Thematische Bibliographien / Elever och effekter

Inhaltsverzeichnis

  1. Zeitschriftenartikel
  2. Dissertationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Elever och effekter“

Autor: Grafiati
Veröffentlicht am 25. Juni 2021
Zuletzt aktualisiert am 1. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Elever och effekter" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Elever och effekter"

1

Wiltgren, Layal Kasselias. „Subtil exkludering - Exkludering av högpresterande elever med utländsk bakgrund i en innerstadsskola“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 2-3 (01.10.2020): 49–68. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.03.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Skolsegregations negativa effekter debatteras flitigt där både klass och etnicitet anses påverka elevers möjligheter till att lyckas och där de stora förlorarna är elever från arbetarklasshem som har utländsk bakgrund. Denna studie riktar istället blicken mot en i forskningssammanhang bortglömd grupp, nämligen högpresterande elever med utländsk bakgrund som bor i ekonomiskt bemedlade bostadsområde och går i en innerstadsskola med gott rykte. På ett formellt plan är eleverna inkluderade i det svenska skolsystemet, majoriteten har högutbildade föräldrar som kan hjälpa dem att navigera i det svenska skolsystemet, de har höga ambitioner och höga betyg. Därmed bidrar de till skolans fortsatta goda rykte. På det sociala planet upplever de däremot att de exkluderas av klasskamrater som refereras till som "svenskarna". Denna exkludering uttrycks inte verbalt, utan genom små subtila handlingar i de vardagliga interaktionerna, i form av mikroaggressioner, något som de exkluderade eleverna kopplar till sin etniska bakgrund. Men eftersom exkluderingen är outtalad och sker subtilt, och eftersom lärarna inte kopplar exkludering till en fråga om etnicitet, blir den svår att ifrågasätta. Resultatet pekar på att formell inkludering inte per automatik bidrar till social inkludering. Studien bygger på deltagande observation i en gymnasieskola och intervjuer med elever såväl som lärare och skolledare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Gunnarsson, Karin. „Att samhandla med manualer: föränderliga deltagare i skolors hälsofrämjande arbete“. Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 1 (19.12.2018): 68–84. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.05.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I denna text ställs frågor om hur skolors hälsofrämjande arbete formas och blir till tillsammans med manualer. Syftet är att undersöka vad manualerna gör och hur de görs som samhandlande aktörer i detta arbete. Genom att studera händelser i ett manualbaserat program med aktör-nätverksteori blir fokus hur manualer, elever, gruppledare, klassrum och känslor samverkar och samskapas i det hälsofrämjande arbetet. I analysen framkommer hur manualer sammankopplade i nätverk blir till en trygg aktör, en aktör som tillsammans med evidens och forskning erbjuder kunskap om de elever som deltar och hur hälsa ska främjas. De blir samtidigt obekväma och stressande aktörer. Analysen visar hur manualerna samtidigt blir poröst konstruerade och stabilt fixerande. Med denna förståelse av hur manualerna inverkar i det hälsofrämjande arbetet blir det svårt att förutse dess effekter och verkningar. Ambitionen måste då vara att utforma ett hälsofrämjande arbete med engagemang och experimenterande, en praktik där många berättelser och världar kan ta form.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Fälth, Linda, Stefan Gustafson, Idor Svensson und Tomas Tjus. „Lärarnas erfarenheter av deltagande i en datorbaserad interventionsstudie som syftar till att öka elevernas läsförmåga“. Acta Didactica Norge 8, Nr. 1 (26.06.2014): 8. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1100.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Flertalet studier har utforskat olika metoder med avsikt att utveckla skriftspråklig förmåga hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Trots det är det få, om ens några, studier som har undersökt hur medverkande lärare upplevt sitt deltagande och vilka erfarenheter de gjort av att vara med i dessa studier. I en tidigare studie (Fälth, Gustafson, Tjus, Heimann, & Svensson, 2013; Gustafson, Fälth, Svensson, Tjus & Heimann, 2011) visade resultaten att de elever som under en interventionsperiod fick en kombination av datorbaserad fonologisk respektive ortografisk träning gjorde större framsteg på tester som mäter ordavkodning, fonologisk förmåga och läsförståelse än jämförelsegrupperna. Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett lärarperspektiv utforska upplevelser och erfarenheter av att delta i ovan nämnda interventionsstudie och att belysa de kvantitativa resultat som finns rapporterade från studien. Arton lärare har intervjuats i denna studie. Resultaten visar att den fasta yttre struktur som interventionen erbjöd samt den flexibilitet som fanns inom respektive intervention upplevdes som positivt och som en bidragande faktor för de här elevernas läsframgångar. Resultaten visade också att kombinationsträningen gynnade både elevernas och lärarnas motivation till interventionen. Slutsatsen är att en datorbaserad lästräningsintervention med fasta ramar men med visst individanpassat innehåll kan vara såväl effektiv som motiverande och positivt påverka interventionerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Ingemansson, Mary. „Djupläsning och lässtrategier“. Acta Didactica Norge 12, Nr. 2 (12.06.2018): 8. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5627.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
SammanfattningTexten behandlar hur elever på svensk grundskolenivå i årskurs 1–8, med hjälp av olika lässtrategier, kan skaffa sig förmåga att djupläsa texter för att nå förståelse av både läsningen och det lästa. Den teoretiska och metodologiska basen hänvisar till den amerikanska läsforskning som har bedrivits av Judith A. Langer med ett stort forskarteam vid Albany University, USA. Djupläsningsmetoder förklaras och diskuteras. Artikeln diskuterar Langers “envisionment-building” begrepp och presenterar ett empiriskt material taget från en undersökning av lässtrategier hos elever i åldrarna 7–13. I Sverige har teorin operationaliserats av författaren i fortsättningsforskning i skolor. Den didaktiska läsutvecklingen från svenska skolor beskrivs. Resultat och diskussion handlar om hur barn och ungdomar kan skapa djup förståelse av text. De autentiska fasbaserade frågorna som används både muntligt och skriftligt vid djupläsning gör att innehållet blir grundligt diskuterat i samtal med lärare och kamrater. Omläsning visar sig vara viktigt. Genomförda textsamtal resulterar i ett mycket fördjupat läsande för eleverna. Motivationshöjande är att eleverna får agera socialt genom textsamtal vid tolkningen och att det ständigt sker en återkoppling från lärarens och kamraternas sida. Motivationen kan även öka om eleverna lyckas med alltmer utmanande texter. Djupläsning med fas¬baserade frågor är en effektiv lässtrategi för att skapa förutsättningar för djupläsning, som i sin tur ger förutsättning för bästa möjliga förståelse av läsningen såväl som det lästa. Läsmarkeringar under läsningens gång gör att läsningen blir långsammare och mer grundlig. Läsandets förutsättning, villkor och process kan sammanfattas i en modell skapad utifrån operationaliseringsprocessen.Nyckelord: djupläsning, textsamtal, lässtrategier, didaktik, läsmotivationClose reading and reading strategiesAbstractThe text discusses how Swedish pupils in primary and secondary school, aged 7–13, with the aid of different reading strategies, can improve their ability to close-read texts in order to gain a better understanding not only of the text but also of the reading process. The study is theoretically and methodologically anchored in the reading research of Judith A. Langer, University of Albany, USA. The study adapts and develops Langer’s concept of envisionment building. The empirical material includes a study of the reading strategies of Swedish pupils aged 7–13. In Sweden, these findings have been operationalized by the author as part of her continuing research in schools. The results and discussion address how children can acquire a deep understanding of texts. The authentic, stance-based questions, which are used both when students read aloud and silently, ensure that the content is properly discussed in text talks with teachers and other pupils. Re-reading is important. The text talks result in a close reading of the texts. The social interaction that is part of text interpretation, as well as the feedback students receive from one another and from their teacher, boost motivation. Motivation can also increase if the students succeed with more challenging texts. Close reading with stance-based questions is a very effective reading strategy, which enables the students to understand the text and the reading process. Taking notes while reading makes the reading slower and more thorough. The conditions, terms and process of reading are summed up in a model that describes what happens.Keywords: close reading, text talks, reading strategies, didactics, motivation for reading
