Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Ecocrime“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Ecocrime" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Ecocrime"

1

Linda Haverty Rugg. „Displacing Crimes against Nature: Scandinavian Ecocrime Fiction“. Scandinavian Studies 89, Nr. 4 (2017): 597. http://dx.doi.org/10.5406/scanstud.89.4.0597.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Perilongo, Giovanni F., und Emanuele Corn. „The ecocrime directive and its translation into legal practice“. New Journal of European Criminal Law 8, Nr. 2 (Juni 2017): 236–55. http://dx.doi.org/10.1177/2032284417711577.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Directive 2008/99/EC, on the protection of the environment through criminal law, was approved after fierce dispute among European institutions. Its aim was to harmonise the definition of environmental offences in the EU and to ensure that they would be punished with ‘proportionate, effective and dissuasive’ criminal sanction. The authors, after having outlined the notion of environmental crime that the harmonisation instrument wishes to combat, critically assess its policy objectives and investigate the legal and practical outcomes of its implementation. In the final paragraph, they discuss the challenges faced by national authorities when trying to translate such supranational legislation into court practices.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Bratspies, Rebecca. „A Review of: “Ecoviolence and the Law: Supranormative Foundations of Ecocrime”“. Journal of International Wildlife Law & Policy 9, Nr. 1 (Januar 2006): 140–46. http://dx.doi.org/10.1080/13880290500531566.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Park, Sangjun, Hesham A. Rakha, Kyoungho Ahn, Kevin Moran, Bart Saerens und Eric Van den Bulck. „Predictive Ecocruise Control System“. Transportation Research Record: Journal of the Transportation Research Board 2270, Nr. 1 (Januar 2012): 113–23. http://dx.doi.org/10.3141/2270-14.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Lockrey, Simon. „The Ecocraze, a Case Study: Negotiating a Greener Product Design Landscape“. Design Principles and Practices: An International Journal—Annual Review 5, Nr. 4 (2011): 41–62. http://dx.doi.org/10.18848/1833-1874/cgp/v05i04/38131.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Merrill Singer. „Beyond Global Warming: Interacting Ecocrises and the Critical Anthropology of Health“. Anthropological Quarterly 82, Nr. 3 (2009): 795–819. http://dx.doi.org/10.1353/anq.0.0077.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Woźniak, Jarosław. „Życie po życiu albo republika bytów. Starość aksolotla Jacka Dukaja w perspektywie ekokrytycznej“. Literatura i Kultura Popularna 25 (28.07.2020): 261–82. http://dx.doi.org/10.19195/0867-7441.25.15.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
In the presented article, the author explores the possibilities of an ecocritical reading of the Starość aksolotla by Jacek Dukaj. Particular emphasis is placed on the post-humanist motifs and im-plications of the story. At the same time, the author extensively discusses the latest trends in ecocriti-cism and tries to supplement the interpretation of the literary text with theoretical reflections on the situation, challenges and future of ecocriticism. The author also presents the possibilities of using such trends as new materialism, flat ontology or Actor-Network Theory in ecocritical practice. The most important theoretical contexts are Bernard Stiegler’s reflections on the nature of technology, Latour’s Actor-Network Theory reinterpreted by Graham Harman, Jane Bennett’s new materialism and “ecology without nature” of Timothy Morton.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Martin-Chenut, Kathia, Laurent Neyret und Camila Perruso. „Rumo à internacionalização da proteção penal do meio ambiente: dos ecocrimes ao ecocídio“. Revista de Direito Internacional 12, Nr. 2 (31.12.2015). http://dx.doi.org/10.5102/rdi.v12i2.3753.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
O presente artigo visa a analisar o necessário movimento de apreensão da proteção penal do meio ambiente pelo direito internacional de maneira gradual e racional. Por meio da identificação das lacunas existentes nesse ramo do direito, são tecidas proposições capazes de lutar contra a criminalidade ambiental que põe em perigo a segurança do planeta, inscritas nos projetos anexos de Convenção sobre a ecocriminalidade e o ecocídio. Nesse sentido, uma renovação da ordem jurídica internacional que funda, ao lado do respeito dos direitos humanos, a proteção do meio ambiente, constitui uma tendência legítima e que se inscreve em um processo de evolução dos valores comuns compartilhados pela humanidade.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema "Ecocrime"

