Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Digitalt arbetssätt.
Dissertationen zum Thema „Digitalt arbetssätt“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-40 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Digitalt arbetssätt" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Maxe, Jasmine, und Evelina Ljungquist. „Digital arbetsutveckling för besiktningsmän i byggbranschen : En kvalitativ studie kring spridning av digitalt arbetssätt“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36815.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syfte: Idag är intresset för digitalisering och effektivisering inom byggbranschen stort.Trots intresset har många aktörer inte helt övergått till digitalt arbetssätt, inte minstbesiktningsmän. Genom studien kan trösklarna för utebliven digitalisering analyseraspå individnivå. Då digitalt arbetssätt implementeras möts förändringen först av de erfarenheter och kompetenser som besiktningsmännen innehar. Vidare filtrerasarbetssättet genom innovationsteorins egenskaper och slutligen beslutar individernaifall förändringen accepteras eller avvisas. Syftet med studien var att öka förståelsenkring hur besiktningsmän upplever digitalt arbetssätt på individnivå med utgångspunktfrån olika arbetslivserfarenheter. Genom studien kunde även ekonomiska konsekvenseri samband med digitalt arbetssätt lyftas fram. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning. Inledningsvis genomfördesen litteraturstudie som låg till grund för undersökt problematik. Studiens kvalitativainriktning baserades på tolv intervjuer och två observationer. Intervjuernaresponderades av tolv besiktningsmän från WSP Sverige AB. Besiktningsmännen hadeolika arbetslivserfarenheter och arbetade på olika orter. De kvalitativa intervjuerna lågtill grund för att kunna besvara studiens tre frågeställningar på djupet. Resultat: Studiens resultat påvisar skillnader i användandet av digitalt arbetssätt medavseende på olika arbetslivserfarenheter, som ligger till grund för hur digitalt arbetssättmottags. Dock varierar skillnaderna mest mellan olika åldrar och kontor i Sverige. Föratt effektivisera besiktningsmäns arbetssätt måste digitaliseringen accepteras ochmottagandet måste förstås på individnivå. Med tydlig kursriktning, struktur ochutbildningsinsatser kan innovationen digitalt arbetssätt spridas. Genom insatser kringdigitaliseringen fördelar kan besiktningsmän som avvisat digitaliseringen kan kommaöver sina trösklar. Att arbeta med surfplattor har stark koppling till effektivarearbetsprocesser. Det är till förtagens fördel att vara digitaliserat för att vara attraktivaoch konkurrenskraftiga på marknaden.Studiens slutsatser landar i ett antal rekommendationer för att utveckla besiktningsmänsarbetssätt. Rekommendationerna omfattar utbildningsinsatser från interna och externaföreläsare, att låta mindre digitalt erfarna besiktningsmän följa med kollegor somarbetar helt digitalt samt att utveckla dagens affärsmodell för optimal ekonomisk vinstvid effektivare besiktningar. Konsekvenser: Digitalt arbetssätt bidrar till effektivare besiktningsprocesser som i sintur leder till snabbare återkoppling till kund. Effektiviseringen bidrar även till flerfrigjorda timmar. Det uppstår dock problematik att debitera per timme och sedan införaen innovation som frigör timmar. För att ta till vara på de frigjorda timmarna och skapastörre intäkter bör företaget utveckla dagens affärsmodell för besiktningar.Purpose: Today, the interest in digitalizing and efficiency in the construction industryis increasing. Despite the interest, many actors have not completely switched to digitalworking methods, not least surveyors. Through the study, these thresholds forinadequate digitalization can be analyzed at an individual level. When implementingdigital work methods, the innovation first meets the experiences and competencies ofthe surveyors. Furthermore, the method is filtered through the characteristics ofinnovation theory and finally, individuals decide if the change is accepted or rejected.The aim of the study was to increase understanding of how surveyors experience digitalworking methods at an individual level based on different work experience. The studyalso highlighted the economic consequences in connection to digital working methods. Method: The study was conducted with a qualitative focus. Initially, a literature studywas conducted which was the base of the investigated issue. The qualitative focus onthe study based on twelve interviews surveyors from WSP Sverige AB and twoobservations. The surveyors had different work experiences and worked in differentlocations in Sweden. The qualitative interviews formed the basis for answering thestudy’s three study questions. Findings: The study’s findings show differences in the use of digital working methodswith regard to different work experience, which underlie the way in which digital workmethods are received. However, the differences vary most between ages and offices inSweden. In order to make the surveyors working methods more efficient, digitalizationmust be accepted and the reception must be understood on an individual level. Withdistinct course orientation, structure and educational efforts, the innovation digital workmethods can be spread. Working with tablets has a strong connection to more efficientwork process. It is for the benefit of being digitized to be more attractive andcompetitive in the market.The conclusions of the study results in a number of recommendations to develop thesurveyor’s working methods. The recommendations includes education about thedigitalization by internal and external lecturers, allowing less digitally experiencedsurveyors to follow colleagues who work in a completely digital wat and to developtoday’s business model for optimal financial gain through more efficient inspections. Implications: Digital working methods contributes to a more efficient workingprocesses for surveyors, which leads to a quicker and more distinct feedback to theirclients. The efficient work also contributes to increased released working hours.However, the released working hours are chargeable. Furthermore, it creates problemswhile charge per hours and introduce an innovation that releases chargeable hours. Thecompanies should develop their business model, to make use of these hours.
2
Holmqvist, Maria, und Linda Sernerup. „Specialpedagogiska perspektiv på språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35319.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Holmqvist, Maria och Sernerup, Linda (2020). Specialpedagogiska perspektiv på språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs. Speciallärarprogrammet språk-, skriv- och läsutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Vår ambition med studien är att vidga de specialpedagogiska perspektiven på språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs och på så sätt bidra till att ge bättre förutsättningar till alla elever. Särskilt elever som av olika anledningar befinner sig i språklig sårbarhet så att de får det stöd de behöver i sin läs- och skrivutveckling. Syftet med studien är att, genom speciallärares och specialpedagogers erfarenheter, belysa språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs ur specialpedagogiska perspektiv. Vidare är syftet att ta reda på hur några speciallärare och specialpedagoger upplever att deras uppdrag ser ut i grundskolans tidigare årskurser F-3, som arbetar med läs- och skrivinlärning med hjälp av digitala verktyg samt på vilket sätt detta har betydelse för deras arbete med specialpedagogiska insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter. ●Vilken syn har speciallärare/specialpedagoger på språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs sett ur specialpedagogiska perspektiv?●Vilka erfarenheter och upplevelser har speciallärare och specialpedagoger av sitt uppdrag i klasser som har det digitala skrivandet som resurs i sitt språkutvecklande arbetssätt? ●Hur upplever speciallärare/specialpedagoger att digitalt skrivande vid läs- och skrivinlärning är ett stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter?Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella teori om att lärande sker i samspel och att språket är vårt viktigaste verktyg för lärande. Elever kan lyckas när de befinner sig i den proximala utvecklingszonen med stöd av scaffolding, språkliga kunskaper genom artefakter och medierande redskap.Det är en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenologi, där vi vill ta del av respondenternasupplevelser och erfarenheter. Empirin är insamlad genom sex halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in, transkriberades och lyssnades noggrant igenom flera gånger. För att analysera resultatet användes innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Vi valde ut meningsbärande enheter, kondenserade innehållet och tematiserade det.Resultatet visar att det inte är datorn som är den bärande faktorn i det språkutvecklande arbetssättet med digitalt skrivande som resurs utan respondenterna menar att det är det specialpedagogiska förhållningssättet. Arbetssättet ska ses som ett förebyggande arbete där den digitala tekniken är en resurs för att kunna genomföra ett språkutvecklande arbetssätt som passar alla elever. Det handlar om att ta ett grepp kring hela undervisningen. Talsyntes och auditiv återkoppling är en stödstruktur för eleverna vilken enligt respondenterna minskar i takt med att behoven minskar. Eleverna får en tydlig fonem- och grafemkoppling med hjälp av talsyntes och knäcker läskoden tidigt. Elever i språklig sårbarhet gynnas av att arbeta i par och att ingå i ett socialt samspel. I dialogen fyller språket en viktig funktion. Speciallärarens och specialpedagogens uppdrag blir att, i nära samarbete med klasslärare, bidra med specialpedagogiska perspektiv. Det är av stor betydelse för alla elever att lärare hittar arbetsformer i klassrummet som möjliggör att det specialpedagogiska förhållningssättet kan omsättas i praktiken. Möjligheter till samarbete mellan lärare och speciallärare behöver därför utökas och medvetenheten om att elever i läs- och skrivsvårigheter är en gemensam angelägenhet måste höjas. Speciallärarens huvuduppdrag i ett sådant sammanhang innebär att omsätta sin kompetens i praktiken så att den når fler elever. Eleverna får därigenom samma förutsättningar gällande struktur, stöd och kompensatoriska hjälpmedel och ingen behöver känna sig utpekad eller exkluderad. Språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs är ett tillvägagångssätt för att arbeta med tidiga insatser samt att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Det är även gynnsamt för elevernas självkänsla och motivation att befinna sig i ett meningsfullt, kommunikativt och inkluderande sammanhang.
3
Kapsalis, Alexandra, und Roy Khazzaka. „Införande av digitalt mätsystem i tillverkande SME företag : MeasurLink“. Thesis, KTH, Hållbar produktionsutveckling (ML), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-276685.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Kvaliteten på produkterna som tillverkas av SME företag har hög betydelse för deras konkurrenskraft. Att kunna producera skräddarsydda artiklar med hög kvalitet samt kunna leverera i tid och enligt specifikation är några av de vanligaste krav stora företag ställer som kunder. Tillverkande SME företag differentierar sig gentemot konkurrenter genom att digitalisera sina processer. Behovet av digitala verktyg kan dock också anses vara en överlevandsfaktor ty kundernas krav blir allt högre desto mer automatiserade kundernas fabriker blir. Att övergå till en digitaliserad kvalitetsäkringsprocess för SME:er är inte enkelt. En del av problematiken kopplad till övergången mot en digitaliserad kvalitetssäkringsprocess är saknaden av IT kunskap och de begränsade medlen som SME bolag har. Syftet med arbetet är att analysera användandet av digitala mätverktyg som kan användas i kvalitetssäkringsprocessen hos tillverkande SME företag samt analysera hur denna implementation kan utföras på bästa möjliga sätt. För att nå detta syfte svarade arbetet på följande frågeställningar: 1) Vilka processer för kvalitetssäkring använder tillverkande SME företag i dagsläget? 2) Hur kan digitala verktyg implementeras för att assistera kvalitetsäkringsprocessen hos tillverkande SME företag? 3) Vilka utmaningar finns det vid implementation av digitala stödverktyg för kvalitetssäkring i tillverkande SME företag? Arbetet är baserat på teorier om olika kvalitetssäkringsprocesser. Exempel på dessa är Lean, TQM och Six Sigma. Metoden som användes var en fallstudie på företaget Marcus Komponenter AB i Järna utanför Södertälje. I fallstudien användes det digitala mätsystemet MeasurLink som tillhandahålls av Mitotoyo, för att digitalisera kvalitetssäkringsprocessen av de tillverkade produkterna. Datainsamlingen i arbetet har utförts med hjälp av tre olika kvalitativa datainsamlingsmetoder; dokumentinsamlingsmetodik, intervjuer och observationer. Resultatet av arbetet visar på att företaget bör följa en handlingsplan så att de kan förbereda sig för att kunna implementera ett digitalt mätsystem fullskaligt i hela produktionen. Resultatet är viktigt ty det visar på att företag bör ha uppnått en viss mognadsgrad för att kunna implementera digitala mätsystem. Sammanfattningsvis har slutsatsen dragits att en storskalig implementation av MeasurLink vid närvarande inte är möjlig. Däremot kan implementationen utföras i mindre skala vid en teststation. När företaget byggt upp ett standardiserat arbetssätt kring mätning och dataanalys med hjälp av MeasurLink kan en fullskalig implementation genomföras.The quality of products manufactured by SME companies is of high importance for their competitiveness. Being able to produce tailor-made items of high quality and being able to deliver on time and according to specification are some of the most common requirements large companies place as customers. Manufacturing SME companies differentiate themselves from competitors by digitalizing their processes. However, the need for digital tools can also be considered as a survival factor, as the demands of customers become higher the more automated customers' factories become. Switching to a digitalized quality assurance process for SMEs is not easy. Part of the problems associated with the transition to a digitalized quality assurance process is the lack of IT knowledge and the limited resources that SME companies have. The purpose of this bachelor’s thesis is to analyze the use of digital measuring tools that can be used in the quality assurance process in manufacturing SME companies. As well as to analyze how this implementation can be carried out in the best possible way. To achieve this goal, this thesis answered the following research questions: 1) What quality assurance processes do SME manufacturing companies currently use? 2) How can digital tools be implemented to assist the quality assurance process of manufacturing SMEs? 3) What are the challenges in implementing digital quality assurance tools in manufacturing SMEs? The thesis is based on theories of different quality assurance processes. Examples of these are Lean, TQM and Six Sigma. The method used was a case study at the company Marcus Komponenter AB in Järna outside Södertälje. In the case study, the digital measurement system MeasurLink provided by Mitotoyo was used to digitalize the quality assurance process of the manufactured products. The data collection has been carried out using three different qualitative data collection methods; document collection, interviews and observations. The result of the thesis shows that the company should follow an action plan so that they can prepare in order to be able to implement a digital measurement system full-scale throughout the production. The result is important because it shows that companies should have achieved a certain degree of maturity in order to be able to implement digital measurement systems. In summary, the conclusion of the case study was that a large-scale implementation of MeasurLink is currently not possible. However, the implementation can be done in a smaller scale, at a test station. Once the company has built up a standardized method of measurement and data analysis using MeasurLink, a full-scale implementation can be performed.
4
Malm, Körkkö Eva, und Johansson Cecilia Voss. „Digitalt ledarskap, vad innebär det? : Första linjens chefers erfarenheter av att leda vid verksamhetsutveckling och implementering av nya arbetssätt inom äldreomsorgen“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21333.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den ökande andelen äldre personer, den rådande arbetskraftsbristen och den pågående digitaliseringen i samhället ställer tuffa krav på svensk äldreomsorg. Samtidigt erbjuder den tekniska utvecklingen en möjlighet till effektivare arbetssätt med högre kvalitet. För att kunna nyttja teknikens möjlighet krävs en lyckad verksamhetsutveckling med chefer som driver utvecklingen framåt. Tidigare forskning visar att chefens syn på sitt utvecklingsarbete påverkar vad som sker i praktiken. Chefen är den som leder utvecklingsarbetet ute i verksamheterna och forskning pekar på brister i de förutsättningar som ges för att driva ett effektivt och ändamålsenligt utvecklingsarbete. Det saknas träning och utbildning och chefer får svårt att prioritera utvecklingsarbetet i förhållande till vardagliga problem. Syftet med denna studie var att belysa i vilken utsträckning första linjens chefer deltar i verksamhetsutveckling baserad på digital teknik och deras erfarenheter av att leda under digitaliseringsprocessen och vid implementering av välfärdsteknik. Studien har en kvalitativ ansats med en induktiv inriktning. Sju semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer inom kommunal äldreomsorg utfördes och analyserades med inspiration ifrån fenomenologin. Resultatet pekar på att första linjens chefer har liten möjlighet att påverka den digitala utvecklingen i verksamheterna. Chefernas uppdrag är att implementera den välfärdsteknik som ledningen fattat beslut om. Ledarskapet främjas av digital kompetens, information och stöd ifrån ledning, samt möjligheten att vara delaktig vid den digitala verksamhetsutvecklingen. Hinder som tidsbrist, ekonomiska besparingar och system som ej går att samköra visar sig ha negativa konsekvenser för chefers ledarskap.
5
Lindström, Melicia, und Elin Hallström. „Digitalt arbetssätt - Det nya normala : En kvalitativ studie om hur svenska rekryteringsföretag anpassat sin digitalisering och kommunikation efter en förändrad omgivning orsakat av Covid-19“. Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185369.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Covid-19 gick från att vara en lokal epidemi till att bli en förödande pandemi som drabbat företag och privatpersoner världen över. Denna pandemi har satt press på företagens arbetssätt och krävt att de vidtagit åtgärder för att fortsatt kunna bedriva verksamhet. I ett tidigt skede började företagen ställa om sina processer från att vara fysiska till att bli nästintill helt digitala, vilket varit extra evident inom rekryteringsbranschen där rekryteringsprocesserna fått ställas om och i sin tur skapat både för- och nackdelar. För att undersöka hur svenska små- och medelstora rekryteringsföretag anpassat sin kommunikation och digitalisering till följd av en förändrad omgivning orsakat av pandemin, har sju kvalitativa intervjuer med ledare genomförts. Resultatet av intervjuerna visade att branschen snabbt kunnat anpassa sitt arbetssätt från att arbeta fysiskt till att bli helt digitala då de besuttit den kunskap och de digitala verktyg som krävts för att arbeta på distans. Däremot har distansarbetet utmanat organisationskulturen och sammanhållningen på arbetsplatsen då kommunikationen digitalt har varit svårare. Vidare har ålderns påverkan på den digitala acceptansen visat sig vara stor, då den äldre generationen i ett tidigt skede var skeptiska till ett digitalt arbetssätt. Under pandemin har en större acceptans vuxit fram. Slutligen visade intervjuerna hur särskilt nykundsbearbetningen blivit förändrad till följd av pandemin. Den tematiska analysen visade tydliga likheter mellan tidigare forskning och resultatet av de egna intervjuerna. Således har slutsatser kunnat dras kring att den faktiska påverkan pandemin har haft på den svenska rekryteringsbranschen inte varit så stor som andra branscher upplevt. Däremot har organisationskulturen varit lidande vilket litteraturen också betonat som en utmaning i övergången till distansarbete. Vidare har inget samband mellan storlek på företaget och nisch vid rekrytering kunnat fastställas i koppling till anpassningar i kommunikation och digitalisering. Under studiens gång har ett ökat behov av vidare forskning identifierats och således är förhoppningen att studien ska bidra med ett ökat intresse för området. Särskilt har behovet av ytterligare empiriska studier inom ämnet identifierats.
6
Hållsten, Pia. „Återkoppling till elever i deras användande av datorn som skrivverktyg : En kvalitativ studie av speciallärares erfarenheter kring återkoppling“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37129.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att få kunskap om speciallärares erfarenheter av språkutvecklande arbete i skolan, med fokus på återkoppling till elever när datorn som skrivverktyg används. Studien baseras på en intervjuundersökning av tio speciallärare. Det är en sociokulturell ansats som har använts vid analys- och tolkningsarbetets genomförande. Resultatet av studien visar att elevers delaktighet i ett språkutvecklande sammanhang hade betydelse när återkoppling gavs. Det är i samspel och i dialog mellan lärare och elev som möjligheter och villkor för barns delaktighet har synliggjorts. Det är när återkopplingen har skett direkt, i processen, som det har funnits förutsättningar att möta elevers olika behov och möjliggöra lärande. Det är då som eleverna har fått vägledning om hur de kan ta sig vidare för att närma sig målen. När återkopplingen gavs mot ett färdigt resultat blev återkopplingen fördröjd och ledde bort från lärandeprocessen. Då synliggjordes svårigheter att möta elevers individuella behov. Den praktiska datorkompetensen hos lärarna har i studien visat sig ha betydelse för elevers möjligheter att närma sig sina lärandemål.The aim of this study is to gain knowledge of special education teachers´ experiences from language development in schools, with focus on feedback to pupils when the computers is used as a writing tool. The study is based on interviews with ten special education teachers. A socio-cultural model was used during the interpretation and analysing phase. It is through interaction and dialogue between teacher and pupil, that possibilities and terms for the pupil´s participation has been made visible. It is when the instant feedback given during the process, that you can find the possibilities to meet with the needs of that particular pupil to enable learning. That is when the pupils has been given guidance how to further approach his or her goals. If feedback is only provided later and is more goal-oriented, the learning process is delayed, with greater difficulties to meet with the pupil´s particular needs. The study also shows that the practical competence in computer usage among the special education teachers is important for pupils´ possibilities of reaching their goals.
7
Looström, Axel, und William Alouch. „Är covid-19 en katalysator för ett paradigmskifte gällande distansarbete? : En jämförande kvantitativ surveyundersökning mellan chefers och medarbetares vilja till digitalt distansarbete“. Thesis, Uppsala universitet, Informationssystem, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434790.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna kvantitativa surveyundersökning ämnar studera chefers och medarbetares vilja att arbetadigitalt på distans. Är någon av grupperna särskilt drivande till digitalt distansarbete och vadinnebär det för framtiden efter att covid-19-pandemin är över? Vilja operationaliseras genomWicks (2002) samt Shareena och Shahid (2020) och består av prognostiserad prestation,självrapporterade personlighetsdrag samt hemmets förenlighet med distansarbete. Utifråndessa studier skapades ett teoretiskt ramverk vilket mynnade ut i tolv hypoteser. Via enwebbenkät samlades 323 st. respondentsvar in, varav 295 st. användes i dataanalysen sombestod av oberoende t-test (hypotesprövning), envägs-ANOVA (variansanalys) samt multipellinjär regressionsanalys. De övergripande resultaten från studien kan sammanfattas på följandesätt: En person med hög vilja att arbeta digitalt på distans är generellt en medarbetare, äldre än35 år, med hemmavarande barn som arbetar i en digital bransch. En person med låg vilja attarbeta digitalt på distans är generellt en chef, yngre än 35 år, utan hemmavarande barn somarbetar i en icke-digitaliserad bransch. Studien fann även att hög frihet och variation är enviktig faktor för att en anställd ska vilja arbeta digitalt på distans. Resultatet från studienindikerar en kraftig ökning av distansarbete i framtiden för både chefer och medarbetarejämfört med situationen före pandemin. Studien indikerar att covid-19 är en katalysator för ettparadigmskifte gällande distansarbete.This quantitative survey aims to study managers and employee’s willingness to telework. Isany of the groups particularly driven by digital teleworking and what does it entail for the futureafter the COVID-19 pandemic is over? Willingness is operationalized through Wicks (2002)and Shareena and Shahid (2020) and consists of predicted performance, self-reportedpersonality traits and the home's compatibility with telework. Based on these studies, atheoretical framework was created, which resulted in twelve hypotheses. Through a websurvey, 323 respondents were collected, of which 295 were used in the data analysis whichconsisted of independent t-test (hypothesis testing), one-way ANOVA (analysis of variance)and multiple linear regression analysis. The overall results from the study can be summarizedas follows: A person with a high willingness to telework is generally an employee, older than35 years, with children at home who work in a digital industry. A person with a low willingnessto telework is generally a manager, younger than 35 years, without children at home who workin a non-digitized industry. The study also found that high freedom and variety is an importantfactor for an employee to want to work remotely. The results from the study indicate a sharpincrease in telework in the future for both managers and employees compared to the situationbefore the pandemic. The study thus indicates that COVID-19 is a catalyst for a paradigm shiftregarding telework.
