Dissertationen: „Elevers syn på historia“

1

Andersson, Daniel, und Mikael Svensson. „Elevers syn på historia och historieämnet“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27530.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vad historieämnet är kan vara självklart för oss lärare som ständigt arbetar med ämnesplanerna och dess formuleringar. Elever som undervisas i Gy11 är förmodligen inte lika insatta i vad ämnet är och hur det skall arbetas med enligt ämnesplanerna. Vi ställde frågan hur elever ser på historieämnet och hur de definierar detta. Stämmer deras bild av ämnet överens med vad ämnesplanen säger? Upplever de någon skillnad i undervisningen på grundskolan till deras undervisning på gymnasiet? Vi valde att genomföra fokusgruppsintervjuer med två elevgrupper vid en skola. Vi arbetade kvalitativt med det insamlade materialet och analyserade detta med hjälp av kodning. De valda teoretiska perspektiven använde vi vid både utformandet av intervjufrågor, analyskoder, tolkning- och analysverktyg. Båda grupperna hade en liknande syn på historia och historieämnet även om det fanns klara skillnader i vad de ansåg vara centralt. Stoffkunskap värderades lågt medan verktyg som historiebruk, perspektiv och källkritik värderades högt. De båda grupperna visade tydligt på en grundförståelse för vad historieämnet innebär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Thorsell, Lars. „Historia – vad tycker eleverna? : Undersökning av elevers syn på och tankar kring historieämnet på ett yrkesförberedande program“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7239.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Niklewski, Madeleine. „Kan man erfara historia? : Elevers syn på museet som lärandemiljö - om historieundervisning och historiemedvetande“. Thesis, Linnaeus University, School of Cultural Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6569.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This essay is a case study based on two sources of empirical data, qualitative interviews and responses from a questionnaire, which examines upper secondary school students’ attitudes to history teaching in a museum context. The students’ answers are further analyzed in relation to the concept of historical consciousness. Thus, history teaching in the museum, from a student perspective, and the students’ capacity of expressing a historical consciousness in their answers, constitute the core of this essay. The motive for a case study like this, is the emphasis of historical consciousness in the course syllabus as well as the emphasis of cooperation between different educational institutions in the goverment’s goals of cultural politics. My study shows, that a majority of the students appreciate the museum as a learning context, they define it as an entertaining but also as an informative, involving and including milieu. The study further shows, that the students have difficulties expressing a historical consciousness, but also the complexity of the concept itself and the problems to identify and “measure” it. My conclusion is, that in order to stimulate an interest and understanding for the history subject – and perhaps even a historical consciousness – it is important that history as a school subject, is not confined within the four walls of a classroom, but is learnt and experienced through and within the center of our daily lifes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Welander, Julia. „Mångkulturalitet En studie om elevers syn på det mångkulturella perspektivet i historie- undervisningen på gymnasiet“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68570.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of the following essay is to study students with non-European backgrounds view of the multicultural perspective in history teaching at the upper secondary school in Sweden. To study this, student interviews have been made and the study has also answered how the students perceive the concept of multiculturalism and how they consider their teachers to take into account the students' ethnic backgrounds in the history teaching. The study results show that multiculturalism is a concept that can be defined in different ways, and that students believe that the history teaching has a European and Western perspective. Students want teachers to take more account of different ethnicities in teaching, and that history teaching not should be so generalizing as it is.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Waller, Jennie. „Historia är bäst på bio : Lärares syn på spelfilm som pedagogiskt redskap“. Thesis, Linköpings universitet, Enheten för historia, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-78238.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This essay investigates how teacher sees and uses mainstream movies as a teaching method. The main question approached is: How does teachers use feature films as a teaching method? Which movies are used and how does their working methods surrounding the movies look like? The purpose of the essay is to make the reader reflect over what influence mainstream media has over the historic knowledge of the students and how teachers use that for educational purposes. The business around historical film has grown over the years and is now a million dollar industry. The conclusion is that teachers mostly use feature films to provoke emotional reactions from the students. The teachers are aware of the insufficiencies in historical movies but sometimes use that for their advantage. The biggest concern is not the historical viewpoint movies tend to have, it’s the technical problems and how the movies tend to take a long time to process. The movies are long and they have to give student time to discuss and talk about the film after the movie ends. The essay is built on six teacher’s viewpoint on historical films and teaching and also theory’s about what influence these films has on student’s historical memory. It also investigates what the Swedish teaching plans says in the matter of using popular culture in an educational purpose.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Andersson, Jennifer. „Lokalhistoria och elevens historiemedvetande : En empirisk undersökning om elever och lärares syn på lokalhistoria“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24945.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie har tagit sin utgångspunkt i att undersöka hur elever och undervisande historielärare i årskurs sex upplever, erfar och förstår den lokala historien i historieundervisningen samt föra en diskussion angående huruvida elevernas historiemedvetande kan påverkas av en lokalhistorisk undervisning. Detta för att kunna jämföra elever och lärarnas syn och uppfattning av lokalhistorisk undervisning. Data till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats för att sedan ytterligare analyseras utifrån teorier som historia, lokalhistoria, historiebruk och historiemedvetande. Studiens resultat visar skillnader utifrån vad gäller elever och undervisande historielärares formulering av lokalhistoria i historieundervisningen. Skillnaden är att historielärarna talar om lokalhistoria som ett allmänt och näst intill vardagligt fenomen i historieundervisningen medan övervägande elever upplever att de aldrig ens hört talas om begreppet lokalhistoria. Studiens resultat visar likheter i eleverna och historielärares uppfattning om att lokalhistoria kan bidra till ökade kunskaper och förståelse för närområdet samt att det kan levandegöra historien för eleverna i historieundervisningen. Slutligen visar studiens resultat att elevernas historiemedvetande inte påverkas nämnvärt av en lokalhistorisk undervisning. Detta eftersom att lokalhistorien främst är inriktad på det förflutna samt att eleverna endast får ta del av lärarens egen historieskrivning utan att ges förutsättning att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till lärarens tolkning. Vilket resulterar i att tolkande och rekonstruerande aspekter av historien utelämnas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Odénius, Joakim. „Historiemedvetande i en femteklass“. Thesis, Malmö universitet, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43049.