Dissertationen: „Ekonomisk- och Social hållbarhet“

1

Catapano, Gianbattista, und Zanyar Kadir. „CEEQUAL : Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet i produktionen“. Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-147320.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

CEEQUAL är ett klassningssystem utvecklad av ICE, den brittiska Institutionen för Civilingenjörer, för att bättra på anläggningsbranschens sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsarbete. Systemet utvecklades år 2003 och användes fram till år 2011 endast i Storbritannien och Irland. År 2011 utvecklades en internationell version för organisationer som är intresserade av att certifiera projekt i andra delar av världen. Syftet med rapporten är att utvärdera konsekvenser för ett projekt som skall miljöcertifieras. Detta sker med hjälp av tre fallstudier från Skanska Sverige AB: Projekt Skarplöt, exploatering av en åkermark i Västerhaninge. Projekt Folkparksvägen, ombyggnation av en 1500 meter vägsträcka. Projekt Tyresövägen-Simvägen, en avsmalning av Tyresövägen från motorvägsstandard till stadsväg. Målet med rapporten är att: Identifiera förbättringsåtgärder för att främja hållbarhet och resurseffektivitet i produktion. Uppskatta vilka resurser förbättringsåtgärderna för certifiering kräver. Resultat från fallstudierna visar att Skanska har väl inarbetade rutiner i företagets ledningssystem, dock finns det förbättringspotential som kan uppnås med integrering av CEEQUALs krav i dagens arbetssätt. Merkostnaden av förbättringsåtgärderna består mestadels av tjänstemannatid för ett utökat samhällsengagemang, planering och bevakning av åtgärder som främjar hållbarhet samt insamling av bevismaterial för certifiering. Ändringar som uppkommer i arbetssättet är projektberoende och belyses i produktionsplaneringsskedet i varje enskilt projekt med hjälp av den extra planeringen som en CEEQUAL certifiering kräver. Rekommendationer för Skanska är att integrera en del av CEEQUALs krav i ledningssystemet och att skapa färdiga mallar som är anpassade till CEEQUALs frågeställningar med avsikt att effektivisera framställning av bevisdokumentationen i varje enskilt projekt.
CEEQUAL is an assessment and award scheme developed by ICE, The Institution of Civil Engineers in Great Britain, in order to improve the Civil engineering industry´s social, economic and environmental sustainability. The system was developed in 2003 and it was only used in the UK and Ireland until 2011. Year 2011, was an international version developed for organizations that are interested in certifying projects in other parts of the world. The report aims to evaluate the consequences for a project that is going to be assessed. This is done by using three case studies from Skanska Sverige AB: Project Skarplöt, exploitation of previous farming land in Västerhaninge. Project Folkparksvägen, refurbishment of a 1500 meter stretch of road. Project Tyresövägen - Simvägen, a narrowing of Tyresövägen from motorway standard to a city road with cycle lanes. The objective of this report is to: Identify improvement measures to promote sustainability and resource efficiency under production. Estimate the resources that such improvements and the works associated with the certification requires. Results of case studies show that Skanska has well-established work practices, however, there is potential for improvement that can be achieved with the integration of CEEQUALs requirements in the company’s management system. The additional cost of the improvement measures consist mostly of extra working time needed to administrate, plan and monitor measures that promote sustainability as well as gather evidence for certification. Adjustments to the production process that arises in the planning stages of the sustainability measures cannot be generalised and depend mostly on the project prerequisites. Recommendations to Skanska are to integrate CEEQUALs requirements in their management system and to create pre-designed templates for the required documentation and procedures in order to streamline planning and monitoring in each individual project that is going to be certified.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Nordlander, Johanna, und Hanna Söder. „All inclusive, ett hållbart koncept? : En studie kring ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-7567.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to describe the All inclusive concept and to what extent it can be described as sustainable from economic, social and environmental aspects. The empirical study is based mainly on qualitative interviews with four respondents. Two of the informants find the All inclusive concept to be sustainable while the other two are critical to the concept. In the discussion the essay writers argues around the empirical results of the study and how the All inclusive concept possibly could become sustainable. To consider the All Inclusive concept to be sustainable, it is important that the economic, social and environmental aspects are integrated with each other at the destination.
Studiens syfte är att beskriva All inclusive som koncept och i vilken mån det kan betecknas som hållbart utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Den empiriska studien baseras huvudsakligen på en kvalitativ intervjuundersökning med fyra informanter. Två av informanterna resonerar utifrån att All inclusive konceptet är hållbart och de övriga två ställer sig kritiska till detta resonemang. I diskussionen resonerar uppsatsförfattarna kring den empiriska studiens resultat och hur All inclusive konceptet eventuellt skulle kunna göras mer hållbart. För att ett All inclusive koncept ska anses vara hållbart är det viktigt att de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna på en destination integreras med varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Bertilsson, Hannes, und Patric Freijd. „Prestationsmål inom 3PL : Prestationsmålens påverkan på en ekonomisk och social hållbarhet“. Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Industriell organisation och produktion, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-41652.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Purpose – The purpose of this study is To investigate performance targets within a 3PLcompany and the effect they have on financial and social sustainability. To fulfil the purpose of the study two research questions has been conducted: How does a 3PL-company use performance targets to increase the company’s financial value? How are the employees affected by the present performance targets? Method – To fulfil the purpose of the study a case study has been conducted at a 3PL-company were performance targets to measure individual performance is used. Two methods to collect empirical data were used. These two were interviews and observations. In addition to these two methods, a literature study were conducted. Findings – The study resulted in that the performance targets affected both the companies economic and social sustainability. The performance targets are used to negotiate a sustainable contract with the clients and to contribute with growth to the company and this affects the employees both positive and negative. Implications – The study has contributed to highlight the knowledge gaps that were identified which are that performance targets on an individual level is rather unexplored and also that RBV has not been used in warehouse environment before. The study also contributes to how performance targets affect the employees in a 3PL-company. Limitations – The study that were conducted was a single case study and are therefore not as generalizable as a multiple case study. The interviewees had previous experience from warehouse organizations and therefore did not notice any affects from the performance targets. The study would have been strengthened by having interviewees who does not have previous experience from warehouse organizations who could have a different view on performance targets.
Syfte – Syftet med denna studie är Att undersöka prestationsmål inom ett 3PL-företag och dess påverkan på ekonomisk och social hållbarhet. För att uppfylla studiens syfte har två frågeställningar formulerat: Hur används prestationsmål inom ett 3PL-företag för att öka företagets ekonomiska värde? Hur påverkas de anställda av de nuvarande prestationsmålen? Metod – För att uppfylla studiens syfte har en fallstudie genomförts på ett tredjepartslogistikföretag där de använder prestationsmål för att mäta individers prestation. Två stycken datainsamlingstekniker användes för att samla in empiri till studien, intervjuer och observation. Utöver dessa två datainsamlingstekniker har en litteraturstudie genomförts. Resultat – Studien resulterade i att prestationsmål har en påverkan både på ett företags ekonomiska och sociala hållbarhet. Prestationsmålen används av tredjepartslogistikföretag för att kunna förhandla ett hållbart kontrakt med sina kunder och tillföra tillväxt till företaget och detta påverkar ett företagets anställda både positivt och negativt. Implikationer – Studien har bidragit till att belysa de kunskapsgap som identifierats vilka är att prestationsmål på individnivå är ett relativt outforskat område och att RBV inte har använts inom lagerverksamhet tidigare. och hur prestationsmål påverkar de anställda inom ett 3PLföretag. Begränsningar – Studien som genomfördes var en enfallstudie vilket innebär att studien inte är lika generaliserbar som en flerfallstudie. Intervjuernas respondenter hade erfarenhet inom lagerverksamhet och märkte därför ingen större påverkan av prestationsmålen. Studien hade stärkts av att ha respondenter som inte har erfarenhet inom lagerverksamhet då de kan ha en annan syn på prestationsmål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Pettersson, David. „Kan ekologisk och ekonomisk hållbarhet kombineras? : En studie av en neoklassisk jämviktsmodell och dess relation till hållbarhet“. Thesis, Linköpings universitet, Energisystem, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-121224.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrunden till examensarbetet är att aktiviteter kopplat till den globala ekonomin samt tillväxt av denna har skapat en situation som i dagsläget inte uppfyller den ekologiska dimensionen av hållbarhet. Lösningar för att minska den miljöpåverkan som sker idag samtidigt som ekonomisk tillväxt sker har kritiserats och istället föreslås ekonomier med låg eller ingen tillväxt. Med bakgrund till detta har forskningsprojektet Bortom BNP-tillväxt startat och examensarbetet genomförs hos ekonomiska modeller som är ett av projektets arbetspaket.Syftet med examensarbetet är dels att utreda hur en eventuell hållbarhetsproblematik med en fortsatt BNP-tillväxt ser ut för att avgöra om en konflikt mellan ekonomisk och ekologisk hållbarhet existerar. Syftet går också ut på att simulera en neoklassisk jämviktsmodell för att studera hur en sådan reagerar för olika tillväxtscenarier (tillväxt, nolltillväxt och negativ tillväxt). För att avgöra detta studeras parametrarna BNP, konsumtion, investeringar, mängd kapital och mängd arbetade timmar. Tanken är att kartläggningen av en eventuell konflikt mellan ekologisk och ekonomisk hållbarhet i kombination med analysen av jämviktsmodellen ska kunna användas för att avgöra hur ekonomiska modeller som tar hänsyn till både den ekologiska och den ekonomiska dimensionen av hållbarhet ska kunna utformas.Huruvida en konflikt mellan den ekonomiska och ekologiska dimensionen av hållbarhet existerar utreds med hjälp av en litteraturstudie. Vidare ställs den neoklassiska jämviktsmodellen inte upp från grunden, istället används en redan färdig jämviktsmodell för den finska ekonomin som sedan utvecklas efter förutsättningar i svenska data. Modellen simuleras mellan 1990-2035 för scenarierna tillväxt, nolltillväxt och negativ tillväxt. Dessutom görs en simulering av nolltillväxt där arbetstiden successivt minskar.Litteraturstudien visar att en potentiell konflikt mellan den ekologiska och den ekonomiska dimensionen av hållbarhet existerar. Simuleringarna för den neoklassiska jämviktsmodellen ger tillförlitliga resultat för parametrarna BNP, konsumtion och mängd arbetade timmar. Modellens stora svaghet är dock investeringar som avviker i jämförelse med data, något som antagligen också är skälet till att mindre avvikelser uppkommer för mängden kapital.Jämviktsmodellen och litteraturstudien diskuteras sedan och slutsatsen dras att den största svagheten hos den neoklassiska jämviktsmodellen är att den inte tar hänsyn till naturresurser (inklusive energi) som produktionsfaktor samt hur föroreningar påverkar dessa. Ett förslag som i sin tur tas fram utifrån slutsatserna är att uppdatera ekonomiska modeller (exempelvis jämviktsmodellen) för att inkludera naturresurser som produktionsfaktor så att modellerna även tar hänsyn till den ekologiska dimensionen av hållbarhet. Resultatet av en sådan modell skulle sedan kunna användas för att kommunicera en optimal nivå på BNP och skapa konsensus mellan nationalekonomer, miljövetare och politiska beslutsfattare om hur en potentiell konflikt mellan ekonomisk och ekologisk hållbarhet kan hanteras.
The background to this master thesis is that the activities linked to the global economy and its growth has created a situation that currently does not uphold the ecological dimension of sustainability. Solutions to reduce the environmental impact of today while economic growth occurs has been criticized and instead economies with low or no growth have been proposed. With this in mind, the research project Beyond GDP growth have started. The master thesis is carried out for economic models which is one of the work packages within the project.The aim of the master thesis is partly to investigate the issue of sustainability with continued GDP growth to determine whether a possible conflict between economic and ecological sustainability exists. The objective is also to simulate a neoclassical equilibrium model for the Swedish economy to study its responses for different growth scenarios (growth, zero growth and negative growth). The parameters GDP, consumption, investment, amount of capital and amount of hours worked are studied. The idea is that the identification of a possible conflict between ecological and economic sustainability, combined with the analysis of the equilibrium model can be used to determine how economic models that take into account both the ecological and the economic dimension of sustainability could be designed.Whether a conflict between the economical and the ecological dimensions of sustainability exists is investigated with the help of a literature review. Furthermore, the neoclassical equilibrium model is not developed from scratch. Instead an already finished equilibrium model of the Finnish economy is used, which is then developed after prerequisites in the Swedish data. The model is then simulated in the time period 1990-2035 with scenarios for growth, zero growth and negative growth. Furthermore, a scenario of zero growth in which working hours are gradually decreases is simulated.The literature review indicates that a potential conflict between the ecological and the economical dimension of sustainability exist. The simulations of the neoclassical equilibrium model provides reliable results for the parameters GDP, consumption and amount of hours worked. The model's major weakness, however, is investments that differs in comparison with the data, which is probably the reason that minor deviations also occurs for amount of capital.The equilibrium model and the literature review are then discussed and the conclusion is made that the biggest weakness of the neoclassical equilibrium model is that it does not take into account natural resources (including energy) as a production function nor how pollutants affect them. A proposal which in turn is drawn up based on the conclusions is to update economic models (e.g. the equilibrium model) to include natural resources as a production factor so that the models also take into account the ecological dimension of sustainability. The result of such a model could then be used to communicate an optimal level of GDP and create consensus among economists, environmental scientists and policy makers about how a potential conflict between economic and ecological sustainability can be managed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Kurtz, Ida. „Socialt Hållbarhetsperspektiv Inom Fastighetsföretagande : En studie om privata aktörers arbete med social hållbarhet“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för Urbana Studier (US), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43756.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Persson, Göran. „Stambyte eller relining -en studie om ekonomisk och social hållbarhet vid renovering av fastigheter“. Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-169069.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Willebrand, Tobias. „Corporate sustainability : En studie av sex företags ansvar för social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet“. Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383185.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats är att undersöka och redovisa hur ett antal företag inom olika branscher i Sverige arbetar med frågor som rör social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet: vanligtvis kallat corporate sustainability och CSR. Begreppen sammanfattar företagens strävan att uppnå långsiktig hållbarhet i sin verksamhet, till exempel genom att hushålla med naturresurser. Uppsatsen bygger på casestudier, med tillhörande djupintervjuer, av sex olika företag. Den grundläggande frågeställningen är hur företagens arbetat med sin organisationsutveckling för att implementera CSR i verksamheten och till exempel bli ett ”grönare” företag. Slutsatserna i studien är att företagen i studien tar ett tydligt samhällsansvar i någon form och samtidigt avfärdar den klassiska ekonomiska teoribildningen kring vinstmaximering som förlegad. Uppsatsen skulle även kunna utgöra ett instrumentellt dokument för företag som vill lära sig mer om eller utveckla sitt CSR-arbete. Den berör även de negativa konsekvenser som riskerar följa av ett CSR-arbete som inte är tillräckligt dedikerat, används i egen-syfte (greenwashing) eller inte får något utrymme alls.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Eshete, Helen, und Sohel Abdu. „Nyckeltal inom hållbarhet : Fallstudie om nyckeltal inom ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet som kan appliceras inom materialhanteringsprocessen med avseende på truckverksamheten“. Thesis, KTH, Hållbar produktionsutveckling (ML), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297791.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta kandidatarbete har genomförts som en del av ett forskningsprojekt på KTH. Utvecklingen mot industri 4.0 kommer medföra nya metoder och verktyg för att optimera verksamheter. Hållbarhet är viktigt koncept idag och kan delas in i tre aspekter; ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Nyckeltal är en metod för uppföljning, styrning och rapportering och är därmed viktiga för verksamheter eftersom det kan användas som beslutsunderlag. Digitaliseringen har bidragit till ny digital teknik vilket är verktyg och system som finns digitalt och har underlättat mätningen av data vilket tidigare gjordes manuellt. Grundproblemet och orsaken till detta arbete är att det idag existerar bristfälliga beslutsunderlag inom materialhantering relaterat till ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Syftet med detta arbete är att ta fram viktiga nyckeltal inom ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet som kan användas som beslutsunderlag för att mäta och förbättra verksamhetens produktionslogistik, mer specifikt truck verksamheten inom materialhanteringen. Denna rapport har avgränsats på så sätt att nyckeltalen som presenterats avser endast materialhanteringen inom logistikprocessen samt materialhanteringen som görs med bemannade truckar och inget annat. Nyckeltalen som redogörs i denna rapport mäts med digital teknik. Datainsamlingen gjordes med hjälp av litteratursökning i böcker och olika databaser, intervjutranskript med personer på olika nivåer i Scania och intervju med en assisterande professor som arbetar med forskningsprojektet på KTH. Utifrån detta framgick det att Scania inte har nyckeltal inom logistik utan de har huvudmål, vilket är att undvika förseningar. Efter att spårningssensorer införts på truckarna i Scania kan nu följande realtidsmätningar göras; temperatur, fuktighet, hastighet, koordinater, tidsstämpel, ljudnivå, m.m. Utifrån dessa realtidsmätningar kan nyckeltal inom samtliga tre aspekter inom hållbarhet identifieras och presenteras. Nyckeltal rörande ekonomisk hållbarhet handlar om tid, ekologisk hållbarhet handlar om optimering och social hållbarhet handlar om säkerhet. Nyckeltalen är lämpliga för att de ger en indikation på vart förbättringsmöjligheterna ligger med avseende på resurshantering, säkerhet och effektivitet. Dessa nyckeltal kan användas som beslutsunderlag för att effektivisera verksamhetens resursutnyttjande och planeringsteknik. Utmaningarna med den digitala tekniken är att den var bristande vid tillfällen, då den ibland indikerade rörelse från en truck som i verklighet inte skedde.
This bachelor's thesis has been carried out as part of a research project at KTH. The development towards industry 4.0 will lead to new methods and tools for optimizing business operations. Sustainability is an important concept today and can be divided into three aspects: economic, ecological and social sustainability. Key performance indicators are a method for follow-up, control and reporting and are thus important for businesses where it can be used as a basis for decisions. Digitalization has contributed to new digital technology, which are tools and systems that are available digitally and have facilitated the measurement of data, which was previously done manually. The reason for this work is that today there is a deficient basis for decision-making in material handling related to economic, ecological and social sustainability. The purpose of this work is to produce important Key performance indicators in economic, ecological and social sustainability that can be used as a basis for decision-making to measure and improve the business's production logistics, more specifically the forklift operations in materials handling. This bachelor's thesis has been delimited in such a way that the key performance indicators presented refer only to the material handling within the logistics process and the material handling that is done with manned forklifts and nothing else. The key performance indicators described in this bachelor's thesis are measured with digital technology. The data collection was done with the help of literature search in books and various databases, interview transcripts with people at different levels in Scania and an interview with an assistant professor who works with the research project at KTH. On this basis it was clear that Scania does not have key performance indicators in logistics, but they have main goals, which is to avoid delays. After tracking sensors were introduced on the forklifts in Scania, the following real-time measurements could be made, temperature, humidity, speed, coordinates, timestamp, sound level, etc. Based on these real-time measurements, key performance indicators in all three aspects of sustainability can be identified and presented. Key performance indicators on economic sustainability are about time, ecological sustainability is about optimization and social sustainability is about security. The key performance indicators are suitable because they give an indication of where the opportunities for improvement lie in terms of resource management, security and efficiency. These key performance indicators can be used as a basis for decision-making to streamline the business' resource utilization and planning technology. The challenges with digital technology were that it is lacking at times, as it sometimes indicated movement from a forklift that in reality did not occur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Asmundsson, Melina, und Emelie Litoft. „Hållbarhet och verksamhetsstyrning : En fallstudie i hur företag inom klädbranschen styr hållbarhet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96915.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hållbarhet är ett ämne som uppmärksammas allt mer i samhället och framförallt i klädbranschen, då det är en av de branscher som har störst negativ påverkan på miljön. Som konsekvens av den ökade medvetenheten ställs klädföretagen inför en utmaning att möta de nya förhållandena. Malmi och Browns modell “Management Control Systems as a Package” skapades för att underlätta implementering av verksamhetsstyrning i företag. Modellen har sedan vidareutvecklats för att även inkludera hållbarhet, vilket anses vara en nödvändighet för att förbli varaktiga på marknaden. Detta är dock något företag ofta misslyckas med då det fortfarande finns många utmaningar och osäkerhet gällande implementering av hållbarhet i sin verksamhetsstyrning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Calander, Jonas. „Ulleråker, en stadsdel för alla? : En kvalitativ undersökning av konflikten mellan social och ekonomisk hållbarhet i bostadsplaneringen“. Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376471.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I FN:s hållbarhetsmål läggs det ett stort ansvar på kommunerna att sträva efter hållbarhet ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. I Ulleråker söder om Uppsalas stadskärna planeras det för 7000 nya bostäder med tillhörande handelsplats och service. Området ska vara hållbart ur alla tre perspektiv, men det har uppstått en konflikt mellan den ekonomiska och sociala hållbarheten i bostadsplaneringen. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka konflikten mellan ekonomisk och social hållbarhet i Ulleråker och vilken av dem som väger tyngst i bostadsplaneringen. Syftet besvaras genom att samla information från relevanta plandokument och kvalitativa intervjuer med tre tjänstemän på Uppsala kommun. För att få en djupare förståelse kring konflikten mellan ekonomisk och social hållbarhet, används Scott Campbells (1996) planerarens triangel och specifikt egendomskonflikten. Uppsatsen kommer fram till att relationen mellan ekonomisk och social hållbarhet prioriterar den ekonomiska hållbarheten i bostadsplaneringen, men att det kan bero på om den sociala hållbarheten ses ur ett individperspektiv eller samhällsperspektiv. Varför den ekonomiska hållbarheten väger tyngre kan bero på att nyliberal planering har förändrat kommunens roll i egendomskonflikten och möjliggjort för den privata marknaden att i större utsträckning styra bostadsbyggandet, vilken favoriserar ekonomiska utveckling före social jämlikhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Skyman, Jacob. „Hållbarhet och hållbart ledarskap inom två svenska kommuner : Hur arbetar två svenska kommuner med hållbarhet inom perspektiven miljö, socialt och ekonomiskt?“ Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44650.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Titel: Hållbarhet och hållbart ledarskap inom två svenska kommuner Ämne: Kandidatuppsats i Företagsekonomi inriktning ledarskap, 15 hp Författare: Jacob Skyman Nyckelord: Corporate Social Responsibility, Sustainable Leadership, Sustainable Leadership styles, CSR accountability, Sustainability, Offentlig sektor, Hållbart ledarskap. Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra, beskriva hur två kommuner arbetar med hållbarhet utifrån miljö, socialt, ekonomiskt, därefter konkretisera eventuella skillnader och likheter mellan det hållbara ledarskapet. Metod: Denna studie har genomförts som en kvalitativ forskningsstudie. Författaren skriver studien utifrån en subjektiv världsbild och ett hermeneutiskt synsätt. Studien har en abduktiv forskningsansats. Empirin har insamlats genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och litteraturstudien grundade sig i att samla in teori från forskningsstudier. Slutsats: Studiens resultat visar att kommunerna arbetar på likartat sätt med frågan om hållbarhet inom de tre perspektiven. Kommunerna gör övergripande handslag inom den styrande politiska sektorn och arbetar långsiktigt. Kommunerna har liknande storlek utifrån befolkningsmängd, näringsliv, möjlighet till högre utbildning och fungerar som mindre regionala nav. Sammantaget kan detta innebära att andra kommuner av samma storlek kan antas ha liknande struktur för arbetet med hållbarhet och hållbart ledarskap. De kommunala bolagen som undersöktes i respektive kommun agerar på olika sätt. Det undersökta kommunala bolaget i Halmstad handlar mycket utifrån egna principer kring hållbarhet. Däremot agerar detundersökta bolaget i Kristianstad utifrån de hållbarhetspolicys som sätts centralt inom kommunen. Det finns även flertal likheter i det hållbara ledarskapet mellan kommunerna.Utifrån hållbarhetsegenskaperna menar samtliga respondenter att positivitet är en av de viktigaste egenskaperna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Löthman, Eva, und Hanna Larsson. „Hållbar utveckling i undervisningen : Hur arbetar lärare med hållbar utveckling och de tre dimensionerna, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet?“ Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15654.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur olika lärare tänker kring att arbeta med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hållbarhet. Vi ville se hur lärare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har använt oss av en intervjustudie med fyra lärare på två olika skolor. Lärarna undervisade i olika ämnen, såsom svenska, samhällsoriterande ämnen och naturorienterande ämnen. Vi har använt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ”learning by doing”. Vi anser att denna teori passar bra in i dagens samhälle och undervisning. Resultatet visar att det är skillnad i arbetet med hållbar utveckling när det kommer till skolornas inriktning samt lärarnas bakgrund och personliga intresse. Lärarana tyckte att hållbar utveckling var ett komplext begrepp och studien påvisar även svårigheter att integrera de tre dimensionerna i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Paulaityté, Akvile, und Madeleine Ohlson. „Turism, marknadsföring och hållbar utveckling : En kvalitativ studie om hållbart utvecklings- och marknadsföringsarbete i Visby“. Thesis, Södertörns högskola, Turismvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33772.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to examine how Leader Gute and the municipality Region Gotland work with sustainable tourism development in Visby on Gotland. This methodological study will shed light on how Gotlands Besöksnäring AB and Destination Gotland markets Visby and if they work with sustainability. This objectivistic and qualitative study consists of four interviews and a text- and pictureanalyzis has been made. Five theories have been used to explain marketing of destinations, sustainable tourism and sustainable development. The result shows that the municipality Region Gotland works with sustainable tourism development in their planning work of Visby but that few resources are used to this work within the tourism industry and that they work with social, ecological and economical areas but have not yet developed tangible goals within these areas. Leader Gute works socially with projects driven by the local population, with small enterprises and to increase employment opportunities on the island. They work economically with contributing to entrepreneurship and ecologically with renewable energy and to increase nature tourism with a low environmental effect. Destination Gotland work with filling boats with travelers and also package trips. They work sustainably with usage of catalytic converters on their boats and market Visby via digital channels. Gotlands Besöksnäring AB arrange meeting days within the tourism industry and members of the association Gotlands förenade besöksnäring and also realise projects. The firm has not developed a sustainable development plan or a marketing strategy for the tourism industry on Gotland. They cooperate with the municipality Region Gotland and the destination company Inspiration Gotland to develop a development plan and a marketing strategy. The firm market at their members via Facebook.
Syftet med denna studie är att ta reda på hur Leader Gute och Region Gotland arbetar med hållbar utveckling av turism i Visby. Denna metodologiska studie kommer även att belysa på vilka sätt Gotlands Besöksnäring AB och Destination Gotland marknadsför Visby och om de i sitt arbete även arbetar med hållbarhet. Denna objektivistiska och kvalitativa studie består av fyra intervjuer och en genomförd text- och bildanalys. Fem teorier har använts för att beskriva destinationsmarknadsföring, hållbar turism och hållbar utveckling. Resultatet visar att Region Gotland arbetar med hållbar utveckling i sitt planeringsarbete av Visby men få resurser används till arbetet inom turismbranschen. De arbetar med sociala, ekologiska och ekonomiska områden men har inte ännu utvecklat konkreta mål inom dessa områden. Leader Gute arbetar socialt med projekt drivna av lokalbefolkningen, med småföretagande och för en ökad sysselsättning. De arbetar ekonomiskt genom bidrag till ett ökat företagande och ekologiskt med förnyelsebar energi och att öka naturturismen med en låg miljöpåverkan. Destination Gotland arbetar med att fylla sina båtar med resenärer och erbjuda paketresor. De arbetar även hållbart med användning av katalysatorer på båtarna och marknadsför Visby via digitala kanaler. Gotlands Besöksnäring AB anordnar besöksnäringsdagar med föreningen Gotlands förenade besöksnärings medlemmar och genomför projektarbeten. Bolaget har inte utvecklat en hållbar utvecklingsplan eller marknadsföringsstrategi för besöksnäringen. De samarbetar däremot med Region Gotland och destinationsbolaget Inspiration Gotland för utveckling av marknadsföringen av Gotland. Bolaget marknadsför mot deras medlemmar via Facebook.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Nyström, Klara, und Linda Nordin. „Profit och Purpose : Att kombinera ekonomisk vinst med hållbarhetsarbete“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451790.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

