Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Effektiv organisationskultur“

Artiklen tager afsæt i en definition af evidencebased library and information practice (EBLIP), der lægger vægt på en bred definition omfattende både brugerrapporteret, bibliotekar observeret og forskningsbaseret evidens. Her slås også fast, at svenske biblioteker er relativt stærke på de to første felter: den brugerrapporterede og den bibliotekar observerede evidens og sammenlignet hermed svagere med hensyn til den forskningsbaserede evidens. Artiklen kortlægger herefter en række kritikpunkter og barrierer med særlig relevans for Sverige i forhold til brugen af forskningsbaseret evidens såsom evidensbevægelsens tætte tilknytning til naturvidenskabeligt prægede forskningstraditioner, en udbredt oplevelse af konceptet som dogmatisk og særtræk ved bibliotekaruddannelsen og organisationskulturen i mange biblioteker. I artiklen henvises til en række EBLIP- inspirerede initiativer og aktiviteter i Sverige: effekten på bibliotekaruddannelsernes indhold, den svenske biblioteksforenings indsatser og publikationer, svenske bibliotekarers engagement og indsats i forhold til de tilbagevendende, internationale EBLIP konferencer og i særdeleshed Karolinska Institutets Universitetsbiblioteks (KIB) centrale rolle som primus motor i forhold til kompetenceudvikling, kurser, konferencer og workshops fremhæves. Optimistisk vurderes det, at aktiviteterne har betydet, at det dokumenterede yderst beskedne kendskab til EBLIP blandt svenske bibliotekarer i 2007 nu sandsynligvis er blevet forbedret.

Man kan blive syg af at arbejde-det er velkendt. Men kan man også blive sundere af at gå på arbejde? Det er på arbejdspladsen, at vi tilbringer en stor del af vores aktive hverdagsliv, så spørgsmålet er, om arbejdspladsen kan være sundhedsfremmende? Og hvad er sundhedsfremmende og sundhedsskadelige arbejdspladser i dag, hvor arbejdets trusler mod sundheden i vores del af verden handler mere og mere om stress, udbrændthed og psykisk nedslidning? Og hvor sundt er det at arbejde i sundhedssektoren, hvor man om noget sted burde have viden om sygdom og sundhed i arbejdet? Disse spørgsmål sætter vi fokus på i dette nummer af Tidsskrift for Arbejdsliv. Frem for at fokusere på forbindelsen mellem arbejdsmiljøet og de skadelige effekter på helbredet alene, ønsker vi at belyse både det sundhedsnedbrydende og det sundhedsfremmende ved arbejdet. Vægten i forhold til sundhed og sygdom har hidtil ligget på at undgå sygdom og skader gennem forbedringer af arbejdsmiljøet. I dette temanummer ønsker vi at inddrage andre perspektiver, som handler om det sunde i arbejdet og sunde livsprocesser i arbejdet hos de arbejdende. Det er en udfordring at fl ytte perspektivet fra det sundhedsnedbrydende til det sundhedsfremmende i arbejdet og arbejdspladserne. Forskningen i det, som kan kaldes sunde livsprocesser i arbejdslivet, kalder på andre perspektiver, for eksempel forskning i læring og organisationskultur, som sætter fokus på ressourcer, muligheder og kreativitet. Det er perspektiver som forsøger at se arbejdet ikke kun som forbrug og nedslidning af arbejdskraften, men som mulighed for livsudfoldelse, menneskelig udvikling, trivsel og sundhed. Et sådan skifte kræver, at arbejdet betragtes udfra et sundhedsbegreb, der er bredere end det medicinske sygdomsbegreb, der betragter sygdommen som adskilt fra den syge og dennes erfaringsverden-og fra et eventuelt 'sygt arbejde'. Et afsæt for forskningen i sundhed i arbejdet kan tages i hverdagslige sundhedsforståelser, selvom de ikke er tilstrækkelige i sig selv. Hverdagslige sundhedsforståelser indebærer, at sundhed ikke er absolut, men relativ i forhold til forskellige livsomstændigheder og livsstrategier. Sundhed og sygdom er subjektivt erfarede, tolkede og konstruerede tilstande og indgår i menneskers aktive håndtering af deres liv. Tværfaglig psykosocial og medicinsk forskning har i dag sat fokus herpå for eksempel i behandlingen af kræft. En hverdagslig sundhedsforståelse tager sit afsæt i menneskers bestræbelser på at skabe og konstruere deres egen sociale virkelighed, lige så meget som på at reproducere den. Hverdagslivet har mange aspekter af lyst og udfordringer samt krav og magt, hvori sundhed kun indgår som et delaspekt. Hverdagsforståelsen af sundhed, og det vil

Man kan blive syg af at arbejde-det er velkendt. Men kan man også blive sundere af at gå på arbejde? Det er på arbejdspladsen, at vi tilbringer en stor del af vores aktive hverdagsliv, så spørgsmålet er, om arbejdspladsen kan være sundhedsfremmende? Og hvad er sundhedsfremmende og sundhedsskadelige arbejdspladser i dag, hvor arbejdets trusler mod sundheden i vores del af verden handler mere og mere om stress, udbrændthed og psykisk nedslidning? Og hvor sundt er det at arbejde i sundhedssektoren, hvor man om noget sted burde have viden om sygdom og sundhed i arbejdet? Disse spørgsmål sætter vi fokus på i dette nummer af Tidsskrift for Arbejdsliv. Frem for at fokusere på forbindelsen mellem arbejdsmiljøet og de skadelige effekter på helbredet alene, ønsker vi at belyse både det sundhedsnedbrydende og det sundhedsfremmende ved arbejdet. Vægten i forhold til sundhed og sygdom har hidtil ligget på at undgå sygdom og skader gennem forbedringer af arbejdsmiljøet. I dette temanummer ønsker vi at inddrage andre perspektiver, som handler om det sunde i arbejdet og sunde livsprocesser i arbejdet hos de arbejdende. Det er en udfordring at fl ytte perspektivet fra det sundhedsnedbrydende til det sundhedsfremmende i arbejdet og arbejdspladserne. Forskningen i det, som kan kaldes sunde livsprocesser i arbejdslivet, kalder på andre perspektiver, for eksempel forskning i læring og organisationskultur, som sætter fokus på ressourcer, muligheder og kreativitet. Det er perspektiver som forsøger at se arbejdet ikke kun som forbrug og nedslidning af arbejdskraften, men som mulighed for livsudfoldelse, menneskelig udvikling, trivsel og sundhed. Et sådan skifte kræver, at arbejdet betragtes udfra et sundhedsbegreb, der er bredere end det medicinske sygdomsbegreb, der betragter sygdommen som adskilt fra den syge og dennes erfaringsverden-og fra et eventuelt 'sygt arbejde'. Et afsæt for forskningen i sundhed i arbejdet kan tages i hverdagslige sundhedsforståelser, selvom de ikke er tilstrækkelige i sig selv. Hverdagslige sundhedsforståelser indebærer, at sundhed ikke er absolut, men relativ i forhold til forskellige livsomstændigheder og livsstrategier. Sundhed og sygdom er subjektivt erfarede, tolkede og konstruerede tilstande og indgår i menneskers aktive håndtering af deres liv. Tværfaglig psykosocial og medicinsk forskning har i dag sat fokus herpå for eksempel i behandlingen af kræft. En hverdagslig sundhedsforståelse tager sit afsæt i menneskers bestræbelser på at skabe og konstruere deres egen sociale virkelighed, lige så meget som på at reproducere den. Hverdagslivet har mange aspekter af lyst og udfordringer samt krav og magt, hvori sundhed kun indgår som et delaspekt. Hverdagsforståelsen af sundhed, og det vil

Professionel fodbold handler at drive en forretning og det primære fokus for professionelle klubber er at opnå gode resultater og at vinde den næste kamp. At integrere sportspsykologi er en langvarig proces og for at være succesfuld i professionel sport, er der et behov for et stabilt miljø. For at sportspsykologiske konsulenter er effektive i professionelle sportsorganisationer, er der behov for at forstå forskellige niveauer af organisationskultur som de indgår i. Denne artikel beskriver et sportspsykologisk program i en dansk professionel fodboldklub. Jeg forsøger undervejs at illustrere nødvendigheden af at integrere selvrefleksion og kulturel sensitivitet som en del af den sportspsykologiske konsulents tilgang til at implementere sportspsykologi i professionel fodbold. Nøgleord: Fodbold, anvendt sportspsykologi, elitesport, teamsport, organisatorisk psykologi mangler

Bakgrund: Distansarbete som under de senaste åren har blivit allt mer vanligt innebär enannan typ av arbetssätt, vilket påverkar organisationens kultur. Varje organisation har en egen kultur, där ledaren har en viktig roll i att influera medarbetarna. Om kulturen är effektiv kan organisationen uppnå fördelar som ökad effektivitet och positiva resultat, både ekonomiska och gällande medarbetarna välmående. Det är därför viktigt att ledarskapet anpassas för att upprätthålla en effektiv organisationskultur, när arbetet går från en fysisk arbetsplats till distans. Då kunskapsintensiva organisationer har en teknisk vana som möjliggör att distansarbete fungerar, valdes ett IT-företag ut som studiens undersökningsobjekt. Syfte: Syftet med studien är att få en djupare kunskap om hur chefer och medarbetare på IT-företag upplever att distansarbetet har påverkat ledarskapet och deras organisationskultur. Teoretisk referensram: Studien utgår från tre huvudområden, kunskapsintensiva organisationer vilket är kontexten, ledarskap på distans och effektiv organisationskultur. Alla tre områden beskriver vikten av ledarskap och olika typer av ledarskapsförmågor inom de tre huvudområdena. Metod: Studien utgår från en fallstudiedesign där det empiriska materialet samlades in genom både en kvalitativ och kvantitativ undersökning, vilket utgör en triangulering. Den kvalitativa undersökningen har gjorts i form av intervjuer med chefer inom ett IT-företag, och den kvantitativa undersökningen genomfördes via en enkätundersökning med medarbetarna till de intervjuade cheferna. Slutsats: Ledarskapet påverkas av distansarbete i form av att ledaren inte längre kan läsa av stämningen på samma sätt, vilket leder till att det är svårare att stötta medarbetarna och se deras välmående. Ledarskapet måste därför förändras på distans, bli mer tydligt och ha tydligare kommunikation. Bristen på den sociala interaktionen bidrar även till att ledarens roll blir allt viktigare för att upprätthålla en effektiv organisationskultur, vilket kräver starka relationer och att vara en god förebild.
Background: Distance work, which in recent years has become increasingly common, involves a different type of way of working, which has affected the organizational culture. Each organization has its own culture, in which the leader has an important role in influencing the employees. If the culture is effective, the organization has the possibility to achieve benefits such as increased efficiency and positive results, both financially and the wellbeing of the employees. Therefore, it is important to adapt the leadership to maintain an effective organizational culture when work shifts from the physical workplace to working on distance. Since knowledge-intensive organizations have a technical experience which makes distance work possible, an IT-company was selected as the study's research object. Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper knowledge of how managers and employees in IT companies experience how working on distance has affected the leadership and their organizational culture. Theory: The study is based on three main areas, knowledge-intensive organizations which is the context, distance leadership and effective organizational culture. All three areas describe the importance of leadership and different types of leadership abilities, within the three main areas. Method: The study is based on a case study design, where the empirical material was collected through both a qualitative and quantitative study, which constitutes a triangulation. The qualitative study was conducted in the form of interviews with managers in an IT company, and the quantitative study was conducted through a questionnaire survey with the employees of the interviewed managers. Conclusion: The leadership is affected by distance work when the leader can no longer read the atmosphere in the same way, which leads to it being more difficult to support employees and their well-being. The leadership must therefore change when on distance, to become clearer and to have clearer communication. The lack of social interaction also contributes to6the role of the leader becoming increasingly important to maintain an effective organizational culture, which requires strong relationships and being a good role model.