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Ekstam, Jane. „Metacognition and Reader Response: the use of reading logs in the envisionment-building classroom“. Acta Didactica Norge 12, Nr. 2 (29.05.2018): 7. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6093.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
AbstractMy article discusses the advantages of reading logs in teacher training programmes, and more specifically in connection with teaching literature and the Reader Response theory. This is an effective pedagogical method for enabling pre-service teachers to explore what they can discover in a literary text, and assess how deeply they can read. The study is based on a course in British culture and literature for student teachers at the middle- and secondary-school levels. It was given at a university college in Norway in the autumn term 2016. The students were in their second and third years and had completed a short, introductory course in literary analysis the previous year. I analyse the students’ reading logs from an “envisionment” perspective. Envisionment refers to the picture of the world that one has at a particular point in time and how it affects reading comprehension. Judith Langer argues that there are five reading stances. The students’ reading- log comments have been categorized according to these five levels. This makes it possible to ascertain if, and to what extent, the students’ reading has become deeper. The students themselves can also see how their comments have changed. Such a process promotes metacognitive thinking. In my follow-up research, I shall develop the project by giving the students more time to discuss one another’s reading logs in class, and reflect on how the method could be applied in the school classroom. The increased self-reflection will benefit both the students themselves and their future pupils.Keywords: reading, reading logs, metacognition, Judith Langer, Reader ResponseMetakognition och “Reader Response”: läslogböcker i Judith Langers “envisionment” klassrumSammanfattningMin artikel diskuterar fördelarna med att använda läslogböcker i lärarutbildning, och mer specifikt i samband med litteraturundvisning där “Reader Response” är huvudmetod. Detta är en effektiv pedagogisk metod för att uppmuntra lärarkandidater att fundera på hur de läser, vad de kan se i en litterär text, och hur djupt de kan läsa. Studiet baseras på en kurs i brittisk kultur och litteratur för blivande mellanstadie- och högstadielärare som gavs vid en mindre högskola i Norge höstterminen 2016. Studenterna var andra, respektive tredje årsstudenter och hade genomgått en kort introduktionskurs i litteraturanalys året innan. Jag analsyerar studenternas läslogböcker utifrån Judith Langers teori om “envisionment”, dvs. den världsbild som man har vid ett specifikt tillfälle och hur denna påverkar läsförståelse. Langer menar att det finns fem möjliga läsnivåer. Läslogböckerna har lästs utifrån dessa fem nivåer. På det sättet kan läraren se om och i så fall i vilken mån studenterna har utvecklat sin läsning samt om denna har blivit djupare. Minst lika viktigt är att studenterna kan se hur djupet på sina kommentarer har ändrats. Detta främjar en metakognitivistik syn på uppgifter. I nästa forskningsprojekt vill jag utveckla metoden för att ge studenterna större möjlighet att läsa och diskutera sina läslogböcker i klassrummet, ge varandra kritik, och fundera på hur metoden kan tillämpas för deras elever. Detta möjliggör en ökad grad självreflektion som gagnar både studenterna och deras framtida elever.Nyckelord: läsning, läslogböcker, metakognition, Judith Langer, Reader Response
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Anderhag, Per. „Informella lärmiljöers effekter på elevers lärande och intresse för naturvetenskap: En översikt“. ATENA Didaktik, 24.09.2020. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2020.2219.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Informella lärmiljöer såsom museer, djurparker och science centers kännetecknas av att de är öppna för allmänheten och att de inte behöver ha en formell koppling till skolväsendet. Denna artikel syftar till att ge en översiktlig beskrivning av forskning om informella lärmiljöers effekter på elevers lärande och intresse för naturvetenskap. Forskningen visar att informella lärmiljöer kan påverka elevers lärande och intresse positivt. Samtidigt är kunskapen begränsad om hur detta går till och vilken betydelse besök har för ett mer beständigt intresse. Studierna lyfter särskilt (1) det sociala sammanhang som miljöerna erbjuder, (2) möjligheten till alternativa ingångar till naturvetenskap, samt (3) kopplingen till den reguljära skolverksamheten som viktiga aspekter för informella lärmiljöers möjlighet att påverka elevernas lärande och intresse. Utifrån detta diskuterar artikeln möjliga sätt som informella lärmiljöer kan kopplas till skolans formella undervisning i naturvetenskap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema "Elever och effekter"

1

Öst, Lisa, und Carola Lehto. „Ljudmiljöer i svenska skolor och dess problematiska effekter för lärare och elever : En litteraturstudie“. Thesis, Örebro University, Academy of Health Science, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2190.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i våra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivåer förekommer. Syftet var också att besvara frågan om ljudmiljön kan ge negativa effekter på elever och lärares hälsa samt på elevernas kognitiva och perceptuella förmågor. Resultaten baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade på att ljudnivåerna i de svenska skolorna nästan aldrig översteg den lagstadgade gränsnivån 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivåer. Ljud inne i

klassrummet som egenljud, skrapljud från bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkällorna. Elever som vistades i klassrum med mycket

lågfrekvent buller skattade dock inte störningseffekten högre än andra elever. Buller kunde påvisas orsaka stressymptom hos lärare som huvudvärk, trötthet och ökad daglig variation av kortisolutsöndring. Lärare drabbas ofta av röstproblem som en konsekvens av ljudmiljöns höga ljudnivåer och maskeringseffekt på talet. Påverkan på kognitiva och perceptuella förmågor visades vara bullers negativa störningseffekt på minnesfunktioner, koncentration och uppmärksamhet. Resultatet visade att eleverna presterar sämre i bullriga miljöer. Eleverna själva skattade dock bullrets

störeffekt och påverkan på arbetsprestationen relativt lågt. Slutsatserna som drogs var att ljudmiljön i skolan kan utgöra ett problem både för elever och för lärare trots att hörselskadliga ljudnivåer sällan uppmättes i studierna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Saeves, Ida. „Konsekvenserna av grundskolans kommunalisering : Hur skolor, lärare och elever har påverkats“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-15695.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Wigström, Malin, und Sara Andersson. „Det kooperativa lärandets effekter på elevers läs- och skrivförmåga“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39779.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna kunskapsöversikt syftar till att ge en inblick i vad det kooperativa lärandet kan ge för effekter på elevers läs- och skrivförmåga. Vårt fokus har legat både på vad lärarens roll har för betydelse samt hur olika gruppkonstellationer kan påverkar elever. Vi har även fokuserat på hur det kooperativa lärandet kan påverka elevers resultat inom läs- och skrivförmågan. För att få reda på vilka effekterna är har vi valt att analysera vad aktuell forskning säger om ämnet. En systematisk litteratursökning gjordes av forskning, mellan år 2000 och 2020 via databaserna Education Research Complete, ERIC via EBSCO samt Swepub resulterade i tio källor. Översikten redogör de tio källorna som vi har valt, deras syfte och deras resultat. I de källor vi använt oss av har vi funnit att det fanns olika kooperativa arbetssätt som var effektiva för elevers läs- och skrivutveckling. Det framkommer även att för att det kooperativa lärandet ska vara effektivt spelar lärarens struktur och stöttning en stor roll. Vidare anser vi att dessa tio källor inte är tillräckliga för att få en bred kunskap om ämnet, dock ger det en liten inblick i det kooperativa lärandets effekter på elevers läs- och skrivförmåga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Johansson, Martin, und Tina Johansson. „Tekniska hjälpmedel och arbetsmetoder : En studie av dess effekter på elever med läs- och skrivsvårigheter“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31702.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Sahlin, Emelie, und Petra Leandersson. „En skola för alla : Inkludering av elever med autism, asperger syndrom och ADHD“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10544.