B corporations är en form av hybridorganisation som avser att balansera ekonomisk avkastning med sociala- och miljömässiga mål, något företagen själva talar om som “profit and purpose”. Dessa verksamheter beskrivs som en form av hållbart företagande, som kombinerar marknadslogik med social logik, något som historiskt ansetts omöjligt att kombinera. Genom 8 intervjuer med 9 olika företrädare inom b corporations har denna undersökning studerat hur dessa företag hanterar två traditionellt konflikterande syften, “profit and purpose”, och hur de arbetar med prestationsmätningar, målformulering och värdeskapande i relation till sina intressenter. En analysmodell utformades utifrån befintlig teoretisk kunskap om institutionella logiker, prestationsmätningar och målsättningar från vilken resultatet analyserades. Studiens visar att företrädare för b corporations inte upplever den sociala logiken och marknadslogiken som konflikterande. Dock förmedlar respondenterna i sina intervjuer spänningar mellan de två logikerna då de gör avkall på den ena logiken för att prioritera den andra på kort sikt, vilket indikerar konflikter. Detta signalerar att b corporations snarare kombinerar än balanserar logiker på kort sikt. Graden av komplexitet vid målformulering kopplat till hållbarhet varierade mellan företag. Bland de företag där man arbetade mer aktivt med målformulering kopplat till den sociala logiken, bröts visioner ned till konkreta delmål. Dessa förtydligades sedan gentemot intressenter med hjälp av prestationsmätningar och här kunde även ett större engagemang och involvering av intressenter i hållbarhetsarbetet urskiljas. Studien föreslår därför att prestationsmått kan tydliggöra mål kopplade till den sociala logiken och på så vis underlätta värdeskapande i hybridorganisationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Bolvin, Tomas, und Rasmus Thour. „Hett med tätt! : En fallstudie om förhållandet mellan hållbarhet och förtätning i Sundbybergs Kommun“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73576.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hållbar utveckling är ett begrepp som innefattar en utveckling som tillgodoser hållbarhetsvärdena ekonomisk, ekologisk och social utveckling likvärdigt. Förtätning är ett sätt att planera städer, inte sällan med hållbarhetsargument. Förtätning är ett ord som är motsatsen till utglesning och innebär en process att förändra de redan existerande och bebyggda områdena. En kommun som tillämpar förtätning som strategi för planeringen, med just hållbarhetsargumentet är Sundbyberg. Kommunen är den till ytan minsta i Sverige men med det högsta befolkningsökningen. Generellt tenderar det kommunala arbetet lägga stort fokus kring de positiva aspekterna utan någon djupgående analys kring konsekvensbedömning. Studiens syfte har sin grund i att beskriva hur förtätning tillämpas i planeringen för Sundbyberg, och undersöka huruvida förtätning kan vara bidragande till en hållbar utveckling i Sundbyberg. Det huvudsakliga syftet är att utvärdera de centrala hållbarhetsvärden som anges som bakomliggande skäl till förtätning, samt konsekvenserna av förtätning. De teorier som har valts förklarar vilka konsekvenser förtätning medför, både positiva och negativa för en hållbar utveckling. För att besvara syftet har empiri samlats i form av en kvalitativ innehållsanalys över Sundbybergs översiktsplan. Det har också genomförts en semistrukturerad kvalitativ intervju som ett komplement till innehållsanalysen. Intervjun var med en nyckelperson inom planeringen över Sundbyberg. Empirin visade på att det främsta skälet till ökad förtätning grundar sig i de positiva följderna som en sammanflätning av de olika stadsdelarna leder till. Detta skall visa sig med exempelvis minskad segregation, ökad tillgänglighet och resurseffektiva lösningar. Diskussionen analyserar det insamlade materialet med teorin. Den avslutande slutsatsen blev därefter att de positiva följderna av förtätningen överskrider de negativa och att det främsta fokuset är på den sociala hållbarheten. Dock kommer de närmsta åren i Sundbyberg innebära flera ombyggnationer. Detta kommer leda till förutsättningar som försvårar arbetet för ökad hållbar utveckling. Trots detta är den långsiktiga förtätningsprocessen ett sätt för att främja en sådan utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Jägerström, My. „Förskollärares tolkningar av begreppet hållbar utveckling : En intervjustudie kring de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i förskoleverksamheten“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73540.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Hugosson, Nelly, und Madeleine Rambin. „Implementering av CSR i allmännyttiga fastighetsbolag : En studie om hur och varför allmännyttiga fastighetsbolag implementerar CSR i sitt hållbarhetsarbete för att tillgodose sina intressenter“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39879.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: I en värld som genomgår förändrade samhällstrender och där människor blir mer och mer medvetna om sociala- och miljömässiga konsekvenser är det viktigare än någonsin att införliva detta i de affärsmässiga organisationerna. Ett sätt att implementera detta förhållningssätt i verksamhetsstyrningen är genom att anamma begreppet CSR. CSR utförs med hänsyn till ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet i samband med företagets ansvar gentemot berörda intressenter. I och med den ökade befolkningstillväxten och efterfrågan på bostäder har fastighetsbranschen ett stort ansvar gällande hållbarhetsaaspekterna. På grund av de rådande utmaningarna kring hållbar utveckling som företag och samhälle står inför tillkom Agenda 2030. Denna tillsammans med CSR bör införlivas i företagens strategier och mål för ett gynnsamt resultat. Problem: Det har tidigare utförts forskning som menar att det finns ett starkt samband mellan miljön, samhället och ekonomisk utveckling. I och med den ökade efterfrågan på hållbara fastigheter och de åtstramande regelverken blir hållbarhetsaspekterna och CSR allt viktigare inom fastighetsbranschen. CSR är ett begrepp som studeras kontinuerligt, dock oftast med fokus på om CSR är lönsamt. Denna studie kommer att beröra CSR kopplat till syftet som allmännyttiga fastighetsbolag arbetar för. Problemformulering: Hur och varför implementerar allmännyttiga fastighetsbolag CSR i sitt hållbarhetsarbete för att tillgodose sina intressenter? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur allmännyttiga fastighetsbolag implementerar CSR i sitt hållbarhetsarbete för att tillgodose sina intressenter. Studien kommer att belysa likheter, skillnader och eventuella mönster som kan urskiljas mellan de studerade företagen. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer med allmännyttiga fastighetsbolag och kommuner på tre orter i Sverige. Den teoretiska referensramen har utformats med hjälp av vetenskapliga artiklar, litteratur och webbsidor. Resultat: Resultatet av studien visar att de allmännyttiga fastighetsbolagen inte arbetar med begreppet CSR, istället anses det vara en synonym till hållbar utveckling. Begreppet införlivas därför indirekt i verksamheten genom arbetet med ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet. Även allmännyttans samhällsansvar kan ses som en del av CSR-arbetet. Implementeringen av CSR sker genom mål, arbetsprocesser och uppföljning, dessa processer sammankopplas även med Agenda 2030. Fastighetsbolagen anser att nuvarande- och potentiella hyresgäster är de viktigaste intressenterna, vilket gör att bolagen anpassar sitt arbete efter dessa. Genom önskemål och krav ifrån hyresgästerna har dessa därför en stor möjlighet att påverka fastighetsbolagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Gefvert, Maria. „Hållbara transportföretag : En kvalitativ studie som behandlar transportföretagens prioritering av hållbarhet och deras förutsättningar att kunna prioritera hållbarhet“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84381.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En stor bidragande faktor till klimatförändringarna uppges vara transportsektorn och sektorns utsläpp av växthusgaser. På grund av detta är det viktigt att transportsektorn arbetar för att bli mer hållbar. Generellt sett uppges företagen i samhället vara särskilt viktiga aktörer gällande hållbarhetsarbetet. Vad begreppet hållbarhet betyder råder det däremot delade meningar om, vilket vidare kan ses bidra till att förutsättningarna för företagen att kunna arbeta hållbart minskar. Syftet med denna undersökning är att belysa hur olika transportföretag prioriterar hållbarhet och hur transportföretagen ser på sina förutsättningar att kunna prioritera hållbarhet. Studien baseras på tre olika sorters transportföretag och deras företrädares tankar och åsikter kring ämnet. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Materialet från intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och ställs i relation till tidigare forskning och teori. De teoretiska perspektiv som ingår i studien är den nyinstitutionella teorin och förväntansteorin. Resultatet visar att transportföretagen främst prioriterar ekonomisk hållbarhet. Detta eftersom det är denna typ av hållbarhet som anses bidra till högst tillfredställelse. Andra typer av hållbarhet, så som miljömässig hållbarhet och social hållbarhet riskerar att prioriteras bort om de konkurrerar med den ekonomiska hållbarheten. Förutsättningarna att arbeta hållbart i praktiken framställs olika bland företagen. Däremot finns det en gemensam uppfattning om att de är begränsade.
A major contributing factor to climate change is said to be the transport sector and the sector's greenhouse gas emissions. Because of this, it is important that the transport sector works to become more sustainable. In general, companies in society are said to be particularly important actors in terms of sustainability work. On the other hand, there are divided opinions about what the term sustainability means, which can also be seen as contributing to impaired conditions for companies to be able to work sustainably. The purpose of this study is to examine how different transport companies prioritize sustainability and how transport companies view their ability to prioritize sustainability. The study is based on three different types of transport companies and their representatives' thoughts and opinions on the subject. Semi-structured interviews have been used as a data collection method. The material from the interviews has been analyzed through a qualitative content analysis and is put in relation to previous research and theory. The theoretical perspectives included in the study are the neo-institutional theory and the theory of expectations. The results show that transport companies primarily prioritize economic sustainability. This is because it is this type of sustainability that is considered to contribute to the highest satisfaction. Other types of sustainability, such as environmental sustainability and social sustainability, run the risk of being marginalized if they compete with economic sustainability. The conditions for working sustainably in practice are presented differently among companies. However, there is a common perception that they are limited.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Eriksson, Fredrika. „Att bygga ett socialt hållbart samhälle på ett ekonomiskt och hållbart sätt : Vad använder sig byggherrar i Malmö stad, Göteborgs stad, Skanska och föreningen Byggemenskap av för att skapa social hållbarhet“. Thesis, Uppsala universitet, Byggteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-257529.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverige använder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projekt som studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg, Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap. Genom att intervjua en person från varje område studeras likheter och skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vid byggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka den sociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områden som länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokus ligger på att anställa långtidsarbetslösa. I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på att föra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan bygga hyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagsläget har.
This report gives a picture of different things a developer in Sweden can use to increase the social sustainability. The studied parts are Bygga om Dialogen in Malmö, Älvstaden in Gothenburg, Vivalla in Örebro and association Byggemenskap. By interviewing one person from each area similarities and differences were studied to compare their work with social sustainability. In Malmö and Örebro their work is to increase the social sustainability for restoration objects and how to get whole areas that have long had a bad reputation to become socially sustainable with the main focus being on hiring long-term unemployed people, in Gothenburg and within the association Byggemeskap, the focus is to increase the social sustainability at new housing estates and how we can build new tenancies with a lower rent then apartments have today.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Nytorp, Sara. „Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i miljonprogram -Med focus på Vivalla i Örebro : Ecological, social and economic sustainability in the million homes programme -Focusing on Vivalla“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45607.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

År 1965 togs riksdagsbeslutet om miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under tio år. Till en början hade områdena som uppkom under den tiden ett gott rykte och symboliserade ett moderiktigt samhälle. Flera av dessa har sedan haft en negativ utveckling när det kommer till miljöpåverkan, segregation och trygghet. Ett typiskt exempel på ett område från denna tid är Vivalla i Örebro. I många av miljonprogramsområdena har underhåll varit eftersatt i många år och det talas om att miljonprogrammen läcker energi. Många av områdena står inför stora behov av renovering, något som är kostsamt. Men det är också en möjlighet till att ta ett helhetsgrepp i hållbarhetsfrågan. I och med renovering finns möjlighet att förbättra de ekologiska förutsättningarna genom bland annat sänkt energianvändning. Samtidigt kan de sociala frågorna beaktas för att på bästa sätt förbättra förutsättningarna för de boende. I Mitt gröna kvarter i Vivalla ville fastighetsägaren, ÖrebroBostäder, skapa ett pilotprojekt med hållbarheten i fokus. Resurser sattes in för att bland annat sänka energianvändningen, öka tryggheten och minska utanförskapet. Syftet med denna rapport var att studera hur ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet beaktas i renovering av miljonprogram, med fokus på Mitt gröna kvarter i Vivalla. Detta genomfördes genom omfattande litteraturstudier samt genom intervjuer med personer med olika roller i projektet. Mitt gröna kvarter var en kostsam satsning som trots stor framgång vad gäller minskad energianvändning och ökad delaktighet från de boende inte var ekonomiskt lönsam, sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Däremot finns det mycket som tyder på att samhället gör en stor vinst av projektet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

LUNDQVIST, SIMON, und OLIVER MAZOYER. „Industri 4.0 - Hållbar produktion med ekonomisk tillväxt och förbättrade arbetsförhållanden : En fallstudie kring hållbara aspekter för nästkommande produktionsstrategier“. Thesis, KTH, Industriell produktion, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-233210.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Med tiden och utvecklingen av ny teknik skapas förutsättningar för nya industriella revolutioner vilka historiskt har förändrat produktionsindustrin radikalt. Industri 4.0 är vägen till nästa paradigmskifte och ska med implementering av smart teknik möjliggöra en mer flexibel och effektiv produktion. Samtidigt har frågan ställts om den kommande revolutionen kommer att vara en hållbar lösning ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. I den här studien har en empirisk studie på de två svenska företagen Scania AB och Atlas Copco utförts för att ta reda på om Industri 4.0 kommer innebära en ekonomisk tillväxt samt om arbetsförhållanden kommer att förändras. Arbetet inleddes med en litteraturstudie i form av en teoristudie på hållbar produktion, smart tillverkning och Industri 4.0. Med erhållen information kunde en förstudie med specifika sökningar utföras på vetenskapliga artiklar om Industri 4.0 och dess påverkan ekonomiskt och socialt, parallellt som frågor dokumenterades för att förbereda en intervjustudie på de ovannämnda företagen. Slutligen kunde all insamlad fakta och data analyseras för att angripa arbetets frågeställning och underfrågor. Utifrån den sociala aspekten visade studien på att en möjlig drivkraft till varför ett svenskt företag idag behöver nå Industri 4.0 är att intresset för traditionellt montörsarbete har minskat från arbetstagarna och med smart teknik kan automatiseringen minska beroendet av människan. Vidare kommer arbetsuppgifter på verkstadsgolvet förändras till att handla om interaktion med automatiserad teknik. Människan spelar fortfarande en stor roll vilket medför att behovet av arbetskraft kommer kvarstå men med fokus på nya kompetenser hos den anställde. Kunskaper kring IT-teknik prioriteras med den kommande systemkomplexiteten vilken smart tillverkning medför och med det behöver industriella produktionsföretag locka ny kompetent personal parallellt med utbildning av existerande. Ny personal kommer lära sig arbetsuppgifter enkelt via hjälpande verktyg samt digitala realtidsinstruktioner och på så sätt förenklas vägarna till att införskaffa och upprätthålla kompetent personal. Det historiskt påverkande problemet inom produktionsarbete med utarbetad och skadad personal kan med de nya produktionsverktygen minimeras tack vare ergonomiska och assisterande verktygslösningar samt digitaliserade utbildningar i en verklig arbetsorienterad miljö. Det ekonomiska perspektivet visade i studien att det finns nya värdeskapande processer och därmed nya affärsmodeller som alla försöker leverera skräddarsydda lösningar till kunderna. En utav dessa är den resultatbaserade affärsmodellen som går ut på att tillfredsställa behov innan de ens uppstår. Den bygger mycket på att smarta sensorer placeras i produkter för att kunna samla in en stor mängd data som sedan ska kunna analyseras för att till exempel se om delar behöver bytas ut. Ytterligare en ekonomisk konsekvens som förväntas av Industri 4.0 är att företag kommer vilja inkorporera smart teknologi i produktionen där alla maskiner är uppkopplade och utbyter data och information. Anledningen är att på samma sätt som den resultatbaserade ekonomin, så ska data tala om hur maskiner och människor presterar och mjukvaran kan därmed föreslå förbättringar som ska i längden leda till ökad produktivitet, kvalité och effektivitet.
With time and development of new technology, premises for a new industrial revolution which historically have radically changed the production-industry have emerged. Industry 4.0 is the road to the next paradigm shift, and with implementation of new smart technology, will enable a more flexible and effective production. At the same time, questions have been asked if the coming revolution would mean a sustainable solution from an economical, ecologic and social perspective. In this paper, an empirical study has been done on the two Swedish companies Scania AB and Atlas Copco to find out if Industry 4.0 will ensue in an economical growth and better working conditions for the workers. This study began with a research in the form of a literature study on sustainable production, Industry 4.0 and smart manufacturing. With the obtained information, more specific searches could be made on scientific articles about Industry 4.0 and its economic and social impact, while on the side, questions were written down to prepare an interview study for the previously named companies. Finally, all the collected facts and data was analyzed to attempt to answer this papers issue and sub questions. From the social aspect point of view, this study showed a potential driving force to why a Swedish company today needs to go for Industry 4.0. It is that the interest for traditional manufacturing work has decreased and with automation, manufacturing is less dependent on the human. Furthermore, the work tasks on the shop-floor will change to interacting with automated technology. Humans will still be important which means the need for labour will remain but with higher prerequisites for the employees - especially education. Knowledge about IT will be prioritized with the coming system. Complexity which is brought by smart manufacturing, and with that, industry companies will have to attract new competent employees as the same time as they form and educate the old ones. New employees will be able to learn work tasks easily thanks to Virtual Reality technology and by so, opening moreways for the company to acquire competent personnel. The historically-known problem of outburned or injured employees will be minimized thanks to new assisted tools and digitalized employee-training in a real and work-oriented environment. The economical perspective showed in this paper that there are new value creating processes and therefore new business models that try to supply tailor-made solutions to the customers. One out of these models is the outcome-business-model that focuses on satisfying the customer’s needs before they even appear. To be able to do this, smart sensors are placed in products to collect a large amount of data that will be analysed to see if some parts need replacement for instance. Another economical consequence that is expected from Industry 4.0 is that companies will try to incorporate smart technology in the production line where all machines will be connected to a network and able to exchange data and information. The reason is similar to the outcome-based-business-model, where the data will tell how machines and people perform and the software will there be able to suggest areas of improvement and lead to increased productivity, effectivity and enhanced quality.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Bane, Jonas, und Garcia Ida Bromarker. „Social hållbarhet i den cirkulära ekonomin : Förväntade skillnader mellan storstad och landsbygd i Sverige“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44650.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den svenska strategin för att implementera en cirkulär ekonomi avser att stödja Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dock kritiserar den akademiska litteraturen konceptet cirkulär ekonomi för bristande inkludering av social hållbarhet. Eftersom implementeringsåtgärder redan införs storskaligt både nationellt och i EU, har frågan lyfts om dess lämplighet i olika regionala kontext. Således ämnar denna studie att undersöka hur de aviserade åtgärderna för cirkulär ekonomi förväntas påverka social hållbarhet i svenska storstads- och landsbygdskommuner på olika sätt. En enkätundersökning utfördes till folkvalda politiker i 37 svenska kommuner. Resultaten visar att sociala hållbarhetsaspekter generellt inte förväntas påverkas nämnvärt i omställningen till cirkulär ekonomi. Detta kan förklaras med dess frånvaro i den politiska konceptualiseringen av cirkulär ekonomi. Vidare finner vi att landsbygdskommuner generellt är mer positiva till styrmedel för cirkulär ekonomi än storstadskommunerna. Vi avslutar med att föreslå att den svenska politiska tolkningen av cirkulär ekonomi skulle kunna justeras för att bidra till sociala hållbarhetsmål mer effektivt.
The Swedish strategy for implementing a circular economy aims to support the 2030 Agenda for Sustainable Development. However, academic literature is increasingly criticizing the circular economy concept for its lack of inclusion of social sustainability. With implementation measures already taking place economy-wide both nationally and in the EU, questions have been raised concerning its suitability to different regional contexts. Thus, this study aims to explore how the announced policies for circular economy are expected to affect social sustainability in urban and rural Swedish municipalities differently. A survey was conducted to elected officials in 37 Swedish municipalities. The results show that social sustainability aspects are generally not expected to be noticeably affected in the transition to circular economy. This could be due to its absence in the political conceptualization of the circular economy. Furthermore, we find that rural municipalities are generally more positive to the circular economy policies than their urban counterparts. We conclude by proposing that the Swedish political interpretation of the circular economy could be adjusted to support social Sustainable Development Goals more effectively.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Hjelmer, Jesper, und Elin Karlsson. „Att översätta något diffust och eftersträvansvärt - en kvalitativ studie av hur Malmö stads vision om en hållbar stad översätts och organiseras på Miljöförvaltningen“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21021.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Begreppet hållbar utveckling kan ha ett flertal varierande innebörder men brukar ses utifrån tre hållbarhetsaspekter, social, ekologisk och ekonomisk. Begreppets mångtydighet har gjort det attraktivt att använda i många olika sammanhang. Detta har bidragit till att hållbar utveckling kritiseras för att vara diffust och ett tomt ideal. Begreppet hållbar utveckling kan ses som ett globalt imperativ och en diskurs där städerna blivit den arena där dessa ideal konkretiseras. Sett utifrån ett översättning- och idéreseteori blir städerna därmed centrala översättningsaktörer. Vad som fokuseras på i översättningen blir med anledning av begreppets mångtydighet intressant. Malmö stad vill idag identifieras som att vara den hållbara staden. I den senaste versionen av översiktsplanen från 2014 skriver Malmö stad att social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet endast kan uppnås om dessa hållbarhetsaspekter samverkar då de är ömsesidigt beroende av varandra. Alla stadens förvaltningar är skyldiga att arbeta med och utifrån begreppet hållbar utveckling. Studiens syfte är att med hjälp av kvalitativa intervjuer samt analys av skriftliga texter studera hur Miljöförvaltningen i Malmö översätter Malmö stads vision om att arbeta utifrån hållbar utveckling och dess tre hållbarhetsaspekter. Studien utgår från nyinstitutionell teori och använder sig av idémodellen för att urskilja hur en idé från Malmö stad reser och översätts ner till Miljöförvaltningen. Resultatet av studien visar att begreppet hållbar utveckling i Malmö stad samt inom Miljöförvaltningen länge har förknippats med ekologisk hållbarhet men att detta är något som förändrats. Idag associeras begreppet med mer än enbart den ekologiska aspekten. En av orsakerna till det här är Malmökommissionens rapport om social hållbarhet. Personerna som intervjuats i studien uttryckte på övergripande nivå en gemensam syn gällande innebörden i begreppet hållbar utveckling. När det kom till att precisera begreppet skiljde sig dock uppfattningarna åt. Skillnaderna korrelerade med intervjupersonernas arbetsuppgifter och avdelningstillhörighet.
Sustainable Development is often considered from three different aspects: social well-being, care for the environment and economic growth. Within these three aspects the concept can have many different meanings. The concepts ambiguity makes it attractive to use, but it is also exposed to criticism for being too vaguely, and can therefore become an empty ideal. Sustainable Development can be seen as a global imperative and discourse where cities have become the arena for concretizing these ideals. Therefore, based on translation- and “Travels of ideas” theory, cities play a central role in the translation of the concept. The municipality of Malmö often desires to identify themselves as the sustainable city and they wrote in the cities latest comprehensive plan from 2014 that social, environmental and economic sustainability can only be achieved in tandem and are equally dependent on each other. Because of that the municipality of Malmö has determined that every one of their administrations are obligated to take in, and work with, Sustainable Development in their organizations. The purpose of this study is through qualitative interviews and analysis of documents and other written texts, see how the Environmental Administration in Malmö translates Malmö’s vision regarding Sustainable Development from the three different aspects in to their organization. The study is based on new institutionalism theory and the “Travels of ideas” model to see how an idea from the municipality of Malmö travels down and translates in to the Environmental administration in Malmö. The study's results show that Sustainable Development in the city of Malmö and in the Environmental administration has long been associated with ecological sustainability, but nowadays this is no longer the case. Today is the concept, Sustainable Development, associated with more than just ecological sustainability. One of the reasons that the concept has got a different meaning can trace back to Malmökommissionens report regarding social sustainability in Malmö. This study, showed that the interviewees had the same overall view regarding sustainable development, but when it came to clarifying the concept more concrete they gave it different meaning. The differences in the concepts meaning could be linked with the interviewees' duties and departmental affiliation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Wengelin, Annika, Fadime Anadol, Ingela Frost/Nylén und Sofie Wiberg. „Hållbar utveckling-en studie av små- och medelstora företag i Sverige“. Thesis, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-98.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sustainability has become more interesting to several companies through the last years, the trend attracts lots of attention around sustainability. Sustainable development means different to different people. The most frequent definition that we have found and which we believes compare with our definition of sustainable development.

”a social change which satisfies daily needs without endanger next generation’s possibilities to satisfy their needs”.

We have in this project commence from the English word sustainability and establish our own apprehension of its meaning, in the Swedish translation we have chose to call it sustainable development.

This study is a part of an extensive project which is going on around the world and the material of the empirical study is designed after the international variation.

Our study on over fifty small and medium sized enterprises has got the conclusion about what they think of sustainable development. We have compiled their answers and then the answers have been divided in three main categories.

These main categories are:

• Environmental-

• Social-

• Economic sustainability

We have also described what kind of obstacles which can be considered as standstill’s in the work with sustainable development, we have been summery them in three main categories:

• Time

• Cost

• Knowledge

We have seen that enterprises mostly see it as an competitive advantage to work with the main categories which is included in sustainable development, but the three standstill’s makes it difficult fore them to reach right up to sustainable development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Jankicevic, Marko, und Menna Swedan. „Att återskapa en turistdestination på ruiner av krig : En studie om Belgrads destinationsimage, branding och utveckling ur ett aktör- och turistperspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Turismvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38578.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study is to examine how Belgrade as a tourist destination was affected by previous political disorder during the 1990’s on the query of destination image, destination branding and destination development. The research also discussed how different actors in the public and private sectors work on the issue and how international tourists’ perspectives look like in relation to this topic. A qualitative method was applied through semi-structured and structured interviews with three actors within tourism sector, one from the public sector, and further 15 interviews with international tourists. The study's results show that Belgrade, as a tourist destination, was mainly affected by the civil war in the 1990’s. The war created a negative destination image, undefined destination branding and a non-sustainable destination development. The following led to, reduced number of incoming tourists and economic stagnation, which resulted in a lack of resources to invest in destination development. It created a negative destination image in a global aspect, and in addition to that international tourists usually associated Belgrade with insecurity and political instability. However, tourism started to increase following the new political regime approximately 10 years ago, when major efforts were made by both international and national investors. Accordingly, actors within various private and public sectors are involved in expanding tourism products, increasing marketing efforts and placing the destination on an international tourism market.
Syftet med studien är att undersöka hur Belgrad som en turistdestination påverkades av tidigare oroligheter under 1990-talet i frågan om destinationsimage, branding samt utveckling. Undersökningen berörde även hur olika aktörer inom den offentliga och privata sektorn arbetar i frågan samt hur internationella turisters perspektiv ser ut i relation till detta. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade och strukturerade intervjuer med tre aktörer inom turismsektorn och en från den offentliga sektorn samt 15 intervjuer med internationella turister. Studiens resultat visar att Belgrad som en turistdestination påverkades i en stor utsträckning till följd av krigshändelserna under 1990-talet. Detta skapade en negativ destinationsimage, odefinierad destination branding samt att destinationsutvecklingen som var icke hållbar. Därmed minskade antal inkommande turister, ekonomin stagnerade samt att det resulterade i brist på resurser för investeringar i att återuppbygga destinationen. Detta skapade en negativ destinationsimage för omvärlden då potentiella turister associerade staden med osäkerhet och politisk instabilitet. Dock konstaterades det att turismen började öka i och med den nya politiska regimen, då ca 10 år sedan började det ske stora insatser från både internationella och nationella investerare. Därmed arbetar olika aktörer inom den privata och offentliga sektorn med att utöka sina turistprodukter och marknadsföringsinsatser samt placera Belgrad på den internationella turistmarknaden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Dzananovic, Irma, und Jesper Lindström. „"Jag tror att det är lättare att forma givande barn än att försöka omvandla giriga vuxna" : En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med social och ekonomisk hållbarhet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91260.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Ett begrepp som framträder ofta i globala diskussioner om världen är begreppet hållbar utveckling. Begreppet handlar om att kunna tillfredsställa människors grundläggande behov utan att påverka framtida generationers möjlighet till att få sina behov tillfredsställda. Begreppet har fått en högre status både på global nivå men har även lyfts fram i förskolans värld. Tidigare forskning kring arbetet med hållbar utveckling inom förskolan visar att ekologisk hållbarhet framkommer mer än social och ekonomisk hållbarhet. Det skapar en problematik eftersom alla tre områden måste bearbetas enligt förskolans läroplan. På grund av det är syftet att utifrån ett värdegrundsperspektiv granska förskollärares arbete med social och ekonomisk hållbarhet i förskolan. För att besvara syftet utgår vi utifrån fyra frågeställningar. Frågeställningarna handlar om förskollärares utbildning inom ämnet, vilka för- och nackdelar som framkommer i arbetet med ämnet, på vilket sätt social och ekonomisk hållbarhet synliggörs samt hur de två områdena samspelar. För att besvara frågorna genomförs individuella intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna inte fått tillräckligt med utbildning om ämnet. Förskollärarna kopplar de två områdena till framtiden och vill att barnen ska bära med sig kunskaperna till skolan. Jämlikhet och jämställdhet framkommer i koppling till social hållbarhet och återvinning och återanvändning kopplas till ekonomisk hållbarhet. Resultatet visar också att de två områden inte samspelar med varandra hos fyra av förskollärarna. De samtalar också om hur de två områdena framkommer i undervisningen på förskolan. Rektorns ansvar och ekologisk hållbarhet är två områden som också lyfts fram i resultatet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Hedin, Sandra. „Arbetsmarknadens parters syn på arbetstidsförkortning : En kvalitativ studie om hur sex representanter för svenska arbetsmarknadens parter ser på arbetstidsförkortning“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12588.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie har gjorts för att se hur sex representanter för arbetsmarknadens parter ser på arbetstidsförkortning och vilka värderingar som ligger till grund för deras synsätt men även synen på arbetstidsförkortning i relation till förslitningsskador, arbetslöshet, medlemmarnas preferenser samt den ekologiska hållbarheten. Tidigare forskning som har gjorts kring arbetstidsförkortning visar på att majoriteten av arbetstagarna vill ha arbetstidsförkortning hellre än högre lön. Men även arbetstidsförkortning i relation till den ekologiska hållbarheten tar forskarna upp som en viktig del. Flera av forskarna menar på att arbetstidsförkortning genererar välmående hos individen samt att livspusslet är något som underlättas för individen med kortare arbetstid. Intervjuer har gjort med Svenskt Näringsliv, Tjänstemannaorganisationen samt Landsorganisationen. Vidare även med Unionen och Teknikföretagarna på central nivå samt IF Metall på lokal nivå. Uppsatsens teorier är teorin om instrumentella rationalismen, teorin om den kommunikativa rationalismen, konflikt och maktresursteorin samt teorin om spårbundenheten. Resultat har visat på att representanterna för arbetsmarknadens parter strider för sina medlemmars intresse vilka vill ha högre lön och inte kortare arbetstid, något som står i kontrast till tidigare forskning. Om medlemmarna velat ha kortare arbetstid hade parterna förhandlat om det, menar representanterna. Resultatet visar även att arbetsmarknadens parter inte anser att arbetstidsförkortning skulle vara till hjälp vid förslitningsskador eller arbetslöshet som de istället anser kan lösas på andra vis. Den ekologiska hållbarheten var något parterna inte ansåg låg på deras bord, men vid personliga svar hade representanterna åsikter om den ekologiska hållbarheten. Uppsatsens resultat diskuteras i diskussionsdelen.
This study has been conducted to see how six representatives of the social partners look at working hours shortening and the values that underpin their approach, but also the view of working time shortening in relation to wear and tear, unemployment, members' preferences and ecological sustainability. Previous research that has been done about working time shortening shows that the majority of employees want a shortage of working hours rather than higher pay. But also the reduction of working time in relation to ecological sustainability takes the researchers as an important part. Several researchers argue that working time shortening generates well-being in the individual and that the life expectancy is something that is facilitated for the individual with shorter working hours. Interviews have been conducted with the Swedish Enterprise, Officials and the National Organization, but also the Union and Technology companies at central level and IF Metall at local level. The theories of the essay are the theory of instrumental rationalism, the theory of communicative rationalism, conflict and power theory and the theory of traceability. Results have shown that the social partners 'representatives are fighting for their members' interests, who want higher pay and no shorter working hours, which contrasts with previous research. If the members wanted shorter working hours, the parties had negotiated it, the representatives said. Results have shown that the social partners 'representatives are fighting for their members' interests who want higher pay and no shorter working hours, which contrasts with previous research. If the members had a shorter working time, the parties had negotiated it, the representatives said. Resultatet also shows that the social partners do not consider that reduction in working hours would be helpful in the event of wear and tear injury or unemployment which they instead consider to be solved in other ways. he ecological sustainability where any parties were not considered lay on their tables, but in personal responses, representatives had opinions about ecological sustainability. The result of the study is discussed in the discussion section

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Johansson, Elin, und Hanna Ceder. „Hållbart agerande inomFacilities Management – Fem förslag på förändrade arbetssätt vid outcourcing“. Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-147661.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sustainability is a term that is constantly gaining focus in our society and we are becoming more and more aware of the need to take the next generation into consideration when making decisions. The sustainable activity within the core business is growing and is also connected to profitability in ways that have not been seen before. However, the activities that are not included in the core business have not yet reached this long-term perspective. These non-core businesses within an organization goes under the term Facilities Management (FM). This paper focuses onReal Estate businesses, FM-suppliers and the relation between them.The purpose is to investigate current knowledge regarding outsourced FM-services and the real estate organisation’s use of these services. Furthermore, the purpose is to analyse what obstacles are currently restraining a sustainable way of working with FM-services and finally to present substantial suggestions for change. It is commonly agreed that acting in a sustainable way is a shared responsibility, and that acting accordingly will have great impact over the coming years. The Real Estate companies are facing an obstacle with lack of knowledge and awareness of the current situation. The FM-suppliers do not have the last say in the procurement process which prohibits them from using their knowledge effectively. Collaboration between the two parties is essential in order to achieve an improved result of sustainable development within FM. Five suggestions that will develop sustainability within FM have been depicted within this paper. The first suggestion is a plan of action with the foremost purpose of promoting sustainability and FM. Next follows a suggestion that shows the importance of early influence from proficient people. The third suggestion is to make sustainability measurable by creating a certification. Fourth, a law regarding sustainability reports can show how companies act in order to enhance the three dimensions of sustainability within their organization. The last suggestion is a template that will support both parties in the process of signing FM-contracts. In an ideal world, increasing the understanding and knowledge of sustainability and FM will prevent Real Estate businesses from buying services that are not sustainable as well as keeping FM-suppliers from delivering such services.
Hållbarhet får allt större fokus i vårt samhälle. Genom ett mer eftertänksamt beteende har ett agerande för en hållbar utveckling där nästa generation ges samma förutsättningar som denna påbörjats. Tankesättet växer sig starkare inom organisationens kärnverksamhet och i takt med detta ses hållbart agerande även i större grad som en del i organisationens ökade lönsamhet. Inom stödverksamheterna har utvecklingen dock inte nått detta långsiktiga perspektiv. Sammantaget utgör stödtjänsterna en stor del av en organisations totala omsättning varför det är av stor vikt att påbörja en hållbar utveckling inom dessa. En organisations samtliga stödtjänster sammanfattas i termen Facilities Management (FM). Detta arbete är inriktat mot FM-leverantörer och fastighetsbolag samt framställs med intresse för relationen dem emellan. Syftet med denna uppsats är att undersöka befintlig kunskap om outsourcade Facilities Management-tjänster och fastighetsbolags nyttjande av tjänsterna. Vidare är syftet att analysera vilka hinder som idag motverkar ett hållbart arbetssätt inom dessa tjänster samt framställa konkreta förslag till förbättringsåtgärder. En litteraturstudie samt sju intervjuer har legat till grund för de resultat som framställs. Ansvaret för att agera hållbart inom FM anses ligga på var och en gemensamt och intervjuobjekten är eniga om att hållbarhet kommer att bli allt viktigare i dagens samhälle. Hinder hos fastighetsbolagen är bristande kunskap och medvetenhet gällande den ohållbara situation som råder idag. För FM-leverantörerna finns ett hinder i rådande partsrelation, där fastighetsbolagen har sista ordet vid upphandling trots att FM-leverantörerna besitter mest kunskap. Det krävs ett samarbete mellan parterna för att nå ett förbättrat resultat av hållbar utveckling inom FM-tjänsterna. Fem förslag för att utveckla hållbarhetsarbetet inom FM framställs. Det första är en handlingsplan med främsta syfte att marknadsföra hållbarhet och FM. Nästa förslag belyser vikten av att ge personer med kompetens inom området möjlighet att påverka i ett tidigt skede. I det tredje förslaget framställs en möjlighet att certifiera hållbart arbete för att göra hållbarhet mätbart. Vårt fjärde förslag är att införa en lag om hållbarhetsredovisning där organisationer tvingas redovisa hur de arbetat med de tre dimensionerna av hållbarhet under året. Slutligen föreslås en mall som kan vara till stöd vid tecknande av FM-kontrakt. I den bästa av världar kommer ett aktivt arbete med att öka förståelsen och kunskapen gällande hållbarhet inom FM att leda till att fastighetsbolagen aldrig köper ohållbara stödtjänster samtidigt som FM-leverantörerna heller aldrig levererar sådana.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Regnér, Susanna, und Johanna Wasberg. „Implementering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer : från start till mål“. Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-14496.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie undersöker processkedjan för att implementera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. Hur kedjan ser ut från det att ett uppdrag ges av regeringen, till arbetet vidare hos den aktuella myndigheten för att sedan komma till hur arbetet tas vid ute hos kommuner och andra berörda aktörer. Ekosystemtjänster är de fördelar som vi människor får indirekt och direkt av naturen. Vi är beroende av att ekosystemen fortsätter producera tjänster som är livsviktiga för människans hälsa, välbefinnande samt för hela vår existens. Ett gemensamt arbete och hänsynsfullt nyttjande av våra resurser behövs för att säkerställa ekosystemtjänsterna. Att bevara, utveckla och nyskapa tätortsnära natur och grönområden kan resultera i stora samhällsvinster och att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen är ett steg i rätt riktning. Två etappmål togs fram 2018, där det ena målet innebär att kommunerna ska ha tillgång till en utvecklad metod gällande integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer senast år 2020. Det andra målet innebär att en majoritet av kommunerna senast 2025 ska ta tillvara och integrera ekosystemtjänster och stadsgrönska i planering, byggande och förvaltning. Studiens resultat bygger på hur långt kommunerna har kommit i arbetet med de två etappmålen, samt Boverkets insats i arbetet bakom den utvecklade metoden och med att nå ut med informationen till kommuner och andra aktörer. Resultatet innefattar även arbetet tillsammans med Naturvårdverkets då uppdraget skulle ske i samverkan med dem. Detta har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder, genom intervjuer och enkätutskick.
This study investigates the process chain for implementing urban greenery and ecosystem services in urban environments. This is done from the time the assignment is given by the government to the relevant authority, the continued work there, on to the work out at the municipalities and other relevant actors. Ecosystem services are the benefits that we humans receive indirectly and directly by nature. We are dependent on the ecosystems continuing to produce services that are vital to human health, well-being and for our entire existence. Commonly work and careful use of our resources are needed to ensure ecosystem services. Preserving, developing and innovating urban and green areas can result in great social benefits and integrating ecosystem services into physical planning is a step in the right direction. Two stagegoals were developed in 2018, where one goal means that the municipalities should have access to a developed method regarding the integration of urban greenery and ecosystem services in urban environments by 2020. The second goal means that a majority of the municipalities must use and integrate urban greenery and ecosystem services by 2025 at the latest, in planning, construction and management. The study result is based on how far the municipalities have come to work on the two stagegoals, as well as Boverkets work behind the developed method and with reaching out with the information to the municipalities and other concerned. The result also includes the work in conjunction with Naturvårdsverket when the assignment would take place in collaboration with them. This has been done with both qualitative and quantitative methods, through interviews and questionnaires.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Hodzic, Ines, Rebecca Höglind und Amy Trewhitt. „Hotellens hållbarhetsarbete: spelar det någon roll? : En kvalitativ studie om konsumenters medvetenhet och inställning till hållbarhet inom hotellbranschen“. Thesis, Södertörns högskola, Turismvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45627.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hållbarhet är i dagens samhälle ett alltmer viktigt ämne och berör mer än bara miljö. Medanledning av detta har konsumenter börjat ställa högre krav på företag gällande hållbarhet och ämnet kan användas fördelaktigt som en konkurrensstrategi. Däremot finns det forskning som tyder på att konsumenter inte agerar hållbart i praktiken vid resande och att det därav finns ett attityd-beteende gap kopplat till hållbarhet. Detta uppmärksammades och gav upphov till denna studie. Studien har sin utgångspunkt från ett konsumentperspektiv. Syftet var att få förståelse över konsumenters medvetenhet och attityd till hotellens hållbarhetsarbeten, samt hur medvetenhet och attityd i sin tur påverkar konsumentersbeteende vid val av hotell. Studien sökte inte efter att generalisera resultatet utan efter förståelse. Studien har använt teorierna planerat beteende, kognitiv dissonans och hedonism för att få en förståelse kring konsumentens beteende och intention. Metoden som tillämpades var kvalitativ, med hjälp av relativt ostrukturerade intervjuer i form av fokusgrupper för insamling av data. Grupperna var sex till antal med fyra deltagare i respektive grupp. Studiens resultat har visat att fastän konsumenter har en positiv attityd till hållbara åtgärder på hotell, skiftas attityden när det gäller deras egna handlingar. Konsumenter är medvetna om hållbarhet främst kopplat till miljö och visar en svag medvetenhet kring hållbara åtgärder på hotell. Vid val av hotell tar konsumenter inte hänsyn till hållbarhet utan värderar i stället pris, avstånd och kvalité. Likt andra studier som har uppmärksammat att det finns ettattityd-beteende gap kopplat till hållbarhet vid resande, indikeras det även ett gap mellan attityd och beteende vid val av hotell. Deltagarna önskar ett tydligt och konkret mått förhållbarhet på hotell, som konsumenter kan vara medvetna om och söka efter vid val av hotell. Det skulle vara intressant vid vidare forskning att undersöka ifall ett mått för hållbarhet skulle göra en skillnad, då priset är det konsumenter verkar värdera högst. Liknande, vad som skulle krävas för att göra konsumenter mer villiga att välja ett mer hållbart hotell.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Wernvik, Filip, und Klara Wickström. „Möjlighet till förändring : En undersökning om social hållbarhet bland materialleverantörer i Turkiet“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16827.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Turkiet är en attraktiv växande marknad inom kontraktsbaserad textilproduktion, den geografiska närheten för svenska modeföretagen är en bidragande faktor till detta. När modeföretag i Sverige kontrakterar produktion i Turkiet stöter de på många problem när de ska uppehålla sin uppförandekod och implementera denna i alla led i värdekedjan. I denna rapport är det BSCIs uppförandekod som är fokus. Olika synsätt i Turkiet på arbetsrättigheter och sociala rättigheter är vanliga problem och det skapar svårigheter för modeföretagets sociala hållbarhetsarbete. Rapportens syfte är att undersöka hur turkiska materialtillverkare lever upp till svenska modeföretags krav samt vad som kan förbättras och hur det kan gå till. Detta är relevant för inte bara modeföretagen utan även för de leverantörer i Turkiet som söker nya kunder. Med kvalitativ forskning genom intervjuer av svenska modeföretag och turkiska leverantörer framgick det att en brist av kommunikation mellan parterna förekommer samt att de redan turkiska arbetslagarna gör det svårt att upprätthålla uppförandekoden. Modeföretagen måste öppna upp en kommunikation med sina konsumenter för att sedan vidare förmedla kraven till leverantörerna i Turkiet för att bidra till en upplysning och transparens som kan kommer att gynna alla inblandade parter. För en mer genomgående förändring krävs det en förändring av turkiska arbetslagar. För att uppnå detta krävs en stor gemensam satsning från företag med kontrakterad produktion i Turkiet och en förändring av den turkiska mentaliteten.Turkey is an attractive emerging market in contract based textile production, the geographical proximity of Swedish fashion companies is a contributing factor to this. When fashion companies in Sweden contractually enlist production in Turkey they encounter many problems when they want to maintain their code of conduct through their social sustainability. In this report it is the BSCI code of conduct that is the main focus. Differences in point of views are common in Turkey regarding working rights and social rights and that creates problems for the fashion companies’ sustainability work. The purpose of this report is to examine how Turkish material manufacturers live up to the Swedish fashion company’s requirements also what they can do to improve it and how it can be executed. This is relevant not only for fashion companies, but also for the suppliers in Turkey seeking new customers. Qualitative research through interviews with Swedish fashion companies and suppliers in Turkey indicated that a lack of communication between the parties and the established Turkish labour laws makes it difficult to maintain the code of conduct created by BSCI.Fashion companies have to open up a communication with their consumers and then pass on their demands to the suppliers in Turkey to contribute to an enlightenment and transparency that would benefit all parties involved. A more thorough change would require an update of the Turkish Labour laws. Something that difficult and complex requires an effort from the companies with contractual production in Turkey and a change of Turkish mentality.
Program: Textilekonomutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Gunnarsson, Maja. „Om att minska fysiska och mentala avstånd : Lokalisering och relationsbyggande hos andelsjordbruk i Sverige“. Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376868.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Utifrån de globala utmaningarna och dystra framtidsprognoserna vi möter idag så utforskas hållbara lösningar. Andelsjordbruk är ett koncept för ett hållbart, gemenskapsbaserat jordbruk som rör sig i ett gränsland mellan att vara företagsmodell och utopisk framtidsvision, och som får allt större spridning i Sverige. Kärnan i konceptet är att återskapa lokala band och minska avstånd mellan konsument och producent. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur andelsjordbrukens lokalisering ger förutsättningarna för verksamhetens upplägg och marknadsföring, med särskild fokus på dynamiken mellan jordbrukare och andelsägare som en central komponent i andelsjordbruks-modellen. Denna undersökning genomfördes som intervjustudie med ett urval andelsjordbrukare i Sverige. Resultaten visar att graden av fysiska interaktioner mellan jordbruken och konsumenterna oavsett fysiskt avstånd inte överstiger en viss nivå då konsumenternas intresse men framför allt tid är begränsad. Det framkommer i resultaten att lokaliseringen däremot är viktig ur ett marknadsföringsperspektiv med hänsyn till kundunderlaget. Förutsättningarna för att starta ett andelsjordbruk skiljer således mellan platser och verksamheter måste hitta strategier för att anpassa sig till dem lokala förutsättningarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Lindgren, Emilia, und Therese Blomqvist. „Hållbar Evenemangsutveckling : med inriktning på Eurovision Song Contest och Ishockey-VM“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12640.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The study discusses sustainable development of events and the research displays that this is often connected to mega events or the work of specific destinations. The events Eurovision Song Contest and the Ice Hockey World Championships are therefore chosen because of their size, impact in both media and visitors and the lack of theory regarding their sustainability. The specific cases chosen are Eurovision in Malmö 2013 and Stockholm 2016, the 2013 Ice Hockey World Championship in Stockholm with help from the 2014 Junior Ice Hockey World Championship in Malmö. The purpose of this study is to analyze the host destinations and the national organization Swedish Ice Hockey Association’s work with sustainability regarding social, economic and ecological aspects and if and how that work impacts the host communities in the long run. Also, how the relationship with the head organizations who are the owners of the events, European Broadcasting Union (EBU) and the International Ice Hockey Federation (IIHF), functions regarding sustainability. This is examined by 11 qualitative semi-structured interviews with key individuals for both events which is then analyzed against what the research and literature points to regarding social, economic and ecological with a clear focus on sustainability.This study shows that the work with sustainability was very well conducted at Eurovision in both Malmö and Stockholm where Malmö even got the parts they were responsible for ISO-certified. The idea was also a part of the Worlds in Stockholm and the Junior Worlds in Malmö but there are opportunities for development. Particularly the question of how well the effects of the events hold up afterwards as there is no clear follow-up to initiatives and values discussed during the events. It is made clear that the focus on sustainability is foremost something insisted by the host destinations and in some part by the Swedish Ice Hockey Association as there is a lack of both focus and guidelines on the subject from the head organizations. A focus on sustainable events from the host destinations could be positive both during the bidding process and implementation as it contributes to a greater competitiveness. The initiative from public organizations such as host destinations and national sports organizations may be the driving force in pushing head organizations to be more sustainable. For a successful sustainable development of both events the entire organization, both the head organizations and the host destinations, behind these events needs to have the same perspective on sustainability and work towards the same goal. This study is written in Swedish.
Studien diskuterar hållbar utveckling av evenemang och forskningsöversikten visar att detta oftast kopplas till megaevent eller specifika destinationers arbete. Evenemangen Eurovision Song Contest och Ishockey-VM väljs därför ut i den här studien på grund av deras storlek, genomslag i både medier och besökare och bristen på teori gällande deras hållbarhet. Fallen som diskuteras är Eurovision som ägde rum i Malmö 2013 och i Stockholm 2016 och Ishockey-VM i Stockholm 2013 (A-VM) med hjälp av Junior-VM 2014 i Malmö. Syftet för studien är att analysera värddestinationernas och den nationella organisationen Svenska Ishockeyförbundets arbete med hållbarhet inom sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Relationen med huvudorganisationerna och tillika ägare av evenemangen European Broadcasting Union (EBU) och Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) undersöks också gällande deras arbete med hållbarhet. Studiens empiri samlas in genom 11 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner för de båda evenemangen. Empirin analyseras sedan med hjälp av den forskning och litteratur som finns gällande social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.Studien visar att det arbetades väldigt bra med hållbarhet under Eurovision i både Malmö och Stockholm där Malmö Stad till och med ISO-certifierade alla delar de själva var ansvariga för. Tänket fanns även under A-VM i Stockholm och Junior-VM i Malmö men där finns det utvecklingsmöjligheter. Främst frågan om hur väl effekterna kvarstår efter evenemangen då det inte finns någon tydlig uppföljning på de initiativ och värderingar som diskuterades under själva eventen. Tydligt är dock att hållbarhetstänket i första hand är något som drivs av värddestinationerna och till viss del de nationella organisationerna. Det råder nämligen brist på både fokus och riktlinjer gällande hållbarhet hos de båda huvudorganisationerna. Hållbarhetsfokus på evenemang från värddestinationer kan vara positivt både under ansökning och genomförande då det bidrar till större konkurrenskraft. Initiativet från offentliga aktörer som värddestinationer och nationella sportorganisationer kan vara en drivande kraft i att uppmana huvudorganisationer till att arbeta mer hållbart. För en framgångsrik hållbar utveckling av de båda evenemangen behöver hela organisationen, både huvudorganisationerna och värddestinationerna, bakom de båda evenemangen ha samma perspektiv på hållbarhet och arbeta mot samma mål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Jonsson, Carl. „När hjulen slutat snurra : Hur principer för hållbar utveckling appliceras i tillsyn och tillståndsprocesserna för småskaliga vattenkraftverk“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-46332.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Småskaliga vattenkraftverk har varit en viktig del för landsbygden på många platser runt om i Värmland under en lång tid. Men vad som en gång var en vital del för landsbygdens utveckling är idag något som hotar de naturliga bestånden av fisk och vattenlevande fauna. Småskaliga kraftverk som inte är miljöanpassade står ofta i vägen för att ett vattendrag ska kunna uppnå god ekologisk status enligt EU:s miljömål. Detta görs för att skapa en hållbar utveckling för en hållbar framtid. Men att miljöanpassa ett kraftverk är en process som är mycket utmanande, tidskrävande och dyr för de enskilda kraftverksägarna. Bara processen kan kosta över hundra tusen kronor och då är inte kostnaderna för miljöanpassningarna inräknade. Miljöanpassningarna som ofta utgörs av konstruerandet av fiskvandringsvägar kan uppnå kostnader på flera miljoner kr. Om inte kraftverksägaren kan, vill eller tillåts tillståndsprövas hotas verksamheten av utrivning vilket även det resulterar i dyra kostnader och eventuellt polisanmälan för verksamhetsägaren. Hur än ägarna gör så är de ovilligt satta i situationer där de på ett och ett annat sätt kommer förlora stora summor och utsättas för psykiskt påfrestande processer. Denna uppsats ämnar att kritiskt granska just hur de ekologiska, ekonomiska och sociala principerna i hållbar utveckling vägs mot varandra i tillsyn och tillståndsprocesserna gällande småskaliga vattenkraftverk i Värmland.
Small scale hydropower stations have been a vital part for the rural areas in Värmland, Sweden for a long time. But what once was a vital part for the rural development in the areas is today threatening the natural habitats and species in the rivers. Small scale hydropower stations that are not environmentally adapted often hinder the streams they are in to achieve good ecological status according to the environmental goals set forth by the European Union. This is done so that sustainable development and a sustainable future can be set in motion. But to adapt a small scale hydropower station is no easy feat. It's a highly challenging, expensive and time demanding for the individual owners. The process itself can cost up to several hundreds of thousands in Swedish crowns, and that's without counting the environmental adaptations that might be installed. Fish ladders are often the preferred choice and the cost of constructing one could cost several millions of Swedish crowns. if the owner of the power plant is unable, not willing or not allowed to have his/hers power plant authorized the dam risks being torn down and the owner risk getting charged with criminal activity. Whatever the owners choose to act they are stuck in between a rock and a hard place. They are forced to pay huge sums regardless of the outcome not to speak of the mental strain the processes places upon the owners. This essay aims to critically review how the ecological, economic and social principles of sustainable development are weighed against one another in the oversight process and the permission process regarding small scale hydropower stations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Atanasoski, Angelica, Erik Florå und Sofie Svensson. „Hur arbetar företag med miljö, ekonomi och människor? : En studie om hur företag arbetar för att styra organisationen mot hållbarhet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77573.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Inledning: Det talas allt mer om hur människor och företag lämnar avtryck på planeten. En ökad medvetenhet och ett ökat intresse för hållbarhet har gjort att allt högre krav ställs på företag. Tidigare riktades fokus på vinstsatisfiering medan det numera skiftat till förväntningar att bidra till en positiv samhällsutveckling. Det gemensamma begreppet för detta är corporate social responsibility vilket omfattar företags samhällsansvar. Denna studie avhandlar hur företag arbetar för att styra organisationen mot hållbarhet. Vi ämnar även att studera om belöningssystem, organisationskultur eller en kombination av båda delar påverkar hur företag arbetar med hållbarhet. Syfte: Vi ämnar att presentera hur företag arbetar för att styra organisationen mot hållbarhet samt hur de anställda motiveras att arbeta mot företagets hållbarhetsarbete. Vi kommer endast förhålla oss till belöningssystem och organisationskultur för att se huruvida något av dessa har en betydande roll i det vi ämnar att undersöka. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och det empiriska materialet har tillhandahållits genom semistrukturerade intervjuer. Vidare inkluderar empirin tio respondenter från fem företag inom olika branscher. Slutsats: Efter genomförd tolkning kan vi i slutsatsen konstatera att hållbarhet vanligtvis implementeras i organisationskulturen, vilket är möjligt då belöningssystem direkt förknippat med hållbarhet används i mindre omfattning. Däremot visar samtliga företag på att medarbetarnas sätt att arbeta framförallt förknippas med företagets organisationskultur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Björnson, Anna, und Elin Johansson. „ANSTÄLLDAS ATTITYDER TILL HÅLLBARHET : Hur anställa i ett miljöcertifierat energiföretag ser på ekologiskhållbarhet“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18850.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Hållbarhet handlar om att minska eller undvika negativ påverkan på människoroch ekosystem samt förbättra såväl mänskliga resurser som naturresurser, för att ävenframtida generationer ska kunna uppfylla sina behov. Hållbar utveckling består av tredimensioner: ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. För att mötanya utmaningar såsom klimatförändringar, förstörelse av ekosystem och brist på naturresursermåste företag vara aktivt engagerade och en del av lösningen. Dessa företagsaktiviteter kallasCorporate Social Responsibility (CSR). Anställda måste vara involverade i CSR-arbetet föratt det ska bli ett äkta CSR-engagemang. Tidigare forskning och studier visar att individersattityder till CSR och hållbarhet kan variera beroende på kön, ålder och utbildningsnivå. Syfte: Att erhålla en förståelse för anställdas attityder till ekologisk hållbarhet på ett energibolagsom har ett uttalat hållbarhetsarbete samt hur deras attityder kan variera beroende påvariablerna ålder, kön och utbildningsnivå. Metod: Utifrån studiens syfte att undersöka anställdas attityder gentemot ekologisk hållbarhetpå ett energibolag, har en kvantitativ forskningsmetod bedömts som passande och en deduktivhypotesprövning. Studiedesignen är fallstudie med en totalundersökning genomfördes påSkövde Energi med en webbaserad enkätundersökning som bestod av en Likertskala med19 påståenden. Studien har även en komparativ design då en jämförelse görs mellan SkövdeEnergi och Sveriges befolknings riksgenomsnitt. Slutsats: Resultatet i studien visar att anställda på energibolaget Skövde Energi generellt haren positiv attityd till ekologisk hållbarhet och att kvinnorna har en positivare attityd änmännen. Det framgick inte att de anställda med en högre utbildningsnivå har en mer positivattityd till ekologisk hållbarhet samt att den yngre åldersgruppen inte heller hade en merpositiv attityd till ekologisk hållbarhet än den äldre åldersgruppen.
Background: Sustainability is about reducing or avoiding negative impact on people andecosystems. Furthermore, it is about improving both human and natural resources, in order tolet coming generations meet their needs. Sustainable development consists of threedimensions: ecological sustainability, social sustainability and economic sustainability. Tomeet new challenges such as climate change, destruction of ecosystems and lack of resources,companies must be actively involved and part of the solution. These corporate activities arecalled Corporate Social Responsibility (CSR). Employees must be involved in CSR work inorder for a genuine CSR commitment. Previous research and studies show that individuals'attitudes towards CSR and sustainability may vary depending on gender, age, and educationallevel. Purpose: To get an understanding of employees' attitudes towards ecological sustainability inan energy company which has a pronounced sustainability work, and how attitudes can varydepending on age, gender and educational level. Methods: Based on the study's purpose of examining employees' attitudes towards ecologicalsustainability at an energy company, a quantitative research method has been assessed asappropriate including a deductive hypothesis test. A comprehensive survey was conducted atSkövde Energi with a web-based survey consisting of a Likerts scale with 19 claims. Thestudy also have a comparative design when a comparison is made between Skövde Energi andthe Swedish population national average. Conclusion: The results of the study show that employees at the energy company SkövdeEnergi generally have a positive attitude towards ecological sustainability and that womenhave a more positive attitude than men. It was not known that employees with a higher levelof education have a more positive attitude to ecological sustainability and that the youngerage group also did not have a more positive attitude to ecological sustainability than the olderage group.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Johander, Sandra, und Josefin Zakrisson. „Ingen vill ha turister som åker hit, förstör och eldar upp ön : En studie om turismens hållbara utveckling i Stockholms skärgård“. Thesis, Södertörns högskola, Turismvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38426.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur turismens utveckling på en destination i Stockholms skärgård påverkar destinationens hållbarhet. För att undersöka detta har studien avgränsats till Sandhamn då det är en av de populäraste destinationerna i Stockholms skärgård. I studien har både kvantitativ- och kvalitativ metod i form av en triangulering tillämpats. Den kvantitativa delen består av statistik från olika aktörer för att påvisa turismens utveckling i skärgården. Den kvalitativa delen utgörs av intervjuer och en observation som använts för att undersöka vad utvecklingen beror på, samt vad den lett till. Statistiken påvisar en stagnering av besökare i skärgården medan respondenterna motsäger sig detta och istället menar att det kommer mer besökare, dock under en kortare period. Utvecklingen är således inte hållbar då mängden turister som kommer under denna korta period tär på öns infrastruktur och överskrider öns bärkraft. Under den långa lågsäsongen, när turisterna inte kommer, uppstår istället lönsamhetsproblem för destinationens aktörer. Avslutningsvis kan det konstateras att det bristande samarbetet är en bidragande orsak till den förkortade säsongen och skulle behöva förbättras för att fördela besökarna jämnare över året.
This study is intended to gain a comprehensive understanding of how the advancement of tourism in Stockholm’s archipelago affects the destination’s sustainability. To examine the multitude of variables that affect sustainability, the paper is centered on Sandhamn, as it is one of the most popular destinations within Stockholm’s archipelago. Throughout the study, both the quantitative and qualitative methods were implemented in the form of a triangulation. In order to demonstrate the development of tourism within the archipelago, the study utilized statistics from various actors as the quantitative portion of this paper. The qualitative part consists of interviews as well as an observation that has been applied to investigate the integral components of development and its outcomes. The statistics show a stagnation of tourists in the archipelago; however, the respondents disagree and conversely argue that there has been an influx of tourists, but that they are staying for a shorter period of time. Thus, proving that the development is not sustainable; as the number of tourists who come during this shorter period have a significant impact on the island's infrastructure and exacerbates the island's sustainability. During the extended low season, when tourists are at their minimum, profitability problems arise; thereby, leading to an entirely new issue for the destination's actors. In conclusion, it can be inferred that the lack of cooperation is a contributing factor to the shortened season and would need to be improved to redistribute the visitors more evenly throughout the year.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Du, Jenny, und Madeleine Hoeft. „Use of BIM in Building Operations and Maintenance : An Approach to Identifying Sustainable Value“. Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-277036.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

While the use of BIM (Building Information Modelling) has been increasing over the last decade and enabled a more integrated collaboration of different disciplines in the construction industry, its implementation in the operation phase of a building is still in its infancy in Sweden. Studies have been conducted to identify barriers and opportunities associated with the use of BIM in building operations and maintenance. There is a lack of research proposing a holistic approach to the evaluation of the value of BIM in operation and maintenance from the perspective of economic, ecological, and social sustainability. Therefore, this paper aims to follow up on the identified research gap by investigating: How sustainable value is created using BIM in operation and maintenance from an owner’s perspective? A sustainable value framework is applied to the findings of an extensive literature review and compared to the reflections of Swedish industry professionals in semi-structured interviews. Based on the value destroyed or missed for key stakeholders by current O&M practices, the opportunities created with the use of BIM are highlighted. It was found that the most added value is expected from an economic and social perspective, reducing current inefficiencies in the integration of databases and documents, process structures, and knowledge management. More efficient information management and improved data accuracy is expected to enable better services, increase employee motivation, and optimize space management. Major struggles highlighted by the industry representatives are costs and a very fragmented work towards the implementation, often limited to internal efforts or small national initiatives. Based on the findings, further research will be needed to test and validate quantitative metrics in case studies, assess to what extent standards can promote the faster and more predictable implementation of BIM in O&M. In addition, the social value implications of using BIM in O&M should be evaluated more in detail.
Medan användningen av BIM (Byggnadsinformationsmodeller) under projekteringen och produktionen av byggnader har ökat under de senaste årtionde och möjliggjorde ett mer integrerat samarbete mellan olika discipliner inom byggindustrin, är implementeringen i driftsfasen fortfarande ovanligt i Sverige. Studier har genomförts för att identifiera hinder och möjligheter som är förknippade med användningen av BIM inom förvaltningen. Det är brist på forskning som föreslår en helhetssyn på utvärderingen av BIM:s värde i drift och underhåll ur perspektivet av ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Syftet med detta arbete är att identifiera forskningsluckan genom att undersöka frågan: Hur skapas hållbart värde med hjälp av BIM i drift och underhåll ur en ägarens perspektiv? En modell för hållbart värde appliceras på resultaten som omfattas av litteraturöversikt och som jämförs med reflektionerna från svenskt branschrepresentanter i semistrukturerade intervjuer. Baserat på värdet som förstörs eller saknas för de viktiga intressenterna i nuvarande praxis i förvaltningen, diskuteras möjligheter som skapas med användning av BIM. Mest mervärde förväntas utifrån ett ekonomiskt och socialt perspektiv, vilket minskar den nuvarande ineffektivitet i integrationen av databaser och dokument, process strukturer och kunskapshantering. Mer effektiv informationshantering och förbättrad datasäkerhet förväntas möjliggöra bättre tjänster, öka medarbetarnas motivation och optimera utrymmeshantering. Stora frågetecken som branschrepresentanterna framhäver är kostnader och ett mycket fragmenterat arbete mot implementering, ofta begränsat till interna ansträngningar eller små nationella initiativ. Baserat på resultaten kommer ytterligare undersökningar behövas för att testa och validera kvantitativa mätvärden i fallstudier, för att bedöma i vilken utsträckning standarder kan främja en snabbare och mer förutsägbar implementering av BIM i drift och underhåll. Dessutom bör det sociala värdet av att använda BIM i förvaltning utvärderas mer detaljerat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Shaker, Shwan Najmadin. „Hållbart samhällsbyggande : En studie av hur digital infrastruktur kan bidra till hållbar samhällsutveckling“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13620.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

För att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle krävs ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Ett sätt att uppnå hållbarhet är genom digitalisering, men detta förutsätter att det finns robust och framtidssäker infrastruktur. Detta examensarbete syftar till att bidra med ökad kunskap om de möjligheter som kan skapas med hjälp av höghastighetsbredband genom fiber, samt att påvisa hur fiberutbyggnaden kan bidra till en hållbar utveckling. Genom att besvara de tre frågeställningarna ”Vilka möjligheter skapar höghastighetsbredband genom fiber?”, ”Vilka utmaningar finns för fiberutbyggnaden?” och ”Hur ska Sveriges kommuner arbeta för att underlätta fiberutbyggnaden och bidra till ett hållbart samhällsbyggande?” är målet att utreda olika lösningar för att uppnå hållbar samhällsplanering och samhällsbyggande genom digitalisering. De metoder som har valts för att framställa denna rapport är litteraturstudier, intervjuer, mailkontakt och möten med ett antal olika personer med olika positioner och roller inom offentlig sektor. Största delen av rapportens innehåll baseras på litteraturstudier från Sverige. Andra metoder som har tillämpats kompletterar litteraturstudien. Resultaten visade att höghastighetsbredband skapar nya möjligheter och bättre förutsättningar för vård och omsorg, utbildning, ökad tillväxt, minskad klimatpåverkan samt ekonomiska besparingar för privatpersoner och näringsverksamhet. Av resultaten framkom även att det finns ett antal faktorer som kan hindra utvecklingen av en effektiv utbyggnad av höghastighetsbredband. En utmaning är att skapa gemensam och enhetlig tillståndsprocess för marktillträde i Sveriges olika kommuner med olika geografiska skillnader och olika förutsättningar. En annan utmaning är att det saknas tillräcklig samverkan och samordning mellan olika offentliga myndigheter. Ökad samordning mellan olika interna funktioner, samt i vilken grad offentliga myndigheter samplanerar infrastrukturarbeten är viktiga delar för att lösa dessa utmaningar. Vidare är implementering av digitala system för hantering av kommunala tillståndsprocesser en effektiv lösning för att främja en hållbar samhällsutveckling. Slutsatsen av arbetet är att dagens och framtidens samhälle är beroende av välfungerande IT-infrastruktur. Det finns många hinder och utmaningar på vägen som måste lösas innan en hållbar samhällsutveckling kan uppnås. Med rätt planering, strategiskt arbete och helhetstänk kan dessa utmaningar omvandlas till helt nya möjligheter.
In order to achieve a long-term sustainable society, it requires ecological, economic and socially sustainable development. One way of achieving sustainability is through digitization, but this requires robust and future-proof infrastructure. This thesis aims to contribute to increased knowledge about the possibilities that can be created by using high-speed broadband through the fiber, as well as demonstrating how the development of fiber can contribute to sustainable development. By answering the three research questions "What opportunities create high-speed bandwidth through fiber?", "What challenges are there for fiber expansion?" and "How will Sweden's municipalities work to facilitate the fiber expansion and contribute to sustainable community building?" the goal is to investigate different solutions for achieving sustainable social planning and community building through digitization. The methods chosen to meet the objectives are literature studies, interviews, mail contacts and meetings with a number of different people with different positions and roles in the public sector. The majority of this report's content is based on literature studies from Sweden. Other methods that have been applied complement the literature study. The results showed that high-speed broadband creates new opportunities and better conditions for care and education, increased growth, reduced climate impact and economic savings for individuals and business. The results also revealed that there are a number of factors that could hinder the development of an efficient expansion of high-speed broadband. One challenge is to create a common and unified permission process for land access in Sweden's different municipalities, with different geographic differences and different conditions. Another challenge is that there are insufficient cooperation and coordination between different public authorities. By increasing coordination between various internal functions, as well as the extent to which public authorities jointly plan the infrastructure work is key components in addressing these challenges. Furthermore, implementation of digital systems for managing municipal permission processes is an effective solution for promoting sustainable social development. The conclusion of this thesis is that today's and tomorrow's society is dependent on well-functioning IT-infrastructure. There are many obstacles and challenges that must be solved before sustainable development can be achieved. With proper planning, strategic work, and a holistic thinking these challenges can be transformed into new possibilities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Olsson, Andreas, und Kajsa Spetz. „Den multifunktionella byggnadens roll i ett socialt hållbart kvarter“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-94726.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie handlar primärt om social hållbarhet som är ett stort och omfattande begrepp. I dagens stadsplanering används begreppet i ett bredare perspektiv. Studien har som syfte att fokusera mer ingripande på social hållbarhet för enskilda multifunktionella byggnader, genom att samla in kunskap om ämnet och belysa innebörden. De valda multifunktionella byggnaderna är Icon i Växjö och Spektrum i Göteborg. Syftet med denna studie är att genom forskning och utvärdering konkretisera människans dagliga behov och hur de kan tillgodoses i en multifunktionell byggnad samt dess bidragande roll för ett socialt hållbart kvarter. Målet är att få en tydligare uppfattning om vilken påverkan den multifunktionella byggnaden har på ett kvarter. Genom utformning och tillämpning av ett verktyg som tagits fram inom ramen för den aktuella studien skall byggnadens sociala hållbarhet kunna utvärderas utifrån människans vardagliga liv, behov och intressen. Intervjuer med ansvariga projektledare, arkitekter, handledare och sakkunniga har tillsammans med insamling av vetenskapliga rapporter, studiebesök, enkät och observationer varit centrala tillvägagångssätt för studien. Att arbeta mot en mer blandad bebyggelsemiljö och byggnader som har olika verksamheter som samsas är idag alltmer förekommande för att uppnå ett livligare och trevligare stadsrum. Utifrån studiens utformade verktyg har respektive multifunktionell byggnad fått olika sociala poäng som baseras på storlek, verksamheter, tillgänglighet och multifunktionalitet. Studien visar att respektive multifunktionell byggnad har givit mervärde till sitt område.
This study focuses primarily on social sustainability, which is a large and comprehensive concept. In today's urban planning, social sustainability is used on a broader perspective. The study aims to focus more on the concept for individual multifunctional buildings by gathering knowledge about the subject and highlight the meaning. The chosen multifunctional buildings are Icon in Växjö and Spektrum in Gothenburg. The purpose of this study is, through research and evaluation, to concretize people's daily needs and how they can be met in a multifunctional building and its contribution to a socially sustainable neighbourhood. The goal is to get a better understanding of which impact the multifunctional building has on its block. The goal is also designing and application of a tool developed in the context of the current study and to use this tool to evaluate the building's social sustainability based on people's everyday lives, needs and interests. Interviews with responsible project managers, architects, supervisors and other experts, together with the gathering of scientific reports, study visits, questionnaires and observations, has been the studies central approach. Working towards a more mixed urban environment and buildings that have different operation that are combined is nowadays increasingly common for a livelier and more enjoyable urban space. Based on the study´s designed tool, each multifunctional building has received different social points that depends on size, operations, availability and multifunctionality. The study shows that each multifunctional building has added value to its area.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

EKWALL, SUNDBY SOFIA. „Higher education institutions and sustainable development : A case study of a technological university“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-301964.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Today, the role of higher education institutions (HEIs) is education, research, and to contribute to society. The requirement of contributing to society especially requires that the institutions contribute to sustainable development. It is therefore relevant to analyse how HEIs can address and contribute to sustainability and sustainable development. The purpose of this thesis is twofold. Firstly, it aims to analyse the impact that HEIs have on sustainable development by identifying and mapping indicators of impact. Secondly, it aims to illustrate with the empirical case of a technological university in Sweden - the studied technological university is KTH Royal Institute of Technology. The study was conducted as an exploratory single-case study. The study's data consists of qualitative interview data as well as quantitative secondary data. The secondary data was collected from a variety of sources at KTH, including its development plan, objective plans, vision, business plans, annual reports, progress reports on objectives, and follow-up reports. The qualitative data was collected through 11 semi-structured, open-ended interviews with faculty and employees at KTH. The study finds that HEIs - through various sustainability actions in their activities education, research, and collaboration and outreach - can achieve impacts such as pro-environmental behaviour and sustainable development. These measures related to all three pillars of sustainability. The HEIs' impact can be identified through indicators such as number of courses on sustainability and sustainable development and share (%) of the total external funding for research that supports research in the sustainability field. As for KTH specifically, the study shows that KTH is able to impact the areas of environmental, social, and economic sustainability and that the impact can be direct, indirect, short-term, long-term, intended, and positive.
Idag innefattar uppdraget för lärosäten för högre utbildning forskning, utbildning och att bidra till samhället. Uppdraget att bidra till samhället kräver specifikt att lärosätena bidrar till hållbar utveckling. Det är därför relevant att analysera hur lärosäten för högre utbildning kan hantera och bidra till hållbarhet och hållbar utveckling. Denna avhandling har två syften. För det första syftar avhandlingen analysera lärosätenas påverkan på hållbar utveckling genom att identifiera och kartlägga indikatorer på effekt. För det andra syftar avhandlingen exemplifiera och illustrera det första syftet med ett empiriskt fall av ett tekniskt universitet - det studerade universitetet är Kungliga Tekniska Högskolan. Studien genomfördes som en utforskande fallstudie där ett fall studerades. Studiens data består av både kvalitativ intervjudata och av kvalitativ och kvantitativ sekundärdata. Datat samlades in från två olika beviskällor - dokumentation och intervjuer. När det gäller dokumentationen samlades data och information in från en mängd olika dokument från KTH, inklusive dess utvecklingsplan, målplaner, vision, affärsplaner, årsrapporter, lägesrapporter och uppföljningsrapporter. Gällande intervjuerna genomfördes 11 halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjupersonerna bestod av lärare och anställda från olika kontor och avdelningar vid KTH. Studien visar att lärosäten för högre utbildning, genom olika hållbarhetsåtgärder i sin verksamhet kring utbildning, forskning och samarbete, kan uppnå effekter såsom miljövänligt beteende och hållbara livsstilar, minskning av koldioxidpåverkan, ekonomisk tillväxt, jobbskapande, kunskapsutbyte och ekonomiska och sociala fördelar. Tillsammans täcker dessa effekter alla tre typer av hållbarhet, vilket i sin tur innebär att lärosäten kan bidra till en hållbar utveckling i samhället. Lärosätenas påverkan kan identifieras genom indikatorer såsom antal kurser om hållbarhet och hållbar utveckling och andelen (%) av den totala externa forskningsfinansieringen som stödjer forskning inom hållbarhetsområdet. När det gäller KTH specifikt visar studien att KTH kan påverka områdena miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet samt att effekterna kan vara direkta, indirekta, kortsiktiga, långsiktiga, avsedda och positiva.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Nilsson, Amanda, und Nora Orrenius. „How to reduce the total environmental, economic and social impact of Solar Cell Panels“. Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-298239.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

To be able to mitigate the climate change and disasters that will come with it and to ensure economic growth, there is a need for change. A good start is more renewable energy and less harmful emissions. It is known that solar energy is sustainable and made from an endless source, the sun. However, it is not known how much impact the photovoltaic solar panels have through its entire lifecycle, from extraction of raw materials to End of Life management. This study has investigated photovoltaic solar panels' full life cycle to see how sustainable they really are. Including where the biggest opportunities for improvement of environmental, financial and social sustainability within the value chain is found. The results have been obtained by conducting a literature study, interviews with people with expertise of different parts of the value chain and finally calculations have been made to compare and visualize the findings. Two main ways to improve the PV panels’ negative impact in terms of environmental, financial and social sustainability have been established. Firstly, the study suggests the importance of implementing advanced recycling within the value chain. Recycling a high percentage of materials in the PV panel, and reusing the recovered material in production will decrease the energy consumption and harmful emissions significantly, alongside increasing circularity of critical materials and bring both financial and social benefits. Secondly, moving the better part of the production to Europe from China would also decrease the negative impact of the PV panels, especially the environmental and social impact, the study could however not find sufficiently good arguments for financial improvement to move the production to Europe. To be conclusive, this subject would need further studies.
För att kunna lindra klimatförändringar och de medföljande katastroferna och säkerställa den ekonomiska tillväxten finns det ett stort behov av förändring. En bra start är att använda mer förnybar energi och som bidrar till färre skadliga utsläpp. Det är känt att solenergi är hållbart med bränsle från en oändlig källa, solen. Det är emellertid inte känt hur stor påverkan solcellspanelerna har under hela dess livscykel, från utvinning av råvaror till dess panelens liv är över. Denna studie har undersökt solcellspanelernas hela livscykel för att se hur hållbara de egentligen är. Studien har även studerat var de största möjligheterna för förbättring av miljömässig, finansiell och social hållbarhet inom värdekedjan finns. Resultaten har erhållits genom att genomföra en litteraturstudie, intervjuer av personer med expertis inom olika delar av värdekedjan och slutligen har beräkningar gjorts för att jämföra och visualisera resultaten. Två huvudsakliga sätt att förbättra solpanelernas negativa påverkan när det gäller miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet har identifierats. För det första föreslår studien vikten av att implementera avancerad återvinning inom värdekedjan. Återvinning av en hög andel material i solcellspanelen och återanvändning av det återvunna materialet i produktionen kommer att minska energiförbrukningen och skadliga utsläpp avsevärt samt förbättra cirkuläriteten av kritiska material och medföra både ekonomiska och sociala fördelar. För det andra skulle förflyttning av den större delen av produktionen till Europa från Kina också minska de negativa effekterna av solcellspaneler, särskilt de miljömässiga och sociala effekterna, studien kunde dock inte hitta tillräckligt med goda argument för att en förflyttning av produktionen till Europa skulle leda till en ekonomisk förbättring. För att detta ska vara avgörande skulle detta ämne behöva ytterligare studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Lai, Kevin, und Lina Sundman. „Hållbarhetsintegrering i tre dimensioner : En studie av Scanias hållbarhetsarbete“. Thesis, KTH, Integrerad produktutveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297970.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Integrationen av hållbarhet blir allt viktigare för produktutvecklingsföretag. Men hållbarhet handlar inte bara om att hitta klimatsmarta lösningar. För att företag ska bli konkurrenskraftiga på marknaden samt vara attraktiva arbetsgivare så gäller det att jobba för att integrera samtliga tre hållbarhetsaspekter; ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Det gäller att kunna integrera hållbarhet i produktutvecklingsprocessen utan att någon av hållbarhetsaspekterna hamnar i skymundan till förmån för övriga aspekter. Scania är en global tillverkare av lastbilar som har ett stort fokus på hållbarhetsintegrering. De har flertalet aktiva projekt som syftar till att utveckla framtidens klimatsmarta lastbilar. Denna studie syftar till att undersöka om Scania integrerar samtliga tre hållbarhetsaspekter i sin produktutvecklingsprocess, samt hur de i sådana fall går till väga för att lyckas med detta. Studien baseras på en litterär- och empirisk studie. I litteraturstudien har huvudsakligen vetenskapliga artiklar samt viss kurslitteratur från de tre första åren på civilingenjörsprogrammen i Maskinteknik respektive Design och Produktframtagning på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) använts. Den empiriska studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fyra respondenter. Tre från Scania och en från institutionen för hållbar produktionsutveckling på KTH. Studien visar på att Scania lyckas integrera samtliga tre hållbarhetsaspekter i sin produktutvecklingsprocess, men att det är svårt för företaget att integrera samtliga aspekter i lika stor utsträckning. Dessutom integreras inte den interna och externa sociala hållbarheten till samma grad. Studien visar också på att integrering av en aspekt kan påverka övriga två aspekter positivt. För att kunna ta hänsyn till samtliga tre hållbarhetsaspekter så är det viktigt att sätta upp en plan för hur integreringsarbetet ska gå till, samt att försöka tillgodose alla möjliga intressenters behov ochönskemål.
Integration of sustainability is becoming more important for product development companies. But sustainability is not all about finding climate-smart solutions. For companies to be competitive in the market and attractive employers, they need to integrate the three sustainability aspects: ecological-,economic- and social sustainability. The need to integrate sustainability in the product development process without any of the aspects being overshadowed. Scania is a global manufacturer of heavy vehicles with a big focus on integrations of sustainability. They have a number of ongoing projects involving developing new climate-smart auto trucks. This study aims to get an insight of Scania, if it manages to integrate all the aspects of sustainability in their product development process and in such cases how they work to accomplish this. This study is based on a literature- and empirical study. The literature study mainly consists of scientific articles as well as some course literature from the three first years of the Master of Science inengineering, with majors in mechanical engineering and design and product realization at Royal Institute of Technology (KTH). The empirical study consists of interviews with four respondents, three representatives from Scania and one representing the department of Sustainable Production Development at KTH. The study shows that Scania succeeds in integrating all three sustainability aspects in their product development process, however, it is difficult for the company to integrate all of the aspects to the same extent. In addition, internal and external social sustainability do not receive the same focus. The study also shows that integrating one aspect may effect the other two aspects in a positive manner. In order to integrate all three aspects of sustainability, it is important to establish a plan for how to manage the integration and also try to fulfill the desires and needs of all the stakeholders.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Adler, Isabella, und Klara Martinsson. „Är det långsiktigt ekonomiskt gynnsamt att rusta upp närområden i miljonprogram?“ Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231802.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna kandidatuppsats har vi undersökt vår frågeställning ifall det är långsiktigt ekonomiskgynnsamt att rusta upp och renovera närområden i miljonprogram med utgångspunkt ifaktorer inom social hållbarhet. Detta har gjorts genom en kvalitativ analys baserad påintervjuer av fastighetsägare och byggbolag samt tidigare studier och teoretiskautgångspunkter. Till dessa valdes viktiga faktorer ut. För att kunna svara på vår frågeställningbehövdes de faktorer som fåtts från teoretiska utgångspunkter, tidigare studier samt intervjuerdelas upp i kategorier. Dessa valdes ut ifrån Östgötamodellen och sattes som grund, mednågra mindre justeringar. Östgötamodellens sista kategori byttes ut från “Kön, ålder och arv”till “Transparens och delaktighet”. De faktorer som inte kunde tilldelas en kategori sattes som“Icke tilldelad”.Efter indelningen i kategorier analyserades likheter och skillnader i fokus och vid jämförelsenmellan teoretiska utgångspunkter, intervjuer och tidigare studier kunde ett glapp mellanfastighetsägare och byggbolagens beslutsfattande organ uppfattas. Detta skulle kunna vara enanledning till varför social hållbarhet inte legat i fokus och inte prioriterats tidigare. Dockskulle detta behöva utvärderas mer för att kunna säkerställas.För att få företagen att satsa på sociala investeringar och upprustning av närområdet kringmiljonprogram, i större utsträckning, behövs långsiktigt ekonomiskt gynnsamhet bevisas.Först då kan det finnas intresse från företagens beslutande organ att även titta på den socialahållbarhetens kategorier vid avgörandet i huruvida ett projekt borde genomföras eller inte.Detta är svårt att visa på idag då många av projekten som skulle kunna generera denna typ avdata i framtiden är i startgropen, och resultat från projekten har helt enkelt inte utvärderats än.
In this bachelor thesis, we have investigated if it is economically beneficial to restore thesurrounding areas in the Million Programme based on factors of social sustainability. Aqualitative analysis has been made based on interviews with property owners, constructioncompanies, previous studies and selected factors of various theoretical concepts. To answerour question, the factors were divided into different categories. The categories were selectedfrom Östgötamodellen, with some minor adjustments. The last category of Östgötamodellen,“Gender, Age and Heritage”, was replaced by “Transparency and Participation”. The factorswithout a particular assigned category were set as “unallocated”After categorising the factors of social sustainability, similarities and differences in focuswere analysed. In the comparison between theoretical concepts, interviews and previousstudies, a gap between property owners and the decisions that are made within theconstruction companies were highlighted. That might be a reason why social sustainabilityhas not been prioritised before. This could merely be a matter of speculations and thereforeneeds to be evaluated further.In order to get companies to invest in social initiatives and restore the surrounding areaswithin the Million Programme; the long-term economic benefits must be proven. If this canbe achieved, there may be a change in how the decisions are made when evaluating whether aproject should be implemented or not. Due to the fact that a lot of the projects are relativelynew and have not been evaluated yet, it is difficult to prove if these projects can generateeconomic benefits in the future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Melkersen, Elin, und Stenström Tilde Åstrand. „IKEA med hållbarhetsglasögonen på : En kvalitativ studie om hur IKEA integrerar ett miljö- och hållbarhetsperspektiv på sin e-handel“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Globala studier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44694.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

E-handeln är en accelererande företeelse i samhället och har kommit att bli en central del i den svenska konsumtionen. Svenskarnas konsumtionsbeteende innefattar en hög förbrukningstakt av jordens resurser och likaså stora mängder växthusgasutläpp och är på så vis ohållbar i den mån. En växande miljömedvetenhet bland det svenska folket sätter däremot press på företag och andra verksamheter till att bli mer hållbara. IKEA har tagit ett aktivt beslut att arbeta med att integrera ett hållbarhetsperspektiv med bland annat deras hållbarhetsstrategi som medel. Med hjälp av en sammanfattning av IKEA:s hållbarhetsstrategi och intervjuer med IKEA-anställda, syftar den här studien till att besvara hur IKEA integrerar ett miljö- och hållbarhetsperspektiv på deras e-verksamhet. I resultatdelen framhävs bland annat att IKEA varit sen in på e-marknaden och genomgår nu en omorganisering. Detta i samband med att IKEA förutspår ett skifte där e-handeln kommer att gå om och bli större än den konventionella handeln. Genom att satsa på innovation och teknik för att utveckla hållbara lösningar och verktyg, driver IKEA verksamheten framåt mot en hållbar riktning. Med deras inredningsexpertis strävar IKEA efter att hjälpa de många människorna till en mer hållbar vardag. Hela värdekedjan ska inkludera ett hållbarhetsperspektiv, men den ekologiska fördelen ställs emellanåt mot den ekonomiska fördelen. Cirkulärt tänkande och att främja ett cirkulärt verksamhetstagande är nya utmaningar som IKEA ställs inför. Studien bidrar till en ökad förståelse om IKEA och deras e-handel. Den nya kunskapen som tagits fram beskriver hur IKEA arbetar för att integrera ett hållbarhetsperspektiv inom företagets e-verksamhet. Tydliga exempel på arbetsmetoder, verktyg och lösningar som IKEA tagit fram kan inspirera och vägleda andra företag som strävar efter en mer hållbar e-handel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Lööv, Sofia. „Framtidens energieffektiva förskola : Gestaltning och formgivning av en naturförskola i passivhusteknik“. Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-126095.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Daggkåpan är en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan är en naturförskola, vilket främst innebär att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden är i två plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. Förutsättningar för att bedriva verksamheten inomhus finns även. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos Daggkåpan smälter samman och barnen kan lätt ta ett steg ut till naturen från sina hemvister. Detta innebär att antalet utgångar ökar. En solcellsanläggning genererar all elektricitet och gör byggnaden självförsörjande. Byggnadens varmvatten och värme står solfångare för. I takt med bostadsutvecklingen blir även behovet av förskolor större. Att skaffa kunskap och erfarenheter om energieffektivt byggande är idag en god idé eftersom alla byggnader på sikt måste vara så energieffektiva som möjligt. En av hörnpelarna med att bygga passivhus är att låta ett genomtänkt och energieffektivt byggnadsskal ersätta ett konventionellt värmeförsörjningssystem. Genom att förbättra konstruktioner och hålla koll på byggprocessen kan andra delar av byggnaden förenklas och i vissa fall helt ersättas. Det som fördyrar i ena änden kan leda till en god investering i den andra. Utmaningen med passivhus är att systematisera, se helheter och sammanhang och framför allt eftersträva det enkla. Enkla system ger låga drift- och underhållningskostnader och risken för driftstörningar minskar. Den största delen av värmen är gratis. Den kommer från instrålande sol, värme från människor och spillvärme från apparater och matlagning. Grundkravet är att byggnaden har ett värmeeffektbehov under 10 W per kvadratmeter vid +20ºC inomhus på årets kallaste dag, definierat av dimensionerande utetemperatur. Byggnaden får max läcka 0,3 l/s, m² oms vid +/- 50 Pa tryckskillnad. För att uppnå god komfort krävs välisolerade väggar, solavskärmningar, energieffektiva fönster och dörrar, små köldbryggor och ett bra ventilationssystem där värmen från insidan av huset återvinns. Antalet passivhus i Sverige ökar snabbt, men det är fortfarande småhusen som dominerar. Att bygga en förskola som passivhus är en god idé ur flera synvinklar; Bland annat för att de täta och välisolerade väggarna stänger ute buller och oljud. Även mellanväggar isoleras och bidrar till en extra tyst byggnad. Dessutom blir barnen miljömedvetna eftersom de får vara delaktiga i energieffektivisering. -En viktig aspekt för framtiden. Barnen bidrar själva till uppvärmning av lokalerna genom kroppsvärmen. Undersökningar har bland annat visat att barn som får vistas utomhus är friskare, mer självgående, mer kreativa och klokare. Det ultimata är att använda sig av utemiljöer som ett extra rum för förskolan. Detta leder till minskad byggnadsarea och mindre byggmaterial krävs. Pedagogiken Reggio Emilia använder sig just utav detta begreppet "Uterummet som ett extra rum för verksamheten". Barnen får därmed röra sig fritt i utemiljö, utveckla sina sinnen i en rik fantasivärld, inspireras och samverka med natur och hållbarhet.
Daggkåpan is a preschool projected in passive house technology. The preschool is a nature preschool, which means the activity is mainly out door. It is a two floor building which gives conditions to use the area for more outdoor activities. Conditions for drive the preschool indoors is possible as well. The garden and the inside rooms are connected to each other by the exterior rooms and it is easy for the children just to take a step out to the garden from their residences. A solar cell system generates electricity to the building and makes it self-supplied. The residential development leads to the need of preschools. To obtain knowledge of energy effective constructions is a good idea as the buildings in the future have to be as energy effective as possible. One of the most important things by use the passive house technology is letting a well measured and energy- effective building shell replace a conventional heat supply. By improvement of the construction and focus on the process other parts of the building can be simplified and some can be replaced. What is expensive in one end can lead to a good investment in the other. The challenges with passive house are to systematize, see whole parts and contexts and especially to seek after the simple. Easy systems give low operations- and service-costs and reduce fear of disruptions. Most of the heat is for free. It comes from insulation, human heat and heat from cooking and technologies. Basic requirements for this type of building is a need of heat-output under 10 W per square-meter at an indoor temperature of 20 degrees on the coldest day of the year, defined of the dimensioned outdoor- temperature. The maximum of leak is 0,3 liters per second and square meter at +/- 50 Pa. To receive high comfort it claims well-isolated walls, shadings, energy-effective windows and doors, small thermal bridges and a good ventilation-system where the indoor heat recycles. The number of Passive houses increases, dominated of small houses. Building a preschool as a passive house is a good idea from several perspective; the well-isolated walls leaves out the noise, even the intermediate walls isolates and contributes to a silent building. The children get environmentally conscious as well and take notes of the energy- effectively. - A very important aspect for the future. The children contributes them self of heat to the building by their body heat. Investigations has been shown that outdoor playing children is more healthy, self-propelled, more creative and more clever. The most ultimate is so use patios as an extra room for the preschool activities. The pedagogy Reggio Emilia uses this concept. The children can consequently feel free staying outside, developing their minds in an imaginative environment, inspired of the interaction of the nature and sustainability.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Kuuttinen, Otzen Hanne, und Daniel Vestman. „Kvartersbyggnad : Ett koncept för kvartersnära återanvändning i stadsmiljö“. Thesis, KTH, Byggvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-174195.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Marknaden och efterfrågan för begagnade varor ökar för varje år. Däremot har detta inte lett till ett minskat uttag av planetens resurser. Många produkter har potential att tas omhand på ett mer resurseffektivt sätt än i dagsläget. Textilier och elektronikprodukter är produkter som har hög klimatbelastning. Dessa produkter saknar idag ett lättillgängligt system för återanvändning som skulle bidra till minskad nyproduktion. I takt med befolkningsökning och förtätning av Stockholm krävs nya koncept för återvinning. För en positiv utveckling är det avgörande med lättillgängliga och allmänt kända insamlingssystem. Detta examensarbete har utgångspunkt från FN:s tre hållbarhetsmål: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet och ska resultera i en konceptidé och en byggnad där konceptet tillämpas. Konceptet ska ge förslag utifrån Naturvårdsverkets och Stockholm stads rapporter och visa på hur återvinning kan integreras i bebyggda miljöer och svara mot dagens behov och samtidigt skapa en social och ekonomisk vinst. Arbetet resulterade i förslagshandlingar genom litteraturstudier och projektering för en byggnad belägen i Rinkeby, en stadsdel i nordvästra Stockholm. Byggnaden projekteras bland annat utifrån verksamhetens ytbehov, Rinkebys behov och förutsättningar. Byggnadens estetik har formats utifrån idéen om en tydlig uppdelning mellan verksamheter som förstärks med fasadens utformning. Utöver detta ska byggnaden tillföra någonting positivt till sin omgivning, med till exempel växtväggar och cykelstation med lånecyklar. Projektet visar på goda kvalitéer att en konceptbyggnad kan berika ett område med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
The market and demand for used products is increasing year on year. However, this has not decreased our usage of the planet’s resources. Many products have the potential to be recycled more effectively. The production of textiles and electronics has a significant negative effect on the climate. Such products lack an easy and intuitive system for reuse, which would reduce such negative effects. There is a demand for new concepts regarding reuse brought about by the increasing population and density of Stockholm. Demands for easy access and public knowledge about recycling are crucial for progress. This report will focus on the sustainable goals established by the UN: ecological, social and economic sustainability and will propose a conceptual idea and a building where the concept will be applied. The concept will propose suggestions based on reports by Naturvårdsverket (Swedish Environmental Protection Agency) and the City of Stockholm, to show how recycling can be integrated into urban areas. This will provide a solution to today’s needs and also facilitate social and economic growth in the area. The project has resulted in draft documents through literature studies and planning for a building situated in Rinkeby, a suburb northwest outside of Stockholm. The building will be planned in line with the building’s operational area requirements and pre-requisites. The building’s aesthetics are drawn from the idea of a pronounced separation between the operations, which will be amplified by the design of the facades. Additionally, it will contribute to the quality of its environment with the use of green walls and a bicycle station. The project shows of positive qualities that a conceptual building can enrich a neighborhood through ecological, social and economical sustainability.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Kamrudin, Habil, und Niklas Hensner. „Nyckeln till frihet och framgång : En grundad teori om frilansande specialisters arbetsform“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39970.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka och erhålla kunskap kring hur frilansande specialister upplever deras arbetsform och vilka effekter arbetsformen medför för individen, sett utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Studiens frågeställningar var: ”vilka effekter, i form av möjligheter respektive hinder, medför arbetsformen för frilansande specialister?” och ”vilka drivkrafter motiverar individen att frilansa?” Material och metoder: I studien användes metoden klassisk grundad teori, vilket är en fullständig metod för hela uppsatsen. Datainsamlingen skedde genom fem ostrukturerade intervjuer samt fyra semistrukturerade intervjuer baserat på en kombination av snöbollsurval och ändamålsenligt urval. Intervjuerna kompletterades med fyra vetenskapliga artiklar relaterade till studiens forskningsändamål. Resultatanalysen skedde genom tre faser; öppen kodning, selektiv kodning och teoretisk kodning, vilket resulterade i en modell om hållbarhet för frilansande specialister. Huvudresultat: Centralt för arbetsformens hållbarhet är omfattande yrkeskompetens, vilket är grundläggande för frilansande specialisters incitament och preferens samt anlitningsbarhet. Incitament och preferens till arbetsformen utgörs av strävan mot självständighet samt personlig och yrkesmässig utveckling kopplat till frilansarens omfattande yrkeskompetens. Anlitningsbarhet baseras på frilansande specialisters förmåga att effektivt kunna nätverka och marknadsföra yrkeskompetenser, samt kompetensen att kunna hantera arbetsformens potentiella ekonomiska osäkerhet.
Purpose: The purpose of the study was to investigate and obtain knowledge about how expert freelancers perceive their work and what effects the work form entails for the individual, from a sustainability perspective. The research questions were: "what effects, in terms of opportunities and obstacles, does the work form entail for expert freelancers?" And "what motivates the individual to freelance?" Materials and Methods: The study used the classical grounded theory method, which is a complete method for the entire essay. Data collection was done through five unstructured interviews and four semi-structured interviews based on a combination of chain sampling and purposeful sampling. The interviews were completed with four scientific articles related to the study's research purpose. The analysis was done in three stages; open coding, selective coding and theoretical coding, which resulted in a model of sustainability for expert freelancers. Findings: Key to obtain sustainability in the work form requires extensive professional competence, which leads to the incentives and preferences of expert freelancers and their employability. Incentives and preferences consist of the pursuit of independence and personal and professional development linked to the freelancer's extensive professional competence. The employability is based on expert freelancers ability to effectively build networks and market their professional skills, as well as the ability to handle the potential economic uncertainty of the work form.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

BULHA, LOPES PEREIRA SIMONE PAULA, und DRAGAN CONSTANTIN IONEL. „How Important is Sustainability for Start-ups? : An Investigation on the Sustainability Transition within Stockholm Ventures“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279749.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This thesis seeks to explore the importance of sustainability within start-up organisations and investigate the sustainability transition within selected ventures. The research conducted applies a multiple case study design, combined with a literature review to answer the research question: ‘How Important is Sustainability for Start-ups?’. Six case studies are conducted from various industries, in order to obtain a purposive sample. The sample comprises start-ups that are technology focused, of a size below ten people and located in Stockholm, Sweden. Within this investigation, the concept of sustainability is defined through the triple bottom line approach; social, environmental, and economic, and supported by the 17 Sustainable Development Goals developed by the United Nations. Further concepts of Social Economy are applied, while the basis of the research questionnaire is the Social Economy Canvas. Moreover, the Multi-Level Perspective theoretical framework is applied to provide structure and support to the developed theories, placing sustainability within a broader perspective. As a result of the data collection and analysis, the following findings are presented. Firstly, digital start-ups struggle to have an impact on environmental sustainability when not working directly within this area. Secondly, in the ideation stages, start-ups have the intention of becoming sustainable according to the triple bottom line. However, when start-ups evolve, their sustainability goals may come into conflict with other factors that add layers of complexity in decision making. Thirdly, it is evidenced that a sustainability transition occurs in the observed case studies, as start-ups adopt more sustainable business practices and entrepreneurs are inspired to pursue new businesses or sustainability-oriented business models. Lastly, Sweden proves itself as a sustainability enabler, offering significant sustainability advantages to organisations based in Sweden.
Denna avhandling undersöker vikten av hållbarhet inom nystartade företag och undersöker hållbarhetsövergången inom utvalda företag. Den genomförda forskningen tillämpar flera fallstudier i kombination med en litteraturöversikt för att besvara forskningsfrågan: "Hur viktigt är hållbarhet för start-ups?" Sex fallstudier har genomförts från olika branscher för att få till en ändamålsenlig provstorlek. Urvalet omfattar nystartade företag som är teknologifokuserade, av en storlek under tio personer och som ligger i Stockholm, Sverige. Inom denna utredning definieras begreppet hållbarhet genom den tredubbla strategin: social, miljömässig och ekonomisk, och stöttas av de 17 hållbarhetsmål som utvecklats av FN. Ytterligare begrepp om social ekonomi tillämpas, medan grunden för forskningsundersökningen är en socialekonomisk canvas. Dessutom tillämpas det teoretiska ramverket på flera nivåer för att ge struktur och stöd till de utvecklade teorierna och placera hållbarhet i ett bredare perspektiv. Som ett resultat av datainsamlingen och analysen presenteras följande resultat. För det första har digitala nystartade företag svårigheter att påverka miljöns hållbarhet när de inte arbetar direkt inom detta område. För det andra, i ideationsstadierna har nyetablerade företag avsikter att bli hållbara enligt ”triple bottom line”-modellen. Men när nystartade företag utvecklas kan deras hållbarhetsmål komma i konflikt med andra faktorer som komplicerar beslutsfattandet. För det tredje framgår det att en hållbarhetsövergång inträffar i de observerade fallstudierna när nystartade företag använder mer hållbara affärsmetoder och entreprenörer inspireras att bedriva nya företag eller hållbarhetsinriktade affärsmodeller. Slutligen visar Sverige sig vara en hållbarhetsfaktor som erbjuder betydande hållbarhetsfördelar till organisationer med bas i Sverige.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Lennartsson, Sofia, und Lena Pettersson. „Corporate Social Responsibility och dess inverkan på lönsamhet i nordiska börsnoterade företag“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13943.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Corporate social responsibility (CSR) är ett aktuellt ämne som syftar till att företag ska ta ett större samhällsansvar, både ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Den globalisering som råder i världen påverkar inte bara ett internt företagsklimat, det ger även effekter på omgivande samhälle och individer, vilket tillsammans med sociala påtryckningar skapar ett behov av CSR. Ansvaret till samhället innebär inte bara ekonomiska och lagliga aspekter, dock ska ett etiskt och filantropiskt perspektiv också antas. Idag är CSR ett frivilligt åtagande och för att kunna motivera företag till ett större ansvarstagande för sitt agerande ämnar denna studie att undersöka, ur ett nordiskt sammanhang, om ett företags hållbarhetsarbete genererar lönsamhet. Studien utgår från nordiska börsnoterade företag som ingår i Dow Jones Sustainability Index (DJSI). Indexet representeras av de bäst presterande hållbarhetsföretagen i världen som kvalificerat sig till att ingå. Genom en deduktiv kvantitativ metod studeras sambandet mellan CSR och lönsamhet för att förklara vilken effekt variabeln Corporate Social Performance (CSP) har på variabeln Corporate Financial Performance (CFP) under tidsperioden 2010-20162010–2016. Fortsättningsvis undersöks skillnaden i lönsamhet mellan företag som inkluderats i DJSI och matchade likartade nordiska företag som inte ingår i indexet. Undersökningen baseras på sekundärkällor ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Studien erhåller ett resultat som påvisar att företag som ingår i hållbarhetsindexet tenderar att vara mer lönsamma än företag som inte ingår genom att redovisningsbaserade mått, bruttomarginal och avkastning på totalt kapital (ROA), har applicerats. Studiens slutsats blir att CSR-arbete kan öka lönsamheten i nordiska företag genom att bli inkluderade i DJSI, studien visar dock att placeringen i indexet inte har någon betydelse. Därav blir studiens bidrag att motivera företag till ett större åtagande av hållbarhetsarbete eftersom CSR kan generera högre lönsamhet.
Corporate social responsibility (CSR) is a current topic which aims to encourage companies to be more responsible as an societal actor, both from an economic, environmental and social perspective. The consequences of the globalization may not only affect the internal business environment, it will also affect the surrounding society and individuals, which together creates a demand for CSR. As a societal actor, companies needs to include ethical and philanthropic responsibilities, and not only take economic and legal aspects into consideration. Currently, CSR is a voluntary commitment and to motivate companies to embrace the responsibility for the society, this study aims to investigate, from a Nordic context, whether companies’ sustainability work generates profitability. The study is based on Nordic listed companies included in the Dow Jones Sustainability Index World (DJSI), which is an index where the top performing sustainability companies can qualify for an inclusion. The correlation between CSR and profitability will be studied through a deductive quantitative method to explain what impact Corporate Social Performance (CSP) has on Corporate Financial Performance (CFP) during the years between 2010-2016. Furthermore, the differences in profitability between companies included in DJSI matched Nordic companies that are not included in the index will be investigated. From a scientific perspective, the survey is based on secondary sources. The results of the study indicates that companies included in the sustainability index tend to have an improved profitability than companies that are not included. This by applying the accounting-based measures gross margin and return on assets (ROA). The conclusion of the study is that CSR can improve profitability among the Nordic companies by an inclusion in DJSI, but the study shows that the placement in the index does not have an impact. Hence, the contribution of this study is to motivate companies to a greater commitment to sustainability because CSR can generate improved profitability.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Ekonomisk- och Social hållbarhet“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an