8
Hellström, Joel, und Gustaf Skog. „Distansarbete under en pandemi – Personlighetens samband med arbetstillfredsställelse : En kvantitativ enkätstudie“. Thesis, Högskolan i Halmstad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44541.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under slutet av 2019 påträffades det en virustyp (COVID-19) i Kina som kommer att förändralivet för majoriteten av människor och de organisationer dem arbetar hos. Den globala katastrofen har gjort att många har blivit av med sitt arbete och den ekonomiska trygghetensom skapar ett frodande land. COVID-19 har varit förödande för majoriteten av sektorer i hela världen där verksamheterna har varit tvungna att antingen permittera eller hitta en lösning till distansarbete för sina anställda. Denna omställning har gjort att många organisationer och anställda har fått ändra sina arbetsvanor över natt, där flera för första gången antar distansarbete i stor utsträckning som det nya normala. Verksamheterna som har gjort det möjligt för deras medarbetare att arbeta på distans har även haft problemet med att få allt att fungera som vanligt. Dock har den tekniska framgången inom kommunikationsenheter och system gjort det möjligt för organisationer att kunna bedriva sin verksamhet online med samma precision som innan vilket har gett förutsättningarna för att fler kan arbeta på distans. Nu behövs aktuell forskning om faktorer som gör distansarbete hållbart. Mycket forskning har gjorts kring distansarbete och dess påverkan på arbetstillfredsställelse, där arbetstillfredsställelse setts som en central del i ett fungerande distansarbete. Dock har få studier sett på personlighetens effekt på arbetstillfredsställelse, ännu färre under kontexten aven pandemi. Studien undersöker relationen mellan arbetstillfredsställelse och personlighet vid distansarbete under en pandemi. En kvantitativ metod användes i form av en webbenkätstudie med ett snöbollsurval på (N=91) respondenter. Resultatet tyder på en signifikant positiv korrelation mellan extraversion och arbetstillfredsställelse vid distansarbete under enpandemi. Skillnader urskildes i resultatet från tidigare studier utförda innan pandemin vilket motiverar att tidigare kunskap behöver ses över under kontexten av en pandemi. Äve nobserverades en generellt hög arbetstillfredsställelse bland respondenterna som indikerar på en lyckad övergång från kontorsarbete till distansarbete. Resultaten från studien bidrar till existerande litteratur, ger praktiska implikationer i form av förslag till organisationer för hantering av anställda på distansarbete samt förslag på viktig framtida forskning utifrån resultaten.In late 2019 a virus type (COVID-19) was found in China which would change the lives of most people and the organizations they work for. The global catastrophe has caused many to lose their jobs and the economic security that creates a thriving country. COVID-19 has been devastating to many sectors around the world where businesses have had to either lay off employees or find a way to operate teleworking. This change has meant that many organizations and employees have had to change their work habits overnight, with many for the first time adopting telework to a large extent as the new normal. The organizations that have made it possible for their employees to work remotely have also had the problem of making everything work as usual. However, the technical success in communication units and systems has made it possible for organizations to conduct their business online with the same precision as before which has made it viable for more people to work remotely. Up-to-date research is now needed on factors that make teleworking sustainable. Much research has been done on telework and its impact on job satisfaction, where job satisfaction is seen as a central part of functioning telework. However, few studies have looked at the effect of personality traits on job satisfaction and even fewer in the context of a pandemic. The study examines the relationship between job satisfaction and personality in teleworking during a pandemic. A quantitative method was used in the form of a web survey with a snowball sample of (N = 91) respondents. The results indicate a significant positive correlation between extraversion and job satisfaction during teleworking in a pandemic. Differences were distinguished in the results from previous studies conducted before the pandemic, which justifies that previous knowledge needs to be reviewed in the context of a pandemic. A generally high level of job satisfaction was also observed among the respondents, which indicates a successful transition from office work to telework. The results from the study contribute to existing literature, yield practical implications in the form of suggestions for organizations on how to handle employees that are teleworking and proposals for important future research based on the results.
9
Våge, William. „Digitala hjälpmedel för aktivitetsbaserat arbetssätt“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för informationssystem och -teknologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30874.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The activity based workplace model is becoming more and more com- mon and the Swedish Insurance Agency is an authority that has em- braced this model. The new way of working means that more employ- ees work from home or another place than the office. The new working model needs IT solutions that can handle communication and secure document management. This has caused two problems at the Swedish Insurance Agency. The first problem is concerning confusion about how employees should connect correctly to the authority’s conference room equipment. The solution proposal should be able to evaluate if the correct equipment has been connected and present connection status information. The second is for connection to the authority’s Private Network (VPN). The problem is that users often lose or not get proper connection to the network devices when they connect through VPN. A technical solution for each problem were developed. The application for connection against conference room equipment evaluates that the user has a USB dock (with more components connected to it) connected, that the user has network connection and that the USB dock driver has installed correctly. Usability test showed that the application works as intended, except some confusion about the navigation, which was corrected. The application for VPN connection visually shows the user through an icon in the taskbar if the user is properly connected to VPN or not. The application also got the option of calling a connection script if the user loses connection. Evaluation based on Requirements Specifi- cation showed that both applications could meet their requirements and the applications were packaged and distributed to employees at the Swedish Insurance Agency.Aktivitetsbaserad arbetsmodell blir mer och mer vanligt och Försäkringskassan är en myndighet som anammat detta arbetssätt. Det nya sättet att jobba innebär att fler anställda jobbar hemifrån eller annan plats. Arbetssättet medför att det behövs IT-lösningar som kan hantera bland annat kommunikation och säker dokumenthantering. Det har gett upphov till två problem på Försäkringskassan. Det första problemet är förvirring kring hur anställda skall koppla upp sig korrekt mot Försäkringskassans konferensrumsutrustning. Lösningsförslaget skall kunna utvärdera ifall korrekt utrustning har kopplats in och presentera information gällande anslutningsstatus. Det andra gäller uppkoppling mot Försäkringskassans Virtuella Privata Nätverk (VPN). Problemet gäller att användare ofta tappar eller inte får korrekt anslutning till nätverksenheterna då de ansluter sig via VPN. Ett tekniskt lösningsförslag för respektive problem utvecklades. Applikationen gällande uppkoppling mot konferensrumsutrustning utvärderar att användaren har USB-docka (med fler komponenter ansluten till den) ansluten, att användaren har nätverksuppkoppling samt att drivrutin för USB-docka har hunnit installerats. Användbarhetstest visade på att applikationen fungerar som tänkt, förutom lite förvirring kring navigation, vilket korrigerades. Applikationen gällande VPN- uppkoppling visar visuellt för användaren genom en ikon i aktivitetsfältet om användaren är korrekt ansluten till VPN eller inte. Applikationen fick också inbyggt alternativet att ropa på ett uppkopplingsskript om användaren tappar anslutning. Utvärdering utifrån Kravspecifikation visade att båda applikationerna kunde uppnå sina krav och applikationerna har paketerats och distribuerats till anställda på Försäkringskassan.
