Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Elevbild“

Nationella styrdokument poängterar vikten av att kartläggningar genomförs vid behov. Dessa kartläggningar bör ge en heltäckande bild av eleven och dennes skolsituation. Specialläraren förutses ha kunskap om denna process. Syftet med denna studie är att, med en diskurspsykologisk ansats, analysera och reflektera över hur bilden av eleven framställs i pedagogiska kartläggningar. Utgångspunkten för analysen tas i de begrepp inom diskurspsykologin som behandlar vilka mönster och positioner individer skapar och befinner sig i. Som metod har en kvalitativ dokumentanalys valts. Fokus ligger på hur bilden av eleven framställs. Denna bild har sedan tolkats genom vår uppfattning av de diskurspsykologiska begreppen: nodalpunkt, mästersignifikant, myter och tolkningsrepertoar. Materialet består av 10 kartläggningar från två skolor i Skåne. Dokumenten bearbetades i tre steg: ett första steg för att få en bild av dokumentens utformning och struktur, ett andra steg där innehållet kodas för att skönja mönster, och slutligen ett tredje steg där fokus ligger på att tolka innehållet utifrån de diskurspsykologiska begreppen. Resultatet redovisas genom att ett antal innehållsfrågor besvaras och sätts i relation till vår tolkning av de teoretiska begreppen och tidigare forskning. Slutsatsen blir att skolpersonalens diskurs blir den som skapar bilden av eleven. Vårdnadshavare och elev får en mer passiv roll i kartläggningarna.
National governing documents emphasize the importance of pedagogical documentation when necessary. These documents should provide a comprehensive picture of the student and his or her school situation. The special needs teacher is expected to have knowledge of this process. The purpose of this study is to, with a discourse psychological approach, analyze and reflect on how the image of the student is presented in pedagogical documents. The starting point for the analysis is in the concepts in discourse psychology that deal with the patterns and positions individuals create and find themselves in. The method chosen is a qualitative document analysis. The focalpoint of the analysis is how the image of the student is presented. This image has been interpreted through our perception of the discourse psychological concepts: nodal point, master significant, myths and interpretation repertoire. The analyzed material consists of 10 pedagogical documents collected from two schools in Skåne. The documents were processed in three steps: a first step to get an idea of the documents' design and structure, a second step where the content is coded to discern patterns, and finally a third step where the focalpoint is interpreting the content based on the discourse psychological concepts. The results are reported by answering a number of content questions and placing the answers in relation to our interpretation of the theoretical concepts and previous research. The conclusion is that the school staff's discourse becomes the one that creates the image of the student. Guardians and students are given a more passive role in the pedagogical documentation.

I kursen Examensarbete i Integrerad produktutveckling på Högskolan i Skövde har under våren 2017 ett produktutvecklingsprojekt för Kinnarps utförts av designingenjörsstudenterna Eva Henriksson och Sofie Johansson. Kinnarps är ett företag som tillverkar möbler för offentliga miljöer och vill nu i samband med deras nya satsning, att utveckla utformningen av hur lärmiljöer ser ut, ta fram ett höj- och sänkbart elevbord anpassat för årskurs 4-9. Under projektet användes och utvärderades också QFD – Quality Function Deployment som ett verktyg för att identifiera och uppfylla rätt kundbehov. Förstudien och användandet av QFD innebar bland annat att genomföra intervjuer och observationer av användare och målgruppen, identifiera trender i lärmiljöer, utföra konkurrentanalyser, utvärdera och vikta kundbehov samt att översätta behoven till kvalitéer som gick att uppfylla.Förstudien visade på att bordets viktigaste kvaliteter att uppfylla var att det skulle vara flexibelt, mobilt, tyst och enkelt att justera.Konceptutvecklingen inleddes med att identifiera och utvärdera olika höj- och sänkmekanismer. Därefter påbörjades konceptgenerering som utfördes med hjälp av olika kreativitetsmetoder. Koncepten utvärderades och sållades kontinuerligt under processen efter hur väl de uppfyllde kundbehoven samt genom användartester och återkoppling med målgruppen. Inför konceptvalet återstod till sist två koncept. Beslutet av det slutliga konceptet grundades i hur väl det uppfyllde de identifierade kundbehoven.Resultatet blev ett bord som uppfyller de ställda kraven och passar väl in i de lärmiljöer som finns idag men är också anpassat för hur lärmiljöer troligtvis kommer se ut i framtiden. Bordet har den funktionalitet som efterfrågades av användarna samtidigt som det har en utformning som är unik och tilltalande.
During the spring semester of 2017 a product development project has been carried out by two Design Engineering Students, Eva Henriksson and Sofie Johansson, in cooperation with Kinnarps. Kinnarps is a company who develops and sells furniture for public environments and as they are now focusing on the development of how educational spaces are formed and furnished they wanted to develop a height adjustable student desk for pupils between the ages of 10 to 16. To be able to reassure whether the correct customer requirements were identified and fulfilled in the right way QFD – Quality Function Deployment was used and analyzed as a part of the project. The use of QFD during the pre-study included, amongst other things, the execution of interviews and observations of users and the target group, performing competitive analyses, looking into trends , evaluate and weighing the importance of different needs and translating those into measureable specifications.The pre-study showed that needs like mobility, flexibility, simple adjustment and that the table should be as quiet as possible were the most important ones.The concept generation phase started by identifying and evaluating different options of height adjustment mechanisms. Creativity methods were used to generate ideas on how different parts of the table could be constructed. The generated concepts were then evaluated and screened continuously by looking on how well they fulfilled the customer requirements and through user tests and feedback from the target group. Two concepts remained before the final selection. The choice between these two concepts were based on to which extend each of them fulfilled the customer requirements. The final design of the table fulfills the requirements that were set and fits well into the educational spaces as they are formed today and how they probably will be designed in the future. The functionality that were requested by the users have been fulfilled while the table still has a unique and appealing look.