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Textens syfte är få en bild av mellanstadieelevers historiemedvetande och huruvida de känner att historieämnet är relevant och motiverande för dem att lära sig. Detta undersöks genom att besvara frågorna; Vad och hur berättar mellanstadieelever om historia, både från undervisning i skolan och andra kontaktytor? Uppfattar eleverna att historiekunskaper kan användas i resonemang om då, nu och sen? På vilket eller vilka sätt? Upplever eleverna att historieundervisningen är relevant och motiverande och hur kan undervisningen utformas för att uppnå detta? Det är ett utbrett problem att historieundervisningen i skolan inte förmedlar vikten av historisk kunskap. Eleverna ges inte de verktyg de behöver för att utveckla en förmåga att se hur historiska kunskaper kan och bör användas för att förstå världen idag samt att det vi gör idag är historia imorgon, vad som kallas ett historiemedvetande. Saknas detta riskerar ämnet att bli meningslöst och kunskapen ses som kuriosa. I texten resoneras det om hur historiemedvetande, känsla av relevans och motivation att lära hör ihop. För att bevara frågeställningarna och syftet har det gjorts en översikt av forskningsläget och en intervjustudiesom utgörs av gruppintervjuer med elever i en årskurs 5. Forskningen på området visar att den historia som barn möter utanför skolan gör ett större avtryck än den formella historieundervisningen de får i skolan. Historien i skolan gynnas av att inte enbart vara narrativ utan bör innehålla praktiska moment och verkliga historiska ting och källor. Intervjuerna analyseras ur ett hermeneutiskt perspektiv och jämförs med forskningsläget. Av intervjuernaframkommer det att historiemedvetande inte främjas i de deltagande elevernas undervisning,men det finns ändå en viss motivation att lära sig historia för vissa elever då de tycker att det är roligt. Elevernas redogörelser visar vikten av att arbeta annat än narrativt med historia och i bästa fall hade skolundervisningen kombinerats med historia som går att möta utanför skolan, så som museer eller elevernas släkthistoria.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Olsson, Andreas. „”Jag ser en långsam kvarn arbeta i ett oerhört långsamt tempo” : En komparativ studie om skolpersonalens syn på elevers psykiska hälsa över tid“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155849.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study has the purpose to examine how the staff in public elementary schools works with mental illness among their pupils. The personal included in this study are restricted to history teachers, principals and school counselors. I contacted 69 schools in total. These schools are located in Ornskoldsvik, Malmo and Gothenburg. I used qualitative interviews with the school staff to yield the necessary information for a result. A total number of seven schools gave me any response and only nine staff members ended up being interviewed. The outcome of my study shows that the interviewed staff thinks that their co-operative work to prevent mental illness works well but that the school psychiologists believes that they have too much responsibility when it comes to the matter in question. The schools also seem to focus more on the students mental illness now than they did a few years back. The interviewed staff believes that the usage of cellphones and other devices that supports social media is the leading cause of mental illness among their pupils. One of the history teachers believed that the history subject could cause mental harm on the students and another teacher claimed that she had not worked long enough to determine if history as a subject could cause any harm on her pupils.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Ullberg, Maria. „Litteraturanvändning i skolan: : En undersökning av lärares och elevers syn på svensk litteratur“. Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7869.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract This research is about how some swedish teachers in high school choose literature in schools. The purpose is to underline the reasons for how some teachers think about selection, canon, classic and contemporary literature. Two survey methods were used to find the answers, wich consisted of interviews and questionnaires. The letter methods was used to obtain informations about student´s views on literature. Previous research shows that there are different opinions in what kind of literature the pupils should read in school. The results of literature, questionnaires and interviews also showed that the underlying reasons for the choice of literature, varied among those interviewed further forward ofthe students also prefer to read books during lessons, and that they prefer reading books by popular contemporary writers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Nielsen, Oskar. „"Helst skulle jag vilja få eleven att bli den där 19-årige soldaten" : En studie om historielärares syn på spelfilm och dess förmåga att utveckla historisk empati“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67882.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study is to explore history teachers' views of feature films and their ability to develop historical empathy. Data were gathered through semi-structured interviews with three history teachers and audiovisual elicitation through the feature film Saving Private Ryan. Gathered data was then analyzed based on Keith C. Barton & Linda S. Levstiks dual definition of historical empathy, which contains both a cognitive and an emotional element. The results of the study indicate that feature films according to the interviewed teachers have the ability to develop both cognitive and emotional historical empathy. Film can be a beneficial tool to highlight the multiplicity of perspectives which has existed within and between different groups through history. Films also have the ability to awaken the students' feelings and empathy through their visual power. The results also show that the feelings can take too much space at the expense of other parts of the history teaching, as an understanding of the historical context. To avoid this, the teachers mean that the feature film should be seen as a complement to other teaching and that it can not stand for itself but must be displayed in a context of a clear purpose and goal.
Syftet med denna studie är att undersöka historielärares syn på spelfilm och dess förmåga att utveckla historisk empati. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre historielärare och audiovisuell elicitering via spelfilmen Saving Private Ryan. Insamlad data har sedan analyserats utifrån Keith C. Barton & Linda S. Levstiks tvådelade förståelse för historisk empati, vilket inbegriper både ett kognitivt och ett emotionellt element. Studiens resultat pekar på att spelfilm enligt de intervjuade lärarna har förmågan att utveckla både kognitiv och emotionell historisk empati. Film kan vara ett gynnsamt verktyg för att belysa den mångfald av perspektiv som funnits inom och mellan olika grupper genom historien. De rörliga bilderna har även via sin visuella kraft förmågan att väcka elevernas känslor och empati därigenom. Resultaten visar också att känslorna kan ta för stor plats på bekostnad av andra delar i historieundervisningen, som förståelse för den historiska kontexten. För att undvika detta menar lärarna att spelfilmen bör ses ett komplement till övrig undervisning och att den inte kan stå för sig själv utan måste visas i ett sammanhang med ett tydligt syfte och mål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Ahrenby, Hanna. „Elevers syn på bildkunskaper“. Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3761.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet. Syftet med denna studie är att belysa hur eleverna ser på ämnet bild, vad det upplever att de gör och vad de har för användning av dessa kunskaper. Denna studie har ett elevperspektiv, där utgångspunkten för analys är det elever berättar i ord och bild om bildämnet. Den diskurs och den diskursiva identitet som kunde synliggöras hos eleverna jämfördes sedan med den diskurs och diskursiva identitet som kunde synliggöras med analys av Lgr 11. Det är först när man vet var man står som det är möjlig att se hur man kan jobba vidare. Det som framkom i denna studie är att eleverna upplever bilden som ett hantverksämne och via bildskapande utvecklas kreativitet. Både Lgr 11 och eleverna anser att skapande utvecklar kreativitet och att detta är bra för individen. Det som skiljer dem åt är att i Lgr 11 beskrivs bildämnet som ett kommunikationsämne där analys och kunskap om bilder är lika viktig som skapande. Dessutom visar den att det digitala skapandet bör få minst lika stort utrymme som det hantverksmässiga. Eleverna anser att det är skolan som skapar ramarna för ämnet och begränsar det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Ekström, Camilla, und Linda Djureklint. „Elevers syn på mobbning“. Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4849.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsen behandlar hur elever, lärare och skolan kan åtgärda och förebygga mobbning. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken syn elever har på mobbning och hur de vill att lärare och skolan skall agera när det uppstår en mobbningssituation. Via ovanstående får vi djupare kunskap om hur vi i vår framtida yrkesroll kan arbeta förebyggande mot mobbning. För att nå detta resultat har vi fördjupat oss i olika forskares teorier om vad mobbning är, vilka orsakerna är till att det sker, samt förslag på åtgärder.