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka vad inkludering innebär, med fokus på elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har också undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjälpa dem. Genom att samla in data från vetenskapliga artiklar har vi nått vårt syfte som vi sedan analyserat utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebär att alla elever ska undervisas tillsammans och att det är skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara både positiva och negativa. Strategier för att hjälpa elever i svårigheter finns det många, men någon färdig mall går inte presentera.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Riddersporre, Karin. „Gymnasielärares förväntningar på sina elever : Om lärarförväntningar, samt hur dessa formas och förmedlas“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4163.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna uppsats berör gymnasielärares förväntningar på sina elever samt hur dessa lärarförväntningar formas och förmedlas. Sex gymnasielärare har intervjuats om deras förväntningar på sina elever. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat på processen kring formandet av lärarförväntningar samt vilka implikationer lärarförväntningar kan ha för eleverna. I denna studie fokuseras de faktorer som förväntningar kan grundas på samt vilka förväntningarna är och hur de förmedlas, ur ett lärarperspektiv. Denna studie stödjer tidigare resultat om att lärarförväntningar kan delas in i kategorier utifrån om de är positiva eller negativa samt precisa eller felaktiga. I studien framstår förväntningsområdet som komplext och känsligt då det finns en diskrepans mellan vad lärare faktiskt förväntar sig och vad de bör förvänta sig. Dessutom framkommer att lärare grundar sina förväntningar på tillgänglig information där elevers programtillhörighet, attityder, personliga egenskaper, överlämnandesamtal samt lärarens egna preferenser anges som viktiga faktorer för formandet av lärarförväntningar. Då lärarförväntningar enligt tidigare forskning kan ha en påverkan på eleven bör lärare – utifrån vad som framkommer i denna studie – vara ödmjuka inför den information de får om elever eftersom det kan grunda förväntningar. Lärare måste också försöka vara medvetna om sina förväntningar samt ha så positiva sådana som möjligt eftersom de kan förmedlas till eleverna. På detta sätt kan lärare öka elevernas möjlighet till utveckling och framsteg, istället för att enbart bekräfta elevernas nuvarande förmåga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Vojin, Anna-Maria, und Gärdemalm Lena. „Studieverkstaden och dess effekter : En studie om hur tio elever upplever sin studiesituation“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, HLK, Skolnära forskning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49375.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie är att genom enskilda intervjuer få kunskap om hur tio elever upplever den extra hjälp de får i form av studieverkstadens verksamhet på den skola som de går på. Hur beskriver elever att deras skolsituation påverkats (kunskapsmässigt och socialt) av deltagandet, vilka faktorer påverkar upplevelsen, och hur värderar de studieverkstaden gentemot vistelse i ordinarie klassrum respektive andra specialpedagogiska lösningar för de elever som tidigare haft sådana? Eftersom intervjuerna genomfördes på två olika skolor, en högstadie- och en gymnasieskola, som har olika upplägg på sina studieverkstäder, finns också en jämförande aspekt i arbetet. Eleverna på båda skolorna upplever antalet elever i studieverkstaden som en avgörande faktor för hur bra de kan få hjälp där. På högstadieskolan är antalet ofta lågt, och på den betydligt större gymnasieskolan ofta högt. Den andra faktorn som eleverna uppger påverkar deras möjligheter till lärande är lärarnas ämneskompetens, vilken ibland brister på högstadieskolans studieverkstad. Vikten av att utvärdera placeringarna med täta mellanrum belyses också i studien. Studien visar vidare att de effekter de intervjuade eleverna upplever av att vistas i studieverkstaden främst handlar om ökat lugn och fokus, bättre mående, bättre studieresultat och ökad förståelse av ämnet. Till skillnad från högstadieeleverna nämner gymnasieeleverna också bättre betyg som ett positivt resultat, något de anser gynnar självkänslan. Gymnasieleverna upplever det som en stressfaktor att studieverkstaden förlänger studiedagen. Samtidigt upplevs förbättrade studieresultat reducera stress. Däremot upplever varken gymnasie- eller högstadieeleverna någon större påverkan på trivseln i skolan eller relationen till klasskamraterna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Persson, Stina, und Ronja Koskinen. „Skolträdgården : Skolträdgårdsarbetets positiva effekter på skolresultat, hälsa och social utveckling för elever i grundskolan“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-23841.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka positiva effekter som forskning visat att skolträdgårdsarbete har för elever i grundskolan. Vidare hade vi för avsikt att göra en kartläggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet är grundat på. När över- siktsläsningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudområden: skolre- sultat, hälsa och social utveckling. Sedan gjordes en sökning efter relevanta studier, vilka kategorise- rades i de olika områdena. Resultatet grundades på 12 olika vetenskapliga texter bestående av en doktorsavhandling, en licentiatavhandling och flertalet vetenskapliga tidskriftsartiklar. Positiva re- sultat som beskrivits av forskningen är beträffande skolresultat bland annat: förbättrade testresultat i de naturorienterande ämnena, förbättrad förmåga att dra slutsatser och att utvärdera, ökad moti- vation i skolarbetet och förbättrad koncentrationsförmåga. De positiva hälsorelaterade effekter som beskrivits är: ökad fysisk aktivitet och mer positiva attityder till att äta grönsaker. Positiva effekter på social utveckling är: etablerandet av nya roller, ökad självkänsla samt minskad etnocentrism. Kartläggningen visade att den vanligast förekommande datainsamlingsmetoden var genom intervju och enkät.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Walfrid, Magnus. „Utvecklas med familjeklass - en studie om vilka effekter familjeklassarbetet har på elever och föräldrar“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31873.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Mitt intresse för föräldrasamverkan har under utbildningens gång ökat. Ämnet har blivit ännu intressantare för mig efter att jag under min utbildning sett ett arbetssätt som jag inte hört talas om innan. Det handlar om någonting som kallas familjeklass. Detta betyder att man involverar föräldrarna i större utsträckning än vad man tidigare gjort eftersom skolsituationen för eleven inte är tillfredsställande för någon part. Det kan handla om koncentrationssvårigheter, konflikter eller ur kunskapsmässigt perspektiv. Familjeklass innebär att föräldern kommer till skolan vid tre tillfällen i veckan och håller i undervisningen för sitt barn med stöd av en pedagog från skolan. Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i hur arbetet med familjeklass kan se ut i en svensk skola och även att försöka se om detta arbetssätt kan vara en väg att gå för att skapa en bättre skolsituation för de elever där skolgången inte fungerar optimalt. Jag har valt att undersöka detta arbetssätt med hjälp av kvalitativa intervjuer med en ansvarig pedagog, två föräldrar och två elever. Resultatet visade att familjeklassarbetet har väldigt positiva effekter på framförallt eleven. Elevernas självförtroende har ökat, de hamnar i färre konflikter och kan fokusera på skolarbetet på ett bättre sätt än innan de började i familjeklassen. Det visade sig också att detta arbetssätt är ett bra tillfälle för hem och skola att samarbeta genom att få tips och idéer hur man ska agera i olika situationer. De elever jag intervjuade har efter arbetet i familjeklassen kunnat återgå till sina ordinarie klasser och därefter fungerat på ett betydligt bättre sätt än tidigare. Problemet som finns med detta arbete är att många föräldrar inte har råd att avstå från sitt arbete. Det ges inget ekonomiskt stöd vilket den ansvariga pedagogen för familjeklassen ser som det största problemet. Genom arbetet kan jag dock konstatera att det finns stora vinster med att deltaga i familjeklass om man får en möjlighet till det.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Backlund, Evelina, und Ekström Moa Sjöö. „Drogförebyggande interventioner för elever i årskurs 6–8 : En integrativ forskningsöversikt om utformning, effekter och skolkuratorns inkludering“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-74959.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen
Die Auswahlen zum Thema "Elever och effekter" für konkrete Quellenarten können Sie auch interessieren:
Dissertationen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie