Dissertationen zum Thema „Education organisation“

The purpose of this thesis is to clarify the concept of “managing diversity” and to describe how it appears in the Swedish school, in the classroom as well as in the organisation. To support the study, interviews have been carried out with principals and teachers in three different Swedish schools.

The thesis is divided into two sections; a literature study and an interview section where we describe the thoughts and knowledge of principals and teachers. From a diversity point of view, we discuss the relationship between documents, organisation and teaching.

The study described in this thesis shows that managing diversity has not yet had its break-through in a Swedish school context. The official curriculum of the Swedish school system values diversity, although the directives are unclear as to how the managing of diversity is to be carried out in reality. The teachers and principals we have interviewed lack the necessary knowledge of how the management should be designed to produce the best results. Therefore, the diversity is not successfully managed in the Swedish school, which re-establishes discriminative norms and values.

Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger på litteratur, dokument och intervjuer av föräldrar, politiker och personal på Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste året har även Mödravård, Barnavårdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla är samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget. Familjerna har kontaktpersoner, spindlar, som håller samman och följer upp insatser för barnen. På Resurscentrum samlas de för barnets utveckling viktiga personerna, både yrkesprofessioner och andra, till Resurscentrum möten. Studien syftar till att studera det karaktäristiska för modellen av den specialpedagogiska organisationen i en kommun. Studien är en fallstudie av kommunens samverkansmodell (Stensmo, 2002). Under fem dagar i oktober var vi på plats, i Strömstad, för att studera modellen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att på det sättet få djupare kunskaper om vårt undersökningsområde (Patel & Davidsson, 2003). Vi har genomfört strukturerade intervjuer med politiker, ledningspersonal, specialpedagoger och andra berörda yrkeskategorier samt med föräldrar. Vi intervjuade totalt tretton personer vid tio intervjutillfällen. Av resultatet framgår att Resurscentrum arbetar utifrån de gällande styrdokumenten, att ge barn/elever stöd i sin skolmiljö. Genom tidiga insatser för barn skapas goda förutsättningar för utveckling och lärande. För kommunen bör detta ses som en vinst menade både politiker, personal och föräldrar. Resurscentrum startades av några ”eldsjälar”. För att modellen ska bestå krävs att det karismatiska ledarskapet befästes. Resurscentrums enkät till föräldrar visade att de som varit i kontakt med Resurscentrum var nöjda. De tre föräldrar vi intervjuade hade alla barn med olika grader av funktionshinder inom autismspektrum. Två av dem uttryckte stor vanmakt över att inte ha fått det stöd och den hjälp de tyckte sig behöva. Kommunen ansåg att samverkan var både mänskligt och ekonomiskt lönsamt. Svårighet med den gemensamma budgeten kunde vara att, om det kom till ytterligare ett barn som behövde vård dygnet runt kunde de ekonomiska ramarna för Resurscentrum skakas. Hur kommunen organiserar och riktar sitt stöd till barn och elever med behov av särskilt stöd är av betydelse för hur demokratin i en kommun fungerar och hur man ser på maktförhållanden mellan invånaren och besluten.

Educational institutions are becoming increasingly important for regional and national economies. Recent developments in Europe have drawn attention to the need for elite institutions. After a long domestic debate, Germany appointed three of its universities to Eliteunis in the fall of 2006. Similar discussions and initiatives have taken place in Finland and Denmark. In 2007, the Swedish university chancellor, Anders Flodström, initiated a public debate about improving the Swedish system of higher education by concentrating it to fewer institutions of higher quality. As a contribution to these discussions, it is of general interest to understand why and how educational institutions become successful. The purpose of this study is therefore to investigate what strategy and external factors that has made one particular institution – Massachusetts Institute of Technology – successful. The findings of the study show that MIT’s success depends on the possession of several important strategic resources: faculty and student quality, endowment, reputation and campus location. Thanks to these resources, in combination with some external factors, primarily the influx of large amounts of federal research funding and the (entrepreneurial) success of MIT alumni, the Institute has been able to attract: federal and private research funding, donations and more high quality faculty and students. Faculty are motivated to excel through a well-devised promotion and incentive system. There is a strong virtuous cycle dynamic between the resources. For example, an institution with strong reputation will attract good students and faculty. This will lead to increasing faculty and student quality which will improve the reputation further. To enter the virtuous cycle, significant financial resources are required. MIT, received much of these resources through the immense research efforts that were funded by the U.S. government during World War II, the Space Race and the Cold War. This enabled MIT to attract excellent faculty and build its reputation.

At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 3: In press.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra gymnasieskolor i en kommun organiserar specialundervisning. Frågeställningarna är följande:

Hur ser de fyra gymnasieskolorna på specialundervisning?

Hur når skolorna elever i behov av särskilt stöd?

Vilka elever har i praktiken rätt till specialundervisning?

För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med de personer som ensamt eller tillsammans med andra ansvarade för specialundervisningen på de gymnasieskolor som valdes ut.

Trots att tidigare forskning påstår att inkluderande specialundervisning är det bästa så bedrivs idag i stort sett enbart segregerande specialundervisning på håltimmar och andra lediga tider.

Gymnasieskolorna har i stort sett samma syn på specialundervisning, emellertid är skillnaderna i deras sätt att upptäcka elever i behov av stöd stora. Vissa skolor genomför tester under första terminen av gymnasiet för att upptäcka elever i behov av stöd, medan andra skolor låter tiden utvisa var eleven ligger i sin utveckling.

I teorin har enligt skolorna alla elever rätt till specialundervisning, dock fokuseras det främst i praktiken på de elever med någon slags svårighet. För elever som är särbegåvade inom ett eller flera ämnen finns inga uppdrag inom specialundervisningen på de undersökta skolorna.

There are voices in the research field suggesting that universities should become learning organisations in order to be more competitive and efficient. However, the proposal is mainly based on theoretical and normative discussions rather than on empirical research. Therefore, this study has explored and reviewed in what way a university organisation has organised its inner life and illuminate in what way its local organisation matches the characteristics of a constructed theoretical model of a learning organisation. The study has furthermore explored in what way the organisational characteristics interact with one another in order to find out whether they support or hinder organisational learning.

Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet är att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun.

Frågeställningarna rör fackliga företrädares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens främjande eller försvårande av denna.

För att besvara frågeställningarna utifrån den kvalitativa ansats som tillämpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer från varje aktörsgrupp vilket resulterade i att åtta intervjuer genomfördes.

Resultatet presenteras i två delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen på många sätt uppfattas främja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlätta förutsättningarna för intern rörlighet. Resultatet visar också att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa områden förbättra sitt främjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen.

Studien har två slutsatser. Den ena är att den fackliga organisationen måste prioritera intern rörlighet som arbetsområde inom hela organisationen. Den andra är att den fackliga organisationen endast har egentligt inflytande på negativ intern rörlighet.

Syftet med den här studien är att ta reda på om det förekommer konflikträdsla mellan individer i en organisation, och i så fall vad det skulle kunna bero på. Efter sökning av artiklar och genomgång av litteratur i ämnet gjordes en enkät- och intervjuundersökning bland ett urval av undersköterskor på Universitetssjukhuset i Örebro. Bland cirka 630 anställda undersköterskor lämnades 100 stycken enkäter ut, varav 60 stycken besvarades. Parallellt med enkätundersökningen har fem av de anställda undersköterskorna på USÖ intervjuats. Två av dem valdes ut på grund av att de redan vid utlämnandet av enkäterna muntligen uttryckte egen erfarenhet av konflikträdsla. Detta kan ha påverkat resultatet då det var givet redan från början att de upplevt konflikträdsla. Resterande tre informanter valdes från en lista, över samtliga anställda undersköterskor, från personalavdelningen på USÖ. Vilka personer som blev valda avgjordes utifrån vilket nummer de hade på listan. De valdes slumpmässig, utifrån tal mellan 1 och 630, tills tre personer från listan tackat ja. Sammanlagt tillfrågades sju personer, men två avböjde intervju. Enkätundersökningen visar att drygt hälften av de svarande upplever i ganska låg grad egen rädsla för konflikter. Drygt hälften av de svarande upplever även andras rädsla för konflikter i ganska låg grad. Detta stämmer inte överens med intervjuundersökningen i denna uppsats, där samtliga fem informanter uppger att de i ganska hög grad upplever andras rädsla för konflikter. Resultatet av enkätundersökningen redovisas i tabell- och figurform med efterföljande kommenterar. Intervjuerna redovisas genom en sammanfattning av varje intervju med efterföljande kommentarer. I diskussionen besvaras frågeställningarna och slutligen lämnas förslag till fortsatt forskning.

Detta atbete består av en litteraturstudie som försöker finna några av de faktorer som påverkar högstadiets utformning. Begrepp som lärarattityder, struktur, organisation och traditioner tas upp. Att vara elev förr och nu och försök till förändring är också något som behandlas.

En empirisk undersökning med enkät och intervjuer har gjorts i försök att undersöka hur eleverna själva uppfattar skillnaden i år 6 och i år 7.

Resultatet av den empiriska undersökningen visar i stort på en positiv bild av högstadiet. Hur lärarutbildningarna påverkar skolans organisation och utseende tas upp i diskussionen.

Denna uppsats är en studie av inledningsskedet av en gymnasieförvaltnings satsning på att arbeta i riktning mot lärande organisation enligt PBS. PBS är en förkortning av Pro-blemBaserad Skolutveckling och arbetssättet utgår från medarbetarnas lärdomar om hur man bidrar till att ungdomar lär och utvecklas på bästa sätt. Alla gymnasieskolor i kommunen deltog i arbetet och alla nivåer inom skolformen – från lärare till politiker engagerades i arbetet och ett femårigt samarbete med PBS-gruppen (Karlstads universi-tet) inleddes. När undersökningen gjordes hade arbetet i gymnasieskolorna i lärande organisationsanda pågått i ca ett läsår.

Undersökningen är kvalitativ och genomfördes med hjälp av intervjuer. Representanter från samtliga ledningsnivåer intervjuades dvs politiker, förvaltningschef, gymnasieche-fer och rektorer. Syftet med undersökningen var att kartlägga upplevelser hos politiker och skolledare av inledningsskedet av ett medvetet arbete i riktning mot en lärande or-ganisation.

Resultatet ger en fingervisning om hur det kan upplevas att leva i två system, ett ”lärande” och ett mer centralistiskt sätt att styra skolan. Undersökningen visar också hur dialogen mellan olika ledningsnivåer upplevs på ett annorlunda och mycket positivt sätt.

This essay is a study of the initial phase of an upper Secondary School Municipality administrations effort on becoming a learning organization according to PBS. PBS is the abbreviation of Problem Bases School development, where the working methods starts with the learning experiences of the personnel, on how to contribute to the learn-ing and development of youth in the best way. All upper secondary schools in the mu-nicipality participated and all levels within the school system – from teachers to politi-cians were involved, and a five year co-operation with the PBS group from the Univer-sity of Karlstad was initiated. At the time of this study the work in the upper secondary schools towards a learning organization perspective had been going on for about one school year.

The study which is qualitative was done by interviews. Representatives from all leader-ship levels were interviewed, i.e. politicians, department director, school directors and principals. The aim of the study was to map out politicians and school leaders percep-tions of the initial phase of the efforts of purposely gearing towards a learning organiza-tion.

The result gives hints on how it may be to live in two systems, one “learning” and an-other more centralistic way of running the schools. The study also shows how the dia-logue between different leadership levels is perceived in a different and very positive way.

I uppsatsen undersöks hur ett arbetslag i skolan kommunicerar med sin direkta omgivning. Vidare ges genom en fallstudie exempel på var denna kommunikation kan brista och vad bristerna kan tänkas bero på. Slutligen väcks tankar kring hur denna kommunikation kan organiseras för att fungera väl.

Undersökningen grundas till att börja med på en referensram av teoristudier inom tre huvudområden, där de viktigaste begreppen definieras och utreds. I referensramens första del definieras ett arbetslag som ett personallag med ca 5-8 lärare som leder en arbetsenhet bestående av ca 75-100 elever. Vidare behandlas i referensramens andra del ett arbetslags direkta omgivning, vilken tecknas bestå av elever, föräldrar, andra arbetslag, skolledning samt övrig skolpersonal. I referensramens tredje del berörs sedan teorier kring kommunikation inom en organisation samt vanliga kommunikationsproblem. Slutligen sammanfattas de tre huvudområdena i en modell som sedan ligger till grund för en fallstudie.

Fallstudien behandlar ett specifikt arbetslag på en högstadieskola och det arbetslagets direkta omgivning. Totalt genomfördes tio intervjuer av lärare i arbetslaget, elever, föräldrar, lärare i andra arbetslag, skolledning samt övrig personal på skolan.

Resultatet av fallstudien är att den sammanfattande modellen från referensramen kan styrkas. Vidare redovisas hur kommunikationen mellan det studerade arbetslaget och dess direkta omgivning sker, var brister finns, vad dessa brister kan bero på samt hur man kan tänkas lösa de problem som finns. Ett av de tydligaste problemen på skolan, som troligen är ett problem på många andra skolor, är isolationen mellan olika arbetslag på en skola. Arbetslagen blir självständiga enheter som alltför sällan samarbetar över arbetslagsgränserna. En lösning på detta problem kan vara att inte dra arbetslagstänkandet för hårt utan istället luckra upp organisationen och försöka samarbeta över arbetslagsgränserna. Ett annat problem som undersökningen visar på är bristerna i kommunikationen mellan arbetslaget och föräldrar. Ett större engagemang från föräldrarna efterlyses, men för att åstadkomma detta måste skolan ta första steget och, för elevernas bästa, välkomna samverkan mellan arbetslag och föräldrar.

The purpose of this study has been to explore the expectations of the primary school on the activities of the pre-school. In order to limit the study I have chosen to compare the expectations found in two different schools. In the first case, the pre-school is integrated with the after-school centre and grade one to three (primary school), into the same building. In the other case, the pre-school share localities with the after-school centre in a separate building, with its own yard, within the primary school area. Since the purpose is rather comprehensive, it has been divided into sub-themes with separate set of questions. The sub-themes chosen are in themselves factors, which I believe to be of importance for the main purpose. I have used a qualitative method, why the answer may not be generalised, but give us a deeper understanding of the main question in my research, I have interviewed teachers and pre-school teachers as well as used curriculums and existing research, in order to shed light on the main question from different scientific perspectives. The result of this study shows, that the integration of the pre-school within the primary school, may be of great importance for cooperation and communication. The primary school’s expectations, however, seems to be more the result of the teacher’s and preschool teacher’s interpretations of the curriculums.