Dissertationen: „Elever och effekter“

1

Öst, Lisa, und Carola Lehto. „Ljudmiljöer i svenska skolor och dess problematiska effekter för lärare och elever : En litteraturstudie“. Thesis, Örebro University, Academy of Health Science, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2190.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i våra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivåer förekommer. Syftet var också att besvara frågan om ljudmiljön kan ge negativa effekter på elever och lärares hälsa samt på elevernas kognitiva och perceptuella förmågor. Resultaten baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade på att ljudnivåerna i de svenska skolorna nästan aldrig översteg den lagstadgade gränsnivån 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivåer. Ljud inne i

klassrummet som egenljud, skrapljud från bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkällorna. Elever som vistades i klassrum med mycket

lågfrekvent buller skattade dock inte störningseffekten högre än andra elever. Buller kunde påvisas orsaka stressymptom hos lärare som huvudvärk, trötthet och ökad daglig variation av kortisolutsöndring. Lärare drabbas ofta av röstproblem som en konsekvens av ljudmiljöns höga ljudnivåer och maskeringseffekt på talet. Påverkan på kognitiva och perceptuella förmågor visades vara bullers negativa störningseffekt på minnesfunktioner, koncentration och uppmärksamhet. Resultatet visade att eleverna presterar sämre i bullriga miljöer. Eleverna själva skattade dock bullrets