1

Ahlm, Kristoffer. „IDENTIFIKATION AV RISKINDIKATORER I FINANSIELL INFORMATION MED HJÄLP AV AI/ML : Ökade möjligheter för myndigheter att förebygga ekonomisk brottslighet“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184818.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Ekonomisk brottslighet är mer lukrativt jämfört med annan brottslighet som narkotika, häleri och människohandel. Tidiga åtgärder som försvårar att kriminella kan använda företag för brottsliga syften gör att stora kostnader för samhället kan undvikas. En genomgång av litteraturen visade också att det finns stora brister i samarbetet mellan svenska myndigheter för att upptäcka grov ekonomisk brottslighet. Idag uppdagas brotten först ofta efter att en konkurs inletts. I studier har maskininlärningsmodeller prövats för att kunna upptäcka ekonomisk brottslighet och några svenska myndigheter använder maskininlärningsmodeller för att upptäcka brott men mer avancerade metoder används idag av danska myndigheter. Bolagsverket har idag ett omfattande register för bolag i Sverige och denna studie syftar till att undersöka om maskininlärning kan användas för att identifiera misstänkta bolag, genom att använda digitalt inlämnade årsredovisningar och information ur bolagsverkets register för att kunna träna klassificeringsmodeller att identifiera misstänkta bolag. För att träna modellen så har stämningsansökningar inhämtats från Ekobrottsmyndigheten som kunnat kopplas till specifika bolag av de inlämnade årsredovisningar. Principalkomponentanalys används för att visuellt visa på skillnader mellan grupperna misstänkta och icke misstänkta bolag och analyserna visade på ett överlapp mellan grupperna och ingen tydlig klustring av grupperna. Data var obalanserat med 38 misstänkta bolag av totalt 1009 bolag och därför användes översamplingstekniken SMOTE för att skapa mer syntetiskt data och för att öka antalet i gruppen misstänkta. Två maskininlärningsmodeller Random Forest och Stödvektormaskin (SVM) jämfördes i en 10 fold korsvalidering. Där båda uppvisade en recall på runt 0.91 men där Random Forest hade en mycket högre precision och med högre accuracy. Random Forest valdes och tränades på nytt och uppvisades en recall på 0.75 när den testades på osett data bestående av 8 misstänkta av 202 bolag. Ett sänkt tröskelvärde resulterade i en högre recall men med en större antal felklassificerade bolag. Studien visar tydligt problemet med obalans i data och de utmaningar man ställs inför med mindre data. Ett större data hade möjligjort ett strängare urval på brottstyper som hade kunnat ge en mer robust modell som skulle kunna användas av bolagsverket för att lättare kunna identifiera misstänkta bolag i deras register.
Economic crimes are more lucrative compared to other crimes as drugs, selling of stolen gods, trafficing. Early preventions that make it more difficult for criminals to use companies for criminal purposes can reduce large costs for sociaty. A litterature study showed that there are large weaknesses in the collaboration between Swedish authorities to detect serious economic crimes.Today most crimes among companies that commit fraud are found after a company has declared bancruptcy. In studies, machine learning models have been tested to detect economic crimes and some swedish authorites are now using machine learning methods to detect different crimes and more advanced methods are used by the danish authorites. Bolagsverket has a large register of companies in Sweden and the aim of this study is to investigate if machinelearning can be used to detect on annual reports that have been digitaly submited and information in Bolagsverket’s register to be able to train classificationsmodels and identify companies that are suspicious. To be able to train the model lawsuits have been collected from the Swedish Economic Crime Authority that can be connected to specific companies through their digitally submited annual report. Principal component analysis is used to visually show differences between the groups suspect companies and not suspected companies and the analysis show that there is an overlap between the groups and no clear clustering between the groups. Because the dataset was unbalanced with 38 suspicious companies out of 1009 companies the oversampling tecnique SMOTE was used to create more synthethic data and more suspects in the dataset. The two machinelearnings models Random Forest and support vector machine (SVM) was compared in a 10 fold crossvalidation. Both models showed a recall on around 0.91 but Random Forest had a much higher precision with a higher accuracy. Random Forest was chosen and was trained again and showed a recall on 0.75 when it was tested on unseen data with 8 suspects out of 202 companies. Lowering the treshold resulted in a higher recall but with a larger portion of wrongly classfied companies. The study shows clearly the problem with an unbalanced dataset and the challanges with a small dataset. A larger dataset could have made it possible to make a more selective selection of certain crimes that could have resulted in a more robust model that could be used by Bolagsverket to easier identify suspicous companies in their register.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Westra, Laura. „Ecoviolence and the law : (supranational normative foundations of ecocrime) /“. 2005. http://wwwlib.umi.com/cr/yorku/fullcit?pNQ99260.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bücher zum Thema "Ecocrime"

1

Ecoviolence and the Law: Supranational Normative Foundation of Ecocrime. Transnational Publishers, 2004.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie