Dissertationen zum Thema „Educational Senario“

The purpose with this study is to gain understanding about student´s view of mathematical education, in the later years of nine-year compulsory school, and the motivation factors that can be identified when student´s gives opportunity to express their own thoughts due to the mathematical education.   From experiences we have gained during the practical part of our teachers education we got the impression that student´s think that the mathematical education is boring and uninteresting. Through qualitative methods such as survey and discussions in focus group we have analyzed student´s views of mathematical education and pointed out witch motivation factors that are expressed when student´s gives opportunity to influence over their own education.   The results are shown from the answers and comments that student´s gave, during the survey and focus group, and is divided into two main parts, both with focus on motivation “Mathematics and motivation” and “Student´s influence and motivation” and also a summery part “Motivated for mathematical education when the student is given influence over the education”. The study showed that student´s wants to have more difference in the work methods that are used in their mathematical education such as problem solving, games, more work in groups and pairs and more use of IT.   In conclusion the study also gives suggestions to other studies that can be made in the same genre as this study in the way that IT can be used in mathematical education and how student´s interest can be used in the education to gain more motivated student´s.
The purpose with this study is to gain understanding about student´s view of mathematical education, in the later years of nine-year compulsory school, and the motivation factors that can be identified when student´s gives opportunity to express their own thoughts due to the mathematical education.From experiences we have gained during the practical part of our teachers education we got the impression that student´s think that the mathematical education is boring and uninteresting. Through qualitative methods such as survey and discussions in focus group we have analyzed student´s views of mathematical education and pointed out witch motivation factors that are expressed when student´s gives opportunity to influence over their own education.The results are shown from the answers and comments that student´s gave, during the survey and focus group, and is divided into two main parts, both with focus on motivation “Mathematics and motivation” and “Student´s influence and motivation” and also a summery part “Motivated for mathematical education when the student is given influence over the education”. The study showed that student´s wants to have more difference in the work methods that are used in their mathematical education such as problem solving, games, more work in groups and pairs and more use of IT.In conclusion the study also gives suggestions to other studies that can be made in the same genre as this study in the way that IT can be used in mathematical education and how student´s interest can be used in the education to gain more motivated student´s.

Made available in DSpace on 2017-07-21T20:31:56Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Kelly Campones.pdf: 1184579 bytes, checksum: e66e6c2d3693758a2d77494805978cf0 (MD5) Previous issue date: 2012-02-28
The present work of research entitled History, Work and Education: Vocational education at the Senai Ponta Grossa, PR, was developed in the State University of Ponta Grossa in the program of Post-Graduation in Education - Stricto Sensu, in the research line of History and Educational Policies. The research had as general objective to investigate and to analyze the relations of the work with the vocational education of Senai, as well as to analyze the historical mediation inserted in this context. The specific objectives of the research were, to analyze the transformations of the educational processes and professional qualification instituted in important historical phases for consolidation of such modality of education. By means of the inquiry of production organization forms of the professional knowledge, it was possible to describe and to analyze historically the Senai`s consolidation phase in Ponta Grossa, PR. To initiate the research the survey of primary sources was done; subsequently the elaboration research of the state of knowledge, referring to the professional education, additionally, reading and articulation of bibliography which had already been produced on the subject, amongst which I detach: Cunha (1983); (1979); (2000); Kuenzer (1997); Ianni (1988); Senai (1995);Trevisan (1995) and the doctorate theses of Nascimento (2009); Muller (2009) The research presents the historical trajectory of Senai`s institutionalization in Brazil, Curitiba and the city of Ponta Grossa, PR, presenting the existing relations of mediation in the categories of analysis among state, education and work. The challenge of the research was to understand the historical relations for institutionalization of the Senai, in the city of Ponta Grossa, from a general understanding of its institutionalization in Brazil, later in the capital of the Paraná and finally in the related city. It was used to structuralize the research as methodological principle, the historical materialism, which considers the inquiry of the object searched from the reality and in the search to overcome the idealistic conceptions of history. This research was divided in three parts. Firstly, “The work and the professional education in Brazil”, secondly “the relations of the work and the professional education in the State of the Paraná” and the last “Economic relations, political and educational in the consolidation of the Senai in Ponta Grossa,PR”. From this is concluded that, the research contributed for the understanding and agreement of the intentions in the creation of the Senai in the Brazilian territory, which goal, in practical and objective way was to qualify professionals to fit the industrialist`s interests and unlike what the existing speeches in documents and reports, that happened in accordance with a specific social class and also related to political ideologies of the State.
O presente trabalho de pesquisa intitulado História, Trabalho e Educação: Ensino Profissionalizante do Senai Ponta Grossa, PR, foi desenvolvido na Universidade Estadual de Ponta Grossa no programa de Pós-Graduação em Educação – Stricto Sensu, na linha de pesquisa de História e Políticas Educacionais. A pesquisa teve como objetivo geral investigar e analisar as relações do trabalho com a educação profissionalizante do Senai, bem como analisar as mediações históricas inseridas neste contexto. Os objetivos específicos da pesquisa foram, analisar as transformações dos processos educacionais e de qualificação profissional, instituídos em fases históricas importantes para a consolidação de tal modalidade de ensino. Por meio da investigação das formas de organização da produção do conhecimento profissional, foi possível descrever e analisar historicamente a fase de consolidação do Senai em Ponta Grossa, PR. Para iniciar a pesquisa realizou-se o levantamento de fontes primárias; posteriormente a elaboração da pesquisa do estado do conhecimento, referente à educação profissional, além de, leitura e análise de bibliografias sobre o tema, dentre as quais destaco: Cunha (1983); (1979); (2000); Kuenzer (1997); Ianni (1988); Senai (1995);Trevisan (1995) e as teses de doutorado de Nascimento (2009) e Muller (2009). A pesquisa apresenta a trajetória histórica da institucionalização do Senai no Brasil, em Curitiba e no município de Ponta Grossa, PR, apresentando as relações de mediação existentes nas categorias de análise entre Estado, educação e trabalho. O desafio da pesquisa foi compreender as relações históricas para institucionalização do Senai, no município de Ponta Grossa, partindo de uma compreensão geral da sua institucionalização no Brasil, posteriormente na capital do Paraná e por último no referido município. Utilizou-se, para estruturar a pesquisa, como pressuposto metodológico o materialismo histórico, o qual propõe a investigação do objeto pesquisado a partir da realidade e na busca da superação das concepções idealistas da história. Esta pesquisa foi dividida em três partes sendo a primeira: “O trabalho e a educação profissional no Brasil”; a segunda: “As relações do trabalho e da educação profissional no Estado do Paraná”; e a última sobre as “Relações econômicas, políticas e educacionais na consolidação do Senai em Ponta Grossa, PR”. Conclui-se que a pesquisa contribuiu para compreensão e entendimento das intenções na criação do Senai no território brasileiro, cujo objetivo era, de maneira prática e objetiva qualificar profissionais para atender aos interesses dos industriários e que, ao contrário dos discursos presentes em documentos e relatórios, esta se deu de acordo com os interesses de uma determinada classe social atreladas também as ideologias políticas do Estado. Palavras – chave: Ensino Profissional. Senai. Política Educacional. Trabalho. História.

Orientador: Sergio Eduardo Montes Castanho
Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Educação
Made available in DSpace on 2018-08-13T21:45:29Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Muller_MeireTerezinha_D.pdf: 11409359 bytes, checksum: 025a4de38879a3105b9a9ec2d216c4d8 (MD5) Previous issue date: 2009
Resumo: Ensinar a trabalhar é uma preocupação presente nos mais diversos agrupamentos humanos. No Brasil, registros sobre espaços de formação profissional aparecem desde o período colonial. No lar, nas oficinas, nos engenhos ou em escolas, o ensino de ofícios é uma constante, apresentando, muitas vezes, características próprias da filantropia ou da caserna, sendo quase sempre destinado aos "pobres, órfãos e desprovidos da sorte". Nos anos finais do Império e nas primeiras décadas da República, o Estado, a sociedade civil e a Igreja criaram várias instituições dessa natureza com a preocupação declarada de, a par da formação profissional, tentar manter a paz social pelo confinamento de jovens e crianças em espaços onde se formariam os futuros trabalhadores braçais, já que o trabalho intelectual era destinado aos filhos das elites. Em 22 de janeiro de 1942, parte integrante da assim chamada "Reforma Capanema" foi criado o SENAI - Serviço Nacional de Aprendizagem Industrial pelo decreto-lei 4.048 do então presidente Getúlio Vargas, a partir da interferência direta da elite empresarial, representada por Roberto Simonsen, Roberto Mange, Euvaldo Lodi e outros. A justificativa para tal criação foi a "falta de braços necessários ao parque industrial, então em franca expansão". Defendemos, porém, a tese de que essa premissa não é verdadeira e que a criação de escolas voltadas ao ensino de profissões foi, na verdade, necessária à manutenção e crescimento do capitalismo. A institucionalização do SENAI, diferente do discurso que afirma que os industriais o teriam "idealizado" a pedido do governo, percebemos que nem a massa empresarial (formada por pequenos e médios empresários) e nem os próprios operários o compreenderam num primeiro momento, não o identificando como um órgão pertencente a todos, mas como um encargo a mais, pelo recolhimento compulsório de impostos e que poderia causar desemprego aos não freqüentadores. Uma vez implantado, entretanto, o SENAI acabou por se constituir, por muitos anos, como o órgão hegemônico de formação de mão-de-obra industrial no Brasil, procurando, cada vez mais, uma aproximação com o sistema produtivo e cada vez menos com a educação. Esta tese procurou analisar a maneira como se configura a educação profissionalizante ofertada pelo SENAI à luz do materialismo históricodialético, refletindo sobre o método adotado (as S.M.O - Séries Metódicas Ocupacionais), os critérios para seleção e ingresso de alunos-aprendizes, suas normas acadêmicas e administrativas, o perfil do aluno que espera formar e as permanências e rupturas ocorridas no interior do processo nesses quase setenta anos de sua existência. Utilizando como modelo para análise a Escola SENAI Roberto Mange, de Campinas, nossa pesquisa apontou que o SENAI instituiu um modelo de educação profissionalizante que transita entre o desejo das classes dominantes de se manterem no poder para, a partir dali, capacitar trabalhadores que elas mesmas utilizarão e o discurso da "prestação de serviços", através do qual tenta convencer a opinião pública de que pratica uma educação democrática e desinteressada, afirmações que nosso trabalho procurou contribuir para desconstruir.
Abstract: Teaching young people and children how to work has been an usual concern in the majority of the human groups. In Brazil, it appears since the colonial period: inside the houses, at workshops or in proper institutions, professional education has always been developed, but maintaining the characteristics of philanthropy or the army, it has been, most of the time, destined to "poor, orphan or misfortunate people". During the final years of the Imperial period and the first decades of the Republic period, the government, the civil society and the Church created some institutions of this type with the stated goal to not only provide professional education but also to try to keep the social peace, by keeping poor teenagers and children indoors, in spaces where they could be rained to be future manual workers, because the intellectual work had lways been reserved to the rich children. In 1942, as an integrating part of the so called "Capanema Reformation" SENAI (National Service of Industrial Learning) was created through Edict number 4048 by President Getulio Vargas, with the direct interference of the entrepreneur elite, represented by Robert Simonsen, Robert Mange, Euvaldo Lodi and others. The explanation for such creation was the "lack of necessary arms to the industrial field, then in expansion". We defend, however, the thesis that this premise is not true and that the creation of schools providing professional formation was, actually, necessary for the maintenance and growth of the capitalism. The institutionalization of SENAI, differently from the speech which states that the industrial managers had "idealized" it due to a demand from the government, our researched showed that nor the enterprise mass (small and medium business owners) nor the workers had understood it at first, not being able to see it as an institution which belonged to all. but as another duty for taxes collection which could bring unemployment to those who wouldn't attent it. However, once implemented, SENAI turned out to be, for many years, the hegemonic institution for the formation of industrial labor workers in Brazil, searching to be closer to the productive system and further from education itself. This study meant to analyse the way how the professional education offered at SENAI is configurated based on dialect-historical materialism, considering the method which was adopted (the SMO - Occupational methodical grades), the criteria for approval and enrollment of apprentice-students, it's academical and administrative rules and the profile of the students the institution expects to form and also the parts of the interior process which remained and which were ruptured during its almost seventy years. Using SENAI Roberto Mange school, in the city of Campinas, as a subject of study, this research concluded that SENAI established a model of professional education which moves between the desire of the elite to hold the power to, through such courses, train workers who they will be able to hire later and the speech of "rendered public service", through which they try to convince the public opinion that an uninterested democratic education is actually offered, and with this research we hope to have helped decompose such statements.
Doutorado
Educação, Conhecimento, Linguagem e Arte
Doutor em Educação

Orientador: Maria Ines Rosa
Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Educação
Made available in DSpace on 2018-08-06T14:23:14Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Souza_DorivalPereira_M.pdf: 14954256 bytes, checksum: 2917300ec63650a957d35a4f1bd8e754 (MD5) Previous issue date: 2006
Mestrado
Educação, Sociedade, Politica e Cultura
Mestre em Educação

Submitted by SBI Biblioteca Digital (sbi.bibliotecadigital@puc-campinas.edu.br) on 2019-03-18T12:01:18Z No. of bitstreams: 1 IVO GIANNINI.pdf: 2720298 bytes, checksum: 8b7d792016d3f8902a390e8f74d42746 (MD5)
Made available in DSpace on 2019-03-18T12:01:18Z (GMT). No. of bitstreams: 1 IVO GIANNINI.pdf: 2720298 bytes, checksum: 8b7d792016d3f8902a390e8f74d42746 (MD5) Previous issue date: 2018-12-17
The present dissertation falls within the field of studies produced on large scale educational evaluation systems, specifically on the evaluation of technical higher education. The guiding problem of the present study is contextualized in the need to achieve strategy 11.8 of the National Education Plan (2014) that provides, until 2024, the creation of the System of Evaluation of the Quality of Vocational Education. Thus, taking as reference the National Service of Industrial Learning (SENAI), the largest vocational training center in Brazil and Latin America, which has the Vocational and Technological Education Evaluation System (SAEP), it is asked: what is the trajectory, the method of operation and the methodologies adopted by SAEP? What are the trends presented by the results of this evaluation from a longitudinal perspective? What uses are made of these results by the actors who participate in these educational processes? This dissertation aims to study SAEP with a focus on the description and analysis of its trajectory, functioning, methodologies adopted, trends and analysis of the results. The specific objectives of this research were: to produce the State of the Question of the Brazilian scientific literature on the evaluation of professional education focused on SENAI and its historical trajectory; to research the trajectory, operation and methodologies adopted by the SAEP and to analyze its results, having as reference the Technical Course of Mechanics of SENAI-SP. To achieve these objectives and to find answers to the problems generating this study, a qualitative research was carried out, with a bibliographical and documentary character, without disregarding the quantitative data, developed through the analysis of available data in theses and dissertations bank, libraries of the main universities of the country, books, database of scientific articles, official document and so on. Among the main conclusions are the improvement of the teaching quality of almost all schools evaluated and the creation of ranking by some national departments, despite SAEP's recommendation not to do so.
A presente disserta??o se insere no campo dos estudos produzidos sobre sistemas de avalia??o educacional em larga escala, especificamente sobre a avalia??o da educa??o profissional t?cnica de n?vel m?dio. O problema norteador do presente estudo contextualiza-se na necessidade de atingir a estrat?gia 11.8 do Plano Nacional de Educa??o (2014) que prev?, at? o final de sua vig?ncia, a cria??o do Sistema de Avalia??o da Qualidade da Educa??o Profissional. Assim, tomando como refer?ncia o Servi?o Nacional de Aprendizagem Industrial (SENAI), maior centro de forma??o profissional do Brasil e da Am?rica Latina, no qual, j? possui institucionalizado o Sistema de Avalia??o da Educa??o Profissional e Tecnol?gica (SAEP), objetiva-se conhecer: qual ? a trajet?ria, os princ?pios e os fundamentos operacionais e as metodologias adotadas pelo SAEP? Quais s?o as tend?ncias apresentadas pelos resultados desta avalia??o dentro de uma perspectiva longitudinal? Quais os usos que s?o feitos desses resultados por parte dos atores que participam destes processos educativos? Esta disserta??o tem como objetivo geral estudar o SAEP com foco na descri??o e an?lise de sua trajet?ria, funcionamento, metodologias adotadas, tend?ncias e an?lise dos resultados. Os objetivos espec?ficos desta pesquisa foram: produzir o Estado da Quest?o da literatura cient?fica brasileira sobre avalia??o da educa??o profissional com foco no SENAI e sua trajet?ria hist?rica; pesquisar a trajet?ria, funcionamento e as metodologias adotadas pelo SAEP e analisar os seus resultados, tendo como refer?ncia o Curso T?cnico de N?vel M?dio em Mec?nica do SENAI-SP. Para atingir estes objetivos e encontrar respostas aos problemas geradores deste estudo, realizou-se uma pesquisa qualitativa, de car?ter bibliogr?fico e documental, sem desprezar os dados quantitativos, desenvolvida atrav?s da an?lise de dados dispon?veis em banco de teses e disserta??es, bibliotecas das principais universidades do pa?s, livros, base de dados de artigos cient?ficos, documentos oficiais, etc. Dentre as principais conclus?es destacam-se a melhoria da qualidade de ensino de quase todas as escolas avaliadas e a cria??o de ranking por parte de alguns departamentos nacionais, apesar da recomenda??o do SAEP em n?o faz?-lo.

I examensarbetet analyseras läromedlet Wings (2003, 2005) ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen är hur många gånger kvinnor/flickor och män/pojkar förekommer i texter och övningar, vem som har en aktiv respektive passiv roll, samt vilka yrken, handlingar och attribut som är kopplade till personerna.

Läromedlet Wings för år 7-9 har gåtts igenom och varje gång texter eller övningar har handlat om kvinnor/flickor och/eller män/pojkar har detta antecknats. Den person som har en framträdande roll, en aktiv roll, i en text eller övning har benämnts som ”huvudroll” i undersökningen. För ”huvudrollerna” har antecknats vilka yrken de har eller hur de presenteras för läsaren. Handlingar och attribut som är kopplade till ”huvudrollerna” har även antecknats. En analys görs också av foton på ”huvudrollerna” Kerrie och David och deras familj, släkt och vänner som finns i Base Book 7 (2003).

Undersökningen visar att Wings i stort förmedlar ett sunt genusperspektiv, där kvinnor/flickor och män/pojkar får lika stort utrymme och där både kvinnor/flickor och män/pojkar presenteras i sammanhang som visar på könens lika möjligheter. Samtidigt finns skildringar som förmedlar traditionella könsroller och negativa förväntningar på kvinnor/flickor och män/pojkar. Examensarbetet visar på vilka styrkor och svagheter läromedlet har ur ett genusperspektiv, samt hur man som lärare kan använda dessa i arbetet kring genus med eleverna.

Syftet med studien är att studera den sociala ordningen i klassrummet och lärares ledarskap i relation till den sociala ordningen i klassrummet. Studien vill visa hur, och närmare när läraren går in och utövar sitt ledarskap, vilket visas i form av observationer. I intervjuer försöker studien förstå och få lärarnas perspektiv på hur de ser på sitt eget ledarskap. Studien visar att lärarna som studien baseras på har åsikter och förhållningssätt som överrensstämde med Lärarutbildningskommitténs betänkande. Framförallt avseende lärares behov av en reformering av ledarskapet som beror på de förändrade villkor för arbetet man ansåg samhällets utveckling lett fram till.

Syftet med detta arbete var att få kunskap om vad några elever i år 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som får dem att anstränga sig och göra sitt bästa i skolan samt att försöka ta reda på om det verkar finnas några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer med nio elever i år 9, varav fem med höga betyg och fyra med låga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation påverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av både yttre motivation i form av betyg och inre motivation där känslan av att lyckas och förstå är viktig liksom att det man arbetar med känns meningsfullt och intressant. Läraren har också en stor betydelse för elevernas motivation. Andra viktiga drivkrafter för eleverna är deras framtidsmål, egna prestationskrav och förväntningar från föräldrar och kompisar. Det gick inte att se några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg.

Grundtanken med vår forskning har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda på några skolledares uppfattning kring skriftliga ordningsomdömen och vad införandet av dem skulle kunna tänkas få för konsekvenser för såväl personal, föräldrar men kanske främst för eleven. Vi vill belysa både konkreta och påtagliga fördelar och nackdelar med omdömena, såväl som långsiktiga spekulativa effekter som införandet av skriftliga ordningsomdömen skulle kunna föra med sig. Allt detta ställs också i kontrast till hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna arbetar för att upprätthålla ordning och reda, och hur de arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleverna. Vår slumpmässigt utvalda grupp av informanter har bestått av rektorer från åtta stycken skolor som alla är belägna i Stockholms nord-västra stadsdelar. Vi valde att koncentrera oss på skolor belägna i Stockholms stad, eftersom det är den enda kommun som för närvarande är aktuell i sammanhanget med att redan erbjuda elever och föräldrar skriftliga ordningsomdömen. Gemensamt för våra rektorers skolor är att årskurserna 7-9 finns representerade, något som gör att dessa rektorer har god erfarenhet av både bedömning och betygsättning. Undersökningen visar att rektorerna övervägande är negativt inställda till skriftliga ordningsomdömen och att de redan anser sig ha goda redskap tillgängliga i skolan för att kunna arbeta med elevernas sociala utveckling. Många av rektorerna menar att de elever som lever under destruktiva eller svåra förhållanden utanför skolan, påverkas av detta även i skolan. I dessa fall krävs ett nära samarbete med såväl föräldrar som socialtjänsten och ibland även av polisen, något som de flesta rektorer anser fungera mindre bra i många fall.

Orientador: Maria de Fatima Felix Rosar
Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas. Faculdade de Educação
Made available in DSpace on 2018-08-04T04:09:59Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Braga_LucelmaSilva_M.pdf: 9820152 bytes, checksum: 0381314dc0431802bd02b87726af1e4b (MD5) Previous issue date: 2005
Resumo: Este trabalho analisou o processo de consolidação da ordem burguesa, bem como as estratégias utilizadas pela burguesia para lograr sua hegemonia. A necessidade de compreensão do embate entre os projetos hegemônicos firmados no início do século passado, mantido no seu decorrer e re-atualizado no início deste, requer, a mediação de algumas das reflexões feitas pelo pensador e militante marxista Antonio Gramsci que, ao nosso ver, forneceu teorias e conceitos fundamentais para o seu desvendamento. Este corpo teórico nos permitirá avançar na compreensão de como os processos político e educacional se intercruzam na formatação do corpo e da mente do trabalhador. Pretendeu-se analisar o processo que deu centralidade à classe burguesa no Brasil e as estratégias utilizadas pela burguesia industrial no período compreendido dos anos 1930 aos anos 1960. Tratou-se, portanto, do estudo da reconstrução da classe operária e para tal estudou-se o projeto político-pedagógico do SENAI e do SESI a partir das modificações educacionais levadas a efeito pelo IDORT e pelo movimento escolanovista
Abstract: This dissertation analyses the consolidation process of the bourgeois class, as well as the strategies utilized by the bourgeoisie to achieve its hegemony. The need for comprehension about the conflicts among the hegemonic projects undertaken at the beginning of last century, carried on then and updated at the beginning of this century, requires the mediation of some thoughts done by the Marxist thinker and militant Antonio Gramsci who, from our point, of view provides fundamental theories and concepts to its settlement. This theoretical reference will allow us to move forward to the comprehension of how the political process and educational process interconnect themselves in the formation of the worker's body and mind. It is, therefore, the study of the working class restructuring. This dissertation aims at analyzing the process that granted centrality to the bourgeois class in Brazil and the strategies employed to the industrial bourgeoisie. We did study the pedagogical political project of the partnership SENAI - SESI, starting from the educational modifications undertaken by IDORT and the New School Movement
Mestrado
Historia, Filosofia e Educação
Mestre em Educação

Abstract

Our world is facing new challenges depending on the climate changes. The UN panel of climate changes has determined that the human race is responsible for the changes, but also that we have the opportunity to reduce the effects. This demands that the information reaches out to the public which means that the school system carries major responsibility to this type of questions. This also means that the teachers have to be observant, and give the questions the attention which is needed. The purpose of this essay is to see if this awareness exists today among active teachers and teacher students and if the perspective differs among them, but also their opinions is in agreement with the course plan in the subject. To find the answers I have formulated three research questions: What opinion have the teacher students within geography at the University of Karlstad on geography as a subject, and where do they put the emphasis regarding questions of environment? What opinion have the active teachers on geography as a subject, and where do they put the emphasis regarding questions of environment? Are there any differences regarding geography as a subject among active teachers and teacher students? With the purpose of answering the research questions I have used a qualitative method by using interviews which have been analyzed. The result shows that both of the selected groups put large emphasis on environmental issues in the teaching. Both of the selected groups also show that their opinions are in agreement with the course plan. The conclusion is that the environmental issues are regarded as an important part in geography as a subject. There are also some differences of opinion regarding other parts of the subject, but also some similarities.

Sammanfattning

Vår värld står inför nya utmaningar i form av ett förändrat klimat. FN: s klimatpanel har fastslagit att det är människan som bär det största ansvaret, men också att vi kan begränsa verkningarna genom att förändra vår livsstil. Detta kräver att information når ut till människor vilket i praktiken innebär att skolan måste arbeta med dessa frågor. Det betyder också att lärarna måste vara medvetna och ge frågorna det utrymme som behövs. Syftet är att se om denna medvetenhet finns idag, bland aktiva lärare och lärarstudenter, och om synsättet skiljer sig åt mellan dem, men också om deras uppfattningar är i paritet till kursplanen. För att ta reda på det har jag formulerat tre forskningsfrågor: Vilken uppfattning av geografiämnet har lärarstudenter, inom geografiämnet vid karlstads universitet, och vilken vikt lägger de vid miljöfrågor? Vilken uppfattning av geografiämnet har behöriga aktiva lärare och vilken vikt lägger de vid miljöfrågor? Föreligger det någon skillnad mellan aktiva lärare och lärarstudenter gällande uppfattningar om geografiämnet? I syfte till att besvara forskningsfrågorna har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer vilka analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att båda urvalsgrupperna lägger stor vikt vid miljöfrågor i undervisningen med viss övervikt för lärarstudenterna. I övrigt uppfattar urvalsgrupperna geografiämnet i paritet med de rådande kursplanerna, förutom något undantag för respektive intervjuobjekt. Slutsatsen blir att miljöfrågor uppfattas som en viktig del i geografiämnet, lärarstudenterna uppfattar kulturgeografin som en viktigare del i geografiämnet än vad de aktiva lärarna gör medan det är tvärtom gällande kart/namn/platsgeografi. Vidare framkommer att endogena (inre)och exogena (yttre) krafter får den största svarsfrekvensen gällande uppfattningarna av geografiämnet.

Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ’vi’ och ’dem’ i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk?

Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas – med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd.

Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ’vi’ och ’dem’ på ett sätt som framställer ’dem’ som annorlunda ’oss’, att ’de’ befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ’oss’ och att ’de’ är underlägsna ’oss’. Den islambild som utifrån detta skapas är orientalistisk. Islambilden är dock något olika i de olika läroböckerna. I Religion och liv 9 är islambilden starkt orientalistisk, i SO Direkt Religion är den orientalistisk och Religion Punkt SO 3 svagt orientalistisk.

I dagens skolforskning talas om skrivprocess och om att vara medveten om hela skrivandets förlopp, från första utkastet till den färdiga produkten. I kursplanen för svenska står att ett av de viktigaste uppdragen är att skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmåga kring skrivande, både genom att lära sig bearbeta sina texter men också genom att ta del av vad andra har att säga om texten. Det vill säga, både utvecklas i sin skrivprocess och sitt responsgivande och - tagande.

Den här uppsatsens syfte var att studera en del av interaktionen mellan lärare och elev, närmare bestämt den respons som lärare ger elever på deras skrivna texter i ämnet svenska samt hur eleverna uppfattar denna respons. Eftersom responsen är en del av arbetet med elevers skrivutveckling har vi även valt att studera hur lärare tänker kring och arbetar med detta. Som metod har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer. Vi har intervjuat tre svensklärare som arbetar i grundskolans senare år för att få veta hur de tänker kring responsgivning och elever skrivutveckling. Vi var också intresserade av att få veta hur de arbetade med respons och skrivutveckling. För att få en bredare bild och underbygga våra intervjuer vistades vi också i klassrummet vid ett tillfälle hos varje lärare. Vid dessa tillfällen intervjuade vi också eleverna för att få veta hur de resonerar kring sin egen skrivutveckling och den respons de får av sina lärare. Totalt intervjuades tio elever i grupper om tre till fyra elever i varje grupp.

I den forsknings som bedrivs och bedrivits (främst i Norge och USA) kring skrivprocess och responsgivning framkommer det att det är viktigt att eleverna får respons på sitt skrivande löpande under sitt textskapande för att utvecklas i sitt skrivande.

Vi har sett i vår undersökning att de lärare vi talat med alla använder sig av respons, dock på lite olika sätt och i olika utsträckning. Alla lärare ger dock främst respons först på den färdiga texten, då ofta i skriftlig form. Ibland förekommer respons även under arbetets gång och då främst när eleverna själva ber om det. Eleverna å sin sida ser ofta responsen som ges på den färdiga texten som ett omdöme och betyg och inte främst som ett led i deras egen skrivutveckling.

Elevers skolavhopp som har sin grund i låg motivation och bristande valkompetens kostar samhället 260 miljarder kronor per årskull. Syftet med studien är att synliggöra hur verksamma studie- och yrkesvägledares kompetens nyttjas i arbetet med att upptäcka och stärka elever med låg studiemotivation i grundskolans senare år. De frågeställningar som vi använt oss av är: Hur vet studie- och yrkesvägledare vilka elever som har låg studiemotivation och hur söker de upp dessa? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med att motivera elever? Hur ser studie- och yrkesvägledares förutsättningar och villkor ut på skolorna för deras arbete med att motivera elever? Utifrån semi-strukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare visar resultatet att om rätt förutsättningar ges i form av tid, kontinuitet och samarbetsmöjligheter kan deras arbete stötta elever att stärka sin självkännedom, sätta upp mål och göra en handlingsplan i syfte att öka elevernas inre motivation och förhindra skolavhopp.

I en rapport från Skolverket framkommer att elever uppger att de lär sig mest och bäst när matematiken är relevant och begriplig, verklighetsanknuten samt då undervisningen är varierad, flexibel och där monotona räkningar undviks (Skolverket 2003). Skulle kanske då utomhusmatematiken kunna vara ytterligare en metod för att förklara problem för elever, ge matematiken en verklighetsanknytning och samtidigt skapa variation i undervisningen?

Det jag vill uppnå i arbetet är att beskriva hur utomhusmatematik kan användas som ett komplement till ordinarie matematikundervisning, sett ur ett lärarperspektiv. Detta har jag försökt svara på genom att ställa frågorna; Hur beskriver och resonerar undervisande lärare i grundskolans senare år om utomhusmatematik och elevernas lärande? Vilka faktorer påverkar/avgör om lärare använder sig av utomhusmatematik samt vilka utomhusmatematiska övningar ger lärarna exempel på? Jag har utgått från en explorativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och som metod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där jag intervjuat sex lärare för att få svar på mina frågeställningar.

Resultatet visar att utomhusmatematik är ett arbetssätt där man använder sig av praktiska och konkreta matematikövningar som är verklighetsanknutna och som utförs utomhus. Majoriteten av eleverna tycker att det är positivt med utomhusmatematik och lärarna ser att elevernas lärande påverkas både direkt och indirekt. Några av de fördelar som nämnts är att eleverna använder fler sinnen vilket leder till ett annat tänkande som kan ge fördjupade kunskaper samtidigt som eleverna upptäcker vad matematiken kan användas till utanför klassrummet. Nackdelar finns, dels de som är påverkbara för läraren som exempelvis att det krävs vana för att utomhusmatematik ska ge bra resultat, dels de som är svåra att påverka för läraren till exempel schemat och skolkoden på skolan. Utomhusmatematiska övningar går att använda i ett flertal områden inom grundskolans matematik.

Syftet med arbetet är att undersöka vad Montessorimetoden har för betydelse för de elever som gått sexårig skola med Montessoriprofil, när de sedan fortsätter till grundskolans senare år utan denna profil. Metoden för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt elev- och lärarintervjuer som underlag för vår undersökning. Vi har tolkat elev- och lärarintervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. Personer som har inspirerat Maria Montessori till att utveckla Montessorimetoden utgör en teoretisk bakgrund. Undersökningen visar att Montessorielever som insett att det endast är de själva som kan påverka sin egen lärandesituation vad gäller kunskapsinhämtning, klarar sig väldigt bra vid studier i grundskolans senare år.

What happens next?

A study about Montessori students conditions when studying at a senior level

This thesis explores how the phenomena of ”singing situations” are made visible through pupils and music teachers' experiences of music education in a Swedish school, through an existential philosofical gender perspective. A basic point of departure in the thesis is that singing development is possible to evolve for all humans, similar to the latest curriculum for the music subject in elementary school in Sweden. The thesis can be positioned within four research areas: gender research in Swedish school, vocal- and voice research, gender related music education research and gender related music education research on singing. The latter research area constitutes the area in which the present dissertation is closest positioned to. Several researchers whose research is positioned in the area of gender related music education research expresses the need for more research similar to their own contributions.   Within the study, five field visits have been conducted over two years involving seventyone students and five music teachers. The study includes observations and interviews, as well as sound recording and notes, and has focused solely on singing situations - situations in which singing appears in the participants' experiences in different ways. It was of research interest to meet pupils with experience of voice changes during puberty, as the majority of previous research presents the voice change as an experience that primarily or only boys experience. A very limited minority of research investigates how girls experience the voice change during puberty. The empirical data has been analyzed through seven phenomenological steps.   The overall results show that all students sing and that many enjoy singing in school, with exception for one girl. The teachers' basic starting point in their teaching is to treat singing ability as possible to develop for all students. According to the teachers' basic view of singing ability as transcendence, the result shows that different gendered normative and structural aspects surround the pupils and teachers. The results also show how these aspects impacts pupils choices in the singing situations, and that some students are given greater opportunities to transcend in their vocal learning than others. The results are discussed through themes that arise within the results, mainly: subjective and intersubjective experience through singing, habitual singing, norms of restraint and imitation, girls' and boys' singing situations, views on the singing body as factuality or freedom in relation to gender, as well as the creation of alternative rooms in singing situations.

Vi har gjort en enkätstudie för att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med betyg och pedagogisk bedömning. Vi vände oss till lärare i grundskolans senare år. De huvudsakliga frågorna i enkäten handlade om vad lärarna bedömer hos eleven och hur de går tillväga för att göra sina bedömningar. Vi fann att vissa lärare arbetade med pedagogisk bedömning och andra inte. En av anledningen ansåg vi vara att lärarna inte fått tillräckligt med information vid införandet av Lpo 94 och det nya betygssystemet för att kunna bedöma eleverna utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt. En annan anledning menar vi är bristen på tid. Lärarna har inte fått den tid som krävs för att anpassa sig till dagens styrdokument och utarbeta nya bedömningsunderlag.

Este trabalho tem como objetivo contribuir para o entendimento do significado político e econômico da criação da instituição de aprendizagem industrial, o SENAI, nascido em 1942, partindo da investigação de algumas das principais experiências regionais com o ensino industrial e das forças políticas e ideológicas que as sustentavam e de como estes conhecimentos acumulados na educação profissional em alguns dos principais Estados da União, entre eles São Paulo, Minas Gerais e Rio Grande do Sul, acabaram por pautar boa parte do debate sobre o tema do ensino profissional, influenciando as tentativas federais para a institucionalização da aprendizagem industrial no âmbito do mundo do trabalho operário, assim como também justificar as resistências do empresariado industrial a esta intervenção principalmente na segunda metade da década de 1930 e início dos anos 1940. Também discutimos a importância da aliança política entre o núcleo do Governo Vargas e o grupo industrialista sediado nas principais representações de classe da burguesia industrial daquele período, entre as quais o CIESP/ FIESP e a CNI, que objetivando o controle e direcionamento do mercado de trabalho dentro do consenso autoritário e nacionalista estadonovista puderam construir, no contexto econômico adverso da Segunda Grande Guerra e dos anos seguintes, um sistema escolar paraestatal de aprendizagem industrial de notável longevidade e adaptabilidade frente as diferentes conjunturas e demandas da indústria nacional por mão-de-obra qualificada, sistema de aprendizagem este que foi visto no seu formato e proposta pedagógica iniciais.
This paper aims to contribute to the understanding of political and economic significance of the creation of industrial learning institution, SENAI, born in 1942, based on the investigation of some of the main regional experiences with the industrial education and political and ideological forces that maintained and how these knowledge accumulated in professional education in some main states of the Union, including Sao Paulo, Minas Gerais and Rio Grande do Sul, eventually guided much of the debate on the topic of vocational education, federal attempts to influence the institutionalization of learning within the industrial world of work laborer, as well as justify the resistance of the industrial business to this intervention especially in the second half of the 1930s and early 1940s. We will also discuss the importance of the political alliance between the core of Vargas government and industrial group based in the main class of representations of the industrial bourgeoisie of that period, including CIESP / FIESP and CNI, which aimed at controlling and directing of the labor market within the New State authoritarian and nationalist consensus could build, in the adverse economic context of the Second World War and subsequent years, a school system learning parastatal industrial of remarkable longevity and adaptability to face different circumstances and demands of the domestic industry for skilled labor, learning system that was be seen in its original format and pedagogical proposal.

Denna uppsats är en diskursanalys som granskar läromedel i religionskunskap, riktade till grundskolans senare år, utifrån Lgr11. Syftet är att se vilka normer och värderingar som kommer till uttryck när homosexualitet omnämns, samt hur detta förhåller sig till skolans värdegrund samt läroplan. Analysen utgår ifrån Foucaults idé om att i skapandet av diskurser så kontrolleras människor, detta sker genom ett antal procedurer, vilka han kallar för utestängningsmekanismer, samt att makt utvecklas i relationen mellan människor, och leder till begränsningar för vissa och möjligheter för andra. Exempel på dessa utestängningsmekanismer är när något beskrivs som sjukt eller inte sjukt, är tradition eller inte tradition, samt när något ses som rätt eller fel. Studien består av tre läromedel från olika förlag och publiceringsår. I diskussionen dras slutsatsen att det råder en heteronormativ norm i de analyserade läromedlen.

Miljöproblem är idag inget som kan förbises och det är en realitet att något måste göras åt till exempel den förhöjda växthuseffekten och samhället måste skapa en mer  hållbar utveckling. Politiska mål, överenskommelser och styrdokument talar tydligt om för utbildningssystemet att detta ska behandlas i skolan. Dessa presenteras i uppsatsen och hur skolorna sedan förmedlar dessa undersöks. I denna uppsats undersöks hur miljöundervisningen ser ut i SO-undervisningen på tre grundskolor

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers grammatikintresse. Målet är att försöka förklara och förstå vad pojkar respektive flickor tycker om grammatik. Syftet är också att se om det finns några skillnader mellan pojkars respektive flickors grammatikintresse. Frågeställningar som uppsatsen behandlar är: Hur uppfattar elever grammatikundervisningen? samt Går det, ur ett genusperspektiv, att urskilja skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning gentemot grammatikstudier? Den valda metoden är en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, det vill säga en enkätundersökning som både innehåller slutna, alternativa och öppna frågor. Utformningen ger arbetet styrka och förklaring till varför vissa informanter tycker som de tycker. Huvudresultatet visar att det finns fyra generellt återkommande uppfattningar i frågan om elevernas uppfattning av grammatikundervisning, nämligen: Grammatik är viktigt, grammatik är roligt, grammatik är viktigt men tråkigt och slutligen grammatik är oviktigt eller tråkigt. Vidare uppvisar pojkarna i undersökningen en något mer negativ uppfattning till grammatik än flickorna och flickor hävdar att grammatik är viktigt vid språkinlärning.

Syftet med detta arbete är att studera utomhusundervisning inom biologiämnet i grundskolans senare år. Arbetet syftar även till att fastställa Ekobussens roll i utomhusundervisningen. Frågeställningarna lyder som följande:

•Vilken inställning har lärare till utomhusundervisning inom biologi?

•Vad finns det för fördelar och nackdelar med utomhusundervisning?

•Vad får elever ut av utomhusundervisning?

•Hur använder sig lärare av Ekobussen och vilken inställning har de till den?

För att få svar på dessa frågor genomfördes en enkätundersökning med lärare och elever samt djupintervjuer av tre lärare.

Resultatet i undersökningen visar att både lärare och elever anser att utomhusundervisning inom biologiämnet inte bedrivs i tillräcklig utsträckning. Orsaker till detta är bland annat osäkerhet hos lärare, brist på bra exkursionsplatser i närområdet samt att det är schematekniskt svårt att få tid att komma ut.

Undersökningen visar att de stora fördelarna med utomhusundervisning inom biologi är att eleverna anser sig koppla teoretisk och praktisk kunskap samman samt att många sinnen stimuleras vilket underlättar inlärningen.

The purpose of this work is to study outdoor education in biology, in the later years of compulsory school, and to investigate the role of “Ekobussen” in outdoor education. The questions at issue runs:

•What do teachers think about outdoor education in biology?

•What benefits and disadvantages are there with outdoor education?

•What do the pupils gain by outdoor education?

•What are the attitudes of “Ekobussen” by teachers and how do they use it in their work?

To answer these questions we handed out a questionnaire to both teachers and pupils, and we also interviewed three teachers.

The result of the investigation shows that both teachers and pupils believe that they are not having enough outdoor education in biology. The causes of this are among other things; unsure teachers, no good outdoor areas to examine in the immediate surroundings of the school and lack of time.

The investigation shows that the greatest advantages of outdoor education in biology are that the pupils feel that they can connect theoretical- and practical knowledge and that many senses are stimulated which facilitates learning.

Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra både möjligheter och hinder för eleverna, hur de väljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.

Läroboken är det hjälpmedel som överlägset dominerar matematikundervisningen och bilderna i läroboken har med tiden blivit både större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lärandet, på både positiva och negativa sätt. Det har bland annat konstaterats att inlärningen optimeras då text kompletteras med relevanta bilder.

Syftet med uppsatsen är att besvara våra tre frågeställningar: Utifrån några utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder åt ifråga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser några läromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser några läromedelsförfattare kan påverka valet av bilder till ett matematikläromedel?

Studien är gjord i två delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i några utvalda matematikböcker för grundskolans senare år, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematikläromedel.

Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrån lika många funktioner. Intervjuresultatet visar att det finns många pedagogiska fördelar med att använda bilder tillsammans med matematikuppgifter. Det framkommer också att det finns många faktorer att ta hänsyn till vid bildvalet, då en del bilder under vissa omständigheter försvårar eller hindrar elevernas lärande istället för att underlätta och stödja det.

Syftet med föreliggande studie är att nå en fördjupad förståelse om undervisningsprocessen isamband med laborationer i fysikämnet. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuerav fysiklärare på grundskolans senare år. Intervjuerna analyserades utifrån en fenomenografiskstruktur. Resultatet visade att de deltagande lärarna ansåg att ett visst antal faktorer var betydelsefullaför att en laboration skulle kunna anses som fungerande. I planeringsprocessen ansågs faktorer somlaborationsutrustning, elevgrupp, laborationens syfte, samt att bygga upp en laboration som utmanarelevernas tankeverksamhet vara av stor betydelse för lärarnas upplägg. För att en laboration skulleanses fungerande var en betydelsefull faktor att laborationen skulle kunna genomföras av alla eleveroberoende nivå. Det framkom även att det fanns ett antal aspekter kopplade till en misslyckadlaboration. En sådan aspekt som togs upp var otydlighet. Resultaten visade även att de deltagandelärarna hade delade meningar gällande öppna och slutna laborationer. Slutligen visade det sig attefterarbetet i många fall kännetecknades av någon form av gemensam diskussion i slutet av lektioneneller senast lektionen efter. Vid många av undervisningstillfällena kunde lärarna också bli bättre påatt ta in skriftlig utvärdering av eleverna

Syftet med detta examensarbete var att undersöka geografilärares inställning till, och praktiska erfarenheter av, kartans användning som redskap inom geografiämnet vid grundskolans senare år (årskurser 7-9). Av specifikt intresse var att få reda på dessa lärares syn på kartkunskaper i allmänhet och namngeografins ställning inom ämnet i synnerhet, samt deras syn på den aktuella namngeografiska debatten. Metoden att försöka nå detta syfte har varit användandet av en kvalitativ fallstudie, där fem verksamma geografilärare vid grundskolans senare år har intervjuats. Resultaten pekar på att lärarna ser en tydlig skillnad där kartkunskaper värderas högre än namnkunskaper. Kartkunskaper – där kartan används som ett redskap i geografiundervisningen – ses som ett mer omfattande och väsentligt arbetsområde. Namnkunskapernas användning däremot är omtvistad och skapar en polarisering av åsikter, som sedan kan kännas igen i den aktuella namnkunskapsdebatten. En vidare slutsats är att namnkunskaper ingår till övervägande del i en traditionell värdebaserad didaktisk typologi, medan kartkunskaps-begreppet är svårare att placera.

Based in a sociocultural perspective the study aims at illustrating how teachers in mathematics perceive their possibilities of supporting students in mathematical difficulties and how their schools support the teaching practices to those pupils. The methodological approach is phenomenographic and data was collected in half structured interviews with ten professionals teaching mathematics to Swedish 13-16-year-old students from 10 different schools. The results show that, due to the heterogeneity in students’ achievements, teachers perceive the time a limiting factor to individualising and meeting the needs of every student. The findings also indicate that the designs of the schools’ supportive structures are governed by traditions and an individualistic perspective. Thus, ability grouping and supportive measures outside the classroom of ordinary teaching are common. However, the picture is dual. The interviewed teachers express a wish for inclusive teaching and teacher collaboration, promoting a common responsibility for a complex teaching situation. Yet, organisational obstacles and the schools’ scarce resources inhibit inclusion. Further, findings suggest that both the extent and forms of support provided to the mathematics teachers differ, ranging from almost non-existent to well-developed forms of collaborations in mathematics teams, co-teaching and supervision of special educators or head teachers in mathematics. Further training was the support teachers consistently found most important and demanded the most.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lärare använder sig av ett interkulturellt förhållningssätt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har använts. 12 stycken lärare på två olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansättning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansättning av elever. Resultatet som uppkom visade att lärarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utsträckning använde sig av ett interkulturellt förhållningssätt. Den andra skolan som var etnisk homogen ansåg sig inte arbeta med ett interkulturellt förhållningssätt eftersom det inte fanns några elever med invandrarbakgrund. Det vi kunde se var att den etnisk heterogena skolan var bättre på att tillvarata elevernas erfarenheter och olikheter i undervisningen. En slutsats som har dragits av detta är att man måste utöka lärarstuderandes kunskap om interkulturellt förhållningssätt i undervisningen för att bli bättre på att tillvarata elevers erfarenheter och bakgrund. Att inta ett interkulturellt förhållningssätt betyder inte att man måste arbeta i en etnisk heterogen skola. Det är ett sätt, ett förhållningssätt, som ska genomsyra all undervisning och finnas hos alla lärare.

Huvudsyftet med min undersökning var att beskriva hur det är på ett högstadium för elever som är i behov av särskilt stöd. Jag har undersökt hur man som lärare på bästa sätt ska hjälpa dessa elever så att de känner sig delaktiga och synliga i klassrummet samt få dem att nå de olika kunskapsmålen. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer när jag undersökte min studie och intervjuade fem olika pedagoger och en studierektor. Resultaten var relativt lika då de flesta av pedagogerna menade att fler resurser borde finnas på skolan, eftersom det är skolans ansvar att ge stöd till de elever som har svårigheter. Pedagogerna menade även att man som lärare måste hitta sitt eget arbetssätt som fungerar för alla elever samt att det måste finnas en god sammanhållning mellan de olika pedagogerna på skolan så att man inte får dra ett alltför tungt lass. Med min undersökning ville jag ta reda på vad jag ska tänka på gällande de elever som är i behov av särskilt stöd när jag nu till våren börjar min arbetskarriär som lärare. I och med denna studie har jag fått större insikt och idéer och tankar gällande detta som jag inte tror jag kunnat läsa mig till.

The main purpose with my examination was to describe how it is on a senior level for pupils who are in the need for special support. I have examined how teachers in the best way can help these pupils so that they fell participate and noticed in the classroom and get them to reach the different goals. I have done qualitative interview when I did my examination and was interviewing five different teachers and the director of studies. The result was kind of the same, most of the teachers meant that it should be more resources on the school because it is the schools responsibility to give support to the pupils who are in the need for special support. The teachers also meant that all the teachers have to find their own way to teach so that it works for all the pupils and that it have to be a good solidarity among the teachers on the school so it doesn’t get tough. With my examination I wanted to find out what I should keep in mind of concerning those pupils who are in the needs of special support when I soon start my working career as a teacher. With this study I have reached a greater knowledge and thoughts that I don’t think I could have learned by books.

Syftet i föreliggande studie är att undersöka idrottslärares syn på hälsa och hälsoundervisning i skolämnet idrott och hälsa. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervju med hög grad av strukturering och låg grad av standardisering för att få svar på problemformuleringen. Nio intervjuer har genomförts med idrottslärare i grundskolans senare år som alla har genomgått utbildning i ämnet. Lärarna arbetar på sex olika skolor inom samma kommun. Resultatet visar att samtliga lärare anser att begreppet hälsa är svårdefinierat. De olika sätten att se på hälsa gör att hälsoundervisningen ter sig mycket olika beroende på vem det är som undervisar, trots att betygskriterierna är desamma. Oliktänkandet kring hälsa gör att lärarna planerar och genomför hälsoundervisningen så att den stämmer överens med deras egen övertygelse. Bland annat undervisar de i ergonomi, konditionsträning, styrketräning, kost, yoga, massage och avslappning. En del av lärarna låter sina elever skriva ett hälsoarbete inom ramen för hälsoundervisningen. De flesta lärarna strävar dock efter att varva teori och praktik i sin undervisning. Av undersökningen framkommer även att lärarna bedömer att idrottsundervisningen berikar eleverna ur hälsosynpunkt på olika sätt, ofta kopplat till hur fysiskt aktiv eleven är på fritiden. Anmärkningsvärt är att endast en av lärarna reflekterar över de elever som både fysiskt och psykiskt far illa av idrottsundervisningen och att detta i det närmaste leder till motsatsen till hälsa.

The purpose of this article was to examine how students learn to use the Individual Development Plan (IUP) with written assessments as a tool for learning. The study is conducted according to an ethnographic approach. A total of 20 students, aged 13-14 years, participated. The production of data took place through participating observations, field notes and conversations. A qualitative content analysis was used for data analysis. The results of the analysis yielded the following codes: Clarification as a tool for learning; Difficult to understand as a tool for learning; Participation as a tool for learning and; Irrelevant as a tool for learning. Results of the study was coupled with an analytical model in which the concepts: integrated; mastered; and appropriated was in focus. The results showed that the students participated in the process of IUP with written reviews in varying ways. The type of participation they chose was dependent on how implemented, mastered and appropriated the practice with IUP with written judgments were.

Made available in DSpace on 2016-07-27T13:52:35Z (GMT). No. of bitstreams: 1 ELIAS PASCOAL.pdf: 1017818 bytes, checksum: b76f71edc13d8811eb1d85b8d34a315d (MD5) Previous issue date: 2009-09-17
This Dissertação de Mestrado presents the results of a research that it intended to identify the effect of the process of globalization in the world of the work, in the creation of new professional demands, visualizing the new sphere where if it develops the binomial Education and Work in the goiano context, thus to analyze the challenges of the professional education and as the SENAI - GO has searched and possible ways for the current professional formation new. It took the professional education developed by the SENAI of Goiás and its conjunctural challenges, in order to answer as historically the SENAI-GO has faced these constant socioeconômicos, structural and educational challenges, taxes for the reality of the mutant scenes that today base the professional education. It searched to understand the legal apparatus of the professional education developed by the SENAI-GO, to perceive in its theoreticiandescription- philosophical referencial, the possible decurrent contradictions of its interpretation and application for, finally, pointing possible alternatives of confrontation of the challenges of the professional education in the State of Goiás. It was clearly the fact of that the deep changes in the world of the work reflected on the conception of the professional education, the aiding of chances the workers with bigger experience, escolaridade and ability, cause the problem of the increasing reduction of the work ranks - effect of the process of world-wide economic globalization. When investigating the possible ways of a professional education capable to form compatible professionals with the new demands of the world of the work, the process of implantation of the joint of average education and professional education was elencou technique of average level, to analyze itself as if it has constituted this process of joint, first in the experience lived in Catalan, the State College Netto João De Campos, in the course of Electromechanical, during the years of 2006 the 2008, and, later, the experience lived deeply in the City of Anápolis, in the College of Technology SENAI Robert Mange, in course since 2008, the Courses of Chemistry Industrial, of Electrotechnical and the Course of Electromechanical, of where if it concluded that the joint of average education with the professional education in the searched entities, not yet it was accomplished fully.
Esta Dissertação de Mestrado apresenta os resultados de uma pesquisa que pretendeu identificar os efeitos do processo de globalização no mundo do trabalho, na criação de novas demandas profissionais, visualizando a nova esfera em que se desenvolve o binômio Educação e Trabalho no contexto goiano, para assim analisar os desafios da educação profissional e como o SENAI - GO tem buscado novos e possíveis caminhos para a formação profissional atual. Tomou a educação profissional desenvolvida pelo SENAI de Goiás e seus desafios conjunturais, a fim de responder como historicamente o SENAI-GO tem enfrentado esses constantes desafios socioeconômicos, estruturais e educacionais, impostos pela realidade dos cenários mutantes que hoje fundamentam a educação profissional. Buscou entender o aparato legal da educação profissional desenvolvida pelo SENAI-GO, para perceber em seu referencial teórico-histórico-filosófico, as possíveis contradições decorrentes de sua interpretação e aplicação para, finalmente, apontar possíveis alternativas de enfrentamento dos desafios da educação profissional no Estado de Goiás. Ficou claro o fato de que as profundas mudanças no mundo do trabalho refletidas sobre a concepção da educação profissional, o favorecimento de oportunidades a trabalhadores com maior experiência, escolaridade e competência, causa o problema da crescente diminuição dos postos de trabalho - efeito do processo de globalização econômica mundial. Ao investigar os possíveis caminhos de uma educação profissional capaz de formar profissionais compatíveis com as novas demandas do mundo do trabalho, elencou-se o processo de implantação da articulação do ensino médio e educação profissional técnica de nível médio, para se analisar como tem se constituído esse processo de articulação, primeiramente na experiência vivida em Catalão, no Colégio Estadual João Netto de Campos, no curso de Eletromecânica, durante os anos de 2006 a 2008, e, posteriormente, a experiência vivenciada na Cidade de Anápolis, na Faculdade de Tecnologia SENAI Roberto Mange, em curso desde 2008, nos Cursos de Química Industrial, de Eletrotécnica e do Curso de Eletromecânica, de onde se concluiu que a articulação do ensino médio com a educação profissional nas entidades pesquisadas, ainda não se efetivou plenamente.

Denna uppsats avhandlar i vilken utsträckning det förekommer jämlika samtal mellan lärare och elever i klassrummet. Vi valde att använda oss av intervjuformen för att kunna besvara den frågan, samt våra fyra grundläggande forskningsfrågor som gällde de variabler som enligt tidigare forskning kan ha påverkan på samtal i klassrummet. För att definiera vad vi menar med jämlika samtal bestämde vi oss för Jan Einarssons definition: ”samtal är ett naturligt samspel mellan någorlunda jämlika deltagare”. Urvalsgruppen som låg till grund för under-sökningen bestod av åtta informanter, fyra lärare och fyra elever, samtliga från en år 7-9-skola i ett av Örebros skolområden. De resultat vi kom fram till var följande:

När det gällde variabeln kön och dess betydelse för hur man hävdar sig i samtal i klass-rummet visade det sig att pojkarna var dem som hördes mest. Detta skulle kunna innebära att flickornas möjlighet till samtal med läraren blir sämre än pojkarnas.

Möbleringen har betydelse för hur samtal utformar sig i klassrummet. Våra informanter satt i grupper om fyra och fyra vilket främjade samtal eleverna emellan, men samtal mellan lärare och elever främjades inte i större mån än om eleverna hade suttit i traditionell föreläs-ningssittning. Den optimala klassrumsmöbleringen för jämlika samtal mellan lärare och elever torde vara att sitta i cirkel eller hästskoformation.

Dock är, enligt vår mening, den allra viktigaste variabeln som kan påverka hur samtal i klassrummet formas, lärarens tillämpade grundfilosofi om undervisning. Lärarnas pedagogik i den undersökta urvalsgruppen verkade, av vad vi kunde finna, inte vara på ett sådant sätt att den skapade ett klimat för jämlika samtal i klassrummet. Vår slutsats är följaktligen att det av vår uppsats framgår att det inte förekommer samtal i klassrummet mellan lärare och elever enligt definitionen.

Syftet med arbetet är tredelat. Inledningsvis är syftet att ta reda på hur SO-lärare för grund¬skolans senare år utbildas. Andra delen gäller hur rektorer resonerar kring anställningen av SO-lärare. Tredje och sista biten är att se hur lärare bedriver SO-undervisning.

För att få svar på mina funderingar har jag använt mig av litteratur som bland annat studerar lärares utbildningsnivå och ämnen jämfört med vilken nivå och vilka ämnen de undervisar i. Andra rapporter studerar hur undervisningen går till och om undervisningen är integrerad eller inte. Intervjuer med lärare och rektorer har hjälpt till att svara på mina funderingar.

Som nyutexaminerad lärare har man antingen två eller tre ämnen i sin utbildning, men man kan få en SO-tjänst ändå. Detta trots att rektorer till störst del verkar vilja ha lärare med ut¬bildning i alla fyra delämnen. Av de lärare som jobbar som SO-lärare på grundskolans senare år har mellan 60 och 70 % både lärarutbildning för nivån och utbildning i de ämnen de under¬visar i. Det är vanligast att man har ett traditionellt upplägg på sin undervisning, vilket medför att man är ensam lärare i klassen och att undervisningen i stort styrs av läroboken.

SO består av fyra delämnen: geografi, historia, religion och samhällskunskap. Ungefär en tredjedel av lärarna undervisar helt integrerat, ytterligare en tredjedel undervisar i ämnena helt uppdelade och återstående tredjedel har en blandning av dem. Vilken uppdelning man har speglas inte helt säkert av vilken typ av betyg man sätter. Blockbetygen kan dock vara att föredra när man jobbar integrerat då allt är sammanbakat, medan att sätta fyra betyg under¬lättar för att det är enklare att se om eleven har uppnått målen.

Laboratory work is considered important for student achievements in science education. This thesis will contribute with increased knowledge about lab work in science education in Swedish secondary school. The main purposes are to describe secondary school science teachers’ objectives for lab work and to describe how these objectives are implemented during laboratory exercises. The thesis shows and discusses, from a teacher perspective, the complexity involved in lab work.The thesis is comprised of four papers based on empirical analysis of teacher interviews, laboratory manuals and laboratory exercises. Two interview studies identified which objectives the teachers consider important and compared these to international studies. Two case studies identified how the teachers’ objectives are put forward during lab work and what factors are important for the implementation of objectives.The results from the interview studies show that Swedish secondary school science teachers express general objectives including the development of students’ understanding of concepts and phenomena, of their interest in science and ability to think and reflect upon labwork. This is to a large extent in accordance with objectives identified in international studies. However, when the teachers describe specific laboratory exercises they emphasize the activity and the laboratory skills. Some of the teachers describe lab work that includes scientific inquiry but not specifically, knowledge about the nature of science. Scientific inquiry was mostly used to develop interest in science and not to develop knowledge about how to systematically investigate phenomena in nature. The teachers express their objectives differently in different contexts. The laboratory manuals mostly put forward objectives to help students identify objects and phenomena and to learn facts, which is not always in accordance with the teachers objectives. Results from the case studies show that the teachers’ objectives do not always correspond to the students’ views of important things to learn. It is not obvious that lab work in itself make students understand a certain scientific content, they need help to “see what is intended to be seen”. Interactions between the teacher and the students are important to help students perceive the teacher’s objectives. Many interactions have a starting point in the laboratory manuals, and if the objectives in the manual correspond to the teacher’s objectives it makes it easier for both the students and the teacher to reach the intentions for the laboratory exercise. Implications for science teaching are discussed.
Att laborationer har en naturlig och central plats i naturvetenskaplig undervisning håller de flesta med om men hur stor vikt svenska grundskollärare lägger på det laborativa arbetet och dess betydelse för elevers lärande i naturvetenskap är inte klarlagt. Denna avhandling ska ge ytterligare kunskap om det laborativa arbetet i svensk grundskola. Avhandlingen har två huvudsyften. Det ena är att ge en beskrivning av de mål för laborativt arbete som lärare i den svenska grundskolans senare år anser viktiga. Det andra är att beskriva hur laborationer som genomförs i skolpraktiken förverkligar de uppsatta målen. Avhandlingen uppmärksammar och diskuterar det laborativa arbetets komplexitet utifrån ett lärarperspektiv.De fyra delstudierna bygger på empiriska undersökningar av intervjuer med lärare, deras laborationsinstruktioner och av det laborativa arbetets genomförande. I två intervjustudier analyseras vilka mål som anses viktiga och hur dessa förhåller sig till internationell forskning om mål med laborationer. I två fallstudier analyseras hur lärarens mål framträder under det laborativa arbetet och vilka faktorer som har betydelse för hur målen implementeras.Resultaten från intervjustudierna visar bland annat att lärare i den svenskagrundskolan uttrycker generella mål för laborativt arbete som att eleverna skautveckla sin förståelse av naturvetenskapliga begrepp och fenomen, sitt intresse för naturvetenskap, och sitt reflekterande över laborativt arbete. Detta överensstämmer i stor utsträckning med mål som framträder i internationella undersökningar. När lärarna talar om specifika laborationer betonar de istället själva aktiviteten och de laborativa färdigheterna. Lärarna uttrycker således sina mål olika i olika sammanhang. Lärarna erbjuder laborationer där undersökande arbete förekommer men de utnyttjar inte laborationerna till att skapa förståelse av naturvetenskapens karaktär. Det undersökande arbetet utnyttjas främst för att öka intresset för naturvetenskap och inte för att ge kunskap om metoder för naturvetenskapliga undersökningar. Laborationsinstruktionerna innehåller i stor utsträckning mål för att hjälpa elever att identifiera objekt och att lära sig fakta. Instruktionernas mål stämmer inte alltid överens med lärarnas mål med laborationerna. Resultaten från fallstudierna visar att lärarna ofta har fler mål med laborationerna än de som kommer fram under genomförandet och att lärarnas mål inte alltid överensstämmer med vad eleverna uppfattar som viktigt. Det är inte självklart att det laborativa arbetet i sig medför att eleverna förstår ett visst naturvetenskapligt innehåll, eleverna behöver hjälp att ”se vad som är avsett att se”. Interaktionerna mellan lärare och elever och mellan elever och elever är mycket viktiga för att eleverna ska uppfatta målen. Mycket av interaktionerna tar sin utgångspunkt i laborationsinstruktionen. Om målen i denna överensstämmer med de mål läraren vill eftersträva underlättar det både för läraren och för eleverna. I avhandlingen diskuteras konsekvenser för undervisningen.

O presente estudo de caso foi realizado no Centro de Estudos Supletivos / SENAI, localizado no bairro do Maracanã, zona norte do município do estado do Rio de Janeiro. A investigação resgatou alguns elementos históricos do cenário político e educacional desde a década de 1970, período em que os primeiros Centros de Estudos Supletivos foram implantados no estado. Isso foi feito com a intenção de melhor situar o caso no contexto mais amplo da proposta de escolarização para jovens e adultos, buscando compreender o Centro de Estudos e sua problemática ao lidar com a modalidade de educação a distância semipresencial (limites e possibilidades), apreendendo algumas das tensões produzidas nos conflitos entre a lógica instituída e instituinte, diante da configuração do campo da EJA ao longo do período, até confrontá-la com questões da atual configuração. O estudo se realizou prioritariamente por meio da interlocução com professoras e professores da escola e, por meio de dados amostrais de alunos matriculados no ano de 2004 no ensino fundamental, pude refletir sobre descontinuidades e fragmentações causadas por sucessivas interrupções na trajetória escolar dos sujeitos jovens e adultos e algumas relações com o ensino semipresencial ofertado pelo sistema
This is a case study carried out at the Center for Suppletive Studies / SENAI, situated in the Maracanã area, north of the municipality of Rio de Janeiro, RJ State. In order to enable a better approach to the case, this investigation has tracked down some of the historical facts which have characterized the political and educational scene built up as from the seventies, a period in which the first Centers for Suppletive Studies were implemented in this State. With those data at hand, we sought to place the case in question within the broader context of the existing proposal for youth and adults schooling (EJA), thus trying to understand the complexity of that Center of Studies as well as its ways of dealing with semipresential educational programs, their limits and possibilities. Such strategy has provided the means for us to apprehend some of the tensions produced by conflicts broken out between instituted and instituting logic, in relation to the format developed by EJA during those early years, and then contrast it with questions pertaining to the present format. The study was carried out mainly by way of dialoguing with school teachers, who have also supplied samples of the work produced by students matriculated in basic school in 2004. Based on this important information, we could ponder on the discontinuity and fragmentation entailed by young and adult students constant interruption of their way through school, thus identifying some of the relatioships between this phenomenon and the semipresential teaching offered by the regular educational system.

Being able to reflect, evaluate and justify your views is an important part of adult life. Moral education can be a path to develop this knowl-edge; however, it is possible that the moral education gets more obscure when it is not a separate subject. The purpose with this essay is to examine the need of moral education and the presence and the framing of moral education of seven teachers in religion. The purpose is also to analyse where and how the moral education should be included in the curriculum. The survey was conducted through qualitative interviews with a hermeneutic approach. Many scientists and philosophers have deliberated over ethics, the need of moral education and the design of the moral education. The informants have described their methods and the space the ethics gets in their own tutoring. Further they reflected the need of ethics and moral education and students’ attitude to ethics and religion. They also reflected upon the subject of religions limited sched-ule time. Based on what former research has shown and what the informants has described can be concluded that moral education is important and that there are several methods to use in the teaching of ethics. In addition, there are arguments that the moral education would benefit from being an isolated subject in school.

Studiens syfte är att med en pragmatisk ansats beskriva och diskutera hur och på vilka grunder behöriga musiklärare väljer repertoar till ensemblespel i årskurs 7 - 9. Genom att beskriva och tolka fyra musiklärares erfarenheter genom innehållsanalys av semi-strukturerade intervjuer kunde studiens resultat presenteras. Resultatet visar att musiklärarna utvecklar genom erfarenheter och reflektion, en förtrogenhet med musikämnet. Musiklärarens egna musikaliska preferenser med influens från kollegor och elevers intressen påverkar urvalet av repertoar. Traditioner, repertoarens popularitet, egenskaper och kopplingar till musikhistoria utgör vanligt förekommande urvalsinstrument till ensemblemomentet. Den faktor för urval som resultatet mest pekar på är repertoarens spelbarhet. Textinnehåll som går emot skolans värdegrund samt soundbaserade låtar blir ofta bortvalda, då resurser att reproducera originalen inte finns i klassrummen. Genom att skapa gemensamma inkörsportar kan eleverna få ett meningsskapande, och genom att elevernas intressen tillgodoses, upplever lärarna att eleverna öppnar upp sig för andra genrer. Det finns en syn på att elevers intresse och motivation antingen ska tändas eller upprätthållas, vilket repertoaren bidrar till. Studiens resultat pekar mot att en ständig kulturell reproduktion pågår inom musikämnet, och med utgångspunkt i pragmatismen går det att konstatera en kanon som är lika dialektal som samhället.
The purpose of this study is to investigate how certificated music teachers select repertoire for ensemble plays in Swedish elementary school classes 7-9. By describing and interpreting the experiences of four music teachers experiences through semi-structured interviews and content analysis, the study's results were presented. Through experience and reflection, music teachers develop a familiarity with the school subject of music. The result shows that the music teacher's personal musical preferences, with the influence of colleagues and students' interests, influence the selection of repertoire. The range of popularity of the repertoire, praxis, attributes of the songs and connections to education of music history is common for selection of repertoire for the moments of ensemble plays. The playability of the repertoire is one of the most showed factors in the selection of repertoire. Content in song lyrics against the school's basic values and sound-based songs are being rejected, as resources to reproduce the sound of the originals are not suitable in the classrooms. Common interests created by the teacher, can create reason for the students that can show their interests for other genres. The repertoire contributes to create and maintain the student’s interests and motivation. Through pragmatism it is possible to establish a canon that is as dialectal as society and that a constant cultural reproduction is ongoing in the field of music.

Submitted by admin tede (tede@pucgoias.edu.br) on 2018-02-07T15:57:24Z No. of bitstreams: 1 Elias pascoal 2.pdf: 13562588 bytes, checksum: 838bba144d3a58a024aa22d5c0f9c6eb (MD5)
Made available in DSpace on 2018-02-07T15:57:24Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Elias pascoal 2.pdf: 13562588 bytes, checksum: 838bba144d3a58a024aa22d5c0f9c6eb (MD5) Previous issue date: 2017-10-31
This research aimed to recognize the work activity of the teachers of the Professional and Technological Education% u2013 EPT in Goiás amid the changes brought by the current configuration of Professional Education. To this end, we sought to know and analyze the teaching work in its constitutive dimensions, in the identification of its actors, what they do and what concrete conditions in which their work activity is effective, and, thus, can subsidize the elaboration of public policies for this type of education. In order to do this, it was decided to investigate the work of the teaching professionals, who work specifically in the technical education of medium level, in the cities of Goiânia and Aparecida de Goiânia, in the units of SENAI, identifying these subjects and the conditions of exercise of the teaching practice . The following subjects were considered: directors, coordinators / supervisors and teachers. With regard to these subjects, it is important to situate that the category of teaching work covers both the subjects in their complex working definitions and the conditions in which the activities are carried out in the school context. It is a research based on the Materialist-Historical Dialectic method, a qualitative approach and a critical conception of education, with interviewing, questionnaire application and documentary analysis, preceded by the literature review produced in the area. In order to study scientifically the practical reality, in a way articulated with the theoretical formulations of Antunes (1999, 2001, 2004, 2006), Cunha (1997), In this paper, we present the results of a study carried out by Frigotto (1995, 1999) and the results obtained by Ferreira (1994, 2000, 2004, 2007), Freitas (1998; , which made possible new analysis alternatives for the current demands experienced in this modality of performance in SENAI - GO. The data obtained in the interviews with the managers and the questionnaires applied to the teachers proved the pedagogy fetish thesis of the competence evidenced in the vision of professional education equivalent to a product, whose objective is the labor market, in which Professional Education remains in favor of the system of production and antagonistic to the real interests of the worker, of the school identified with him. In this context, the teaching work, in addition to an instrumentalizing action configured in the work of the instructor, should constitute an instrumentalizing action configured in the work of the instructor, should constitute an instrumentalizing action in the work of the instructor, should constitute a dyadic action emancipating and organic intellectuality, using a more dialogic methodology, with more social ideals and more diversified.
Esta investigação teve como objetivo reconhecer a atividade laboral dos docentes da Educação Profissional e Tecnológica %u2013 EPT em Goiás em meio às mudanças trazidas pela atual configuração da Educação Profissional. Para este alcance, bus-cou-se conhecer e analisar o trabalho docente nas suas dimensões constitutivas, na identificação de seus atores, o que fazem e quais as condições concretas em que se efetiva sua atividade laboral, podendo, assim, subsidiar a elaboração de políticas públicas, para esta modalidade de ensino. Para tal, optou-se por investigar o trabalho dos profissionais docentes, que atuam especificamente, no ensino técnico de nível médio, nas cidades de Goiânia e Aparecida de Goiânia, nas unidades do SENAI, identificando esses sujeitos e as condições de exercício da prática docente. Foram considerados sujeitos da pesquisa: diretores, coordenadores/supervisores e professores. Com relação a esses sujeitos, é importante situar que a categoria trabalho docente abarca tanto os sujeitos nas suas complexas definições laborais quanto as condições em que as atividades são realizadas no contexto escolar. Trata-se de uma pesquisa com base no método Materialista-Histórico Dialético, em uma abordagem qualitativa e em uma concepção crítica de educação, com realização de entrevistas, aplicação de questionário e análise documental, antecedidos pela revisão da literatura produzida na área. Procurou-se realizar uma combinação e articulação de aspectos quantitativos e qualitativos da pesquisa empírica, a fim de estudar cientificamente a realidade prática, de modo articulado com as formulações teóricas de Antunes (1999; 2001; 2004; 2006), Cunha (1997), Enguita (1989), Ferreti (1994, 2000, 2004, 2007), Freitas (1998; 2011), Frigotto (1995; 1999; 2001; 2005), Kuenzer (1996; 1997; 1998; 2003, 2007, 2010) dentre outros, o que oportunizou novas alternativas de análises para as demandas atuais vivenciadas nessa modalidade de atuação no SENAI - GO. Os dados obtidos nas entrevistas aos gestores e pelos questionários aplicados aos professores comprovaram a tese do fetiche da pedagogia da competência evidenciada na visão de ensino profissional equivalente a um produto, cujo objetivo é o mercado de trabalho, em que a Educação Profissional continua posicionada a favor do sistema de produção e antagônica aos reais interesses do trabalhador, de escola identificada com ele. Nesse contexto, o trabalho docente, para além de uma ação instrumentalizadora configurada no trabalho do instrutor, deveria se constituir numa ação instrumentalizadora configurada no trabalho do instrutor, deveria se constituir numa ação instrumentalizadora configurada no trabalho do instrutor, deveria se constituir numa ação didaticamente emancipadora e de intelectualidade orgânica, utilizando uma metodologia mais dialógica, com ideais mais sociais e mais diversificada.

I skolans styrdokument finns uttryckt att undervisningen ska utgå från den enskilda eleven. Många elever upplever idag att så inte är fallet. De senaste åren har elever som är obehöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet ökat i antal. 1998, då de nya behörighetskraven infördes, var siffran 8.6 % i hela landet, 2006 var den 10.5 %.

Studiens syfte är att undersöka möjliga faktorer som påverkat ungdomars högstadietid så negativt att de inte har klarat skolans krav. Fokus har lagts på personligt och allmändidaktiskt bemötande. Genom att anta elevperspektivet tar undersökningen till vara elevernas egna upplevelser av högstadietiden.

Tidigare forskning inom området påvisar att elevperspektivet blir allt vanligare. I två avhandlingar, som redogörs för i examensarbetet, framförs elevperspektivet och där talas speciellt om två faktorer som är viktiga för eleverna. Det är lärarens elevsyn och huruvida eleverna känner meningsfullhet i skolarbetet. Avhandlingarna visar även att undervisningen bör utgå från elevens vardag och kultur om den ska bli meningsfull och motivera eleverna till fortsatt lärande.

Undersökningen tar avstamp i tidigare forskning men försöker belysa ett kunskapsglapp genom att sammanföra två viktiga faktorer i samma studie, personligt och allmändidaktiskt bemötande. Vidare ges ett antal förslag till fortsatt forskning av faktorer och samband som hade fyllt en funktion för det här examensarbetets fortskridande.

Undersökningen utfördes på det individuella programmet i en kommun i Mellansverige. Två metoder användes, dels en enkätundersökning i vilken 48 elever deltog och dels intervjuer med 8 elever. Enkätfrågorna är utformade med fokus på personligt och allmändidaktiskt bemötande men även på faktorer som eleverna själva upplever kan ha påverkat deras högstadietid. Intervjuerna har utförts för att fördjupa enkätfrågorna och för att upptäcka eventuella perspektiv som har förbisetts.

Enkäternas svarsfrekvens är 98 %. Resultatet visar att en majoritet av eleverna saknar att bli sedda som egna individer och att både det personliga och det allmändidaktiska bemötandet är av stor betydelse för eleverna. Resultatet visar även på vikten av att eleverna behöver känna sig lyssnade på och respekterade. En slutsats i undersökningen är att eleverna upplever sig ha mycket kunskap om sina egna behov. Det är en tydlig motivationsfaktor för eleverna att aktivt få delta i sin utbildning och skolgång.

The aim of this study is to analyze how two different education books produce christianity and islam. The analyzed books is from 2003 and 2008 and the books are adapted for the last years of primary school. The meaning and translation of words is often a problem and can get the reader wrong understaning of the religion. The analyze include the perspective of this meaning and how the sacred things are described in each religion. The textanalyze is made with different criterias; the context, the pre- understanding and if the text is objectiv is some of the most important. The language is important too. Both books are produced in the occidental context which can be a problem when to describe islam. The religion is not the same here and preconcenptions can occure. When to put islam in an occidential context and describe it will not get an objecive describtion. Both books are focused on information and will get the reader as much data as posible.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka attityder elever i grundskolans senare år har gentemot den praktiska undervisningen i de naturorienterande ämnena sett ur ett genusperspektiv.

För att studera elevernas attityder har enskilda semistrukturerade intervjuer valts som metod. Semistrukturerade intervjuer ger intervjuaren möjlighet att följa upp respondenternas svar med olika följdfrågor, som kan varieras relativt fritt vilket bidrar till att intervjuaren kan bilda sig en uppfattning om respondenternas attityder.

De attityder gällande praktisk undervisning i de naturorienterande ämnena som påträffats var främst positiva och samtliga respondenter var eniga om att den praktiska undervisningen hjälper till att öka förståelsen. Undersökningen visade att flickorna föredrog biologi eftersom detta inte ansågs vara lika svårt som fysik och kemi, medan pojkarna i undersökningen fann mer intresse i fysik och teknik. Meningarna huruvida den praktiska undervisningen examineras gick isär.

Slutsatsen som kan dras från uppsatsens undersökning blir således att pedagoger bör försöka att utveckla en praktisk undervisning som passar alla dagens ungdomar, oavsett kön, samt att tydliggöra syftet och målet innan det praktiska arbetet inleds.

The aim of this dissertation is to study the attitudes that exist among secondary-school pupils, to practical education in natural science, through a gender perspective.

Semi-structured interviews were chosen as method of studying the pupils’ attitudes. A semi- structured interview gives the interviewer a possibility to follow up the answers given by the respondent with varied attendant questions. For the interviewer this contributes to develop an insight of the attitudes.

The interviews reveal that most of the pupils have a positive attitude towards practical education in natural science and all of the respondents agreed on the fact that practical education helps to improve their understanding. The research showed that girls prefer biology since they find it less difficult than physics and chemistry, while boys on the other hand prefer physics and technology. There is a disagreement among the respondents on whether or not examinations exist in practical education.

The conclusion of the dissertation is that pedagogues need to develop a practical education suited for all youths irrespective of gender, as well as stating the aim and purpose before the practical education starts.

Made available in DSpace on 2016-08-17T13:54:03Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DissertacaoRAIMUNDOFLORMONTEIRO2013.pdf: 2003805 bytes, checksum: 41f5d9c7f1ef9186e1979460a5460a5f (MD5) Previous issue date: 2013-09-26
This dissertation examines the articulation of high school with vocational education (EBEP - EJA) developed by SESI - MA - Social Service of Industry and Senai - MA - National Service of Industrial Learning. The study is linked to the State Line of Research and Education Management Research Group Policies Basic Education Program Graduate Education UFMA. The general objective that guided the development of the study was to analyze the EBEP - EJA in the form of Youth and Adults in concomitantly, technical course in mechanics, identifying the legal and institutional guidelines that guide the development of the proposal, analyze the skills professionals that guide the process of training, identify the expectations of students' education, meeting the demands of the market, and analyze the array of vocational training in the light of the reference matrix demanded by industrial firms that receive the graduates of the EJA EBEP SESI - MA and MA - SENAI Objectives of general and specific questions emerged about the theoretical training that shape the structure of training developed in the course analyzed. The construction of the theoretical framework that has underpinned the development of the study were the contributions of Frigotto, (2005), Ciavatta (2009), Ramos (2001), Oliveira (2005), Kuenzer (2007), among others, and documentary analysis of following documents: Constitution, LDBEN No. 9.394/96, Laws, Decrees and resolutions, and institutional frameworks CNI FIEMA, SESI and SENAI. Were used as research tools questionnaires, interview guide, applied to a sample of 28 pre- selected subjects among students, technical school, and the companies that receive the SENAI graduates of courses in addition to the in situ observations to broaden the information on the object searched. Through the confrontation between the provisions of legal documents and institutional data and information collected through survey instruments was possible to identify weaknesses and strengths in the process of articulation between high school and professional education which raises the intervention with a view to correcting the discrepancies in order to compromise the achievement of course objectives, given the gaps present in the technical training in mechanics, pointed out by the companies, which causes the distance between the training required and that which is effectively developed. Finally it is emphasized that the project EBEP - EJA comprises a training path that is relative to the demands of training presented by the industrialist labor market Maranhão, in such case, favors the development of the skills required to ensure employability of the graduates of the course.
A presente dissertação analisa a articulação do ensino médio com a educação profissional (EBEP - EJA) desenvolvida pelo SESI-MA - Serviço Social da Indústria e o SENAI - MA - Serviço Nacional de Aprendizagem Industrial. O estudo vincula-se à Linha de Pesquisa Estado e Gestão Educacional, Grupo de Pesquisa Políticas da Educação Básica do Programa de Pós-Graduação em Educação da UFMA. O objetivo geral que norteou o desenvolvimento do estudo consistiu em analisar o EBEP - EJA na modalidade de Educação de Jovens e Adultos, na forma concomitante, curso técnico em mecânica; identificar as diretrizes legais e institucionais que orientam o desenvolvimento da proposta; analisar as competências profissionais que orientam o processo de formação profissional; identificar as expectativas de formação dos alunos, frente às demandas de mercado; e, analisar a matriz de formação profissional, à luz da matriz de referencia demandada pelas empresas industriais que recebem os egressos do EBEP EJA do SESI-MA e SENAI-MA. Dos objetivos geral e específico emergiram questionamentos sobre as bases teóricas da formação profissional que conformam a estrutura da formação desenvolvida no curso objeto de análise. A construção do aporte teórico que deu sustentação ao desenvolvimento do estudo foram as contribuições de Frigotto, (2005), Ciavatta (2009), Ramos (2001), Oliveira (2005), Kuenzer (2007), dentre outros, além da análise documental dos seguintes documentos: Constituição Federal, LDBEN nº 9.394/96, Leis, Decretos e resoluções, e dos referenciais institucionais da CNI, FIEMA, SESI e SENAI. Foram utilizados como instrumentos de pesquisa questionários, roteiro de entrevistas, aplicados a uma amostra previamente selecionada de 28 sujeitos entre alunos, técnicos da escola, e das empresas que recebem egressos dos cursos do SENAI, além das observações in loco com vistas a ampliar as informações sobre o objeto pesquisado. Através do confronto entre o disposto nos documentos legais e institucionais com os dados e informações coletadas através de instrumentos de pesquisa foi possível apontar fragilidades e potencialidades no processo de articulação entre o ensino médio e a educação profissional o que suscita intervenção com vistas à correção dos desvios detectados, tendo em vista que compromete o alcance dos objetivos do curso, face às de lacunas presentes na formação do técnico em mecânica, apontadas pelas empresas, o que provoca o distanciamento entre a formação pretendida e aquela que é efetivamente desenvolvida. Finalizando destaca-se que o projeto EBEP-EJA contempla um percurso formativo que tem como referência as demandas de formação apresentadas pelo mercado de trabalho industrial maranhense, ou seja, favorece o desenvolvimento das competências exigidas para garantir condições de empregabilidade dos egressos do curso.

Syftet med studien var att undersöka vilken innebörd lärarna i religionskunskap i grundskolans senare år lägger i begreppen främlingsfientlighet och rasism samt vilken roll dessa lärare uppfattar att religionskunskapsämnet har när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism hos eleverna. Vidare syftade studien till att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa religionskunskapslärare uppfattar att de i sin undervisning arbetar för att hos eleverna förebygga och motverka rasism och främlingsfientlighet. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med religionslärare i grundskolans senare år. Forskningsbakgrunden redogör för hur begreppen främlingsfientlighet och rasism debatteras i den allmänna och akademiska debatten samt för skolans och religionskunskapsämnets uppdrag vad gäller att förebygga och motverka detta. Därutöver belyses didaktiska tillämpningar för hur man i undervisningen kan arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Resultatet tyder på att främlingsfientlighet uppfattas av religionslärarna som en rädsla för det som anses vara annorlunda oss själva och rasism som en hierarkisk indelning av folkgrupper i olika raser. Vidare visar resultatet att lärarna anser att religionskunskapsämnet har en viktig roll vad gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism, men att ämnet inte har ett mer specifikt uppdrag och ansvar än övriga skolämnen. Att öka elevernas kunskaper och förståelse samt främja en stabil grund hos eleverna ser lärarna som religionskunskapsämnets roll. De strategier som religionslärarna uppger att de tillämpar för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism är framför allt diskussion med eleverna, men även att i undervisningen utgå från ett aktuellt problem, tydliggöra likheter mellan olika kulturer och religioner samt att läraren visar sig vara en god förebild för eleverna. Slutligen uppvisar resultatet att lärarna inte planerar sin religionsundervisning med syfte att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism, men att de flesta lärarna ändå anser att de arbetar med detta i stor utsträckning då det genomsyrar all undervisning de bedriver.    

Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av hur fyra lärare verksamma på högstadiet och gymnasiet arbetar och förhåller sig till målspråksanvändningen i ämnena engelska och spanska. Intentionen är att utifrån tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om språkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna och deras språkundervisning.

Den metod som valts för att besvara studiens syfte är dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes där samtliga lärare fick berätta om vilken uppfattning de har angående den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen, språkundervisningens innehåll samt betoningen av den muntliga kommunikationen på målspråket i styrdokumenten.

Resultatet av vår undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgår även en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala på målspråket har stor betydelse för samtliga lärare och är något alla fyra lärare strävar efter att förverkliga i sin undervisning. Grundtanken hos samtliga lärare är att övningarna skall vara utformade på ett sådant sätt att alla elever skall få möjligheten att tala på målspråket vid varje lektionstillfälle. När det gäller styrdokumenten och deras betoning av målspråksanvändning, visar resultaten på att de fyra lärarna är insatta i det som står i kursplanerna. Deras uppfattning angående denna betoning är positiv och samtliga lärare tycker att det är bra att den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen understryks i styrdokumenten. I diskussionen kommenterar och diskuterar vi kring de resultat och slutsatser vi kommit fram till i vår undersökning utifrån teorin om mellanrummet.

Syftet med studien var att undersöka hur religionskunskapslärare i grundskolans senare år förhåller sig till främlingsfientlighet, samt hur religionskunskapslärare förhåller sig till ämnet religionskunskap som ett verktyg för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism. Dessutom syftade studien till att undersöka vilken roll en religionskunskapslärare har och hur de arbetar i klassrummet för att motverka och förebygga främlingsfientlighet och rasism. Undersökningsmetoden var kvalitativ och fullgjordes genom sex semistrukturerade intervjuer, det vill säga att samma frågor ställdes till alla respondenter, där frågorna gav öppna svarsmöjligheter. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och detta gav oss en större förståelse dels för intervjupersonerna och dels för resultaten. Våra intervjufrågor skrevs utifrån våra problemformuleringar och syftet med studien. Målet med intervjuerna var att komma åt lärarnas subjektiva uppfattning kring deras arbete. En hermeneutisk utgångspunkt valdes för att få en bild av respondenternas förhållningssätt och tolkning. Hermeneutiken utgår ifrån att det är människans förståelse eller förhållningssätt av verkligheten som styr deras handlingar Eftersom vi har valt hermeneutik som vår vetenskapsteoretiska metod så betyder det att respondenterna talar endast för sig själva och ingen annan, vilket också betyder att en jämförelse mellan de medverkande inte är aktuellt i studien. Forskningsbakgrunden presenterar begrepp som främlingsfientlighet, islamofobi och rasism, för att sedan gå in mer på djupet och redogöra för begreppen mer utförligt. Forskningsbakgrunden belyser även skolans och religionsämnets uppgifter när det rör sig om att förebygga och motverka främlingsfientlighet och intolerans. Resultatet visade att religionskunskapsämnet har en central roll tillsammans med ämnena historia ochsamhällskunskap, när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet, lärarna anser dock rasism inte kan motverkas på samma sätt då de anser att en rasist är svårare attbemöta. Den viktigaste metoden som lärarna använde var diskussionerna i klassrummet. Att utgå från ett aktuellt problem och koppla fakta med vardagen är en annan strategi som lärarna använder för att motverka främlingsfientlighet. Resultatet visar också att lärarna inte planerar sina undervisningar med syfte att förebygga och motverka främlingsfientlighet eller rasism, dock anser lärarna att de arbetar med begreppen vid behov och då planerar de bland annat temaveckor.

En central tanke med skolgången är att någon form av kunskapsprogression kontinuerligt ska äga rum. Kunskapsprogression ska genomsyra alla skolämnen och kunskapsprogression ska dessutom följa över stadieövergångar. I uppsatsen ställs frågan huruvida någon sådan kunskapsprogression sker mellan grundskolans senare år och gymnasieskolan inom ett specifikt skolämne, nämligen religionskunskapen. För att få svar på frågeställningen har material samlats utifrån tre olika datakällor, nämligen intervjuer, examinationer och läroböcker. Datakällorna har samlats in från tre religionslärare som undervisar på grundskolans senare år och tre religionslärare som undervisar i religionskunskap A på gymnasieskolan. De tre datakällorna sammanställs i uppsatsen och ger en helhetsbild av hur religionskunskapen gestaltar sig på grundskolan och i religionskunskap A. Likheter och skillnader i undervisningen analyseras utifrån frågeställningen som därefter resulterar i en slutsats. Slutsatsen är att kunskapsprogression sker i religionskunskapen mellan grundskolans senare år och religionskunskap A på gymnasiet. Slutsatsen baseras huvudsakligen på en av de tre datakällorna. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras slutsatsen i förhållande till en uppfattning som framkom hos gymnasielärarna, nämligen att eleverna har dåliga förkunskaper med sig från grundskolan. Problematiseringen avslutas med ett förslag till problemlösning, nämligen att ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan skulle resultera i en effektivare och smidigare kunskapsprogression.