störeffekt och påverkan på arbetsprestationen relativt lågt. Slutsatserna som drogs var att ljudmiljön i skolan kan utgöra ett problem både för elever och för lärare trots att hörselskadliga ljudnivåer sällan uppmättes i studierna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Saeves, Ida. „Konsekvenserna av grundskolans kommunalisering : Hur skolor, lärare och elever har påverkats“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-15695.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Wigström, Malin, und Sara Andersson. „Det kooperativa lärandets effekter på elevers läs- och skrivförmåga“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39779.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna kunskapsöversikt syftar till att ge en inblick i vad det kooperativa lärandet kan ge för effekter på elevers läs- och skrivförmåga. Vårt fokus har legat både på vad lärarens roll har för betydelse samt hur olika gruppkonstellationer kan påverkar elever. Vi har även fokuserat på hur det kooperativa lärandet kan påverka elevers resultat inom läs- och skrivförmågan. För att få reda på vilka effekterna är har vi valt att analysera vad aktuell forskning säger om ämnet. En systematisk litteratursökning gjordes av forskning, mellan år 2000 och 2020 via databaserna Education Research Complete, ERIC via EBSCO samt Swepub resulterade i tio källor. Översikten redogör de tio källorna som vi har valt, deras syfte och deras resultat. I de källor vi använt oss av har vi funnit att det fanns olika kooperativa arbetssätt som var effektiva för elevers läs- och skrivutveckling. Det framkommer även att för att det kooperativa lärandet ska vara effektivt spelar lärarens struktur och stöttning en stor roll. Vidare anser vi att dessa tio källor inte är tillräckliga för att få en bred kunskap om ämnet, dock ger det en liten inblick i det kooperativa lärandets effekter på elevers läs- och skrivförmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Johansson, Martin, und Tina Johansson. „Tekniska hjälpmedel och arbetsmetoder : En studie av dess effekter på elever med läs- och skrivsvårigheter“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31702.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Sahlin, Emelie, und Petra Leandersson. „En skola för alla : Inkludering av elever med autism, asperger syndrom och ADHD“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10544.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka vad inkludering innebär, med fokus på elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har också undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjälpa dem. Genom att samla in data från vetenskapliga artiklar har vi nått vårt syfte som vi sedan analyserat utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebär att alla elever ska undervisas tillsammans och att det är skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara både positiva och negativa. Strategier för att hjälpa elever i svårigheter finns det många, men någon färdig mall går inte presentera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Riddersporre, Karin. „Gymnasielärares förväntningar på sina elever : Om lärarförväntningar, samt hur dessa formas och förmedlas“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4163.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna uppsats berör gymnasielärares förväntningar på sina elever samt hur dessa lärarförväntningar formas och förmedlas. Sex gymnasielärare har intervjuats om deras förväntningar på sina elever. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat på processen kring formandet av lärarförväntningar samt vilka implikationer lärarförväntningar kan ha för eleverna. I denna studie fokuseras de faktorer som förväntningar kan grundas på samt vilka förväntningarna är och hur de förmedlas, ur ett lärarperspektiv. Denna studie stödjer tidigare resultat om att lärarförväntningar kan delas in i kategorier utifrån om de är positiva eller negativa samt precisa eller felaktiga. I studien framstår förväntningsområdet som komplext och känsligt då det finns en diskrepans mellan vad lärare faktiskt förväntar sig och vad de bör förvänta sig. Dessutom framkommer att lärare grundar sina förväntningar på tillgänglig information där elevers programtillhörighet, attityder, personliga egenskaper, överlämnandesamtal samt lärarens egna preferenser anges som viktiga faktorer för formandet av lärarförväntningar. Då lärarförväntningar enligt tidigare forskning kan ha en påverkan på eleven bör lärare – utifrån vad som framkommer i denna studie – vara ödmjuka inför den information de får om elever eftersom det kan grunda förväntningar. Lärare måste också försöka vara medvetna om sina förväntningar samt ha så positiva sådana som möjligt eftersom de kan förmedlas till eleverna. På detta sätt kan lärare öka elevernas möjlighet till utveckling och framsteg, istället för att enbart bekräfta elevernas nuvarande förmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Vojin, Anna-Maria, und Gärdemalm Lena. „Studieverkstaden och dess effekter : En studie om hur tio elever upplever sin studiesituation“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, HLK, Skolnära forskning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49375.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att genom enskilda intervjuer få kunskap om hur tio elever upplever den extra hjälp de får i form av studieverkstadens verksamhet på den skola som de går på. Hur beskriver elever att deras skolsituation påverkats (kunskapsmässigt och socialt) av deltagandet, vilka faktorer påverkar upplevelsen, och hur värderar de studieverkstaden gentemot vistelse i ordinarie klassrum respektive andra specialpedagogiska lösningar för de elever som tidigare haft sådana? Eftersom intervjuerna genomfördes på två olika skolor, en högstadie- och en gymnasieskola, som har olika upplägg på sina studieverkstäder, finns också en jämförande aspekt i arbetet. Eleverna på båda skolorna upplever antalet elever i studieverkstaden som en avgörande faktor för hur bra de kan få hjälp där. På högstadieskolan är antalet ofta lågt, och på den betydligt större gymnasieskolan ofta högt. Den andra faktorn som eleverna uppger påverkar deras möjligheter till lärande är lärarnas ämneskompetens, vilken ibland brister på högstadieskolans studieverkstad. Vikten av att utvärdera placeringarna med täta mellanrum belyses också i studien. Studien visar vidare att de effekter de intervjuade eleverna upplever av att vistas i studieverkstaden främst handlar om ökat lugn och fokus, bättre mående, bättre studieresultat och ökad förståelse av ämnet. Till skillnad från högstadieeleverna nämner gymnasieeleverna också bättre betyg som ett positivt resultat, något de anser gynnar självkänslan. Gymnasieleverna upplever det som en stressfaktor att studieverkstaden förlänger studiedagen. Samtidigt upplevs förbättrade studieresultat reducera stress. Däremot upplever varken gymnasie- eller högstadieeleverna någon större påverkan på trivseln i skolan eller relationen till klasskamraterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Persson, Stina, und Ronja Koskinen. „Skolträdgården : Skolträdgårdsarbetets positiva effekter på skolresultat, hälsa och social utveckling för elever i grundskolan“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-23841.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka positiva effekter som forskning visat att skolträdgårdsarbete har för elever i grundskolan. Vidare hade vi för avsikt att göra en kartläggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet är grundat på. När över- siktsläsningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudområden: skolre- sultat, hälsa och social utveckling. Sedan gjordes en sökning efter relevanta studier, vilka kategorise- rades i de olika områdena. Resultatet grundades på 12 olika vetenskapliga texter bestående av en doktorsavhandling, en licentiatavhandling och flertalet vetenskapliga tidskriftsartiklar. Positiva re- sultat som beskrivits av forskningen är beträffande skolresultat bland annat: förbättrade testresultat i de naturorienterande ämnena, förbättrad förmåga att dra slutsatser och att utvärdera, ökad moti- vation i skolarbetet och förbättrad koncentrationsförmåga. De positiva hälsorelaterade effekter som beskrivits är: ökad fysisk aktivitet och mer positiva attityder till att äta grönsaker. Positiva effekter på social utveckling är: etablerandet av nya roller, ökad självkänsla samt minskad etnocentrism. Kartläggningen visade att den vanligast förekommande datainsamlingsmetoden var genom intervju och enkät.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Walfrid, Magnus. „Utvecklas med familjeklass - en studie om vilka effekter familjeklassarbetet har på elever och föräldrar“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31873.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Mitt intresse för föräldrasamverkan har under utbildningens gång ökat. Ämnet har blivit ännu intressantare för mig efter att jag under min utbildning sett ett arbetssätt som jag inte hört talas om innan. Det handlar om någonting som kallas familjeklass. Detta betyder att man involverar föräldrarna i större utsträckning än vad man tidigare gjort eftersom skolsituationen för eleven inte är tillfredsställande för någon part. Det kan handla om koncentrationssvårigheter, konflikter eller ur kunskapsmässigt perspektiv. Familjeklass innebär att föräldern kommer till skolan vid tre tillfällen i veckan och håller i undervisningen för sitt barn med stöd av en pedagog från skolan. Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i hur arbetet med familjeklass kan se ut i en svensk skola och även att försöka se om detta arbetssätt kan vara en väg att gå för att skapa en bättre skolsituation för de elever där skolgången inte fungerar optimalt. Jag har valt att undersöka detta arbetssätt med hjälp av kvalitativa intervjuer med en ansvarig pedagog, två föräldrar och två elever. Resultatet visade att familjeklassarbetet har väldigt positiva effekter på framförallt eleven. Elevernas självförtroende har ökat, de hamnar i färre konflikter och kan fokusera på skolarbetet på ett bättre sätt än innan de började i familjeklassen. Det visade sig också att detta arbetssätt är ett bra tillfälle för hem och skola att samarbeta genom att få tips och idéer hur man ska agera i olika situationer. De elever jag intervjuade har efter arbetet i familjeklassen kunnat återgå till sina ordinarie klasser och därefter fungerat på ett betydligt bättre sätt än tidigare. Problemet som finns med detta arbete är att många föräldrar inte har råd att avstå från sitt arbete. Det ges inget ekonomiskt stöd vilket den ansvariga pedagogen för familjeklassen ser som det största problemet. Genom arbetet kan jag dock konstatera att det finns stora vinster med att deltaga i familjeklass om man får en möjlighet till det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Backlund, Evelina, und Ekström Moa Sjöö. „Drogförebyggande interventioner för elever i årskurs 6–8 : En integrativ forskningsöversikt om utformning, effekter och skolkuratorns inkludering“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-74959.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Nilsson, Anders, und Tim Lejon. „Kriminalvårdens intagna och deras skolgång - En studie om hur kriminalvårdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter påverkar deras studieresultat“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3099.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Föreliggande kvalitativa studie undersöker hur kriminalvårdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter påverkar deras studieresultat. Genom öppna och semistrukturerade intervjuer med åtta kriminalvårdselever på en kriminalvårdsanstalt samlades data in genom bandade intervjuer. Maktens operationalisering och maktrelaterade effekter beskrivs utifrån Michel Foucaults och Erving Goffmans tidigare forskning, lärandets situerade natur utifrån Bengt Säljös lärandeteorier och inlärningsstilar utifrån Lena Boströms forskning. Kriminalvårdseleverna upplevde en mängd olika maktrelationer. Maktrelationens karaktär och de disciplinära metoder som användes var av avgörande betydelse för de intagnas upplevelser. Kriminalvårdens elever vill i högre utsträckning bli sedda som individer, framför att bli betraktade som en homogen grupp. Eleverna förhåller sig på olika sätt till maktutövandet genom dels undvikande av kontakt i den maktrelation man upplever som svår och dels genom mediekontakt för att påverka maktrelationens karaktär. Eleverna använder sig av demokratiska forum för att som grupp påverka men upprättar även individuella kontakter med dem som ingår i maktrelationen. Maktrelaterade effekter som uppstår är: ansvarslöshet, handlingsförlamning, avtrubbning, att vara förbannad, irritation, besvikelse, förnedring, kränkning, stress, hat, obehag och hävdelsebehov. Dessa effekter bärs endast i låg utsträckning in i klassrummet, och eleverna anser i huvudsak inte att läraren skall förhålla sig till dessa effekter, då dennes huvudsakliga uppgift är att bedriva kvalitativt god undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Jeddi, Alishah Sina. „Flippat klassrum och dess möjliga effekter i mellanstadiet på Västra Hamnens skola - ur ett likvärdighetsperspektiv“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35595.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här studien var att undersöka hur många elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola som hade tillgång till att se inspelade matematikgenomgångar hemma via internet med en dator, en smarttelefon eller en surfplatta, samt att ta reda på vad elevernas vårdnadshavare ansåg sig själva ha för matematiska kompetenser och hur ofta de ansåg att de själva har tillräcklig tid till att hjälpa sina barn med matematikläxorna. Syftets underliggande fokus var likvärdighet.Problemställningarna löd:•Hur ser möjligheten ut för elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola att se inspelade genomgångar i hemmet?•Hur ser de skolrelaterade hemresurserna ut för elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola? Problemställningens fokus är hur mycket tid föräldrarna anser ha för att hjälpa deras barn med matematikläxorna, samt vad föräldrarna anser om deras egna matematiska kompetenser.•Hur antas matematikundervisningens likvärdighet påverkas om läxor ersätts med inspelade genomgångar i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola?Undersökningsmetoden som användes i uppsatsen var enkäter. Resultatet från studien visar att alla undersökningsdeltagare hade tillgång till att se inspelade genomgångar hemma via internet med en dator, en smarttelefon eller en surfplatta. Däremot så fick 2% av eleverna sällan hjälp av sina vårdnadshavare vid behov av hjälp med läxor och 28% av eleverna fick hjälp, men endast ibland. Angående vad vårdnadshavare ansåg om deras egna matematiska kompetenser så tyckte 5% att de aldrig hade tillräckliga matematiska kompetenser att hjälpa sina barn med matematikläxorna. 2% av vårdnadshavarna ansåg att de sällan hade tillräckliga matematiska kompetenser. 18 % av vårdnadshavarna bedömde att de endast ibland hade tillräckliga matematiska kompetenser för att hjälpa sina barn med matematikläxorna. Resterande 75% av vårdnadshavarna betraktade att de ofta/alltid hade tillräckliga matematiska kompetenser för att hjälpa sina barn med matematikläxorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Bano, Mariam, und Erlinda Miroci. „Kooperativt lärande i skolan inom matematik med yngre elever“. Thesis, Malmö universitet, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44209.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Arbetets syfte var att undersöka hur matematiklärare uttrycker sig om hur det är att arbeta med kooperativt lärande och hur de uttrycker att kooperativt lärande påverkar yngre elevers lärande i matematik. För att få våra frågeställningar besvarade har vi intervjuat sex lärare i lågstadiet från olika kommuner i Skåne som använder sig av arbetssättet i sin matematikundervisning. Utifrån de svar vi fått av intervjuerna har vi åskådliggjort lärarnas uppfattningar. Resultatet visade att kooperativt lärande används i de samtliga sex lärarnas klassrum men olika ofta. Lärarna beskriver att kooperativt lärande är ett bra arbetssätt att nyttja eftersom det framhäver alla elevers kunskaper på olika sätt och att alla känner sig inkluderade. Deras uppfattningar om elevers kunskaper på olika sätt och att alla känner sig inkluderade. Deras uppfattningar om elevers påverkan av metoden var positiva. Arbetet har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där det fokus på individens lärande i social interaktion med andra. Lärarna menar att lärande hos elever sker vid interaktion med varandra genom det kooperativa arbetssättet. Genom att kommunicera med varandra får de en större förståelse för de matematiska begreppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Dahlberg, Tilda. „Dator eller penna? : -Om verktygens effekter på två olika texttyper skrivna av elever i år 4–6“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69539.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att med hjälp av en didaktisk design bidra till befintlig skrivforskning med ytterligare kunskap om hur verktygen dator respektive penna i år 4–6 påverkar textelement i två olika texttyper, nämligen berättande och beskrivande texter. Den didaktiska designen utfördes i en årskurs 4, där eleverna fick skriva två stycken texter, med respektive verktyg, en berättande och en beskrivande text. Sedan analyserades och jämfördes texterna utifrån en bedömningsmall. Efter genomförandet av den didaktiska designen visade resultaten att eleverna skriver längre texter men även färre felstavade ord när de skriver med dator som verktyg. Det visade även sig att majoriteten av texterna behöll samma struktur med de olika verktygen. Dock fanns det några texter där strukturen blev bättre och därför genererade ett högre betyg med verktyget dator. Vid användandet av dator behövde inte eleverna lägga sin kognitiva förmåga på att forma bokstäverna, utan de kunde istället lägga den på innehållet och strukturen. Denna studie har bidragit med ytterligare kunskap om hur verktygen dator respektive penna har påverkat textelement på två olika texttyper, nämligen berättande och beskrivande texter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Arnesson, Stina, und Stina Blomqvist. „"Jag fick en blå diamant!" : En interventionsstudie om programmet Spel-etts effekter för läsutveckling och engagemang hos elever med språkstörning“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414083.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Martinsen, Karin. „Ger gruppstorleken effekter på musikundervisningen? : En jämförande studie av hur lärare och elever upplever musikundervisningens arbetsmiljö och lektionsinnehåll i år 7-9 i förhållande till gruppstorlek“. Thesis, Karlstad University, Division for Ingesund College of Music, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4856.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna undersökning är att få mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i år 7-9. Jag jämför hur lärare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhållande till gruppstorleken. Anpassar lärarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjligheterna att uppnå läroplanens mål. Metoden för undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklärare vid fyra olika grundskolor, varav två undervisar i helklass och två i halvklass samt en enkätundersökning med ett urval elever på de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade på enkäten.

Resultatet av min studie visar att tillgång till och utformning av lokaler, stöd från skolledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utsträckning som klasstorleken påverkar hur lärarna upplever sin arbetsmiljö. Eleverna är generellt mycket positiva i sina upplevelser av arbetsmiljön på musiklektionerna och de flesta anser att de spelar ofta. Eleverna i helklass är något mer positiva i sina svar, men det är också en större andel av dessa elever som deltar i någon form av musikundervisning utanför skolan vilket sannolikt påverkar utfallet. Elever i helklass upplever oftare högre ljudvolym på lektionerna och lärarna för dessa klasser har också fler tydliga regler för att förebygga höga ljudnivåer. Ändrade kursmål och den ökade risken för hörselproblem hos musiklärare indikerar att mindre undervisningsgrupper i musik borde vara att föredra inte minst för att förbygga stress hos lärarna.

The purpose of this study is to gain more knowledge about the affect of group size in the teaching of music in compulsory school, grades 7-9. I want to compare how teachers and students acknowledge their work environment during the lessons in relations to group size. I also want to know if the teachers adjust their tutoring in spite of group size, and in what sense they acknowledge the possibilities to carry out the curriculum.The method for this study is a qualitative interview with four teachers in music at four separate compulsory schools, in which two tutors teach larger groups, and two teach smaller groups. There was also a questionnaire for selected students at the schools, of which 188 answered the questions.

The results of my study show that the access and design of classrooms, support from the principal and the total amount of students the teacher is tutoring, are of at least the same importance as group size in comparison to how the teachers experience their work environment. The students are generally very positive to their work environment, and they state that they often play during lessons. The students in the larger classes are somewhat more positive, but there is also a bigger part of them that are joining music teaching in some form outside of school, which probably affects the result. Students in larger classes more often experience louder volumes during the music lessons, and the teachers of these classes also have clear rules to keep the volume at a lower level. Changes in the curriculum and the increased risk for music teachers acquiring problems with hearing, indicate that smaller classes should be preferred during music lessons, while also helping to prevent teachers to suffer from stress

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Eskilsson, Björn, und Åsa Andersson. „Visuellt stöd som stöttning för elever i språklig sårbarhet. : En enkätstudie om lärares användning på lågstadiet“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-178747.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of the study was to investigate teachers’ use of visual aid within the subject Swedish in schools and with a specific focus on their work with pupils in language vulnerability. We conducted a questionnaire study with 39 teachers who teach Swedish in primary school. Our questions were how and to what extent teachers in primary school describe that they use visual aid and in which teaching situations teachers describe that they use visual aid to make teaching accessible to pupils in language vulnerability. We have also investigated how teachers describe that visual aid has an impact on making teaching accessible to pupils in language vulnerability. Our last question was whether teachers had received training in using visual aid and whether they described a need for further training. Our results show that teachers use visual aid to a large extent, but in very varied ways. The most frequently used aid is structural aid, while strategy aid and communication aid are used to a lesser extent. Moreover, the teachers report that the visual support facilitates learning for pupils in language vulnerability. Most of them also state that they received training in the subject, but that they would need further training to support pupils to a higher degree. In conclusion, this study shows that although Swedish teachers are aware of the fact that visual aid helps pupils in language vulnerability to reach higher goal fulfilment, their use of visual aids is highly diverse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Fredholm, Kent. „Eleverna, datorn och språket : Studier av skoldatoriseringens effekter på elevers attityder, skrivstrategier och textproduktion i spanskundervisningen på gymnasiet“. Licentiate thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-119892.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Kent Fredholm (2015). Eleverna, datorn och språket: Studier av skoldatoriseringens effekter på elevers attityder, skrivstrategier och textproduktion i spanskundervisningen på gymnasiet. (The Pupils, the Computer and the Language: Studies of the Effects of School Computerisation on Pupils’ Attitudes. Writing Strategies and Written Text Production in Upper Secondary School Spanish Classes.) Stockholm University, Studies in Language Education 12. ISBN 978-91-7649-090-7. Written in Swedish, English and Spanish with abstracts in the three languages and a summary in English. The present work is based upon three studies performed between 2012 and 2014 at the Swedish upper secondary school with pupils studying Spanish as a foreign language. The first study investigates through lesson diaries and an online survey the pupils’ attitudes towards and perceptions of computer use in language learning at large, and specifically of online grammar exercises as compared to paper-based exercises. The participating pupils showed mixed attitudes towards using online exercises for grammar practice, with high demands on websites’ design and user friendliness, as well as for the correctness and reliability of automated corrections. A majority preferred mixed teaching methods (including computer use, teacher-led explanations and the use of paper- and pen-based exercises, especially translation tasks). The major advantage of using computers was considered to be for essay writing and information search. The second study investigates how a group of pupils use online resources when writing essays in Spanish, focussing on their extensive use of online translation services such as Google translate. The writing strategies of these pupils with free access to the Internet are compared to the strategies of another group working without Internet access. The third study examines effects of the use of online translation on the language in the pupils’ essays. The texts written with online translation are compared to texts written without Internet access, but with access to printed dictionaries. Few statistically significant differences can be seen between the two groups. These concern grammatical and lexical complexity and accuracy. The most clear differences regard spelling and article/noun/adjective congruence (with higher degrees of accuracy among the users of online translation), and syntax (with fewer errors in the group writing without online translation). The grammatical complexity was also somewhat higher in the online translation group. As for fluency (text length) and complexity, differences can be correlated to the pupils’ proficiency in Spanish, whereas no such correlation can be seen regarding accuracy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Jarnström, Johan, und Anna-Carin Street. „Effekter av matrisen som bedömningsverktyg : lärares uppfattningar och elevers attityder“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16575.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

BakgrundBedömningsmatrisen används i allt större utsträckning som ett verktyg i undervisningen. Den är inte längre endast ett redskap för lärare i deras summativa bedömning utan synliggörs även för elever. Matrisen ämnas förtydliga mål och kriterier för att eleven skall veta vad som krävsför att nå och uppfylla dessa. I samband med att Bfl (bedömning för lärande) införts som ett koncept för att höja elevers måluppfyllelse i den svenska skolan används matrisen som ett verktyg för detta. Kopplingen mellan Bfl och matriser kan anses behöva studeras vidare.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka effekterna av att använda bedömningsmatriser i svenskundervisningen samt att försöka besvara följande frågeställningar: Vilken uppfattning har lärarna om bedömningsmatrisens funktion? Hur används matrisen? Vad blir resultatet av användningen?MetodKvalitativa intervjuer har utförts för att undersöka lärarnas uppfattningar om bedömningsmatrisernas funktion i svenskundervisningen. En enkätundersökning har även utförts för att undersöka elevers attityder. Resultaten från enkäterna har analyserats i det statistiska analysprogrammet SPSS (Statistical Package of Social Science). Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats.ResultatResultatet visar att bedömningsmatrisen används för en rad olika ändamål. Matrisen används summativt och formativt samtidigt, vilket tyder på osäkerhet gällande dess egentliga funktion.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Arsenic, Marina, und Josephine Larsson. „En litteraturöversikt om vilka effekter digital- och analogbaserade skrivverktyg har på elevers skrivinlärning i årskurs 1–3“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39971.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Analog- och digitalbaserade skrivverktyg kan ge både främjande och icke främjande effekter på elevers skrivinlärning. I denna litteraturöversikt diskuterar vi vad forskning belyser vara främjande och icke främjande gällande digital och analog skrivinlärning i skolan. Syftet med litteraturöversikten är att ta reda på vad forskning säger om effekter av digitala och analoga skrivverktyg för elevers skrivinlärning i ämnet svenska. Mer precist har vi besvarat frågeställningen: Vilka främjande och icke främjande effekter har digital- och analogbaserade skrivverktyg för elevers skrivinlärning i årskurs 1–3? För att kunna besvara frågeställningen och uppnå litteraturöversiktens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier inom digital- och analogbaserad skrivning inom ämnet svenska. Vårt resultat visar en stor spridning gällande digitalt och analogt skrivandes inverkan på skrivinlärning. Digitalbaserade skrivverktyg visar främjande och icke främjande effekter på elevers skrivinlärning och likaså analogbaserade skrivverktyg. I utvecklingsarbete är vi intresserade att studera hur digital- och analogbaserade skrivverktyg används kombinerat. För forskningsfältet kan vidare forskning innebära om mönster kan upptäckas på lång sikt mellan tidig skrivinlärning och senare skrivutveckling beroende på om eleverna skriver analogt eller digitalt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Hernandez, Sjöberg Brenda. „Lärarens uppfattningar av meritpoängssystemets effekter på elevers motivation och den egna pedagogiken“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31658.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med uppsatsen är att granska språklärarnas uppfattningar av meritpoängs-systemets effekter på elevers motivation, samt vilka konsekvenser effekterna får för den egna pedagogiken, det vill säga hur läraren som pedagog kan arbeta för att vid behov öka motivationen hos eleverna. De två styrande frågeställningarna i uppsatsen är (1) vad lärarna anser om meritpoängssystemets effekter på elevernas motivation att studera moderna språk; och (2) har implementeringen av meritpoängssystemet påverkat lärarnas pedagogik. Metoden som används är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, eller ”djupintervjuer”, av ett antal lärare på två gymnasieskolor i Malmö. Den teoretiska utgångspunkten är teorier rörande meritpoängssystemet. Även teorier inom angränsande forskningsområden, inriktade på betyg, examination och motivation, har använts. Slutsatserna i uppsatsen är att lärarna uppfattar meritpoängssystemet positivt när det gäller antalet elever som väljer språk, och att statusen beträffande moderna språk har ökat. En annan slutsats är att lärarna oreflekterat noterar – utan att se sambandet mellan systemet och elevernas motivation – att elevernas motivation och djupkunskaper har minskat. Skolan behöver nya pedagogiska strategier i mötet med meritpoängssystemets implementering vilket lärarnas fått tillfälle att studera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Bengtsson, Matilda, und Ebba Borgman. „Digitala och analoga verktygs effekter på elevers tidiga läs- och skrivinlärning i svenskämnet : En litteraturöversikt“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38138.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Samhället blir allt mer digitaliserat och skolorna bjuder in allt fler digitala verktyg i undervisningen. Ny forskning om hur och varför skolor använder sig av digitala verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen växer fram, vilket bidrar till att arbetet med analoga verktyg får allt mindre undervisningstid. I takt med den digitala framväxten, ökar forskares tankar kring ämnet och vad detta kan ge för effekter på elevers läs- och skrivinlärning. Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt undersöka hur digitala och analoga läs- och skrivverktyg påverkar elevers tidiga läs- och skrivinlärning i svenskämnet och att besvara frågeställningen: Vilka effekter har elevers användande av analoga jämfört med digitala verktyg på deras tidiga läs- och skrivinlärning? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vetenskapliga studier om elevers läs- och skrivinlärning inom svenskämnet kopplat till användandet av analoga respektive digitala läs- och skrivverktyg, systematiskt tagits fram, analyserats och sammanställts. Resultat visar att det finns både positiva och negativa effekter av användandet av läs- och skrivverktygen. Motivationen löper som en röd tråd och kan därför ses som en av de viktigaste effekterna av digitala verktyg. Dock har analoga verktyg positiva effekter på minne och motorik. Förslag på vidare forskning är att undersöka om digitala verktyg kommer att fortsätta öka elevers motivation i läs- och skrivinlärningen då det slutar vara något nytt och spännande, eller om det kommer krävas något ytterligare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Claesson, Johanna. „Tro i vardagen : En studie av en undervisningsmodells effekter gällande elevers förståelse och engagemang i religionskunskap“. Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-2736.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 hp

University of Skövde

Title: Religious belief in everyday life – a study of the effects of a teaching

model focusing on religious belief in everyday life

Number of pages:42

Author: Johanna Claesson

Tutor: Kennert Orlenius

Date: Jan 2009

Keywords: Religious study, students´ understanding, students´ commitment,

Buddhism

This paper presents the execution and the result of a project examining how a tutorial model (called the model of everyday religious practice) focusing on how Buddhism is expressed in the daily life of Buddhists believers, affects students understanding of and commitment in religious studies. In the project, Thai students have partaken by producing sex posters and a picture-show with the help of their own photographs and short texts. However, the picture-show was mainly produced by the author of this paper. These posters and the picture-show were brought to Sweden to figure as teaching material during a lesson in religious studies for students in year eight in a Swedish school. The Swedish students participated in focus-discussions about religion as well as religious studies before and after this lesson in order to make it possible to analyse the lesson´s affects, regarding understanding and commitment, on the students. In the result of this paper, this tutorial model appears, on one hand, to encourage students to commitment in religious studies by adding an emotive dimension to the lesson which helps the students to an authentic experience. On the other hand, it is not unequivocal whether the students did gain understanding or not for religious studies. The lesson enabled the students to see that they are likely to experience some usefulness of religious studies in their lives outside school and thereby the students gained some understanding for the subject. However, it is not clear whether this understanding is complete or not. It is likely that the teacher in planning the lessons also need to take two other tutorial models, presented in this paper, in consideration. Finally, this paper ends with a discussion about which impact the result of this study might have on how religious studies are thought in Swedish schools.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Bergner, Lina, und Rebecca Öthander. „Kooperativa metoders effekter på elevers lärande inom svenska : En litteraturöversikt på hur det kooperativa lärandet påverkar elevers läskunskaper“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40517.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna litteraturöversikt är en sammanställning av ett urval från tidigare forskning som gjorts inom det kooperativa lärandet. Det som specifikt undersöks är det kooperativa lärandets effekter på elevers läskunskaper inom årskurs 1-6. Till denna litteraturöversikt har det tagits del av sjutton peer-reviewed granskade artiklar, vars innehåll överlag visar på en positiv effekt, inte bara på elevers läskunskaper utan även bland de kommunikativa förmågorna överlag. Det framgår även att det främst är låg- och medelpresterande elever som drar mest nytta av det kooperativa lärandets metoder. Dock finns det inget konkret empiriskt material som visar på en positiv effekt för högpresterande elever. En studie som redovisas visar resultat som motsäger vad föregående studier kommit fram till. Framtida forskning bör undersöka hur det kooperativa lärandet kan ge en positiv utveckling av samtliga elevers lärande. Detta för att lärare ska kunna skapa ett mer inkluderande och individanpassat lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Jansson, Börjel Jennifer. „Bilders effekt på elevers läsförståelse : En litteraturstudie kring elever i F-3 och hur deras läsförståelse påverkas av bilder i text“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24495.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Elever möter idag sällan en text som inte på något sätt samspelar med bilder, delvis på grund av att de böcker som riktas till elever ofta innehåller rikligt med bilder men även på grund av den läsning som sker på skärm, så kallad digital läsning. Syftet med studien är att undersöka hur bil-der i text påverkar elevers läsförståelse. Denna litteraturstudie genomfördes på empirisk forsk-ning på årskurs F–4 från år 2012 till 2017. Studiens resultat visade att det ofta är gynnsamt för elever att läsa text som även innehåller bilder. Vidare så visade sig läsning på papper ge elever bättre läsförståelse än läsning som skedde på skärm.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Kaya, Mathilda, und Zoe Noroozy. „Undervisningsmetoder för flerspråkiga elever i klassrummet : En litteraturstudie om undervisningsmetoder för flerspråkiga elever och effekterna av dessa“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-64923.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Föreliggande studie syftar till att ge en översikt över vilka metoder lärare kan använda för flerspråkiga elever samt vad dessa metoder ger för resultat för deras kunskapsinlärning. Detta undersöker vi genom en litteraturstudie där vi har inkluderat sammanlagt tio studier. Mer specifikt avser studien att undersöka effekter av par- och grupparbeten, modersmålsinkludering, visuella metoder, ökad läsning samt tematisk planering och vad dessa metoder innebär. Resultaten visar att tidigare studier framförallt skriver om modersmålsinkludering samt par- och grupparbeten. Forskare har även i mindre bemärkelse nämnt resterande metoder i sina studier. För att sammanfatta effekterna av metoderna visar de på goda resultat i form av ökat självförtroende, kunskapsutveckling och språkutveckling samt en god samhörighet mellan eleverna. Dessa metoder och dess effekter har diskuterats utifrån flerspråkiga elevers ämneskrav samt metateorin The Input Hypothesis för att se hur metoderna kan sättas in i olika sammanhang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Öberg, Jens, und Pierre Jakobsson. „"Feedback är väl det som gör ämnet roligt på något sätt" : En studie om lärares och elevers uppfattningar om påverkan av feedback“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3283.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka vilket syfte lärare i idrott och hälsa har med olika typer av feedback. Studien ämnar även undersöka hur elever uppfattar att de påverkas av lärargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende på om eleven är kille eller tjej. Vilka intentioner har lärare med sin verbala feedback till elever? Vilka känslor uppkommer hos elever vid olika typer av lärargiven feedback? Hur påverkas elevers engagemang vid olika typer av lärargiven feedback? Tas den lärargivna feedbacken emot olika beroende på om eleven är tjej eller kille? Metod I studien används två metoder. Intervju används för att besvara den första frågeställningen medan enkät används för att besvara den andra, tredje och fjärde frågeställningen. Urvalet för den första frågeställningen bestod av en kvinnlig och en manlig lärare i idrott och hälsa. Intervjuer genomfördes med dessa lärare och därefter bearbetades det insamlade materialet. Urvalet för de tre sista frågeställningarna bestod av 103 elever från samma skola som de två lärarna arbetade på. Enkäterna bearbetades i frekvenstabeller i Microsoft Excel och Defgo och presenterades i form av diagram. Resultat Resultaten från studien visar att lärarnas syfte med olika typer av feedback till eleverna var att motivera, engagera, få ut maximal prestation samt korrigera utförandet av något. Svars- alternativet positiva känslor angavs av 90 procent av eleverna på enkätfrågan gällande elevernas känslor vid positiv feedback. Svarsalternativ fyra och fem (ökat engagemang) angavs av 85 procent av eleverna på enkätfrågan gällande elevernas engagemang vid positiv feedback. Skillnaderna mellan tjejerna och killarna översteg aldrig 8 procent beträffande känslorna i någon av kategorierna av feedback. Slutsats Lärarnas huvudsakliga syfte med feedback är att motivera och engagera eleverna. Positiv feedback är den form av feedback som tycks uppskattas mest av eleverna. Resultatet från denna studie tyder på att några markanta skillnader i hur tjejer och killar uppfattar feedback inte tycks finnas.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Edenlind, Emma, und Maria Westerberg. „Att förstå det lästa : En kunskapsöversikt om textsamtalsmodeller och deras effekter på elevers läsförståelse“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40075.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I Lgr 11 står det att eleverna ska tränas i att använda sig av olika strategier, återge och lyssna på olika samtal, samt resonera om och sammanfatta en text. Det ägnas för lite tid åt läsförståelse ute i skolornas verksamhet och det gemensamma textsamtalet kan hjälpa eleverna framåt i läsförståelseprocessen. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare med hjälp av textsamtal kan utveckla grundskoleelever, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur kan lärare arbeta med textsamtal och vilken effekt har lärarledda textsamtal på elevers förståelse av texter? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om olika modeller för textsamtal och vilka effekter de leder till. Vårt resultat visar att flera olika modeller och frågor för textsamtal har en positiv effekt på elevers läsförståelse, metakognition, motivation samt utvecklar samtalet från att vara lärarlett till mer självständigt. Resultatet av den här litteraturstudien kan framförallt verka som en inspirationskälla för verksamma lärares arbete. En upptäckt under arbetets gång var att många artiklar inom valt område handlade om högre årskurser än F-3. Dock valdes de artiklarna ändå eftersom textsamtal kan användas i alla årskurser. Följaktligen behövs mer forskning inom lärarledda textsamtal för lågstadiets åldrar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Eriksson, Ola. „Effekter av Bravkod på elevers läsförmågor : Objektiva och subjektiva resultat samt sambandet mellan dessa“. Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177715.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Andersson, Marie. „Fysisk aktivitet i skolan : Pedagogers arbete med fysisk aktivitet och effekter på elevers skolresultat“. Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37733.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Magnusson, Anna. „Vad kan vanligt förekommande matematikläxor ge elever och deras kunskapsutveckling? : En litteraturstudie om hur matematikläxor kan påverka elevers utvecklande av matematiska kunskaper med inriktning mot kunskapsmålen i årskurs 1-3“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21070.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I den här studien har syftet varit att undersöka hur matematikläxor påverkar elevernas kunskapsutveckling. Det finns många olika perspektiv att belysa detta på, i det här fallet har fokus legat på lärarens undervisning i årskurs 1-3, där matematikläxor utgör en del av undervisningen som ska ge eleverna förutsättningar och möjligheter att nå kunskapsmålen. Studien har utgått från följande frågeställning: Vad kan vanligt förekommande matematikläxor ge elever och deras kunskapsutveckling? I arbetet med att undersöka denna frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts och vetenskapliga artiklar har sökts fram via databaserna ERIC (Ebsco) och LIBRIS. Vetenskapliga artiklar har utifrån beskrivna kriterier valts ut, granskats och bidragit med kunskaper. Resultatet visar att förekomsten av matematikläxor bygger på traditioner och uppfattningar, att en hög läxfrekvens inte automatiskt utvecklar kunskaper hos eleverna, att elevernas förkunskaper och intellektuella förmågor har betydelse och att det är något som lärare måste ta hänsyn till, att olika typer av förståelse kan utvecklas via läxorna och att matematikläxor som genomförs under lektionstid med stöttning av lärare ökar chansen för fler elever att tillgodogöra sig kunskaperna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Myhrén, Anna, und Louise Palmqvist. „Spel i matematikundervisningen : effekterna på elevers lärande och vikten av scaffolding“. Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-156172.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här studien har varit att granska effekterna av spel på elevers lärande. Dels hur spel som metod påverkar elevers lärande, men också vilken roll scaffolding vid spelande har för lärandet. För att ta fram artiklarna som den här studien baserats på, har en kvalitativ litteraturstudie genomförts. Artiklarna som behandlas har tagits fram både genom digitala och analoga sökningar. Avgränsningar och urval har gjorts efter valda ramar. Resultatet visade att det finns många fördelar med spel som undervisningsmetod för elevernas lärande. Dessa fördelar är att det kan öka elevers intresse, motivation och självförtroende i och för matematik som kan leda till en ökad lust att lära som kan leda till större matematiska framgångar i framtiden. Elever utvecklar även matematiska kunskaper genom att spela spel, men inte nödvändigtvis mer än genom traditionella metoder. Särskilt lågpresterande elever gynnades av spel som metod. Forskningen har även visat att lärarens scaffolding är avgörande för elevens framgång.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Lindecrantz, Anna, und Magdalena Wassdahl. „Elevers och lärares initiativ till effektiv kommunikation vid lektioner i matematik“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33484.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Föreliggande studie är ett examensarbete på avancerad nivå inom grundlärarutbildningen F-3 i fördjupningsämnet matematik och lärande. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka initiativ som tas av lärare eller elever för att göra den verbala klassrumskommunikationen effektiv under matematiklektioner. Språket är ett viktigt verktyg under ständig utveckling varför vi ansåg det viktigt att undersöka den verbala kommunikationen i en matematisk kontext. Till insamlingen av det empiriska materialet har strukturerade observationer använts som metod. Undersökningen genomfördes på två grundskolor i södra Sverige. Resultatet av studien visar att både lärare och elever på olika sätt tar initiativ till att försöka effektivisera den verbala, matematiska kommunikationen.
This paper is an advanced level degree project in the major subject in mathematics of teachers training in Sweden. The aim of this paper is to examine the initiatives taken by teachers and students to accomplish effective verbal communication in the classroom during lessons in Mathematics. Because language is an important tool for understanding and is under constant development, we considered it important to examine the verbal communication in a mathematical context. The method used to collect data and empirical material of the study was structured observations. The survey was conducted in two elementary schools in southern Sweden and the results of the study show that both teachers and students take initiatives towards making the verbal, mathematical communication more effective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Ahlin, Ann-Charlotte, und Anette Hansson. „Tidig läsinsats i förskoleklass : effekt av insats och elevers upplevelser“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19703.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

A prerequisite in today´s society is to be able to read and write in order to be able to develop fully into a participant community citizen. The aim of the Swedish curriculum is for the pupils to learn to read and write so that they can benefit from the education (Skolverket, 2011a). The school should be able to meet all children´s differences and needs to fulfill this. Several research studies have shown that the earlier the pupils in the risk zone for reading difficulties are identified and the earlier cost-effective reading interventions are implemented the lower the risk of school failure. The purpose of this study was to analyze whether a specific teaching package supports the development of pupil´s knowledge of letters, letter sounds and word decoding. In addition, the pupil´s experiences of participation in the reading intervention were studied. The study included seven pre-school class pupils who were at risk for reading difficulties, they were randomized into a experimentgroup of four and a controlgroup of three pupils. When collecting data, both quantitative and qualitative methods were used. The pupils conducted a pre- and posttest in the form of the Swedish National Agency for Education´s mapping material for the preschool class (Skolverket, 2018). In addition, observation of the reading data sessions and interviews with the pupils were used after this was completed. As far as the measurable results about the pupil´s knowledge development were concerned there was a positive result, but it is not possible to draw any conclusions about the impact of the reading intervention. Regarding the pupil´s experiences of the reading intervention they were positive to both the participation and reading. One conclusion we draw from this is that the playful element of the reading intervention together with the multisensory supplement probably contributed to the pupil´s finding it both joyful and motivating. From a special educational perspective early reading intervention enables inclusion and participation.
En förutsättning för att kunna utvecklas till en delaktig samhällsmedborgare är att kunna läsa och skriva. Ett övergripande mål i läroplanen är att eleverna tillägnar sig skriftspråket vilket är ett medel för att kunna tillgodogöra sig utbildningen (Skolverket, 2011a). Skolan ska kunna möta alla barns olikheter så att de får den undervisning och det stöd de behöver för att kunna erövra och utveckla läs- och skrivförmågan. Flera studier har visat att ju tidigare eleverna i riskzonen för lässvårigheter identifieras och ju tidigare kostnadseffektiva läsinsatser genomförs, desto mindre risk för framtida skolmisslyckanden. Syftet med denna studie var att analysera huruvida ett specifikt undervisningspaket stöder utvecklingen av elevernas kunskaper om bokstäver, ljud och ordavkodning. Dessutom studerades elevernas erfarenheter av deltagande i läsinsatsen. Studien omfattade sju förskoleelever som bedömdes vara i riskzonen för lässvårigheter vilka bildade en experimentgrupp om fyra elever och en kontrollgrupp om tre elever. Vid insamling av data användes både kvantitativa och kvalitativa metoder. Skolverkets kartläggningsmaterial för förskoleklassen (Skolverket, 2018) användes som för- och eftertest. Dessutom gjordes observationer av läsinsatsen samt elevintervjuer efter avslutad läsinsatsperiod. De mätbara resultaten kring elevernas kunskapsutveckling visade ett positivt resultat, men det gick inte att dra några slutsatser kring undervisningspaketets effektivitet. Utifrån resultatet kring elevernas upplevelser av läsinsatsen fann vi att eleverna var positiva till både läsinsatsen och läsning. En slutsats vi drar av detta är att det lekfulla inslaget i läsinsatsen tillsammans med det multisensoriska tillägget förmodligen har bidragit till att eleverna tyckte att det både var lustfyllt och motiverande. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det angeläget med tidiga insatser som kan göra eleverna läsförberedda och därmed öka chansen till inkludering och delaktighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Trolleryd, Max, und Klara Andersson. „Kooperativt lärandes effekt på elevers prestation och attityd till matematikämnet“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41395.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Målet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur elever blir matematiker istället förprov-görare. För att ta reda på detta har vi valt att basera arbetet utifrån ett kooperativtförhållningssätt inom matematikämnet. I resultatet ser vi att matematikundervisning börstruktureras med ett kooperativt förhållningssätt för att främja kompetenta matematiker iställetför mekaniska prov-görare. Forskningen som besvarar första frågeställningen visade på att detkooperativa arbetssättet förbättrar elevens prestation och resultat om man jämför med etttraditionellt arbetssätt. Att sammanställa en rimlig slutsats av andra frågeställningen var dessvärresvårare då studierna inte påvisat ett lika markant resultat av elevens attityd till kooperativalärandesituationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Bjursäter, Ulla. „Effekten av fonologisk träning enligt Bornholmsmodellen på elevers tidiga läs- och skrivinlärning i årskurser 1 och 2“. Thesis, Stockholm University, Stockholm University, Department of Linguistics, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37068.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I en longitudinell studie har elever i årskurs 1 och 2 på två olika skolor i Vallentuna kommunundersökts under tre på varandra följande projektår. Huvudsyftet med denna studie var att undersökahuruvida träning i fonologisk medvetenhet enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid isexårsklass påverkar deras läs- och skrivinlärning. Tre typer av test användes, under årskurs 1administrerades UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, för kartläggning avpsykolingvistiska färdigheter. Under årskurs 2 kartlades elevernas läs- och skrivutveckling medUMESOL, ”läsning och skrivning”. I kontrast med tidigare forskningsresultat som pekade på enfördelaktig användning av Bornholmsmodellen under elevernas förskoleklassår, visade resultaten idenna studie inte på entydiga långsiktiga effekter för de elever som tränats fonologiskt enligtBornholmsmodellen. Istället verkade den avgörande faktorn för elevernas läs- och skrivutveckling varaskoltillhörighet och pedagogisk ledning under dessa första skolår.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Andersson-Lund, Carina, und Kristina Nilsson. „Att skriva sig till läsning : En effektiv forskningsbaserad läsinlärningsmetod för elever i avkodningssvårigheter“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68582.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

wang, xiaoling. „Digitala verktyg i matematikundervisningen : Hur påverkar digitala verktyg elever och lärare inom matematik“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34186.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Reitmaier, Charlotta, und Evelina Persson. „Effekter av laborativa material i bråkundervisning. : En litteraturstudie om elevers matematiska förståelse kring bråk“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42808.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I detta examensarbete ställs frågan vilka effekter laborativ matematikundervisning har på elevers matematiska förståelse när det gäller matematikområdet bråk. Examensarbetet är en forskningsstudie där sammanlagt 8 avhandlingar och vetenskapliga artiklar lyfts fram för att söka svar på frågan kring laborativt material och elevers matematiska förståelse. Studierna samlades in via sökmotorerna ERIC (Escbo), DiVA- portalen samt SwePub. Studierna lyfter olika exempel på hur lärare arbetat med laborativa material i sin matematikundervisning, till exempel med playdough och berättande som hjälpmedel. De lyfter också vikten av att elever tidigt behöver förstå att det finns fler tal än heltal. Forskare menar att det laborativa materialet måste ha ett mål och syfte för att det ska bli meningsfullt och bidra till elevers förståelse. Annars finns det en risk att det bara blir underhållande eller skapar förvirring bland eleverna och de går miste om den matematiska förståelsen. Slutsatsen som dras är att elevers förståelse för bråk kan bli djupare av att använda laborativa metoder i undervisningen. Studierna visar att förståelsen för bråktals delar och helhet, addition av bråk samt jämförelser av bråk kan gynnas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Gustafsson, Caroline, und Agnes Tillmar. „Praktisk matematik : Övningsuppgifters effekt på elevers kunskaper och uppfattningar om matematik“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10714.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar även bidrar till att förbättra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans år sex med hjälp av en serie praktiska övningstillfällen. Vid de praktiska övningstillfällena fick eleverna möjlighet att använda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istället för att enbart räkna i matematikboken, och med hjälp av detta få en förklaring på vad matematiken faktiskt kan användas till. För att undersöka om eleverna blivit bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfällena användes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken användes en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen pekar på att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter då de praktiska övningstillfällena genomförts. Eleverna förbättrade till exempel på kort tid sina förmågor i att lösa tillämpningsuppgifter. Det tydligaste resultatet är dock att elevernas uppfattning om matematiken upplevs betydligt mer positiv efter de praktiska övningarna.
This essay tested the hypothesis regarding whether practical tasks cause pupils to improve their skills solving more comprehensive mathematical tasks and also if these practical tasks contribute to improve pupils’ view of mathematics. The investigation has been implemented in the sixth grade using a series of practical classes. Due to the practical mathematics the pupils had the possibility to use their knowledge in mathematics in order to solve mathematical problems practically, instead of just working with the math book, and due to this get an explanation of what mathematics really can be used for. To check whether or not the pupils had improved their skills in solving more comprehensive mathematical problems after the practical classes a test of their mathematical knowledge was handed to them and in order to check their view concerning mathematics a questionnaire was used. The result of the investigation points at some significant differences have occurred in the pupils’ knowledge of solving mathematical tasks. The pupils improved, among many things, over a short time their abilities to solve applied mathematical tasks. The most evident result however is the fact that the general view on mathematics had changed to become more positive after the practical tasks.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Bonath, Niklas, und Fredrik Larsson. „Jag blir lugnare och kan tänka bättre : En undersökning om elevers och lärares beskrivna upplevelser om effekter av fysisk aktivitet“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14527.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Inledning: Med inspiration från vår tidigare kunskapsöversikt: Fysiskt aktiva barn: Bättre i matematik, och andra inspirationskällor som Bunkefloprojektet, WHO, egna erfarenheter från VFU- perioder och den rådande debatten som finns idag om huruvida fysisk aktivitet har någon effekt på elevers skolprestationer, har vi gjort en undersökning som belyser elevers och lärares utsagor om hur de själva upplever effekterna av fysisk aktivitet. Studiens syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur elever beskriver sina upplevelser om sitt eget lärande i direkt anslutning till att de varit fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka hur lärare beskriver att fysisk aktivitet påverkar elever under skoldagen. Metod: I denna studien har en kvalitativ metod och en kvantitativ metod använts. Tio lärare intervjuades och 107 elever fick svara på enkätfrågor relaterade till vår studies syfte. Utsagorna från intervjun och svaren från enkätundersökningen analyserades med hjälp av teorin didaktisk design, design för lärande och sammanställdes. Resultat: Resultatet visar att mer än 75 procent av eleverna i deras svar uppger att de i någon mån känner sig piggare, mer koncentrerade eller bättre fokuserade i nära anslutning till att de på något sätt varit fysiskt aktiva. Detta stämmer också med vad lärarna säger om hur de upplevereleverna efter de varit fysiskt aktiva.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Persson, Anders, und Cafer Dincer. „Grupparbete och prov i matematik : En studie om elevers inlärning och effekten av grupparbeten vid prov i matematik“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34692.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study examines whether and how group work affects students` knowledge gathering in mathematics. The focus of the study is based on unprepared group work and how pupils collaborate in work groups. Two tests of students in grade five in Swedish public schools and supplementary observations of their work in groups were carried out. The results of the study show that with respect of the test result, there is no general correlation between those working in groups and those who worked individually. Observations show how students organize themselves in group work without guidance from teachers and how this gave expression in their knowledge development. The study was conducted in four classes during the autumn semester of 2017.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Bjursäter, Ulla. „Effekten av fonologisk träning enligt Bornholmsmodellen på elevers språkliga medvetenhet i årskurs 1“. Thesis, Stockholm University, Stockholm University, Department of Linguistics, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-30025.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna rapport är en del av en longitudinell studie av psykolingvistisk ålder och språkligmedvetenhet hos elever i årskurs 1 på två olika skolor i Vallentuna kommun. I studien harmaterial från de tre senaste projektåren bearbetats. Syftet med undersökningen var attundersöka huruvida fonologisk träning enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tidi 6-årsklass återspeglar sig i ökad språklig medvetenhet och högre psykolingvistisk ålder iårskurs 1. Vidare undersöktes om den fonologiska träningen kan ha påverkat barnensarbetsminne. Två typer av test användes: UMESOL för kartläggning av fonologiskmedvetenhet och ITPA, ett standardiserat test av psykolingvistiska färdigheter. Resultatenvisar att det finns ett klart samband mellan fonologisk träning enligt Bornholmsmodellen iförskolan och elevernas språkliga medvetenhet i grundskolan. Vidare visar resultaten att ävenom minnesträningen i Bornholmsmodellen inte direkt påverkat resultaten vid ITPA, så finnsdet ett starkt samband mellan minnestestet i ITPA och elevernas prestation vid UMESOL.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Helgstrand, Nora, und Jacob Berggren. „Formativ bedömning inom matematikämnet i grundskolans tidigare år : Vikten av lärarens kunskaper och effekter på elevers lärande“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-133340.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka den formativa bedömningen i matematik, både hur elever påverkas och lärarens roll. Vi använde databaserna ERIC och Libris för att samla in data som sedan analyserades och framställdes i arbetet. Resultatet visar på att lärarens kunskaper har stor betydelse för hur framgångsrik bedömningen blir samt att det är en tidskrävande uppgift där lärare behöver få vägledning och utbildning för att lyckas. I studien framgår det även att eleverna framförallt påverkades positivt av den formativa bedömningen genom att bli mer aktiva och delaktiga i undervisningen. Litteraturstudien visar att formativ bedömning gynnar elevernas lärande men att det finns flera utmaningar som lärare måste vara medvetna om.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Billing, Elin, und Maja Engsund. „Effekter av nivågruppering : En litteraturöversikt om nivågruppering i matematik“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39145.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Lärare ansvarar för att möta alla elevers olika förutsättningar och behov i matematikundervisningen därför bör det finnas flera vägar att nå målen. Att differentiera undervisningen genom nivågruppering är en väg att gå för att möta alla elevers olikheter. Syftet med denna studie är att belysa hur begreppet nivågruppering berörs i matematikdidaktisk forskning. Arbetet är en litteraturstudie som baseras på elva forskningsstudier. Varav tio är internationella och en är nationell. Materialet som valts ut har granskats genom närläsning och en komparativ analys. I litteraturstudien har det framkommit att nivågruppering används för att skapa grupper med mindre elevvariation. Högpresterande elever är de som gynnas mest av nivågrupperingar i matematik och de presterar överlag bättre i en homogen grupp där alla elever har liknande kunskaper. Däremot missgynnas lågpresterande elever av nivågruppering och det medför att skillnaderna mellan elevers förmågor ökar. Att dela in elever i grupper kan påverka dem negativt om de kunskapsmässigt placeras i “fel” grupp och det kan leda till att de får en negativ inställning till matematik. Vår slutsats är att lärare bör utgå från flera olika aspekter vid arbete med nivågruppering och de bör grunda grupplacering på både provresultat och sina tidigare bedömningar för att skapa en god lärandemiljö för alla elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Persson, Julia, und Frida Ängehult. „Vad har utomhuspedagogik för effekt på elevers intresse och kunskaper i naturvetenskap?“ Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-144313.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta arbete är att besvara frågorna om hur utomhuspedagogisk naturvetenskapsundervisning påverkar elevers intresse, motivation och kunskaper i ämnet, samt lärarens roll i undervisningen. Genom en systematisk litteraturstudie har vi samlat aktuell forskning kring vårt valda område, som sedan sammanställts och diskuterats i relation till frågeställningarna. Resultatet visar att utomhuspedagogik kan användas för att öka elevers intresse, motivation och kunskaper i naturvetenskap men att det inte går att utesluta att samma resultat hade kunnat nås genom traditionell undervisning. Vidare visar resultatet att utomhuspedagogik kräver en duktig pedagog som är villig att anta utmaningen som kräver mycket tid för planering, förberedelse och genomförande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Aadalen, Sandra. „Anpassning och differentiering av undervisning i ett klassrum för alla : Strategier för anpassning av undervisning i teori och praktik och dess effekter på elevers delaktighet“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36855.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning är anpassad eller differentierad baserat på antagandet att elever är varierade och lär på olika sätt samt hur lärares praktik förhåller sig till samtida forskning på området. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever. Metoden för uppsatsen är en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lärare under 30 lektioner på en gymnasieskola i Sverige, där majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSS Studien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet är komplext och påverkas av ett antal olika faktorer och förutsättningar. Det framgår att lärare i högre grad använder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sällan. Vanligt förekommande är beröm, att erbjuda alternativ för perception, aktivera förkunskaper tydliggörande av begrepp och tydliggöra centrala begrepp. Mindre förekommande faktorer var differentiering av uppgifter, synlig struktur, formativ bedömning, kamratlärande, elevinflytande och självvärdering. Uppsatsen kommer vidare att utgöra en grund för kollegialt lärande på skolan då fördjupad kunskap om hur lärare kan anpassa och differentiera undervisningen påverkar elevers lärande.
This paper aims to investigate if and how instruction is adjusted or differentiated based on the conception that learners are diverse and how teacher practices are connected to contemporary research in the field. It further examines whether specific adjustments are connected to a higher rate of student participation. The method of the essay is an observation survey with a phenomenological approach. It includes the practices of 30 different teachers during thirty lessons at an upper secondary school in Sweden, where the majority of the students are diagnosed within the neuropsychiatric spectra. The outcome was quantitatively analyzed in SPSS. The study indicates that the connection between specific adjustments and student participation is a complex issue affected by several aspects and preconditions. It appears that teachers use certain forms of adjustments at a higher rate while some are less salient in instruction. More frequently used adjustments are; praise, providing alternatives for perception, activating previous knowledge and highlighting critical features. Less frequent are differentiation of tasks, visible agendas, formative feedback, collaborative peer-learning and self-assessment. This essay will furthermore be a basis for collaborative learning among the staff since a deeper knowledge of how instruction can be adjusted and differentiated will impact the outcome of student learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Sebbin, Wibke. „Arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter, för barn med koncentrationssvårigheter vid skolaktiviteter : En litteraturstudie“. Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-20762.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Examensarbetets syfte var att beskriva den aktuella forskningen kring vilka arbetsterapeutiska interventioner som används för barn med koncentrationssvårigheter vid skolaktiviteter. En litteraturstudie genomfördes för att få en aktuell överblick över vilken forskning och kunskap om arbetsterapeutiska interventioner som finns. Litteratursökningen genomfördes i digitala databaser och resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar från åren 2007 till 2012. Resultatet beskriver arbetsterapeutiska interventioner för barn mellan fem och sexton år med och utan någon diagnos. Interventionerna bygger på olika teoretiska angreppssätt. Interventionernas effekt mättes med hjälp av olika instrument som till stor del fokuserade på kroppsfunktion. Interventioner som beskrevs var; användning av viktväst, stabilitetsboll och en speciell sittdyna i klassrummet, samt olika strategier, anpassningar av aktivitet, fysisk och social miljö i skolan. Effekten av interventionerna varierade i de olika studierna och det verkade finnas ett samband mellan deltagarnas grad av svårigheter, interventionens utformning och/eller kontexten av interventionen.
The project aimed to describe the current research of school-based occupational therapy interventions for children with attention difficulties. A literature study was conducted to provide a description of existing research and knowledge about interventions for occupational therapists. The literature study was carried out in digital data bases and consisted of eight scientific articles from year 2007 to 2012. The result describes school-based interventions for children who were between five and sixteen years old, with and without any diagnosis. The interventions based on different approaches. The effectiveness of the interventions was measured by different instruments which mostly focused on body functions. The interventions which are described was; weighted vest, stability ball, Disc’o’sit cushion, various strategies and adjustments of the activity, physical and social environment. The effect of the interventions varied in the different studies and there seemed to be a correlation between participants' degree of difficulty, the design and/or the context of interventions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Henriksson, Linn, und Simon Elovsson. „Vilken effekt har digitala texter på elevers läsförmåga? : En litteraturstudie om elevers läsutveckling och läsintresse i relation till digitala texter“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43491.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna litteraturstudie är att visa vad forskningen har kommit fram till om skärmläsningens effekter på barn i åldern 6–16 år. Forskare har också undersökt om elevers läsintresse påverkats av om texten finns på en skärm och jämfört med elevernas läsning av samma texter i pappersform. I studien beskrivs läsningens fem dimensioner och läsintresse är den av dimensionerna som i denna studie är mest central. Traditionell läsning och skärmläsning beskrivs och jämförs i olika studier som behandlar läsutveckling och läsintresse. Resultatet av sammanställningen visar att läsning på skärm kan öka elevers läsintresse, inte minst för elever med lässvårigheter. Resultatet visar också att det inte finns någon stor skillnad i vilket medium eleverna läser på utan snarare hur mediet används i läsundervisningen. De studier som ligger till grund för litteraturstudien är vetenskapliga artiklar och dessa har med hjälp av informationssökning i olika databaser valts ut enligt kriterier för inklusion som nämns i litteraturstudien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Moberg, Frida. „Det händer något vid tröskeln! : En studie om pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik och vilka effekter den har på elevers beteende“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-73133.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gäller hur utomhuspedagogiken påverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien är att pedagogerna uppfattar att det händer något i elevernas beteende när de passerar tröskeln in och ut. Utomhus får elevernas egen fantasi och kreativitet användas och därmed blir beteendet hos eleverna förändrat och uppfattas av pedagogerna som tillåtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dämpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Elever och effekter“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an