Detta examensarbete är en undersökning om elevers syn på sina egna bilder och vad som händer med den när bilderna presenteras i en utställning. Syftet med studien är att undersöka på vilket vis en utställning av elevers bilder kan ha betydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och på så vis även ha betydelse för lärprocessen. Frågan som undersökts lyder ”Vilken betydelse kan visuell och rumslig presentation av elevers bilder ha för hur de själva värderar och reflekterar över bilderna?” Undersökningen har gjorts på en gymnasieskola med två klasser i kursen estetisk kommunikation. Eleverna har fått gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad de tyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna på nytt i form av en utställning och nya observationer och samtal gjordes för att ta reda på vad eleverna tyckte om bilderna under utställningen. Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jämföra hur eleverna värderar och reflekterar över sina bilder innan och efter utställningen, för att kunna få syn på vilken betydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha. Som blivande pedagog känns det viktigt att få en fördjupad förståelse för hur presentationen av elevers bilder kan ses som en tillgång i bildundervisningen. Tolkning och resultat har prövats med hjälp av olika teorier såväl pedagogiska filosofer som designteorier och forskning om vad utställandet gör med bilden. Jag använder mig av gestaltande metoder under arbetets gång i formandet av utställningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen består av en sammansättning av 58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varje bild var för sig. I gestaltningen ser man exempel på två olika sätt som elevers bilder kan presenteras på, och visar på hur viktiga faktorer både rum och presentation spelar för hur bilderna uppfattas av betraktaren oavsett om betraktaren är den som skapat bilden eller någon annan. Resultatet av undersökning visar på att en utställning kan ha betydelse för hur elever värderar och reflekterar över sina egna bilder på ett sätt som gynnar lärprocessen, men som också kan stärka både kreativitet och självförtroende. Att låta elever vara med och planera och sätta ihop sin egen utställning ger dem möjlighet att få en djupare förståelse för estetiska värden och att presentation och rum är en viktig del när du ska kommunicera med bilder. Nyckelord: Utställning,

Detta examensarbete är en undersökning om elevers syn på sina egna bilder och vad somhänder med den när bilderna presenteras i en utställning.Syftet med studien är att undersöka på vilket vis en utställning av elevers bilder kan habetydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och på så vis även ha betydelse förlärprocessen.Frågan som undersökts lyder ”Vilken betydelse kan visuell och rumslig presentation avelevers bilder ha för hur de själva värderar och reflekterar över bilderna?”Undersökningen har gjorts på en gymnasieskola med två klasser i kursen estetiskkommunikation. Eleverna har fått gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad detyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna på nytt i form av en utställning ochnya observationer och samtal gjordes för att ta reda på vad eleverna tyckte om bildernaunder utställningen.Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jämföra hur eleverna värderar ochreflekterar över sina bilder innan och efter utställningen, för att kunna få syn på vilkenbetydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha.Som blivande pedagog känns det viktigt att få en fördjupad förståelse för hurpresentationen av elevers bilder kan ses som en tillgång i bildundervisningen.Tolkning och resultat har prövats med hjälp av olika teorier såväl pedagogiska filosofersom designteorier och forskning om vad utställandet gör med bilden.Jag använder mig av gestaltande metoder under arbetets gång i formandet avutställningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen består av en sammansättning av58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varjebild var för sig. I gestaltningen ser man exempel på två olika sätt som elevers bilder kanpresenteras på, och visar på hur viktiga faktorer både rum och presentation spelar för hurbilderna uppfattas av betraktaren oavsett om betraktaren är den som skapat bilden ellernågon annan.Resultatet av undersökning visar på att en utställning kan ha betydelse för hur elevervärderar och reflekterar över sina egna bilder på ett sätt som gynnar lärprocessen, men somockså kan stärka både kreativitet och självförtroende.Att låta elever vara med och planera och sätta ihop sin egen utställning ger demmöjlighet att få en djupare förståelse för estetiska värden och att presentation och rum är enviktig del när du ska kommunicera med bilder.

I denna studie ligger fokus på vad intervjuade elever berättar om sitt bildskapande. 35 elever, 9 år gamla, från en grundskola i Uppsala kommun har medverkat. På skolan har tre bildlektioner ägt rum. Under dessa tre lektioner har elever fått samma uppgift presenterade för sig, där de har fått en lista på tio ord att välja mellan från Jules Vernes bok En världsomsegling under havet. Med hjälp av A4-papper, blyertspennor och med färgpennor fick eleverna gestalta val av ord. Sociokulturellt perspektiv ligger till grund för analys av elevernas tankar om sina bilder såväl som om bilderna i sig. De metoder som ligger till grund för uppsatsen är intervjuer och bildelicitering. Resultatet från studien visar att det är viktigt att låta elever berätta om sina bilder och hur elevbilder kan tolkas med stöd av förstoring. Genom detta arbete skapas större förståelse för elevbilder gjorda i skolan.