Metoden som användes för undersökningen var kvalitativ intervju med elever i årskurs 7-9. I resultatet framgår det att eleverna har en bild om vad mobbning är och att de önskar bättre hjälp och stöd från lärarna, genom bland annat diskussioner om mobbning tillsammans med dem. Elevernas önskan är att lärarna skall finnas ute på rasterna under skoldagen. På elevernas skolor finns “Kamratstödjarna” som finns till för elevernas trygghet inom skolans område.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Muqdisi, Anaam. „Elevers syn på läraren“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-302577.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Denna uppsats belyser vad eleverna anser vara en bra lärare respektive en mindre bra lärare. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ledarskap ses ur elevernas perspektiv. Dessutom vilka ledarstilar som eleverna dras till mest. Kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder har använts för att få fram resultaten. Enkäter har delats ut till 10 högstadieklasser i en högstadieskola i Västerås. Även 8 elever har intervjuats. Resultatet från enkäterna och intervjuerna har tolkats och analyserats med hjälp av tidigare forskning och teori. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som är snäll, bryr sig om sina elever, uppmuntrar, ger beröm och är social. Detta leder till att eleverna vill lära sig mer och detta leder i sin tur till bättre skolresultat. En mindre bra lärare är en lärare som inte bryr sig, är osocial, orättvis och arg. Nyckelord: Bra lärare, mindre bra lärare, elevernas syn, enkätundersökning, intervjuer

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Tuvgren, Landgren Jenny, und Sandra Ingvarsson. „Elevers syn på läsning“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31609.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är synliggöra utifrån elevernas eget perspektiv, vad som påverkar deras motivation till att läsa. Studien är begränsad till mellanåldern och fokuserar på elevernas egen bild av läsning och läsaktiviteter i skolan. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, att lärandet uppstår i ett socialt och kulturellt sammanhang, där språket och kommunikationen är centrala. Vidare presenteras och kategoriseras det aktuella forskningsläget om motivation och läsning. Vid insamling av empiri har kvalitativa intervjuer, av semistrukturerad karaktär, genomförts i två klasser från olika skolor. Resultatet visar fem tydliga faktorer som bidrar till elevernas motivation att läsa: Tyst läsning, högläsning, föräldrastöd, bibliotek och motivation. För var och en av dessa presenteras och analyseras de intervjuade elevernas perspektiv samt kopplas till tidigare forskning. Slutsatsen är att eleverna har en positiv syn på läsning men samtidigt en instrumentell inställning till läsning där de såg läsningen som ett verktyg och nytta för framtiden. Eleverna drivs av inre och yttre motivationsfaktorer men dessa behöver inte nödvändigtvis särskiljas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Falk, Susanne, und Dimosthenis Mpatsiaris. „Elevers syn på nivågruppering“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36036.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Ända sedan parallellskolsystemet ersattes av en gemensam grundskola har det funnitsett behov av differentiering, det vill säga att undervisning och material utformas för att möta elevers olikheter och tillgodose deras olika förutsättningar för lärande. En form av differentiering som är vida omdiskuterat i dagens skola är nivågruppering.Vi har gjort en komparativ enkätundersökning med syftet att fånga elevers inställningtill nivågruppering som studieform samt om deras uppfattning skiljer sig åt mellan deolika nivågrupperna. Vi har även undersökt om eleverna tror att deras kunskapsutveckling påverkas av nivågrupperingen samt om eleverna är intresserade av nivågruppering i andra ämnen än matematik. Undersökningen har gjorts på en skola i centrala Malmö där elever från årskurs 9 har deltagit i studien och där eleverna på skolan är nivågrupperade i matematik.Våra resultat och nivågruppering som begrepp har tolkats utifrån Vygotskijs teori omden närmsta utvecklingszonen och ur ett sociokulturellt perspektiv.Av resultaten framkommer det att mer än 85 procent av eleverna på skolan är positivatill nivågruppering utan några större skillnader mellan grupperna. De främsta orsakerna till att eleverna är positiva är att de delas in i mindre grupper, där de får mer individuell tid med läraren, samt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskapsnivå. Det framkom även att mer än 60 procent av eleverna inte ansåg att deraskunskapsutveckling skulle gynnas av en förändrad gruppindelning. Resultaten visardock överlag att nivågruppering inte är önskvärd i andra ämnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Abdulkader, Hanin, und Besime Qoku. „Elevers syn på lärare“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35890.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lärare och hur läraren kan påverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för åsikter om lärares egenskaper och om det spelar någon roll för en elev vilka lärare den har. För att ta reda på elevers åsikter har vi använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i årskurs 6. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av tidigare forskning inom området samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som har ett intresse för sitt ämne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid. Enligt eleverna har en mindre bra lärare varken intresse för sina elever eller sitt ämne. Hen behandlar sina elever orättvist och har tråkiga lektioner, då de ständigt baserar sig på individuella arbeten. Eleverna anser att lärarens beröm, uppmuntran och bemötande påverkar deras motivation och viljan till att kämpa och lära sig mer som i sin tur leder till bättre skolresultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Åhrman, Martin. „Elevers syn på hållbar utveckling“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8131.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Almgren, Peter. „Mobbning : Elevers syn på mobbning“. Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10341.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det här arbetet handlar om ett problem som angår alla, vuxna och barn, som befinner sig inom skolans värld, nämligen mobbning. I min uppsats har jag valt att studera mobbning mellan barn och hur skolpersonal lättare ska kunna upptäcka mobbning i skolan. I arbetets litteraturgenomgång definieras vad mobbning är och ges exempel på var och när mobbning är vanligast i skolan och olika åtgärder man som lärare kan vidta mot mobbning. Utifrån litteraturstudien har jag formulerat en enkätundersökning riktad till elever i år 8 och år 9 som jag utförde på en grundskola. Resultatet visar exempelvis att mobbningen och bråk förekommer i störst utsträckning på raster och i korridorerna. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning om mobbning som jag använt mig av.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Ekström, Maria. „Lärares syn på elevers matematiksvårigheter“. Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-829.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I mitt examensarbete har jag studerat ämnet matematiksvårigheter. Syftet med arbetet var att få ökad kunskap om matematiksvårigheter samt ta reda på hur läraren kan hjälpa elever med dessa svårigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som är relevant till mina frågor. Den empiriska studien är gjord i form av intervjuer. Jag har intervjuat lärare som arbetar med elever i år 1-6. Jag valde att skriva detta arbete då jag under en praktikperiod kom i kontakt med flera elever med matematiksvårigheter. Eftersom matematik är ett av mina huvudämnen kände jag att mer kunskap inom området behövdes. Genom ökad kunskap tror jag mig lättare kunna fånga upp elever med matematiksvårigheter samt veta vilka åtgärder som ska vidtas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Aldén, Elin, und Daniel Larsson. „Pedagogers syn på elevers utanförskap“. Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-601.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Persson, Kith. „Elevers syn på individuella utvecklingsplaner“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35094.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The followig paper is about students views of idividual development plans and how the individual student thinks that she or he can influence their own education.
