande, där deltagarna lyfter det individuella mötet med den enskilda eleven, engagemanget och kreativiteten, vidareutbildning och viljan att se möjligheter framför hinder som avgörande. Slutsats Det är mycket individuellt hur en inkludering kontra en exkludering i undervisningen inom idrott och hälsa upplevts som bättre eller sämre av deltagarna själva. Frågan utifrån detta är hur framtidens lärare inom idrott och hälsa ställer sig kritiska i förhållande till inkluderingsbegreppet och den kompetens som idag erbjuds inom lärarutbildningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Nytomt, Ingela, und Ingrid Hornberg. „“I början av yrkeskarriären kändes det som om jag inte fått med mig någonting, men...”“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18372.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna artikel redovisar ett resultat från en enkätundersökning där 65 examinerade studenter från socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, åren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte är att genom en retrospektiv utvärdering av denna socionomutbildning undersöka hur väl dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anställning inom socialt arbete. I enkäten efterfrågas respondenternas tankar när de ser tillbaka på utbildningen, hur väl förberedda de kände sig för särskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lärandeprocess. Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansåg att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svårast. För tre fjärdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förändras under utbildningens gång, Flera av dem anger även att det har skett en markant förändring beträffande deras förväntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid. Deras syn på vikten av teorianvändande i yrkesutövning är hos fler än hälften av dem heller inte densamma jämfört med vad de ansåg vid tiden för examen. Generellt sett anser de före detta studenterna att de är nöjda med sin utbildning.
This article sets out key findings from a postal survey of 65 graduates from School of Social Studies at the Mid Sweden University in Östersund. The graduates received their diplomas in the following years; 2003, 2008 and 2011. The purpose of the study was to, by doing a retroactive evaluation of the Social Work education programme, examine whether the education prepared these former students in an adequate way, for their future employments within social work. What were their thoughts looking back at the education? How well prepared were they, according to themselves, for specific work assignments? Were the practical periods, during their education, of any particular significance to them in the process of learning? The study was partly financed by the Institution of Social Work at the Mid Sweden University. The article shows that 70 percent of the respondents meant that there were parts missing in the education. What they said to be the hardest part was to apply theory into practice. During the education, the meaning of social work changed for three quarters of the respondents. Several of them mentioned that after some time in the field as professionals, there has also been a significant alternation when it comes to their expectations. The importance of use of theory in practice is, for more than half of the respondents, no longer the same as it used to be before their graduation. In general though, they felt that they were satisfied with their education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Danerlund, Olga. „Ibland känns det som att det inte är så framåt som man skulle vilja : Om kunskapen om jämställdhetsarbete i gymnasieskolan“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-145465.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att beskriva och förstå gymnasielärares kunskap om jämställdhetsarbete i gymnasieskolan samt att få kunskap om vilka verktyg de använder i sitt vardagliga klassrumsarbete med jämställdhet. Studien tittade även på hur gymnasielärarna såg på förbättringar som behövde genomföras i förmån för ett mer inkluderande jämställdhetsarbete. Tidigare forskning som valts ut till studiens syfte är framförallt forskning som är könsrelaterad och som berör skolvärlden.Studien grundar sig i en fenomenologisk metodansats. Denna metodansats valdes då den utifrån gymnasielärarnas egna perspektiv bidrar till förståelse för deras kunskap om fenomenet jämställdhet. För studien så utfördes 4 halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som transkriberades och analyserades.Resultaten som kom fram var att lärarna hade god kunskap om vad jämställdhet är. De hade även bra kunskap om vad som stod läroplanerna om jämställdhet. Det efterfrågades dock en mer central roll för jämställdhetsarbete ur en organisationssynpunkt så att man skulle kunna jobba mer ämnesöverskridande. I resultatet framkom även önskan att öka kunskapen genom fortbildning för all personal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Fornvik, Marielle, und Wildan Üney. „Att stärka elevers självkänsla : - En studie om hur lärare kan arbeta för att stärka elevers självkänsla, så att alla elever känner att de duger som de är“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14018.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vår studie är ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger på ett kvalitativt synsätt där vi bland annat har använt oss av observationer, logg och diskussioner. Estetik har varit en stor del i vårt utförande med eleverna. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att belysa hur lärare kan arbeta och förhålla sig för att främja elevers självkänsla. I studien framkommer det hur lärare genom dialoger, ett demokratiskt förhållningssätt och olika former av interaktioner på ett positivt sätt kan stärka elevers självkänsla. Vi ser även de estetiska uttrycksformerna som gynnsamma i arbete med att stärka eleverna. Då elevers självkänsla står nära kopplat till känslor, inredialog/ inre prat och sitt inre jag/Jaget. Resultatet av studien visar till viss del att eleverna upplever att de övningar de gjort tillsammans har varit givande. Vår slutsats är att det vi gjort estetiskt och framförallt de dramapedagogiska övningar som vi tillämpat varit gynnsamma. Vi kan även se hur viktigt det är med inre- och yttredialoger, diskussioner och framförallt av interaktionens betydelse för vår sociala samvaro och utveckling. Självkänslan utvecklas successivt genom interaktion med omgivningen. Och det är även i liknande samsyn med Vygotskij som beskriver hur barns förhållande till sig själv och även hur den sociala kompetensen utvecklas i interaktion med andra människor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Olsson-Bergholtz, Gunnel. „Att känna sig förstådd – eller inte : Tonåringars erfarenheter av insatser som getts efter ADHD-utredning“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7168.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Inledning: Studier visar att antalet ADHD-diagnosticerade barn och ungdomar successivt har ökat. Det finns i dagsläget få studier om hur barn/ungdomar upplever sin utredning, behandling och samlade vård. Detsamma gäller underlag för att bedöma delaktighetens eventuella effekter på behandlingen, samt vad som kan främja delaktigheten. Det behövs således ökad kunskap om hur barn och tonåringar med ADHD upplever vård och stöd, samt sina möjligheter till att vara delaktiga däri. Frågeställningar: *Hur upplever tonåringar de insatser som givits till dem och deras familjer efter genomgången ADHD-utredning? *Vilken betydelse har insatserna haft för den enskilda tonåringens självbild och dennes del i olika system, samt tankar om sin framtid? *Har den unge känt sig delaktig i de insatser som erbjudits och har hen upplevt att det gått att påverka insatserna? Metod: Kvalitativ undersökningsmetod med tematisk analys av sex semistrukturerade intervjuer. Resultat: Det är viktigt för ungdomarna att känna sig förstådda och delaktiga, vilket även påverkar självbild och upplevelsen av insatser. Skolsituationen och det stöd som skolan ger har betydelse för tonåringens förutsättningar. Respondenterna har inte upplevt svårigheter med att berätta om sin diagnos för andra. Diskussion: Delaktighet, egen motivation och upplevelsen att bli förstådda och respekterade utifrån sina styrkor och behov framstår som viktiga för respondenterna.
Introduction: Studies show that the number of ADHD-diagnosed children and adolescents has gradually increased. Currently there are few studies on how children/adolescents experience their assessment, treatment and overall care. The same applies for assessing the possible effects of the participation in treatment as well as factors that can promote the participation. Thus, there is a need for increased knowledge of how children and adolescents with ADHD experience care and support, as well as their opportunities to participate in it. Research questions: * How do teenagers experience the intervention given to them and their families after the review of the ADHD-assessment? * What significance do the intervention have on the individual's self-image and its part in different systems, as well as thoughts about the future? * Has the young person felt involved in the interventions and felt that it is possible to influence the interventions? Method: Qualitative survey methodology with thematic analysis of six semistructured interviews. Results: It is important for young people to be understood and involved, which also affects self-esteem and experience of interventions. The school situation and the support given by the school are important for the teenager's condition. Respondents have not experienced difficulties telling others about their diagnosis. Discussion: Participation, own motivation and experience to be understood and respected on the basis of their strengths and needs appear to be important for the respondents.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Boll, Sara, und Catarina Tångring. „Jag vill inte vara som, känna att jag är som en terapeut : hur jourkvinnor talar om bemötandet av kvinnor som utsatts för våld i nära relationer“. Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6942.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur jourkvinnor på två kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta får för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra områden: samtal, de hjälpsökande, gränser samt professionell och icke professionell. Resultatet visar att det finns likheter mellan jourkvinnornas sätt att prata om hur de för samtal och bemöter de hjälpsökande och hur professionella samtal beskrivs i litteratur om behandling. Som följd av att de verkar inom en ideell organisation uppstår svårigheter med till exempel gränssättning. Slutligen problematiseras aspekter av ökad professionalisering inom ideell verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Drott, Joakim, und Jakob Lindgren. „Det känns som ett tidsfördriv : En studie om elevers inställning till ämnet idrott och hälsa“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3229.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta. Frågeställning: • Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna? • Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna? Metod Vi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM. Resultat Eleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den. Slutsats Resultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga. Enligt vår mening klarar de dock av att utföra de moment som utförs på lektionerna. De upplever sig dock inte lika bra som andra elever i gruppen vilket leder till en mindervärdeskänsla och en rädsla för att göra fel vilket i slutändan leder till att de väljer att inte går dit.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Wahlgren, Mikaela, und Stina Samuelsson. „”Vi känner att vi inte kan garantera säkerheten för barnen på förskolan längre.” : En kvalitativ studie om förskollärares berättelser från Förskoleupproret kring varför vissa områden betraktas som mer stressande än andra på förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80118.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares stress. Detta gjordes genom att analysera förskollärares berättelser från Förskoleupproret #pressatläge om hur förskollärares upplevda stress påverkar deras hälsa och den pedagogiska verksamheten. För att uppnå studiens syfte användes följande frågeställningar: Vilka sammanhang i arbetet anger förskollärare som stressande? Hur påverkar förskollärares upplevda stress deras arbete i förskolans verksamhet? På vilka sätt är förskollärares stress relaterat till individ, organisation och samhälle? Som metod användes en kvalitativ metod där dokument som finns tillgängliga på internet analyserades. Det benämns som dokumentär forskning enligt Denscombe (2018). Dessa dokument var berättelserna från Förskoleupproret som bland annat var skrivna av förskollärare. Berättelserna från Förskoleupproret analyserades i förhållande till Hudson och Meyers (2011) utvidgade didaktiska triangeln samt Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori med nivåerna mikro, meso, exo och makro. Genom teorierna gick det att på så sätt få en förståelse för hur de olika nivåerna påverkar förskollärares upplevda stress. Resultatet visade att förskollärare känner sig stressade på grund av flera olika situationer och faktorer som rör förskolan. Enligt förskollärare från Förskoleupproret var de mest avgörande stressfaktorerna i förskolan stora barngrupper, låg personaltäthet, brist på vikarie/vikariestopp, mycket extra arbete och ingen eller begränsad pedagogisk verksamhet. Resultatet visade även att förskollärare upplevde morgonen samt eftermiddagen som mest stressande under sin arbetsdag på grund av underbemanning. Dessa stressfaktorer bidrog till att förskollärares hälsa påverkades negativt med bland annat många sjukskrivningar, dåligt samvete på grund av att de inte räcker till, sömnproblem, tinnitus och en känsla av orklöshet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Hedsén, Hanna, und Norrthon Linnéa Márquez. „”Sjukdomen som inte syns utanpå men känns inuti” : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelse kring utmattningssyndrom“. Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-164353.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien syftar till att undersöka hur kvinnor, som fått diagnosen utmattningssyndrom, upplever vilka faktorer som kan ha bidragit till deras utmattning. Studiens frågeställningar är: Hur upplever kvinnor, som varit med om utmattningssyndrom, att förväntningarna på dem på och utanför arbetet bidragit till utmattning? Hur upplever kvinnor, som varit med om utmattningssyndrom, att självbild bidragit till deras utmattning? Varför kan kvinnor som varit med om utmattningssyndrom hamna i utanförskap? För att undersöka detta genomfördes sju intervjuer med kvinnor som varit med om utmattningssyndrom och som är tillbaka på arbetet igen sedan minst ett halvår tillbaka. Mycket av den tidigare forskningen belyser svårigheten att balansera arbetsliv och privatliv. Forskarna har bland annat kommit fram till att arbetskraven påverkar familjelivet negativt och att dåligt stöd i familjelivet kan påverka arbetslivet negativt. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Goffmans dramaturgiska teori och stigmateori. Resultatet bygger på de tre huvudteman som dök upp under samtliga intervjuer: svårigheten att balansera arbete med privatliv, känslan av utanförskap samt hur den drabbades självbild påverkas negativt på grund av utmattningssyndromet. Studien visar att kvinnornas identitet starkt är knuten till samhällets och andra individers förväntningar över hur en kvinna skall vara. Detta har lett till att samtliga kvinnor har utsatts för stor stress och känsla av otillräcklighet vilket i sin tur bidragit till deras utmattning. Att ständigt vilja vara andra till lags, och få andras bekräftelse, visar hur dessa kvinnors självkänsla är prestationsbaserad och att de tycks vara beroende av att nå framgång, samt att få ett erkännande från andra, för att upprätthålla sitt egenvärde. Slutligen visar studien att ett bristande samspel mellan Försäkringskassa, läkare och den drabbade skapar en ekonomisk oro vilket ökar svårigheten att ta sig tillbaka till arbete igen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Johannesson, Sara, und Martina Eriksson. „Sjukdomen som känns men inte syns : – en litteraturstudie om hur personer med fibromyalgi upplever mötet med vårdpersonal“. Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2052.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Fibromyalgi är en komplicerad sjukdom där grundsymtomet är kronisk muskelsmärta. Sjukdomen drabbar främst kvinnor. Orsaken till sjukdomen är ännu okänd och det finns inga metoder för objektiv diagnostik eller botande behandling. Personer med fibromyalgi har länge blivit misstrodda av vårdpersonal vilket många gånger medfört vårdlidande. Syftet med studien var att beskriva hur personer med fibromyalgi upplever mötet med vårdpersonal. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys där tio artiklar granskades. Resultatet visar att många personer med fibromyalgi upplevde brist på stöd och bekräftelse från vårdpersonal. Bristen på mätmetoder och synliga symtom medförde misstro från vårdpersonal. Inte sällan ansågs problemen vara psykiska vilket bidrog till att patienterna kände sig förödmjukade. Det rådde stor frustration över vårdpersonalens bristande kunskap om undersökning och behandling. För en majoritet var det betydelsefullt att få en diagnos eftersom det innebar bekräftelse på att sjukdomen existerade. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för hur personer med fibromyalgi upplever mötet med sjukvården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Olofsson, Malin, und Hanna Scarlini. „Att inte känna sig som alla andra : En litteraturöversikt om vuxnas erfarenheter av att leva med ADHD“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16406.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: I Sverige idag uppskattas det att 1-2 % av alla vuxna lever med ADHD, som innebär en problematik kring uppmärksamhet och hyperaktivitet samt impulskontroll. För att sjuksköterskan ska kunna vårda på bästa sätt krävs det en kunskap kring ADHD. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxnas erfarenheter av att leva med ADHD. Metod: Studien var en litteraturöversikt med en kvalitativ metod. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats för att uppnå ett resultat. Resultat: I resultatet framkom det fem teman. Att försöka förstå sig själv, att inte få förståelse från andra, att leva med sin skiftande självkänsla, att leva med sina symptom samt strategier för att hantera vardagen. Resultatet visar att vuxna med ADHD upplever dagligen en kamp mot sin diagnos och dess symptom. Att få förståelse från sig själv och andra är betydelsefullt. Självkänslan påverkas genom att de inte känner sig som alla andra och inte alltid klarar vardagliga uppgifter. Vuxna med ADHD använder sig av olika strategier i sin vardag för att klara av de svårigheter som diagnosen bär med sig. Slutsats: För att kunna vårda en vuxen med ADHD måste sjuksköterskor se personen bakom diagnosen. Genom att förstå människans livsvärld och hens behov kan en personcentrerad vård möjliggöras

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Pettersson, Angelica, und Lisa Wijgård. „En intervjustudie om åtta lärares förhållningssätt och undervisning i multietniska klassrum. : - ”..så att dom känner att det dom har med sig är viktigt och att det inte bara är vår egen kultur som härskar i klassrummet.”“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11712.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta examensarbete syftar till att undersöka verksamma lärares förhållningssätt till en etnisk mångfald i klassrummet samt vilka metoder de använder för att i undervisningen belysa elevernas olika etniska kulturer. Detta har vi tagit reda på genom semistrukturerade intervjuer med sex klasslärare och två svenska som andraspråkslärare. Resultatet visar på att samtliga lärare i vår undersökning har svårt att definiera ordet kultur och relaterar som oftast till elevernas språk som den största svårigheten i fråga om hur de tar tillvara på elevernas olika kulturer i klassrummet. Resultatet visar även att det är stora skillnader mellan hur lärare förhåller sig samt undervisar i mångkulturella klassrum. Endast två av de åtta lärare vi intervjuat utformar sin undervisning utifrån elevernas olika kulturer och arbetar därmed interkulturellt. Vi ifrågasätter lärarutbildningens behandling av detta ämne.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Levanto, Maria-Emilia, und Awaz Majid. „"Så länge jag har ett jobb som inte känns själsdödande..." : Ungdomar på Komvux och deras tankar kring karriär“. Thesis, Stockholm University, Department of Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40487.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien var att belysa unga komvux studerandes syn på sin nuvarande karriär och framtida karriärmöjligheter. Urvalet bestod av ungdomar mellan 20-24 år som studerade heltid minst fem kurser på ett komvux inom Stockholms län. Metoden som tillämpades var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkten var att ge en inblick i individens inre värld med fokus på vilka inre faktorer som spelar in vid karriärvalsprocessen. Resultaten visar att ungdomarnas främsta mål är att höja sina gymnasiebetyg för att ta sig in på olika yrkesinriktade högskoleutbildningar. De viktigaste inre faktorerna som framkom var att trivas med sitt yrke/arbete, göra det man själv tyckte var roligt, varierande arbetsuppgifter, möjlighet att resa samt hjälpa människor. Pengar och status ansågs av flertalet som oviktiga faktorer. I resultat uppkom även att ungdomarna hade i enlighet med modern karriärutvecklingsteori både individualistiska arbetsvärderingar samt kollektivt inriktade arbetsvärderingar.

Purpose of the study was to elucidate young adult education student´s views on their current careers and future career opportunities. The sample consisted of adolescents aged 20-24 years old studying fulltime at least five courses in one adult education in Stockholm county. The method used was qualitative in the form of semi-structures interviews. The starting point was to provide insight into the individual´s inner world with a focus on the internal factors at play in career-choice process. The results show that young people´s main goal is to race their school grades to get into various technical and vocational educations. The most important single factor that emerged was to be happy with their work, do what you yourself thought was fun, varied tasks, the opportunity to travel and help people. Money and status were consirered

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Abdulzahra, Rweeda, und García Stefhan Llanes. „“Det känns som att jag inte existerar!” : En kvalitativ studie om distansundervisningens påverkan på social interaktion för nyanlända gymnasieelever“. Thesis, Södertörns högskola, Sociologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45734.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur övergången från fysisk till fjärr- och distansundervisning i samband med Covid-19 förändrat nyanlända gymnasielevers sociala interaktionsmönster inom skolmiljön, samt hur dessa kan påverka deras upplevelser av skolgången. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ ansats där det totalt gjordes sju semistrukturerade intervjuer. Den tidigare forskningen har behandlat ämnet nyanlända elever i relation till deras sociala relationer inom skolmiljön, samt hur dessa kan påverka deras upplevelser av mötet med det svenska utbildningssystemet. De teoretiska ramverken som användes i studien är Goffmans dramaturgiska perspektiv, samt Thompson interaktionsmönster i fyra modeller: interaktion ansikte mot ansikte, medierad interaktion, medierad kvasiinteraktion och medierad online interaktion. Resultat i studien tyder på att informanterna upplever inlärningssvårigheter efter övergången till distansundervisning. Detta med anledningen av den minskade sociala och fysiska interaktionen mellan elever och lärare. Det framkom att informanterna upplever en distansering från sina vänskapskretsar, skolkamrater och lärare, på grund av att de inte befinner sig fysisk i samma studiemiljö, vilket har resulterat minskad studiemotivation. Resultatet visade även att kommunikationen med lärare och skolkamrater minskade efter övergången till distansundervisning, således har elevernas förutsättningar försämrats till en god kommunikation med lärare och klasskamrater. Det framkom i intervjusvaren att skolan och lärare har en betydande roll för de nyanlända gymnasieelevernas inkludering i skolan. Skolmiljön upplevs av majoriteten av informanterna bidra med en känslan av grupptillhörighet. Resultatet tyder på att skolans likvärdighetsprincipen påverkas negativt av övergången till fjärr- och distansundervisning.
This essay aims to gain an in-depth understanding of how the transition from campus to distance education can change newly arrived high school students’ social interactions at school, and how the transition can affect students' experiences of schooling. Previous national research on newly arrived students in relation to social interaction has found that the school environment can play an important role, namely to be the meeting place where students have the opportunity to establish influential social relationships, which can contribute to, for example, study motivation or future aspirations, so-called social energy. After the transition to distance education, the Swedish National Agency for Education has established, with the help of follow-ups and statistics, that the student group of new arrivals is particularly exposed to the transition, which is illustrated by poorer study results and/or less study motivation. This essay thus attempts to gain an in-depth understanding of how the transition can be experienced by newly arrived high school students, based on their own stories. The study is qualitative and a total of seven semi-structured interviews with newly arrived high school students have been conducted. Based on Goffman's dramaturgical perspective, in particular the concepts of appearances and regions, as well as Thompson's four interaction models, the results suggest, firstly, that newly arrived high school students may experience language learning difficulties and less study motivation, due to the missing physical interaction. Secondly, the results show that opportunities for individual support decrease, especially linguistically, since the teaching takes place via a joint video call where all students are time-bounded. The results also indicates that students who have had negative experiences of physical interaction at school, discrimination as an example, can perceive distance learning positively, as they are given the opportunity to turn off their cameras, but at the same time attend the lesson. Thirdly, the results show that the methods of communication between teacher and student (and vice versa) have changed in connection with the transition to distance studies. The changed communication can be illustrated by personal support taking place instead via email, or by teachers using other digital platforms, such as google images, in order to convey a message.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Farag, Zahra. „‘’Det var ju en bra stund som jag inte kände mig som en student’’ : En kvalitativ studie om studenters upplevelser av distansundervisning i samband med Covid-19“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85233.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie syftar till att undersöka studenters upplevelser av övergången från campusbaserad undervisning till distansundervisning i samband med Covid-19. Studien är avgränsad till universitetsstudenter och tre frågeställningar formulerades: Hur upplever studenterna interaktionen med andra studenter och lärare i distansundervisningen och i relation till tidigare campusbaserad undervisning? och Hur beskriver studenterna att maktrelationer med andra studenter och lärare skiljer sig i distansundervisning från campusbaserad undervisning? samt Vilka sociala konsekvenser tillkommer med distansundervisning i samband med pandemin? För att besvara studiens frågeställningar har insamling av empirin skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer via programmet Zoom. Ett urval på åtta studenter deltog i studien och samtliga studenter studerar i olika lärosäten runt om i Sverige. Respondenternas upplevelser har analyserats med hjälp av olika sociologiska teorier för att få en djupare förståelse om hur distansundervisningen upplevs, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Foucaults maktbegrepp. Studiens resultat presenterar en rad likheter i studenternas upplevelser gällande distansundervisning under pandemin. Studenterna upplever att interaktionen på Zoom skiljer sig från interaktionen på campus och att olika aspekter av interaktionen har förändrats. Den naturliga interaktionen med andra studenter som kunde uppstå på campus upplevs omöjlig på Zoom. Vidare uttrycker respondenterna en osäkerhets i sina rollutövanden, och det har skett en förändring i främre och bakre region där framträdandet nu sker även i den bakre regionen (studenternas hem), samt en förändring i maktrelationen mellan lärare och studenter. Avslutningsvis visar resultat på en rad fördelar och nackdelar som uppstår i samband med distansundervisning, exempelvis möjligheten att närvara på föreläsningar vid sjukdom, och att samtliga studenter föredrar campusbaserad undervisning framför distansundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Eng, Angelica, und Malin Åstrand. „”Det känns som om jag skriver för dom och inte för klienten”: En uppsats om förhållanden mellan socialsekreterare och socialnämnd“. Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-455.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga får möjligheten att växa upp under trygga och för deras utveckling goda förhållanden. Denna uppsats har som syfte att undersöka socialsekreterares uppfattning om hur det är att arbeta under en socialnämnd samt att se hur nämndens arbete fungerar enligt de lagar som berör barnets bästa. Inom detta område har forskning varit begränsat. Den existerande forskningen visar att socialsekreterare ofta lämnar sina jobb när de inte trivs inom organisationen och att man inom organisationen inte tar hänsyn till deras mående och arbetsbelastning. Forskare tog även upp att arbetet mer och mer ägnas till att fylla byråkratiska uppgifter och regler, än klientens behov.

Syftet med det här arbetet är även att få reda på hur socialsekreterare tänker kring det faktum att de arbetar under en granskande och beslutande nämnd samt hur de uppfattar att nämnden anammar, förstår och beslutar enligt barnperspektivet. Som metod användes kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer vilka först skickades ut via e-post till fyra socialsekreterare inom en kommun. Den enhet som har hand om barn- och familjeärenden valdes ut och intervjufrågorna via e-post följdes sedan upp med telefonintervjuer. Resultatet visade sig stödja tidigare forskning i området. Socialsekreterarna berättade att mycket av deras arbete gick till att skriva utredningarna som nämnden ville ha dem. Nämnden ansågs lägga sig i deras arbete, överskriva befogenheter och ge onödig kritik på utredning. Föreslagna insatser kunde även avslås på grund av att de ansågs vara för dyra. Det som var överraskande var hur mycket nämnden i denna kommun lade sig i socialsekreterarnas arbete, socialsekreterarna upplevde sig inte betrodda. Eftersom bara en kommun valdes ut så kan inte denna uppsats slutsatser generaliseras. Studien är värd att följas upp med ytterligare undersökningar med större underlag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Rangstrand, Hjort Sarah, und Peter Sandstedt. „Det känns som att det inte riktigt är skrivet för särskolans elever - Implementering av Lgr 11 i matematik för grundsärskolan“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33307.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

BakgrundGrundsärskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad än kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya läroplanen (Lgr 11) och det är idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssättningen har från att vara ”utifrån elevens förutsättningar” i Lpo 94 övergått till tydligare krav på kunskap. Frågan var hur denna betoning på kunskaper tagits emot i grundsärskolan och framför allt gällande matematiken. Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka och analysera hur grundsärskolans verksamhet, i ämnet matematik åk 7-9, förhåller sig till övergången mellan två kursplaner. Hur har de yttre ramarna, t.ex. kursplanetext och organisation, för undervisningen förändrats genom införandet av en ny kursplan i matematik? Vilka problem och möjligheter kan identifieras när det gäller införandet av Lgr 11 i undervisningen i matematik i grundsärskolan? På vilka didaktiska sätt har den nya kursplanen gett avtryck i matematikundervisningen i grundsärskolan? Hur resonerar pedagogerna kring betyg och bedömning för lärande i relation till tidigare styrdokument?TeoriHuvudsakligen används två teorier, dels Hasenfelds om olika teknologier inom människobehandlande organisationer och dels Lundqvist mer aktörsnära och handlingsorienterade teori om implementering, främst utifrån begreppen: förstå, kunna och vilja. MetodStudien är kvalitativ och intervjubaserad. Sex pedagoger som arbetat med båda läroplanerna har intervjuats utifrån deras uppfattning om läroplansskiftet med fokus på matematik. Vi har också gjort jämförelse mellan de båda kursplanerna i matematik, en beskrivning av likheter och skillnader i de båda kursplanerna.ResultatResultatet presenteras i fem olika teman; ett förändrat elevunderlag, pedagogernas attityder till läroplan-/kursplaneskiftet, matematik-didaktik, implementering och betyg och bedömning. Ett av de centrala resultaten är att elevunderlaget i grundsärskolan har förändrats de senaste tio åren och att eleverna som i dag blir placerade i grundsärskolan befinner sig på en lägre kognitiv nivå än tidigare. Detta påverkar förutsättningarna för pedagogerna som undervisar i ämnet matematik. Förändringsdirektiven är svåra att applicera direkt med tanke på situationen i skolorna, t.ex. uppfattar man lärandemålen som allt för högt satta. Kraven på eleven upplevs ha ökat och det har skett en förskjutning från att ha arbetat utifrån elevens förutsättningar till att arbeta mot uppsatta mål i matematik. Ett annat centralt resultat är att man ett upplevt ett ointresse från skolledningen när det gäller implementeringsarbetet. När grundsärskolan är integrerad med grundskolan har läroplansskiftet för grundsärskolan hamnat i skuggan gällande implementeringsarbetet av Lgr 11. ImplikationerUr vårt perspektiv är denna studie relevant i relation till vårt yrke och visar att en läroplansreform inte kan emanera som en skrivbordskonstruktion. För hur är det egentligen tänkt då skolan ska navigeras med hjälp av en läroplan, som förvisso är välstrukturerad, men som tycks vara skriven för en elevkrets som inte är inskriven i grundsärskolan? Vi menar att det dokument som ska formulera framtiden för grundsärskolans elever måste realiseras från en plattform där skolans aktörer har en dialog om vilken roll vi ska tilldela grundsärskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Hagström, Linnea. „Det känns inte bra att skicka anmälningar när det tidigare inte har blivit bra för barnet : En fenomenologisk studie om skolkuratorers arbete med anmälningar till socialtjänsten när barn misstänks fara illa“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-145145.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av anmälningar omoro till socialtjänsten då barn misstänks fara illa. Fem enskilda intervjuer samt en fokusgrupp utfördesi denna fenomenologiska studie. Den tolkande fenomenologiska analysmetoden, IPA visar attskolkuratorer fyller en viktig funktion i skolan när de agerar stöd åt övrig personal. Skolkuratorernaföreträder även den lagliga skyldigheten att anmäla oro för övrig skolpersonal. Analysen visar även attskolkuratorerna har olika metoder för att hantera den upplevda emotionella stress i arbetet medanmälningar samt för att öka motivationen att fortsätta arbetet. Skolkuratorerna uppger sig arbeta föratt göra barnet delaktig i arbetet med anmälningar om oro. Studien visar att det finns en risk för att ettbarnperspektiv saknas i skolans och socialtjänstens arbete när barn far illa då de vuxna tenderar attfokusera på frivilliga insatser och ett samarbete med föräldrar. Detta medför att vuxnas perspektivriskerar att få företräde och barnet riskerar att påverkas negativt av arbetet med anmälan. Anmälningarom hög skolfrånvaro identifieras av skolkuratorerna i studien som ett problem då det råder osäkerhetkring rutiner och ansvarsfördelning för de olika aktörerna skolan, BUP och socialtjänsten. Osäkerhetenkan leda till att barn med hög skolfrånvaro inte får lämpligt stöd i tid och att barnperspektivet kansaknas även i dessa situationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Elin, Fritzell. „”Annars känns det nästan som att man inte bryr sig, det är jag nog lite för nyfiken för, att inte bry mig” : En kvalitativ studie av äldre pensionärers informationsbehov“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9559.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study is to shed light on the informationseeking of older seniors, a group of people which has, tomy knowledge – up till now – been unexplored withinlibrary and information science. The purpose is to gainmore knowledge about how older seniors seek and useinformation in their everyday life. Furthermore I wantedto investigate the cognitive and affective needs andbarriers of the respondents in their search forinformation.The method I used was semistructured interviewswiththree older seniors which gave me an insight intotheirinformation seeking behavior. The interviews wereanalysed with the help of Wilson’s model of informationseeking behavior from 1981.The empirical findings point to the conclusion that therespondents live a life much like most people. For them itis important to follow the news and keep being informedabout what goes on in the world. Perhaps notsurprisingly, the primary source of information in theeveryday life of older seniors is the computer and theInternet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Partanen, Liza. „Varför gjorde jag inte som jag tänkte, för jag kände att det var något fel : Arbetsordningoch upplevd psykosocial arbetsmiljö på operationssalen“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-182448.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study was to study how surgical nurses experiences their work order in the operating room (OR), and how they experience their psychosocial work environment and work organization in terms of hierarchical structures.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Sjödelius, Lina. „Det syns inte på utsidan, men det känns på insidan : En kvalitativ litteraturanalys om barn som anhöriga till psykiskt sjuka föräldrar“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66299.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to investigate how children as relatives of mentally ill parents are produced in picture books. It has been implemented through analysis of three selected picture books. The aim of this study is also to see what didactic function the literature has and how it can be applied in the pre-school activities. The study employes the ecological systems theory of child development by Urie Bronfenbrenner. The analysis has been conducted based on Dahlborg-Lyckhages analytical model and Nicolajevas model of person portrayal in picture books. The results shows that mental illness in picture books is equated with how the existing research defines mental illness. It also shows that the children's influence of mental illness is visualized through parentification and lack of attachment. The result also shows that there is a didactic function in the literature, the books are suitable to increase the knowledge about children as relatives of mentally ill parents and to increase knowledge about mental illness.
Syftet med studien är att undersöka hur barn som anhöriga till psykiskt sjuka föräldrar framställs i bilderböcker, i relation till vad existerande forskning säger om densamma. Det har genomförts genom analys av tre utvalda bilderböcker. Studien har även till syfte att se vilken didaktisk funktion litteraturen har och hur den kan tillämpas i förskoleverksamheten. Analysen har genomförts utifrån Dahlborg-Lyckhages modell för analys av berättelser samt Nikolajevas modell för bilderbokens personskildring och ses genom det utvecklingsekologiska perspektivet. Resultatet av analysen visar att den psykiska ohälsan likställs med hur den existerande forskningen definierar psykisk ohälsa och att barnens påverkan av den psykiska ohälsan synliggörs genom föräldrafiering och bristande anknytning. Resultatet visar också på att det finns en didaktisk funktion i litteraturen, böckerna lämpar sig för att öka kunskapen om barn som anhöriga till psykiskt sjuka föräldrar och för att öka kunskapen om psykisk ohälsa bland barn och pedagoger.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Taheri, Halaleh. „Att inte känna sig hemma : en undersökning av situationen för äldre kurdisktalande invandrare från Iran som kom sent i livet till Sverige“. Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-596.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats är att belysa hur man som äldre invandrare ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till äldre kurdisktalande invandrare med iransk bakgrund, som invandrat till Sverige sent i livet. Utifrån deras perspektiv vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället och vilken betydelse språket har i delaktighetsprocessen. Vidare är uppsatsen ett försök att skildra hur de upplever att deras identitet påverkas av deras etniska/sociala position och vilken roll könstillhörighet kan spela i dessa sammanhang.

Den teoretiska ramen i undersökningen är den symboliska interaktionismen och utifrån denna teori identifieras begreppen delaktighet, identitet, ”äldre invandrare” och genus i uppsatsen. Metoden för undersökningen är kvalitativ. Min empiriska undersökning består av fyra tematiserade djupintervjuer med två kvinnor och två män. I Resultatredovisningsavsnitt framkommer att de äldre känner sig isolerade och ensamma bland svenskarna. Däremot bildar de ett socialt nätverk runt om sig själva bestående av landsmän och släktingar. De äldre kan inte språket, som är ett verktyg i kommunikationen, och deras tolkning av världen runt om sig och av sig själva utgår från den traditionella synen på könsroller som de bär från barndomen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Ulestig, Anna. „”Det känns som att jag träffar en vän, men inte en riktig kompis” : en kvalitativ studie om fyra brukares upplevelser av boendestöd“. Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7089.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study is to explore how the people with a mental functional disorder experience living support. This studies research questions are; What kind of help do the clients receive from living support? Do they feel that they need more help or do they receive more help then they fell that they need? What does the relationship look like between the clients and the supporter? To answer these questions a qualitative research approach was used. Four clients where interviewed. The results are presented using themes and quotations. The themes that are used are; Activities done together with living support, the experience of social control, the experience of taking part in the planning and the experience of time limitation, and finally the relationship to the supporter. The results are analyzed using symbolic interactionism and normalization perspective. The results show that the clients receive help with housekeeping and other ordinary chores. The clients also experience that the support is a kind of social control, which they experience as positive. The clients feel that the supporter feels like a friend, even though most of the clients feel that there are limits to the friendship.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Stafström, Angelika, und van Doesburg Fanny Wallin. „"Det känns som att barnen inte tänker på normer" : En kvalitativ intervjustudie om förskolans arbete med jämställdhet ur ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30811.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om och arbete med jämställdhet i förskolan och om miljön och materialets organisering innefattas i deras jämställdhetsarbete. För att besvara detta använde vi oss av nio kvalitativa intervjuer på tre olika förskolor och en förskoleklass. Studien visade att förskollärarna anser sig ha fokus på individen och inte på kön, men de benämner också flickor och pojkar som två olika grupper. Förskollärarnas förhållningssätt verkar grunda sig i både ett könsneutralt och ett kompensatoriskt tänkande där utgångspunkten för arbetet blir att behandla barn likvärdigt efter individuella förmågor och intressen. Studien visade att förskollärarnas uppfattningar om vad kön och genus är påverkar hur de ser på barns lek och sociala samspel. Miljön och material används ofta i verksamheten som en strategi för att möjliggöra för könsöverskridande lek och motverka könsstereotyp lek

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Lie, Maria, und Hanna Åberg. „Det känns som om de inte lyssnade på mig : En studie om placerade ungdomars rätt till information och deras rätt att komma till tals“. Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2239.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka om placerade ungdomar får den information de har rätt till och om de upplever att de får sin röst hörd. Forskningen om barn och unga som är placerade i samhällsvård visar att ungdomarna upplever att de inte blir lyssnade på och att de inte känner sig delaktiga i de processer som rör dem. För att kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer gjorts. Nio intervjuer har genomförts med ungdomar mellan 18-21 år som alla varit placerade på HVB-hem eller på institution. Resultaten visar att ungdomarna inte får den information de har rätt till vid en placering och att de inte upplever att deras handläggare är lätta att få tag på.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Leipe, Joakim. „”…just nu känns det i alla fall inte som att kung Karl-Gustav kommer hjälpa mig i framtiden.” : - Elevperspektiv på betyg och bedömning i historieämnet“. Thesis, Stockholm University, Department of Education in Humanities and Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-39827.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I tidigare forskning har det talats om olika former av undervisning för att möjliggöra utvecklandet av elevers historiemedvetande. Men hur uppfattar eleverna själva vad som krävs av dem i historieämnet på gymnasiet? Syftet med denna uppsats är att utifrån ett elevperspektiv studera betyg och bedömningsprocessen inom historieämnet i relation till begreppet historiemedvetande. Uppsatsen bygger på en kvalitativ och fenomenografiskt inspirerad metod samt på konstruktivistiska tankar där elevers egna uppfattningar är av avgörande betydelse då kunskap förstås som något kvalitativt som ständigt skapas och konstrueras av varje individ i sitt sociala sammanhang. Öppna intervjuer med sex gymnasieelever har genomförts och dessa utgör uppsatsens material. I intervjuerna har tre olika problemområden; ”historisk kunskap”, ”betyg, mål och kriterier” samt ”examinationer och feedback” utgjort grunden för diskussion. Resultatet av studien visar att eleverna ofta har en genetisk historieförståelse i relation till historia och historieämnet. Fakta om dåtiden längs en i förväg bestämd tidslinje utgör grunden i elevernas tolkningar. Vidare visar resultaten av studien att det råder ett starkt samband mellan elevernas tolkningar av historisk kunskap och de tolkningar de gör av examinationsformer och betygsättning inom ämnet. Slutsatserna i uppsatsen är att resultatet bekräftar dels tidigare forskning som påpekat att historia i skolan är fakta och dåtid, samt dels påståendet ”alla vet att betygen styr”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Östling, Marie. „Till naturen : Ekokritiska trådar i Thomas Tidholms författarskap“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185282.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

In the following essay, I examine the ecocritical aspects of the writings of Thomas Tidholm, Swedish poet and children’s author. I argue for the existence of “green threads” that permeate the authorship, and analyse them through three thematic chapters where several of Tidholm’s texts, for children and adults, are juxtaposed in order to expand, contrast and deepen one another. The themes are: approaching the other, language and humanity and parts and unity. In my analysis I show that Tidholm continues to return to these themes throughout many different texts, exploring the difficulties and possibilities in human relationships to each otherand to nature. I conclude that even though Tidholm questions whether we truly can come close to, communicate with and fully understand others (humans or otherwise), he seems to hold the conviction that it is vitally important that we try. While the essay belongs in the field of ecocriticism, my working approach has been that of ordinary language philosophy as defined by literary scholar Toril Moi, following the works of Wittgenstein, Austin and Cavell. Thus, the essay is written in a spirit of acklowledgement rather than scepticism – my aim has been to bring out important aspects of the texts and show that, when read together, those aspects are enhanced. I find this especially important since the readerships of poetry and picture books do not always overlap. Furthermore, I suggest that Thomas Tidholm can be seen as a contemporary thinker whose ideas question and seek alternatives to the individualism of capitalist modern society. Keywords: ecocritisism, Thomas Tidholm, nature, environment, language

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Eskilsson, Ida, und Nathalie Ström. „Upplevelser av att växa upp med en förälder med alkoholmissbruk : ”Jag kände mig bortvald, inte behövd, inte älskad. Det är sånt som fortfarande sitter kvar än idag” : En kvalitativ studie om unga vuxna barn till alkoholister“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24223.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of the study was to create an increased knowledge and understanding of young adults’ experiences from growing up as a child in a family with alcohol abuse, as well as studying long-term consequences of this. In the study five qualitative interviews were conducted, with young adults who grew up with a parent who abused alcohol. The results of the study were analyzed by Bronfenbrenner's developmental ecological model, as well as by the theoretical concepts risk, protective factors and resilience. Results and conclusions showed, that all informants experienced negative consequences during childhood and in adult life, due to the parent’s abuse. The families of the informants were characterized by an abnormal use of alcohol during their childhood, which led to a high level of conflict, lack of relationships, a major responsibility at home for the informants, negative health effects and school difficulties. The young adults stated, that they are living a good life today, but that childhood has made its mark in their minds. The informants narrated experienced health problems, difficulties with feeling trust and expressing how they feel as well as a lack of relation to the parent with addiction.
Studiens syfte var att skapa en ökad kunskap och förståelse för unga vuxnas erfarenheter att som barn växa upp i en familj med alkoholmissbruk, samt att studera långtidskonsekvenser av detta. I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna, som vuxit upp med en förälder som missbrukat alkohol. Studiens resultat analyserades genom Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt begreppen risk- och skyddsfaktorer och resiliens. Resultat och slutsatser visade att samtliga informanter upplevt negativa konsekvenser under barndomen och i det vuxna livet, till följd av förälderns missbruk. Informanternas familjer karaktäriserades under uppväxten av ett onormalt bruk av alkohol, vilket medförde en hög konfliktnivå, bristande relationer, ett stort ansvarstagande hemma för informanterna, negativa hälsoeffekter och skolsvårigheter. De unga vuxna uppgav att de idag lever ett bra liv, men att barndomen har satt sina spår. Informanterna berättade om upplevda hälsoproblem, svårigheter med tillit och att uttrycka känslor samt en bristande relation till föräldern med missbruk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Arnér, Daniel, und Patrik Rieckmann. „”Det känns inte som att man blir lärd och då tar man lättare åt sig informationen” : - En undersökning om elevers attityd och uppfattning av ämnet Historia“. Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2485.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Titeln på denna uppsats är ett citat från en elev som belyser det som ofta uppfattas som självklart. Om vi gör något som är roligt så lär vi oss bättre och intresset för området ökar. Skolans värld präglas av styrdokument som visar vilka mål som eleverna ska uppnå för att nå vissa betyg, men vad lektionerna ska innehålla är mycket upp till läraren att utforma. Den stora friheten bidrar till att lärare kan skapa den lärandemiljö som läraren anser vara mest givande för sina elever för att nå dessa mål. Men vad är det egentligen eleverna tycker är som intressant? Lärarrollen ställer också ett stort krav på att tillgodose elevernas behov av vad de vill lära för att få en så givande undervisningssituation som möjligt.

Vi har därför valt att inrikta arbetet på att undersöka elevers inställning till ämnet Historia och ifrån vilket håll som eleverna uppfattar att historia blir som mest intressant. Dessutom ser vi tendenser till att de ämnesområden som det undervisas mest i, också är de ämnesområden som eleverna i stor grad finner är mest intressanta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Seryani, Carmen, und Karine Karapetian. „Det som inte syns existerar inte“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33750.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Under de senaste åren har mobbningen uppmärksammats alltmer, såväl inom media som i skolans värld. Detta har bland andra fått Skolverket och Barnombudsmannen att framhäva mobbningen som ett ökat samhällsproblem. Skolverket framhäver en markant ökning av mobbning de senaste tio åren med en siffra på ca.60%. Till vilken grad detta är överstämmande med verkligheten är svårt att svara på och man kan vidare ställa sig frågan ifall mobbningen verkligen har ökat eller om det är den ökade medvetenheten kring mobbningsproblematiken som börjar göra sig synlig. Hur det än förhåller sig, är mobbning och kränkande behandling svåra problem som skolan måste ägna stort intresse. Som blivande lärare är vi medvetna om problematikens existens som vi med stor sannolikhet kommer att konfronteras med någon gång under vår valda yrkeskarriär. I denna forskning har vi därför fått anledning att förhålla oss till och förstå fenomenet mobbning. Detta forskningsarbete innehåller en rad undersökningar med syfte att fastställa omfattningen av skolmobbningen, vilket leder till ökad uppmärksamhet kring problemet. Ju fler undersökningar som genomförs desto mer uppmärksamhet får problemet. Följden blir att försöka förklara orsaker till förekomsten av skolmobbning. I detta arbete vill vi lyfta fram olika individers röster, både vuxna och barn inom skolan och deras åsikter och funderingar kring skolmobbning. Det är viktigt att se varje individ i skolan, att utgå från varje individs intresse och behov för att komma närmare problemet och förhoppningsvis närmare förslag till att motverka mobbning bland barn och ungdomar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Kuhs, Simone. „Saker som inte finns och saker som inte har hänt (II)“. Thesis, Konstfack, Keramik & Glas, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5792.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract Saker som inte finns och saker som inte har hänt (II) Things that do not exist and things that haven´t happened (II) It feels like I have a bulb of glass around my head. I'm in the real world but still I am not. My head is in another dimension. I can see that my body is moving but the movement feels unreal and disconnected. Sounds are distorted – a sound from my head lies like a layer over all the sounds around me. To be in the real world but not belonging, a place where sounds and movements feel different and strange. It´s a quiet state, a secret panic that doesn’t show itself outwards. You must wait, it will eventually pass. My bachelor project is about a psychological state, which I call bathroom-psychosis. It’s about being traumatised by sexual abuse. My work is about what happens afterwards, when the trauma is not present. It’s about the human mind's ability to shut off and block difficult states but its lacking ability to take care of the mind fully. It’s a silent panic, turned inwards – inside the own body. It´s a secret. A feeling you must suffocate. It must be hidden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Karlsson, Linda. „"Jag hade fått nog! Av allt man inte fick göra. Av att känna mig som världens sämsta människa" : - En kvalitativ studie i religionssociologi om svensk nyhetsmedias porträttering av kvinnliga avhoppare från Jehovas vittnen“. Thesis, Uppsala universitet, Religionssociologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385270.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This essay aims to identify and illustrate, in relation to Stig Hjarvards (2013) theory of mediatization, the factors for defection that Swedish news media portray as decisive for women leaving Jehovah´s witnesses. The material consist of six news articles collected from four different news media who all published stories about women which defected from Jehovah´s witnesses. The method of the essay is a transversal text analysis and the program Open Code 4.03 has been used to assess the results. The process of coding was abductive which means, inthis essay, that the categories used in Open Code was mainly created based on the presented previous research on religious defection but also by a thoroughly reading of the articles. This genereted in five overall themes: family, external factors, organizational, world view and mental health. The factors for defection that is brought up by the articles is categorized in these themes. The result was then analyzed based on Hjarvards (2013) theory of mediatization and his explanations to it by these three metaphors of media; media as conduits, media as languages and journalism on media. The analyzed results indicated, among other things, factors for defection regarding deprivation of freedom, prohibition within the movement and unequal conditions for men and women. The results also showed medias aim to enforce factors connected to love and sex to create entertainment value. According to my interpretation of Hjarvards (2013) theory the results shows news medias desire to be an institution that criticalexamines religious organizations that do not fit in with secular norms of Swedish society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Lindgren, Ida, und Gabriella Bunner. „“Det känns som att allt är ju riktat till att man kommer hem med en bebis, det var inte inriktat till adopterade barn” : Adoptivföräldrars upplevelser av stödet från barnavårdscentralen och hur det kan förbättras“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-333450.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

ABSTRACT Background: Research shows that adoptive parents are concerned that health professionals does not have enough knowledge about adoptive children and attachment. Research also shows that the preventive work in Sweden regarding support in children's health care is inadequate for adoptive children. This might be considered alarming since inadequate support from the children's health care can lead to poorer health development. Adoptive parents’ experiences in health care and the support they give are therefore important and could contribute with knowledge and enable an improvement of the health care for adoptive children. Aim: The aim of this study was to investigate how adoptive parents experienced the support from children's health care and how the support could be improved. Method: The study was conducted according to a descriptive qualitative method with an inductive approach and nine adoptive parents were interviewed. Results: During the interviews, it emerged that the adoptive parents experienced that the general support from the children health care centers were lacking. However, the parents felt that the treatment of the specialist nurses were good. Insufficient understanding and knowledge about adoptive children at the children health care centers emerged during the interviews, and the majority of the parents experienced the support about the attachment as lacking. Hence, the parents felt that the support could be improved through enhancing the competence and the understanding for adoptive families. Conclusion: To sum up, there was a strong need for improvement of the support within the children's health care for adoptive children. Furthermore, further research is needed in this area to raise more experiences of the support from children's healthcare centers to adoptive parents. Keywords: Adoptive parents, support, attachment, children health care, experiences.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Espinoza, Marta, und Therése Gusén. „Debatten som inte förekom“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18818.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this paper was that through discourse analysis look at how gender and the equality debate is created between two head debaters and commenter's on a forum. We have used Norbert Elias and John L. Scotson´s (1999) theory about Established and Outsiders to see power struggles between groups in the debate. With Jonathan Potters analysis tools in his book Representing Reality (1996) we were able to analyze the debate texts. Using discourse psychology, we were able to see how people use tactical discourse in their texts to represent themselves and the world in different ways. The texts we have looked at were articles written by our head debaters, Maria Sveland and Pär Ström who debate on equality. We completed the analysis of the articles with posts from the Internetforum Flashback concerning Pär Ström and equality. Our result showed that our agents were not debating anymore, instead the debate changed into a power struggle about the interpretation privilege. We observed that the head debaters separate worldviews and their methods of presentation of facts created extreme perceptions toward each other which represented something bigger.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Sköld, Anders. „"Man bara inte känner för att gå till skolan" : Gymnasieelevers tankar om skolk“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-5074.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

De metoder som används i undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning kompletterad med en kvantitativ enkätundersökning. De kvalitativa intervjuerna var den huvudsakliga datainsamlingsmetoden. Enkäten var den sekundära och ett komplement för att få ett bredare underlag. Intervjuerna beskrivs under fyra olika kategorier och enkätresultatet redovisas i stapeldiagram. Resultaten visar att eleverna skolkar av många olika orsaker såsom fysisk och psykisk trötthet, stress, kamratpåverkan, brister i undervisningen, brist på motivation, intresse och uthållighet. Dessa aspekter kan grupperas i fyra olika typer av förklaringar; individ-, skol-, kamrat- samt familjerelaterade faktorer. De elever som deltog i studien framhåller en god relation och ett gott bemötande av läraren som viktigt för att inte skolka. Eleverna vill ha inflytande över sin skolsituation och engagerade lärare som skapar intressanta lektioner.Slutsatsen blir att det är viktigt att upptäcka hög frånvaro tidigt och försöka motivera eleverna till fortsatta studier. Problemet är komplext och det finns inte en lösning som passar alla. Man får göra individanpassade lösningar för varje elev.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Rosu, Adina. „”Jag känner mig som något eget”. : Studie om andraspråk och identitet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43872.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga, sociala och kulturella effekter ett tillägnande av ett andraspråk har på inläraren. Med hjälp av kvalitativ intervjumetod ska följande frågor besvaras: hur upplever tvåspråkiga sin språkliga sociala situation och hur ser sambandet mellan andraspråket och identiteten ut? Uppsatsens material består av intervjuer med sju informanter som tillägnade sig andraspråket i vuxen ålder. Förstaspråken representeras av spanska, tyska, holländska, arabiska och somaliska och andraspråket av svenska. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ser identiteten som föränderlig och förhandlingsbar och något som skapas i en social kontext. Under teoridelen presenteras den intima sammankopplingen mellan språk och kultur och tre typer av identiteter; den dynamiska, den synkretiska och den tredje identiteten. Resultaten visar att det är de kulturella skillnaderna i kommunikationen som lyfts fram som den största utmaningen när det kommer till den upplevda språkliga sociala situationen. Vidare har allas identiteter på ett eller annat sätt tagit influenser av andraspråket. En ny identitet – den motsägelsefulla identiteten – tycks ha vuxit fram. Det utkristalliseras två synsätt; ett som tycker att deras ursprungsidentitet inte har ändrats så mycket utan snarare att den har blivit utvidgad och ett vars ursprungsidentitet har påverkats avsevärt till att inbegripa något mer än bara en identitet, i stället en både-och-, en multipel, eller till och med en egen identitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Jagdell, Mari. „Det som inte döda, stärker?“ Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104146.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Liljeström, Malin. „Barn som inte följer mönstret“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36964.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Larsson, Per. „De som inte löser något!“ Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28071.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Källström, Malin, und Sofie Lans. „Jag känner inte igen min kropp längre : En systematisk litteraturstudie om livet efter hjärtinfarkt“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42283.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Lundberg, Katarina. „"Det känns som matte är roligt!" : Hur elevers tankar och motivation påverkar matematiklärandet“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-158052.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study aims of examining how pupils in first year of school thinks of mathematics, what motivation they have for learning about it and how that affect their learning in mathematics. It also includes describing how special teachers can strengthen student’s mathematical development based on research as well as students’ thoughts and motivation. Qualitative methods were used in this study. Semi structured interviews were done with ten children in year one of school and the analysis of the pupil’s mathematics learning were made by using National Agency for Education's (2018) National Assessment Support in number perception. The study shows that most of the pupils likes mathematics in year one of school and that the pupils in this study overall have more positive thoughts then negative thoughts about mathematics. This study also shows that the pupil’s thoughts and motivations seem to affect the learning in mathematics. It turns out that the more positive thoughts and the higher inner motivation seems to lead to higher mathematic learning. The more negative thoughts and the higher external motivation seems to lead to lower mathematic learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „En som du inte känner“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an