Användning av traineeprogram i svenska organisationer har inom den senaste tiden ökat kraftigt. Det tros bero att utveckling och förändring präglar såväl organisationer som individer. Dock tas det sällan hänsyn till vilken påverkan organisationskultur kan ha på traineeprogrammens implementering. Syftet med denna studie är att undersöka hur intervjupersonerna upplever den undersökta organisationens organisationskultur och traineeprogram samt hur de förhåller sig till varandra. Den teoretiska referensram som utgör grund i studien innehåller teori om olika perspektiv på organisationskultur, subkulturer samt hur organisationskultur skapas. Även tidigare forskning om lärande i organisationer, framgångsfaktorer för lärandeprogram samt organisationskultur som påverkan på lärandeprogram ingår i referensramen. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med traineer och deras chefer inom två separata avdelningar utgör grund för empiri. Resultatet visar att kulturen inom den undersökta organisationen upplevs variera på grund av dess storlek men nyckelkulturer går att urskilja. Organisationens traineeprogram uppfattas vara ambitiöst och ger traineer mycket erfarenhet under en kort period. Traineeprogrammet kan ha en inverkan på organisationens kultur då traineer agerar kulturbärare. Organisationskulturen kan i sin tur möjliggöra eller hindra implementeringen av traineeprogrammet genom stöd via seniora medlemmar inom organisationen och hinder i form av medlemmar och chefer som inte förstår innebörden av traineeprogrammet. Det positiva med traineeprogram enligt studien är att traineer har friska ögon och möjlighet att centralisera organisationskultur. Det negativa är maktaspekten i att traineer färgas av traineeprogram och ledningens värderingar. Organisationskultur kan möjliggöra implementering av traineeprogram genom att seniora medlemmar stödjer traineer i processen av att lära känna organisationskulturen samtidigt som konflikter mellan medlemmar, chefer och traineer kan vara ett stort hinder för implementering och framgång av traineeprogram. Traineer kan ha en påverkan på organisationskultur men bör inte ses som det optimala verktyget för att förändra den.

Studien har sin utgångspunkt i konflikter med syftet att undersöka hur organisationer arbetar med konflikthantering i praktiken och synliggöra positiva effekter som kan komma ur en medveten hantering av konflikter. Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en kvalitativ undersökningsansats där elva intervjuer ligger till grund för empiri. Merparten av respondenterna arbetar i olika ledande befattningar. Övriga är verksamma i yrkesroller som anses ha speciell kunskap inom ämnet. Valet av intervju ligger till grund för att få en helhetsbild i hur organisationer kan arbeta med konflikthantering, eftersom konflikter är komplext och en konflikt sällan är den andra lik. Större delen av teorin inriktar sig på framgångsrik hantering av konflikter och dess effekter. Det redogörs även för forskning som visar vad en omvänd situation kan ge för utfall. Detta för att ytterligare motivera och ge tyngd åt att kunskap i konflikthantering är ett viktigt ämne. Arbetet med att nå ett forskningsresultat har arbetats fram genom tre teman, konfliktyttrande, konflikthantering och positiva effekter. Dessa är återkommande genom studien och sammanlänkar empirin ned teorin. Forskningsresultat visar att konflikthantering till stor del handlar om kommunikation, att lyfta problematik till ytan och synliggöra. Det kan innefatta att skapa en bra arbetsmiljö genom delaktighet, tydliga riktlinjer och en tillåtande miljö. Konflikthantering måste vara medveten och hanteras utifrån kontexten. Det kan innefatta såväl ett mindre samtal som omplacering, när konflikten gått för långt. Konflikter kan bidra till att människor får nya insikter om sig själva och andra, lär sig parera saker de möter och att grupper kan fungera bättre ihop. Det kan även bidra till verksamhetsutveckling då problemområden synliggörs
The study is based on the conflicts that explore how organizations deal with conflict management in practice and highlight the positive effects that can come from a conscious handling of conflicts. The study has a hermeneutic approach with a qualitative research approach where eleven interviews form the basis of empiricism. Most of the respondents working in various management positions. Others are active in professional roles that are considered to have special knowledge of the subject. The choice of the interview is the basis for getting an overall picture of how organizations can work with conflict, because conflict is complex and conflict are rarely ever the same. Most of the theory focuses on successfully managing conflict and its effects. It also presents research that shows what a reverse situation can give the outcome. This is to further motivate and give weight to that knowledge in conflict management is an important topic. Efforts to reach the research has been developed by three themes, conflicting opinion, conflict and positive effects. These are recurrent through the study and link the empirical down theory. Research shows that the conflict is largely about communication, raising problems to the surface and visibility. This can include creating a good working environment through participation, clear guidelines and a permissive environment. Conflict must be aware and managed based on the context. It may include both a smaller call transfer, when the conflict has gone too far. Conflicts can help people gain new insights about themselves and others, learn to parry things they encounter and that groups can work better together. It can also contribute to organizational development in problem areas visible

The aim of this Master’s thesis is to examine how the introducing of municipal library plans has influenced some compulsory schools in Malmö. I wanted to know if the library plan is a possible way to improve the quality of the school library. Through qualitative interviews with four school librarians and four headmasters, I investigate their knowledge of the library plan and their opinion of the possibilities to realize the directions of the plan. The theoretical framework is based on a model of organizational culture by Bakka, Fivelsdal and Lindkvist. The model shows characteristic features of the local cultures of an organization, external as well as internal. As a complement I also use a model concerning the division of power between the lawmaker and the executor. The result shows that very few among the staff at the schools are familiar with the municipal library plan. The librarians sometimes use the library plan as a support and a checklist in the daily work, but when it comes to the development of the school library, the library plan doesn’t play a crucial part. The apprehension among most of the interviewee is that it is possible to implement the library plan in the long run. One of the reasons to the slowness is the local culture and the history and traditions of the Swedish schools. Differing vocational training and a lack of communication between teachers and librarians makes it difficult to learn from each other and for the teachers to take part of the library culture. The administrative machinery is another obstacle. The shortage of money and the great variety of tasks in the schools delay the implementation of the library plan.
Uppsatsnivå: D

Försvarsmakten är en av Sveriges största statliga myndigheter, och samtidigt en av de mest jämställdhetssegregerade och manligt dominerade organisationerna. Från Försvarsmakten högsta organisatoriska ledning, impliceras att ökad jämställdhet ökar den operativa effekten. Studiens empiri består av tio respondentintervjuer med representanter från den högsta organisatoriska ledningen i Försvarsmakten. Vid analysen användes Carrol Bacchis kvalitativa metod ”What´s the problem Represented to Be”. Resultatet visar att två olika uppgifter i Försvarsmakten löper parallellt i organisationen. Operativ effekt beskrivs som organisationens huvuduppgift, och jämställdhetsarbetet tycks utgöra en skugguppgift. Jämställdhet ses som ett verktyg för att uppfylla mål med organisationens operativa effekt vilket är anledningen att uppgifterna länkas samman. Detta förfarande använder högsta organisatoriska ledning i Försvarsmakten som en balansgång mellan att å ena sidan hantera ett förändrat säkerhetshot i Sveriges närområde och å andra sidan hantera krav på tillväxt. Jämställdhet syftar till att möjliggöra rekrytering av kompetent personal. Den tycks inte vara en uppgift som finns för att jämna ut maktförhållandet mellan kvinnor och män som dessutom utgör en demokratisk rättighet. Det är kroppsräkning och den kvantitativa jämställdheten som existerar för att underlätta den operativa effekten. Ytterligare ett problem som presenteras är att organisationskulturen och de manligt kodade normerna inom Försvarsmakten försvårar rekryteringen av kvinnor eftersom kravet är att varje individ, kvinna som man måste socialiseras in i den rådande organisationskulturen. Den reproduceras i sin tur av både män och kvinnor i organisationen, vilket förhindrar att jämställdheten implementeras fullt ut. Fortsatt forskning och praktiska implikationer har diskuterats liksom konsekvenser av identifierade problempresentationer.

Kulturen är av stor vikt för hur företag och andra organisationer fungerar: från strategisk förändring, till vardagligt ledarskap, och hur chefer och anställda förhåller sig till varandra och samverkar med kunderna. Cheferna i en organisation har genom sitt agerande påverkan på kulturen och hur den uppfattas av de anställda. Syftet med studien var att undersöka hur chefers tolkning och uppfattning av företagskultur påverkar kulturen i det organisatoriska sammanhang de ingår i. Detta genomfördes genom en fallstudie där cheferna i det utvalda fallföretaget intervjuades för att besvara vad företagskultur innebär för dem, hur de uppfattar företagskulturen på fallföretaget, om det råder koncensus om kulturen cheferna emellan, samt om det framgick ett behov av att förtydliga, kommunicera eller förändra företagskulturen. Som forskningsdesign valdes ett kritiskt perspektiv med målet att skapa debatt och bilda diskussionsmönster med avsikten att bidra till ett öppnare samförstånd bland cheferna om uppfattningen av företagskulturen.Studien visade att cheferna anser att företagskultur primärt är ett outtalat fenomen som inte går att förändra genom att informera om värderingar eller givna instruktioner om hur människor ska bete sig, och i stor utsträckning delar de uppfattningen om fallföretagets kultur på det outtalade planet. Gällande hur företagskulturen bör formuleras och kommuniceras fanns dock viss dissensus.

Background: The Swedish Royal School of Technology (KTH) was hired to conduct a pilot study project on stress prevention, "Stress Prevention Project" in a Swedish high-tech global manufacturing company with headquarters in Sweden. The aim was to identify the root causes of stress among employees at the organizational level and to offer a way to prevent the root causes. The initiative to implement the project came from the HR department in the company. The occupational health department had not been able to lower the costs of sickness and rehabilitation. One of nine divisions was included in this evaluation study. The project was carried out during the years of 2012-2014, and three quantitative stress measurements were carried out using the modern working environment form “Modern Work Life” based of knowledge from KTH and designed by Metodicum. The present study has evaluated the root causes of the division's stress. In the division, it was stated that the risk areas that the division had to work with were: resources, demands, control, support but also leadership and reorganization with implementing the Agile methods (autonomous work) in the form of. The aim was to improve the psychosocial occupational health and to make the production work more efficient. Aim: The aim was to evaluate the effect of stress preventive measures in one of the nine divisions (that were included in the overall project) and the effect of implementing the Agile methods (autonomous work) in the organization. Limitations: The evaluation is restricted to one of the nine divisions. Method: The method is a quantitative and qualitative case study, with a narrative approach. The study includes a division with 200 employees of which data was collected from 18 of these employees in two focus groups interviews. Materials have also been collected from interviews with the division's HR director, section leader, head of unit and head of the organization's business health. The evaluation is based on qualitative data, which were obtained through 3 single interviews and 4 focus group interviews and participant observation. Quantitative data were obtained through three different measurements (between 2012-14). The quantitative data were compared and analyzed with the qualitative data in order to understand the results up to the final measurement 3 (2014). Results: The evaluation of the stress prevention – where the focus was to prevent risk areas including demands, develop resources, control, support and also leadership – showed that introducing and using the Agile working principles had had a significant positive effect on all the risk areas. Additionally, this change in the organization contributed to positive results regarding the efficiency of the production process; a reduction of working hours from 12 months to 2 weeks of action at the same result. The absence due to illness and rehabilitation has been decreasing from 4 % to 0,5-1% right after introducing the Agile methods in the division. However, the results also showed no improvement regarding some other working environment; as conflicts and bullying persisted. This may be due to how the reorganization of the groups was done. It should be clarified that the outcomes may be influenced by the extensive reorganization that took place in connection with the stress prevention project and the introduction of the agile approach. Conclusions - The stress prevention could not have been done efficiently due to other on-going reorganizations in the company and the staff has not been able to follow the recommendation for efficient stress-prevention due to lack of support from the headquarter. That created a crisis in the stress prevention-project group. The agile methods seem to have had a significant good result in all risk areas as resources, demands, control, support and also leadership and the absence has decreased from 4 to 0,5 %. Due to the agile methods have the productions process been shorter from 12 months to 2 weeks.