Som ett hjälpmedel för den individuella elevens utveckling ska enligt skolförordningen individuella utvecklingsplaner upprättas för alla elever. Arbetet med detta är redan långt framskridit i vissa kommuner. Föreliggande undersökning handlar om elevers syn på individuella utvecklingsplaner. Arbetet kan ses som ett komplement till en tidigare undersökning i samma kommun om föräldrars och skolpersonals syn på utvecklingsplanen, och är baserat på en enkätundersökning och på observationer. Resultaten visar att eleverna har en ganska positiv syn på sina individuella utvecklingsplaner och att deras tankar och åsikter kring den sammanfaller förvånansvärt väl med resultatet av motsvarande föräldraundersökning. Undersökningen svarar på de frågor som ställts, men väcker också nya angående hur de individuella utvecklingsplanerna ska utformas och användas i framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Schön, Jessica. „Pedagogers syn på elevers läsförståelse“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27852.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på vad läsförståelse innebär enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers läsförståelse i skolan. Min avsikt har också varit att ta reda på hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förståelseprocess. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs tre till årskurs sju. Jag har valt att använda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet från samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie är att för de intervjuade pedagogerna så innebär elevers läsförståelse att eleven skall kunna läsa mellan raderna och det är viktigt att utveckla ett stort ordförråd. Det är främst genom samtalet och i diskussioner som pedagogerna utvecklar elevernas läsförståelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar läslusten när pedagogerna utmanar och möter den enskilde eleven utifrån dennes olika behov i sin förståelseprocess.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Seger, Lotta. „Elevers syn på ett preparandår“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27412.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka några elevers åsikter och reflektioner av Gymnasieutredningens förslag om ett preparandår, och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras resonemang. Om förslaget går igenom ska ett preparandår erbjudas på grundskolenivå till de elever som inte uppfyller kunskapsmålen för ett nationellt program på gymnasiet, men som har förutsättningar att nå målen under ett tionde år på grundskolan. Jag har i min studie redogjort för hur det individuella programmet är organiserat idag och hur Gymnasieutrednings reformer ser ut gällande det individuella programmet. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning genom två olika fokusgrupper med sju elever från årskurs nio, samt sju elever från det individuella programmet. Genom att ha tagit del av de intervjuades åsikter och reflektioner kan jag med min studie ge en förförståelse från dem som den politiska reformen gäller. Den teori som behandlas i studien är stigmatiseringsprocesser, med avvikelse och socialt erkännande i fokus. Den tidigare forskning som används i min studie är elevers självbild på det individuella programmet, samt en kritisk bild av hur vi inte lyckas att ta tillvara på alla elevers olikheter i skolan och balansgången mellan avvikelse eller extra stöd. Fokusgrupperna i min studie visar sig ha kollektiva föreställningar kring avvikelse och normalitet kring det individuella programmet, så ett preparandår är att föredra för att inte avvika ifrån det normala. De intervjuade från grundskolan har en sämre inställning till det individuella programmet, än vad de intervjuade på det individuella programmet har. Det framkommer också betydelsen av lärarnas förhållningssätt, samt ett trygghetsbehov från de intervjuade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Stålander, Maria, Anna Sörbom und Liselotte Karlsson. „Elevers syn på lärandet i fritidshemmet“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Fritidshem, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26913.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att ta reda på hur eleverna beskriver lärandet som sker i fritidshemmet och utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver eleverna att de lä sig under sin vistelse påfritidshemmet? Vad uppfattar eleverna ä viktigt att läa sig påfritidshemmet? Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på ett fritidshem med tio elever i årskurs två. I resultatet framställs tre olika teman om elevers syn på lärande; sociala samspelet, härmar och upprepar samt kreativitet. Dessa teman visar hur synen på lärandet uppfattas av respondenterna samt vad som är viktigt att lära sig på fritidshemmet. Studien visade bland annat på att eleverna såg mer av sitt lärande än vad vi hade förväntat. Resultatet diskuteras och jämförs med tidigare forskning och med nu gällande styrdokument för fritidshem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Wanstadius, Robert. „Elevers syn på den arbetsplatsförlagda utbildningen“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29459.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Under totalt 15 veckor på gymnasieskolans byggprogramutbildning ingår en arbetsplatsförlagd utbildning (APU) för eleverna. APU: n är förlagd på ett företag inom vald inriktning inom den kommande yrkesverksamheten och är handledd av yrkesföreträdare. Det är en viktig del i utbildningen att eleverna får praktisera vald yrkesutgång, fördjupa sina kunskaper inom det kommande yrket samt att skapa erfarenheter till det kommande yrkeslivet.Syftet med detta arbete är att undersöka hur eleverna på gymnasieskolans byggprogram upplever och ser på den sista APU-perioden i årskurs 3 gällande kunskap/lärande, handledning och utveckling. Hur fungerar vår APU i jämförelse med Skolinspektionens granskningsrapport Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken – en kvalitetsgranskning av gymnasieskolornas yrkesförberedande utbildningar (2011) Vad behöver vår gymnasieskola förbättra för att skapa en APU som gynnar elevernas kunskap/lärande och utveckling? Resultatet av undersökningen kommer att användas till att utveckla en handledarutbildning som utgår från elevernas erfarenheter och upplevelser. Det material som undersökningens resultat baseras på är dels en enkätundersökning med frågor om handledarskapets olika roller och elevens lärande samt en semistrukturerad gruppintervju med tre elever som hade samma fokus som enkäten.Resultatet visade att elevernas upplevelser av APU: n var överlag goda i relation till kunskap, lärande och handledarskap. Eleverna tyckte däremot att samspelet mellan handledaren och gymnasieläraren inte fungerade tillfredställande när det gällde bedömning, uppföljning och utvärdering av APU: n.Som slutsats anser jag att nyckeln till en fungerande APU är gymnasielärarens engagemang och uppföljning av eleven på arbetsplatsen i nära samarbete med handledaren via ett tydligt bedömningsmaterial. Detta krävs både för att skapa förståelse hos handledarna kring syftet med APU: n och den skolförlagda utbildningen samt vad som egentligen skall bedömas (elevens kunskap/lärande baserat på APU: n och den skolförlagda utbildningens innehåll). En tydligare struktur för hur denna kommunikation ska underlättas anser jag bör ske via en handledarutbildning där man gemensamt hittar verktyg som är anpassade till båda verksamheterna.Nyckelord: Arbetsplatsförlagd utbildning, handledarskap, lärande, bedömning

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Hammarlund, Jonas. „Lärare och elevers syn på betygssättning“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31907.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Svenska skolan har haft flera olika betygssystem. Hösten 1994 infördes dagens målrelaterade betygssystem där lärarna ska betygssätta varje elev i förhållande till betygskriterier. De första som fick slutbetyg enligt det nya betygssystemet lämnade grundskolan 1998.Syftet med arbete är att undersöka och ta reda på hur elever och lärare uppfattar dagens betygssystem samt ta reda på vilka kriterier elever och lärare anser ligger till grund för betygssättningen. Arbetet bygger på intervjuer samt enkäter med elever och behöriga lärare, verksamma vid en grundskola i södra Sverige våren 2006. Resultaten av arbetet visar att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet fungerar otillfredsställande. Lärare tycks inte ha erbjudits tillräckliga möjligheter att skapa sig en förståelse av de antaganden och de principerna mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet vilar på.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Gripsten, Helena, und Maria Norrman. „Tre lärares syn på elevers tänkande“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30921.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad tre verksamma lärare har för syn på elevers tänkande, samt vad de har för förhållningssätt till sina elevers tänkande. Ett intresse har också funnits för hur lärarna resonerar kring tänkande och språk. Vårt empiriska material har vi samlat in genom tre kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare. Resultatet visar att alla de tre lärarna tycker att det är viktigt att arbeta med att utveckla elevers tänkande. Hos alla tre blir också en relation mellan tänkande och språk synlig någon gång under de tre intervjuerna. Språket som redskap för tänkande uttalas av alla, men på olika sätt. Kommunikation finns med i allas sätt att beskriva vad som görs för att uppmärksamma elevers tänkande, och är överhuvudtaget centralt och återkommande i alla delar av de tre intervjuerna. Sammanfattningsvis blir relationen mellan tänkande, språk och kommunikation synlig i alla de tre lärarnas intervjuer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Magnell, Jenny. „Elevers syn på kroppsideal : Kroppsliga bilder på Instagram“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-48166.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Ivarsson, Maria, und Rebecka Larsson. „En studie om elevers syn på specialundervisning“. Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4227.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund Forskning och litteratur lyfter fram att specialundervisningen är problematisk för så väl elever som lärare. Det framkommer att elever kan må dåligt, känna sig utanför, få dålig självkänsla och missa kunskaper som eleverna borde få med sig. Syfte Syftet med studien är att kartlägga och analysera hur elever upplever särskild undervisning och/eller specialundervisning. Med särskild undervisning/specialundervisning menar vi att elever som är i svårigheter får lämna ordinarie undervisning för att få stöd av annan pedagog och i annan lokal. - Hur ser elever på sina kunskaper? - Hur resonerar elever om specialundervisning? Metod I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi hade ett frågeformulär inför intervjuerna med några huvudfrågor och teman, där vi hade möjlighet att ställa de följdfrågor som situationen inbjöd till utan att ha en given ordning på frågorna i förväg. Vi intervjuade 14 elever i en klass. Intervjuerna analyserades utifrån temana; elevers syn på sina kunskaper och syn på specialundervisning. Resultat Resultatet visar att eleverna i klassen anser att elever som "går iväg utanför" klassrummet kan få den bästa hjälpen om de går till annan lokal, de menar att segregering är att föredra. I klassrummet anser eleverna att det hade blivit för mycket prat mellan eleverna, stökigt, att koncentrationen försvinner och det blir svårare att lära sig. Eleverna vill själva inte "gå iväg" för att de trivs i klassrummet och känner att de inte behöver den hjälpen som ges på specialundervisning. Eleverna som går iväg känner att de trivs i grupprum, men känner att det kan vara "jobbigt" att "gå iväg" vid vissa tillfällen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Johansson, Emil. „Elevers och lärares syn på gruppbaserat arbete“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-11234.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete. Genom intervjuer med sex elever och tre lärare på en gymnasieskola, belyses skillnader och likheter mellan elevers och lärares syn på arbetsformen. Även frågan om när, var och hur arbetsformen används belyses i undersökningen. Samsynen är väldigt stor mellan dessa grupper. Både lärare och elever är positiva till arbetsformen, men även dess negativa sidor belyses. Lärare kan med fördel använda dessa resultat när de skall planera och genomföra grupparbeten för att undvika de fallgropar som finns. Min förhoppning är att detta kommer att ske då detta kan underlätta planeringen av undervisningen. Historiskt har arbetsformen använts i den svenska skolan i snart femtio år. De resultat som den här undersökningen redovisar tyder på att arbetsformen i olika former, är här för att stanna även i framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Josefsson, Caroline, und Emelie Rautio. „Elevers syn på elevinflytande : Elevinflytande i skolvardagen“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31721.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna undersökning är att ta reda på elevers åsikter, tankar, upplevelser och visioner om elevinflytande samt att låta elever komma till tals. Speciellt eftersom den mesta forskningen gällande barn och unga avser de vuxnas syn på denna grupp. Problemformuleringarna i denna studie är “Elevers upplevelser av reellt elevinflytande” och “Elevers visioner om elevinflytande”. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer i årskurs 4-6 samlades studiens data in. Sammanlagt 40 elever deltog i intervjuerna. Resultatet visar att det finns olika delar av skolvardagen som eleverna har inflytande över. Dessa delar berör lektionsinnehåll, samarbete och skolgemensamma situationer. Även elevernas önskan och visioner om inflytande kom fram i intervjuerna i form av att få ha inflytande över ingångar till lärande, planering, hjälpmedel, schemat och arbetsmiljö.Slutsatser som framkommit är att eleverna har inflytande över det mesta innehållet i sin skoldag, exempelvis delar av lektionsinnehåll. De tycker även att det är viktigt att få vara med och påverka eftersom de blir mer motiverade när de är införstådda i arbetsuppgifterna de förväntas utföra.De aspekter av skolan som eleverna vill ha inflytande över är sådant de idag inte har inflytande över, exempelvis schema och redovisningsform. Samt att de vill ha ännu mer inflytande över det de redan får påverka.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Hanna, Kinora. „Elevers syn på klimatfrågan : Klimatundervsiningen i skolan“. Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3350.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study is to find out in which way the education about climate in school is taught and how the students experience the world situation today. There are various theories about the greenhouse effect and its origin and these theories should be addressed to ensure that students get a broader understanding of how climate change occurs. This includes the natural phenomena and also the human impact on climate change. Students in school are a source of concern that only human are the cause of global warming, and know little or almost nothing about the natural phenomena of global warming. I will mention what has emphasized in the national steering documents in the case of environmental education at school.

I have used a qualitative method, where interviews and document analysis were used as techniques. The interviews took place with five students in ninth grade and with three science teachers in the same school.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Lundberg, Simon. „Elevers syn på laborationernas lärandesyfte i gymnasiefysik“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175532.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I ämnesplanen för gymnasiet står det att det ska finnas experimentellt arbete i fysikundervisningen. Frågan är vad de bidrar till. Fysiklaborationer har många lärandesyften men för att lärare ska få elever att ta del av alla dessa är det viktigt att de är medvetna om vad eleverna anser är syftet med laborationer i fysikundervisningen. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaperna om gymnasieelevers upplevelser av laborativt arbete och deras uppfattning av laborationers syfte i fysikundervisningen. Detta har utförts genom att gymnasieelever som läser fysik har svarat på en enkätundersökning. Analysmetoden av datamaterialet har varit statistisk analysmetod. Resultatet visar att elever anser att laborationer mest bidrar till förmågan att använda laborativ utrustning och förmågan att samarbeta. Det är ingen skillnad mellan elever med olika könsidentiteter, dock finns en viss skillnad mellan elever som går på natur- respektive teknikprogrammet. Resultatet visar även att gymnasieelever upplever fysiklaborationer lite mer roliga än inte roliga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Adén, Evelina. „Asylsökande elevers syn på utbildning och framtid“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33431.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Asylsökande ungdomar lever i ständig oro och väntan på besked från Migrationsverket. De vet inte om, eller hur länge de får stanna i Sverige. Trots detta går de i skolan och förväntas att göra ett gymnasieval inför en framtid i Sverige som de inte vet om de får. Detta blir en utmaning för både eleverna och de studie- och yrkesvägledare som ska möta dessa elever. Jag har valt att studera elevernas upplevelse av denna situation.Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur elever som är asylsökande upplever sin skolsituation och resonerar kring sitt gymnasieval. Jag har utgått från följande frågor: Vilken inverkan har asylprocessen på elevernas skolsituation? Hur påverkar asylprocessen elevernas val till gymnasiet?För att ta reda på detta valde jag en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med elever på språkintroduktionsprogrammet. Utifrån Giddens, Hodkinson och Sparkes samt Bourdieu har jag analyserat det empiriska materialet, men tidigare forskning har även bidragit till resultatdiskussionen.Resultatet visar att asylprocessen påverkar vad eleverna gör för val både när det kommer till att prioritera ämnen i skolan men även hur de förhandlar med sig själva vid gymnasievalet. Språkintroduktion är en viktig plats för eleverna där de känner trygghet och tillhörighet. Asylprocessen har påverkan på elevernas gymnasieval då de känner sig begränsade och får kompromissa med sig själva vid val av utbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Strängbäck, Lisbeth. „Individuella programmet- elevers syn på sin studievägledning“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31458.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur elever på individuella programmet ser på studievägledaren och den studievägledningen de får på skolan. Jag har även valt att undersöka hur studievägledarna arbetar med eleverna och se om det krävs specifika kunskaper från dem när de arbetar på individuella programmet. Att ge sig ut och hitta svaren på de frågor man har, som i mitt fall handlat om elevers syn på studievägledaren på individuella programmet, har för mig varit mycket roligt och intressant. Intervjuerna med studievägledaren och eleverna fick mig att förstå att det finns mycket att skriva om när det gäller elever på individuella programmet. För att få svar på mitt syfte valde jag att använda mig av en kvalitativ metod. Jag gjorde en intervju med en studievägledare på individuella programmet och jag ville även ge eleverna chansen att träda fram genom att även intervjua dem. Genom en kvalitativ undersökning kunde jag med intervjuer med eleverna få ut ett mer utförligare svar på mina frågor, eftersom jag kunde forma frågorna under intervjuerna beroende på hur eleverna var vid intervjutillfället. Några av eleverna var tysta och hade svårt att formulera sig och jag kunde då hjälpa dem genom att använda mig av öppna frågor. Jag kunde även med min metod få tillfälle att förklara vissa frågor som de inte förstod, som exempelvis visste några av dem först inte vad studievägledning stod för. Jag valde att använda mig av elever som går på individuella programmet och som har gått där under minst ett år. Jag ville ha elever som inte var behöriga till gymnasiet för att se hur de ser på studievägledningen på programmet. Med hjälp av studievägledare på individuella programmet fick jag fram sex elever att arbeta med. Under två dagar hade jag mina intervjutillfällen med eleverna som tog ca 20 minuter. Intervjuerna hade jag på skolan där eleverna befann sig. Jag hade även min intervju med studievägledaren på skolan. Resultatet visar att de elever jag intervjuat är mycket nöjda med studievägledaren och den studievägledning de får på individuella programmet. De känner att studievägledaren alltid finns tillgänglig för dem och visar intresse för dem och det de undrar över. Några av eleverna har haft det problematiskt redan på grundskolan, och för vissa av eleverna räckte inte betygen till som de hade med sig från grundskolan till att kunna söka till ett nationellt gymnasium.Utifrån resultatet tolkar jag det som att det är viktigt för eleverna att man som studievägledare lyssnar och intresserar sig för dem. Man ska finnas tillgänglig och försöka kunna svara på de frågor de har. De tycker att studievägledningen har hjälpt dem med att hitta bra skolor de vill kunna söka in till, om det varit strul på praktikplatserna har de fått hjälp med det och de har även fått hjälp att få ett bra individuellt schema anpassat för dem. För studievägledaren på individuella programmet handlar det om att hitta en väg som fungerar för den enskilde eleven. Eleverna här har inte ett smörgåsbord att välja på utan det handlar om att hitta en bra lösning för varje elev. De har mycket samtal med eleverna, men samtalen skiljer sig mot vanliga samtal på andra program. Samtalen handlar mer om vad som är realistiskt för eleverna och hittar de en väg som kan fungera så arbetar de vidare med den. Studievägledaren arbetar nära eleverna och får på så sätt en nära relation med dem. De vet vad som fungerar och inte fungerar för dem.Studievägledare på individuella programmet måste ha ett intresse för och vilja arbeta med elever som oftast haft det jobbigt. Många av de här eleverna har bekymmer och mår dåligt. Det krävs stor inlevelseförmåga och att man är flexibel till att kunna omvärdera och ändra om för eleven.
Det här arbetet visar en undersökning av hur elever på individuella programmet upplever sin studievägledning och sina studievägledare på skolan. I den diskuteras också hur studievägledaren ser på studievägledningen för de här eleverna samt om det krävs några specifika krav på studievägledare som arbetar på individuella programmet. Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med sex elever och en studievägledare på individuella programmet i Trollhättan. Arbetet är indelat i en teoretisk del där jag skriver allmänt om individuella programmet, en presentation av teorierna jag valt samt en empirisk del. I den empiriska delen redovisar jag resultatet av intervjuerna med eleverna och studievägledaren. Jag gör även en presentation i början av arbetet av vilken metod jag använt mig av samt hur mitt urval och genomförande gått till. Utifrån mitt resultat tolkar jag det som att de elever jag samtalat med är mycket nöjda över den studievägledning de får på skolan. Det framkommer i resultatet att eleverna känner sig nöjda med tillgängligheten och det intresse som studievägledaren visar. Eleverna anser det som viktigt att studievägledaren lyssnar på dem och intresserar sig för deras frågor och tankar. På den anställda studievägledaren på programmet ställs det krav på flexibilitet, att det finns ett intresse för eleverna och förståelse för deras problematik. Det finns de elever som kommer från hem där det helt saknas traditionella familjemönster och de lever i sociala situationer som inte är alltför lätta. Tillsammans med eleverna arbetar studievägledaren för att försöka att hitta en fungerande väg för den enskilda eleven.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Moshiri, Souri. „Elevers syn på betygsättningi ämnet bild i årskurs 9. : En studie om elevers syn på rättvisa betyg och likvärdigbedömning“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-172704.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Carlsson, Sofia. „Elevers matematiska mindset : - En undersökning om elevers syn på matematiskt lärande“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-69697.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vilket matematisk mindset skolelever har och hur de ser på matematiskt lärande har en betydande roll för vad de lär sig och presterar i matematiken. En elevs matematiska mindset behöver dock inte var helt statiskt eller helt dynamiskt utan kan inneha en viss variation. För att möjliggöra att lärare i framtiden kan arbeta för att eleverna ska utveckla ett helt dynamiskt mindset och på så sätt främja deras lärande syftar den aktuella studien till att bidra med ökad kunskap om olika aspekter av elevers mindset i ämnet matematik genom att undersöka på vilket sätt elevers matematiska mindset kan variera. Undersökningen har skett genom en kvantitativ enkätstudie där totalt 137 mellanstadieelever från åtta skolklasser har medverkat. Studiens resultat visar att elevers matematiska mindset kan variera både mellan och inom de tre komponenterna medfödd förmåga, ansträngning och misstag vilka tillsammans utgör ett matematiskt mindset. Framförallt visar variationen på att eleverna har ett högre dynamiskt mindset gällande komponenterna ansträngning och misstag jämfört med komponenten medfödd förmåga. I diskussionsavsnittet diskuteras bland annat att arbetet med sociomatematiska normer i klassrummen kan vara en påverkansfaktor till vilket matematiskt mindset eleverna har till de olika komponenterna.
The mathematical mindset of pupils affects the way they view mathematical learning which in turn affects their own learning and achievements. However, a pupil’s mathematical mindset is not necessarily fixed but can hold a certain variation. To enable teachers to help their pupils develop a growth mindset and, in that way, promote pupils’ learning, the present study aims to contribute with increased knowledge of various aspects of pupils' mathematical mindset by investigating in what way pupils' mindset can vary. For the survey, a quantitative survey has been used, in which a total of 137 pupils from one elementary school have participated. The result of the study indicates that pupils’ mathematical mindset can vary both between and within the tree components innate ability, effort and mistakes, which together constitutes a mathematical mindset. The variation shows that the pupils possess a more complete growth mindset in relation to the components effort and mistakes compared to the component innate ability. The discussion section discusses, among other things, that the work with sociomathematic norms in classrooms might be an influence on which mathematical mindset the pupils possess to the different components.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Ravnås, Elin. „Elevers syn på teknikundervisningen : En undersökning av elevers intresse för teknik“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23623.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Tidigare studier har visat att elevers intresse för teknikundervisningen är låg och därför är det av vikt att forskning bedrivs för att få kunskap om hur skolan kan verka för att väcka intresset för teknik. Syftet med denna studie är att undersöka vad elever är intresserade av att lära sig om på tekniklektionerna, hur de upplever teknikundervisningen och vilken nytta de anser sig ha av teknikkunskapen. Undersökningen genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod. I undersökningen ingick elever från årskurs 3 och årskurs 5. Totalt besvarade 38 elever en enkät och 5 elevgrupper deltog i fördjupande fokussamtal. I resultatet framkom att majoriteten av eleverna hade en positiv inställning till teknikundervisningen. De visar ett intresse för att lära hur modern teknik, exempelvis datorer, fungerar och anser att det är kunskap som de behöver i vardagslivet. Resultatet visar dock tendenser till att eleverna i årskurs 5 var något mer negativt inställda till teknikundervisningen än eleverna i årskurs 3. Slutsatsen är att eleverna anser att de har nytta av teknikkunskaper för att det finns teknik överallt och de behöver kunna använda denna för att klara sig i samhället. Eleverna har dock svårt att koppla den teknik de möter i skolan till teknik de använder i vardagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Rosén, Malin. „Skogsträdgården : Elevers syn på dess innehåll och användning“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27194.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vad elever i årskurs 2 har för syn på en skogsträdgårds innehåll och dess användningsområden. Vad anser de alltså är viktigt att ha med i en skogsträdgård och vad uppskattar de mest med sin vistelse i den miljön. Forskningsfrågorna är: Vad ska en skogsträdgård innehålla enligt eleverna och vad vill eleverna använda en skogsträdgård till? För att få svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med elva elever i årskurs 2 och de kompletterades med fotografier tagna av eleverna. Fyra teman har identifierats i det empiriska materialet: estetiska upplevelser, trädgårdsarbete, förtäring samt trivsel och umgänge. Resultatet visade att eleverna vill att en skogsträdgård ska innehålla vackra växter och möjlighet till att bygga, gräva, plantera och vattna samt ha någonstans att sitta för att umgås och äta. De uppskattar även att skogsträdgården innehåller ätliga växter och att de kan användas på olika sätt. De uttryckte att de trivdes bra i skogsträdgården och önskade få komma oftare. Studiens slutsats är att en skogsträdgård, med dess innehåll och användningsområden, beskrivs av eleverna som en miljö där emotionella, fysiska, kognitiva och sociala behov blir tillgodosedda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Skogström, Helena. „Lärares syn på elevers skolsvårigheter och specialpedagogisk verksamhet“. Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-103782.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet var att undersöka och jämföra grundskollärares syn på elevers lärande, elevers skolsvårigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende på åtgärder och specialpedagogers uppgifter i två skolor där man organiserat den specialpedagogiska verksamheten på olika sätt. Metoden som användes var kvantitativ där 31 grundskollärare besvarade en enkät. Resultatet visade att lärarna ansåg att olika faktorer är viktiga för elevers lärande, men att faktorer som rör lärare och undervisning kom i främsta rummet. Brister i dessa gällde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvårigheter. Då var det istället svårigheter/brister hos eleven som främst sågs orsaka skolsvårigheter. Resultatet pekade på att lärarna ansåg att olika former av åtgärder och specialpedagogiska uppgifter var viktiga. Lärarnas syn på specialpedagogisk verksamhet var relaterad till deras erfarenheter vid de båda skolorna. Att inta och stärka det specialpedagogiska fältet är därför betydelsefullt för att skapa förutsättningar för alla elevers lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Cukalevska, Jasmina, und Linn Cimen. „Lärare och elevers syn på religionskunskap utifrån klassrumsundervisning“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43947.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta examensarbete är gjort utifrån syftet att undersöka lärares och elevers syn på religionskunskap utifrån klassrumsundervisning. För att få svar på våra frågeställningar utifrån syftet ställer vi frågor i enkäter om religionsundervisningen till både elever och lärare. Det finns en del forskning om antingen lärare eller elevers syn på ämnet, men sällan har man jämfört dessa. Att jämföra dessa två perspektiv anser vi vara en viktig del i arbetet och det blev snabbt vår utgångspunkt. I dagens mångkulturella klassrum är religionskunskap viktigt och att det länge betraktats som ett relativt förbisett ämne i skolan, som dock är på väg att åter stärkas kan man tydligt se i senare tids forskning

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Pålbrink, Jakob. „Elevers syn på utvalda kristna minoriteter i Sverige“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32569.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Arbetets syfte är att försöka skapa insikt i hur det kan se ut i svenska skolor vad det gäller religiösa attityder avgränsat till utvalda kristna minoriteter i Sverige samt att bidra till en förståelse för hur olika grupper kan påverka varandra och hur fördomar fungerar. Detta görs genom en pilotstudie i form av en enkätundersökning bland förstaårselever på gymnasiet angående deras uppfattningar av utvalda svenska kristna minoriteter. Resultatet analyseras genom de gruppsykologiska teorierna ”Social Identity Theory” (SIT), ”Self Categorization Theory” (SCT) och ”Common Ingroup Identity Model” (CIIM) samt i förhållande till forskning om religiösa trender i Sverige. Det enkätsvaren presenterar är en allmän neutralitet mot de utvalda rörelserna med undantag för Jehovas vittnen som istället ses primärt negativt. I diskussionen sätts de gruppsykologiska teorierna, undersökningens resultat och den nuvarande läroplanen för grundskolan i gemensam kontext.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Henriksson, Sofia, und Ida Nord. „Lärare och elevers syn på en god läsmiljö som främjar elevers läslust“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40177.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Wrangö, Johan. „Motivation på gymnasiet : Lärare och elevers syn på motivation för studier“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12710.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta examensarbete ämnar ta reda på hur gymnasielärare ser på sitt arbete för att motivera elever och hur deras arbete relaterar till de teorier som behandlas i bakgrunden. Arbetet kommer även granska vad elever anser om lärarnas och skolans arbete med motivation och om det är i linje med vad de intervjuade lärarna tror. I bakgrunden presenteras främst mekanisk och kognitiva synsätt på motivation. Dessutom innehåller bakgrunden forskning om skolans struktur, socioekonomiska aspekter på motivation för studier och genusteorier. Resultatet visar att lärarna inte hade något direkt svar på vad motivation är, men att de arbetar med det omedvetet. Vissa försökte öka motivationen hos eleverna genom att ta vara på deras intressen. Eleverna anser att framtiden är en stor yttre motivationsfaktor. I diskussionen framgår det att lärarna inte är helt insatta i motivationsteorier, men det finns kopplingar till forskning. De hade även idéer på hur man kan öka motivationen hos elever. Eleverna och lärarna hade inte direkt några konkreta förslag på vad skolan kunde förbättra. Eleverna och lärarna utgick från olika perspektiv, men inte helt skilda åsikter om motivation för studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Persson, Ingela, und Hanna Thene. „Högstadieelevers syn på lärares ansträngning och dess påverkan på elevers motivation“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31391.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Syftet med arbetet är att belysa högstadieelevernas uppfattningar om vilken betydelse pedagogers ansträngningar har för att eleverna ska lyckas i skolan, samt hur dessa påverkar elevernas motivation. Studien vill i nästa steg belysa elevhälsans syn på elevernas uppfattningar och vilken betydelse de kan ha i skolans lärmiljö. Frågeställningar:1. Hur beskriver elever betydelsen av lärares ansträngning för att de ska lyckas med skolarbetet?2. Hur upplever elever att lärares ansträngning påverkar elevers motivation?3. Hur kan elevernas uppfattningar tas tillvara av elevhälsan och bli ett stöd i arbetet för elevernas lärande och utveckling? Maslows behovsteori, self determination theory och teori kring begreppet self-efficacy används för att förstå faktorer som påverkar människans motivation och vilka grundläggande fysiologiska och psykologiska behov som måste vara uppfyllda för att människan skall vara aktiv och känna engagemang. Studien inspireras av fenomenologin. Resultaten presenteras i första hand beskrivande och i liten grad görs tolkningar. Beskrivningarna utgår ifrån olika aktörers bild av ansträngning och motivation kopplat till skolarbete och lärmiljö. Halvstrukturerade fokusgrupper med elever i kombination med enskilda intervjuer med elevhälsans professioner genomfördes. Samtliga intervjuer spelades in och bearbetades för att finna teman som var relevanta för frågeställningarna. Studien visar att lärarens intresse för en personlig relation och för elevens kunskapsutveckling är ansträngningar som påverkar elevernas motivation för skolarbetet. Vidare har lärarnas intresse och engagemang i sitt arbete och ämne, samt i att skapa varierade lektioner betydelse för elevernas motivation och hur de uppfattar lärarens ansträngning. Både tidigare forskning och empiri lyfter fram vikten av att arbeta med lärares motivation då den i nästa steg påverkar elevers motivation. Elever uttrycker att de vill vara med i skolutvecklingsfrågor. Under arbetets gång har det framkommit att fokusgruppsintervjuer är en lämplig metod för att samla in alla elevers röster och inte bara de som träffar professioner inom elevhälsan. Studiens specialpedagogiska implikationer är att studien har gett ökad kunskap kring vikten av att lyfta fram pedagogers ansträngning och motivation som påverkansfaktorer för elevers engagemang och motivation i skolarbetet. Specialpedagogens kunskaper kring motivationsfaktorer blir betydelsefullt i mötet med elever och att ge tid för att skapa relationer, trygghet och struktur. Ur ett skolutvecklingsperspektiv kan specialpedagogen arbeta för att göra alla elevers röster hörda och arbeta främjande och förebyggande utifrån friskfaktorer för att utveckla pedagogers och elevers lärmiljö. Nyckelordansträngning, elevhälsa, engagemang, motivation, skolutveckling

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Hadzihasanovic, Sanjin, und Melisa Talic. „Elevers syn på utvecklingssamtal : en jämförelse mellan två skolor“. Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1841.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka likheter och skillnader som finns samt hur elever på två olika skolor i en medelstor svensk kommun upplever ett utvecklingssamtal. Anledning till detta är att vi vill veta hur vi ska förhålla oss när vi sedan ska ut till skolorna och möta eleverna.

Den metodik vi har använt oss av är kvalitativ enkät och intervju. Denna metod valdes för den gav oss möjligheten att fråga två klasser om deras erfarenhet och upplevelse av utvecklingssamtal. Samtidigt som intervjuerna gav oss en möjlighet att gå in på djupet vad eleverna tycker.

Resultatet visade på likheter och skillnader samt hur eleverna upplever utvecklingssamtal. De likheter som har framkommit av resultaten är vad som tas upp under samtalet samt vem samtalet är till för. De skillnader som har framkommit är ledandet och förberedelsen av samtalet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Arup, Mats. „Medräknat : En kvalitativ studie om elevers syn på matematik“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80275.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Isidorsson, Josefin. „Elevstyre eller lärardiktatur? : Elevers och läroplanens syn på demokratibegreppet“. Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2009.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta arbete syftar till att ta reda på hur en 5:e klass uppfattar begreppet demokrati och hur den uppfattningen ändras under ett års tid. Förutom detta diskuteras hur läroplaner och kursplaner från 1969 och framåt tar upp begreppet demokrati.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Lövstedt, Andersson Ewa. „S O S : Elevers syn på sex- och samlevnadsundervisning“. Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-832.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Målet med detta arbetet har varit att om möjligt få reda på hur elever uppfattar sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. För att få svar på mina frågor har jag gjort en enkätundersökning, djupintervjuer i årskurserna 7 och 9 samt läst tidigare undersökningar om ämnet.

Jag har genom mitt arbete kommit fram till att undervisning i detta ämne ställer höga krav på den som undervisar och lärarutbildningen måste förbättras inom detta område. Eleverna tycker många gånger att undervisningen är tråkig, de vill ha mer förberedelse inför lektioner och framförallt få mer tid till att diskutera och fundera. Flickor och pojkar har olika åsikter om undervisningen och det kan bero på att flickorna ofta hunnit längre i sin utveckling än pojkarna. I årskurs 7 vill pojkarna till större del än flickorna ha undervisningen i pojk- resp. flickgrupper, detta ändrar sig något i årskurs 9.

En sex- och samlevnadsundervisning som belyser såväl känslomässiga som sociala aspekter har blivit viktigare och det finns ett stöd för detta i den av riksdag och regering angivna värdegrund som skolan vilar på. Undervisningen bör anpassasefter elevernas mognadsnivå och det är önskvärt att lärarna planerar undervisningen i ett 0 - 12, eller åtminstone i ett 1 - 9 perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Pentikäinen, Susanne, und Ursula Hellebro. „Klassrummet - lärare och elevers syn på det ideala klassrummet“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31686.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsen bygger på en både kvantitativ och kvalitativ analys av elever och pedagogers teckningar, dels av deras nuvarande klassrum och av deras önskade idealklassrum. I den empiriska undersökningen deltog elever i år 3 och 4 samt pedagoger verksamma i de tidiga åren. Syftet är att beskriva elever och lärares syn på sin klassrumsmiljö.Uppsatsen har som mål att besvara följande syftesfrågor:Hur vill elever/pedagoger att ett klassrum ska se ut?Hur upplever elever/pedagoger sin nuvarande klassrumsmiljö?Finns det skillnader mellan den faktiska och den önskade klassrumsmiljön?Finns det skillnader mellan hur lärare och elever ser på klassrumsmiljön? Finns det teoretiska idéer eller forskningsresultat som styrker pedagogernas och elevernas tankar?Den fysiska miljön diskuteras sällan när det gäller pedagogisk undervisning. Befintlig forskning kring samspelet mellan lärande och fysisk miljö är mycket sparsam, detta trots att de flesta är överens om att den fysiska miljön har betydelse för inlärningen.Våra teoretiska utgångspunkter har varit teorier om barns utveckling och forskning kring den fysiska miljöns betydelse för lärandeprocesser. Vår slutsats är att den fysiska miljön inte har utvecklats i samma takt som den pedagogik som ligger till grund för undervisningen som bedrivs i våra klassrum idag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Elevers syn på historia“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an