10
Fröberg, Ida, und Johanna Hansson. „Den digitaliserade redovisningskonsulten : en kvalitativ forskning om hur användningen av digitala verktyg påverkar konsultens arbetssätt och kompetensbehov“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22173.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Redovisningskonsultens framtid har, med tanke på digitaliseringen inom yrket, under de senaste åren debatterats både av organisationer och yrkesverksamma inom redovisningsbranschen. Tidigare forskningsstudier uppmärksammar digitala fenomen såsom big data, molntjänster, blockchain, artificiell intelligens, maskininlärning, data mining samt robotic process automation och utforskar hur dessa påverkar redovisningskonsulten. Något som oss veterligen inte är beforskat är vilka digitala verktyg som redovisningskonsulten använder för att hantera dessa digitala fenomen. Denna studie syftar till att, utifrån ovanstående digitala fenomen, undersöka vilka digitala verktyg som redovisningskonsulten använder i sin yrkesroll samt hur denna användning påverkar arbetssättet och kompetensbehovet. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex olika redovisningskonsulter, som är fördelade på fyra olika revisions- och redovisningsbyråer. Resultatet av denna studie indikerar på att redovisningskonsulter använder sig av ett flertal olika digitala verktyg i sitt arbete för att hantera många av de ovanstående digitala fenomenen, men även potentiella kopplingar hur digitala fenomen kan hanteras uppmärksammas. Studien bidrar med en mer positiv inställning till hur arbetssättet förändras samt att det inte alls krävs lika stor kompetensutveckling som tidigare studier visat.Due to the digitalization within the profession, the future of accounting consultants has been discussed from both organizations and professionals within the branch of accounting the last couple of years. Previous research studies illuminate digital phenomena such as big data, cloud, blockchain, artificial intelligence, machine learning, data mining and robotic process automation and investigate how they affect the accountant. We do not know any previous research studies about which digital tools that can be used by the accounting consultant to deal with the digital phenomena. This study aims to, based on the digital phenomena mentioned above, investigate which digital tools that accounting consultants use in their profession and how it affects their ways of working and competence needs. The study has a qualitative approach and is accomplished through semi-structured interviews with six accounting consultants, from four different auditing and accounting firms. The findings of the study indicate that accounting consultants use several various digital tools in their work to manage many of the digital phenomena mentioned above, but it also pays attention to potential connections of how digital phenomena could be managed. The study contributes a more positive attitude to how the ways of working changes and that the required competence development is not as big as previous research studies have shown.
11
Skog, Erik. „Digital dynamisk geometrisäkring : En kartläggning av dagens arbetssätt“. Thesis, Linköpings universitet, Maskinkonstruktion, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-97698.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta examensarbete innehåller en kartläggning av Scanias arbete med digital dynamisk geometrisäkring samt ett förslag på hur arbetet kan utvecklas. Kartläggningen skapar en översiktlig bild av hur dagens arbete utförs och beskriver de ingående delmomenten. Observationer av hur arbetet utförs har gjorts och dokumenterats och samtal med berörda personer på Scania har skapat förståelse för behovet av ett bättre och mer utvecklat arbetssätt. Scania vill bli bättre på digital dynamisk geometrisäkring för att kunna minska den idag relativt stora verksamheten med fysisk provning av prototypartiklar och färdiga bilar. Ett förslag till ett nytt arbetssätt har tagits fram och förutsättningar för detta har undersökts på företaget. Förslaget bygger på ett ökat samarbete mellan grupper med olika ansvarsområden kopplade till vilka krav som ställs på lastbilen. Utöver den rent organisatoriska delen innefattar det även mer handgripliga förslag på fortsatt arbete som bland annat behöver ett underlag i form av trovärdiga simuleringsmodeller. En jämförelse mellan resultaten från dagens simulering och fysisk provning har genomförts och resultatet visar att vidare arbete med förbättring av de digitala modellerna krävs innan det nya arbetssättet kan anammas tillfullo.This master thesis includes a mapping of Scania’s digital dynamic geometry assurance work and a suggestion on how to improve it. The mapping shows an overview of today’s working method and describes the included subsections. Observations of how today’s work is carried out have been done and documented and discussions with concerned people at Scania have built up understanding of the need of a better and more evolved working method. Scania want to get better at digital dynamic geometry assurance to be able to reduce the relatively big activity with physical testing of prototype articles and finished trucks. A suggestion for a new working method has been produced and the prerequisites for this method have been investigated at Scania. The suggestion is based on increased cooperation between groups with different responsibilities related to the demands placed on the truck. In addition to the purely organizational part, it also includes more hands-on suggestions for further work that among other things need a good foundation of trustworthy simulation models. A comparison of the results from today’s simulations and physical testing have showed that further work with improving the digital models is required to be able to adopt the new working method fully.
12
Johansson, Jonsson Rosita. „Arbetssätt för elever i matematiksvårigheter : Digital och konkret matematikundervisning“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25532.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Matematiksvårigheter kan ha många olika orsaker. Vissa är kopplade till kognitiva processer som möjliggör inlärning. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning undersöka vilken inverkan på inlärningen ett laborativt och konkret undervisningssätt med digitala inslag har för elever i matematiksvårigheter kopplade till minne och koncentration. För att besvara detta har en systematisk sökningsprocess utförts där forskning tagits fram som svarar mot studiens syfte och frågeställningar. Forskningen har sedan granskats både gällande kvalité och innehåll. Undervisningen ska, enligt läroplanen, främja inlärningen och en livslång lust att lära oavsett vilka förutsättningar eleverna har. Vidare ska eleverna i matematikundervisningen ges möjlighet att utveckla förmågor så de kan lösa matematiska problem med olika strategier, urskilja samband och variationer samt föra matematiska resonemang. Det framkommer i denna studie att ett laborativt och konkret arbetssätt med digitala inslag kan skapa flera olika fördelar som kan främja matematikinlärningen både för elever generellt men framförallt för elever som hamnat i matematiksvårigheter. Det belyses dock att läraren och dennes kunskap om både elever, material samt förmåga att planera undervisningen på ett bra sätt är avgörande för om positiva förutsättningar skapas eller inte. Tydlig och god struktur är, enligt vad som framkommit, extra viktigt för elever i matematiksvårigheter.Matematik
13
Qasemi, Mustafa, und CAMILLA SANAEE. „FRAMGÅNGSRIK DIGITALISERING PÅ BYGGARBETSPLATSEN : Användandet av digitala verktyg och inlärning av digitala arbetssätt inom byggproduktion“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55392.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Purpose: The main purpose of this study was to examine the current issue areas within digitization in the construction industry, which are perceived to be slow at a time when time- and cost-efficiency is a critical component of successful construction projects. The implementation process is problematic and prevents companies from utilizing digital tools to the extent needed. However, by handling the implementation process carefully, the investment can be implemented more efficiently. This study aims to identify and map the inadequacy in the implementation process employees at the two reviewed case projects at Skanska AB experience in the construction sites. The goal was to come up with concrete proposals after analyzing the results that our collaboration partner would be able to use in future work and projects. Furthermore, it's intended to show how a change in employees' working methods can cause them to use new digital tools more effectively. Method: This research method is based on a case study and consists of qualitative and quantitative methods. To determine the perceived shortcomings in Skanska's implementation process, an interview study was performed with officials from the studied case projects and a person with expertise in digital tools implementation. To gain further perspective, all employees involved in the case projects were asked to respond to an anonymous survey, which consisted of multiple-choice questions and a text question. According to the theoretical framework, careful planning is required to achieve the company's goals and meet its needs to reduce costs and increase productivity in the construction industry. Constant changes for needs and goals require training, knowledge dissemination, time planning, and functional support systems, and to achieve this, the business needs to understand its own function in relation to the functionality of the digital tools. Additionally, it was mentioned that having a clear picture of the goal of digitization is important, even if the attitude towards the goal is negative and the knowledge to accomplish it is insufficient. In previous research, it has been found that many companies have failed to invest in change efforts due to a lack of implementation strategies. In this study, it was found that implementation strategies highlight the value of digital tools. According to the literature, this is possible with a greater commitment, motivation, and participation to help lead the process of change development, as well as a variety of theoretical and practical methodologies. Based on responses received, this thesis examines employees' perceptions of implementation, user-friendliness, obstacles, and challenges in relation to three of the most used digital tools. Results: The results of the employee interviews and survey have been analyzed and presented under four themes and based on their experience, a project-specific implementation program should be developed, additional resources should be available, and more education is essential for keeping employees engaged in continuous improvement. Furthermore, the user-friendliness of the tool combined with the implementation technology and commitment create efficiency for the company to succeed with its investment. Conclusions: This thesis concluded that digitization has a positive impact on construction sites despite challenges that can limit its efficiency. The authors of the work believe the success of the digital working methods can be achieved with the aid of a functioning support system and close collaboration as well as knowledge, understanding, and communication.
14
Gryth, Mario, Christoffer Torshall, Anton Svensson und Alexander Åkerman. „Cloudmetoden : Utveckling av ett alternativt arbetssätt för produktion i digitala medier“. Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-2057.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna slutreflektion kommer att beskriva planeringen och utvecklingen av en alternativ sorts arbetsmetod kallad Cloudmetoden, vilken lämpar sig för mindre arbetsgrupper som utvecklar digitala medier (i vårt fall spelproduktion). Slutreflektionen kommer att innehålla beskrivningar om vilket typ av problematik som gjorde att vi valde att skapa ett eget sätt att arbeta. Vi diskuterar och jämför vår arbetsmetod med redan existerande projektmetoder inom digitala spel. Vi kommer nämna de produkter som har skapats med hjälp av vårt arbetssätt och hur vi arbetade med dessa. Nyckelord: Cloudmetoden, spelproduktion, projektmetod, alternativ, digitala medier. This text will describe the planning and development of a new kind of working method we call The Cloud Method , which is suited for smaller teams who develop some kind of Digital Media. (In our case, video games). It will contain descriptions on what kind of problems that made us choose to create our own method of working instead of using one that already exists. We will discuss and compare our method of working with the other methods we have examined in order to show you how we made ours the way it is. We will mention the products we have created using our method and describe how it was to work with them, and describe what kind of facts and thoughts we stumbled upon.
15
Markić, Matea, und Jelena Milošević. „Förskollärarnas berättelser kring deras arbetssätt med digitala verktyg : Utifrån lärandeappen Polyglutt- förskola“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20202.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta examensarbete syftar till att undersöka förskollärarnas arbetssätt kring digitala verktyg i förskolans verksamhet i syfte att främja barns språkutveckling. Undersökningen använder sig av en kvalitativ metod som motsvarar småskalig forskning. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sammanlagt sex förskollärare intervjuats enskilt på tre olika förskolor, kring pedagogernas arbetssätt med lärandeappen Polyglutt. I resultatet redovisas pedagogernas olika arbetssätt när det handlar om barns språkutveckling utifrån både planerade och spontana aktiviteter. Resultatet tyder på att de pedagoger som fokuserar på att arbeta utifrån planerade lärandesammanhang, skapar mer variationsinriktade aktiviteter i verksamheten tillskillnad från pedagogerna som använder Polyglutt spontat. Vidare framgår det att utformning av lärmiljön anses ha en stor betydelse vid aktiviteter där både val av rum, material och kommunikation under och efter lärandesammanhang är avgörande faktorer för barns lärande.
16
Ahlstrand, Marika. „Digitala Med(ie)borgare : En intervjustudie rörande verksamma fritidslärares förhållnings- och arbetssätt med digitala verktyg och sociala medier“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135475.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att synliggöra och identifiera hur verksamma fritidslärare förhåller sig till samt arbetar med digitala verktyg och sociala medier. Vidare så var syftet även att synliggöra vilka effekter som fritidslärarna anser att dessa verktyg och medier kan ha på elevernas lärande. Den metod som använts till studien har varit forskningsintervjuer, detta för att ta reda på hur det valda ämnet, digitala verktyg och sociala medier, tolkas och förstås utifrån de intervjuades egna perspektiv. Studien bygger på intervjuer gjorda på fem fritidshem med fem olika fritidslärare. Det resultat som framkommit har varit att de flesta av de intervjuade fritidslärarna har ställt sig positivt till digitala verktyg och sociala medier inom den pedagogiska verksamheten. De anser att elevernas sociala kompetens utvecklas, att eleverna inkluderas i varandras lärande samt att lärandet blir roligare via dessa verktyg och medier. Men det har även nämnts vissa negativa effekter av dessa digitala verktyg och sociala medier. Att eleverna kan bli exkluderade från övriga elevgruppen om hen inte har tillgång till dessa verktyg och medier. En fritidslärare nämnde även att dessa verktyg och medier kan framkalla negativt beteende, främst hos pojkar i form av bråk och slagsmål.
17
Jonsson, Patrik, und Johan Olmårs. „Fastighetsförvaltares deltagande i tidiga skeden av byggnadsprojekt : Utveckling av arbetssätt och digitalisering“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414600.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
In the construction industry, property management is the least development-intensive part, which is evident in a comparison of how working methods and digital tools are used. The information model that is built up in digital tools is rarely adapted for property management. The work intends to investigate whether changes, especially in the early stages of the construction process, can contribute to positive changes for property managers and property management models. The content of the report is largely based on extensive interview studies where the informants consist of various consultants, project managers, property managers and suppliers for construction projects. There are integrated working methodologies that could assist the property manager in early stages through building control. The methodology of Virtual Design and Construction is beginning to have an impact on organizations in the industry. Informants who are employed by larger companies within design or production are at the forefront regarding the certification and use of VDC. The methodology reduces the time required for decision-making processes and thus also costs. In order to obtain a high efficiency of VDC, there are requirements of commitment. With the right knowledge in the early stages of construction projects, a digital model can prove to be of value for property management.Inom byggnadsbranschen är fastighetsförvaltning den minst utvecklingsintensiva delen vilket märks vid en jämförelse av hur arbetssätt och digitala hjälpmedel nyttjas. Informationsmodellen som byggs upp i digitala hjälpmedel är sällan anpassad för slutlig fastighetsförvaltning. Arbetet avser att undersöka om förändringar i framförallt byggprocessens tidiga skede kan bidra till positiva förändringar för fastighetsförvaltare och fastighetsförvaltningsmodeller. Rapportens innehåll baseras till stor del på en omfattande intervjustudie där informanterna består av olika konsulter, projektledare, fastighetsförvaltare och leverantörer till byggnadsprojekt. Det finns integrerade arbetsmetodiker som skulle kunna bistå vid fastighetsförvaltaren deltagande i tidiga skeden genom styrning. Arbetsmetodiken Virtual Design and Construction börjar få genomslag hos aktörer i branschen. Informanter som är anställda hos större bolag inom projektering eller produktion ligger i framkant gällande certifieringen och användning av VDC. Metodiken minskar tidsåtgången för beslutsprocesser och på så sätt även kostnader. För att få en hög verkningsgrad av VDC finns krav på engagemang. Med rätt kompetens i tidiga skeden av byggprojekt kan en digital modell visa sig ha ett värde för fastighetsförvaltning.
18
Lilja, Victor, und Jonna Grönberg. „Litteraturundervisning i digitala läromedel : En studie om skönlitterära genrer och arbetssätt i en multimodal miljö“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155156.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study investigates the use of the terms genre and text type, the representation of fictional genres as well as the work procedures with the fictional genre short story in three Swedish digital educational materials for the subject Swedish in secondary school. To answer the research questions, the study was conducted with a combination of a quantitative and qualitative content analysis of relevant material regarding the terms genre and text type, fictional genres and the short story-genre in particular. The results show that the use of the terms genre and text type show similarities with slight variations between the digital educational materials. The representation of fictional genres showed a big difference concerning how many fictional genres were represented in each digital education material. The work procedures varied between the digital educational materials depending on the structure of the work and depending on the possibilities it provided for the teacher to adapt the material in the classroom.
19
Fredriksson, Madeleine, und Lindblom Sofia Rudbäck. „IKT i fritidshemmet - användandet av digitala verktyg : En intervjustudie“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21563.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Följande studie syftar till att undersöka arbetssätten gällande IKT samt hur detta kan skilja sig mellan fritidshem. Det kommer även undersökas om det finns samband mellan personligt intresse och användandet av IKT i undervisningen. Studiens syfte är att belysa på vilket sätt olika fritidshem skiljer sig när det gäller arbetet med IKT, utifrån en intervjustudie med pedagoger. För att genomföra denna studie kommer kvalitativ metod att användas med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visar på att det är få likheter när det gäller arbetssätten mellan fritidshemmen, men också att skillnaderna i arbetssätten sticker ut desto mer även inom samma skola. Dessa skillnader ligger framförallt i hur fritidslärarna ser på IKT. På den ena skolan ser pedagogerna på IKT som ett sätt att lära ut pedagogiskt samtidigt som de använder det som rekreation för eleverna. Den andra skolan använder IKT enbart som ett pedagogiskt hjälpmedel. Det finns stora skillnader i kompetens, både mellan skolorna och inom ena skolan, men också att rektorns syn på kompetensutveckling uppfattas olika. Det framkom även att det personliga intresset är en avgörande faktor i hur mycket IKT används på fritidshemmet. På ena skolan tas det personliga intresset tillvara och används i undervisningen, medan det på andra skolan stannar det personliga intresset vid pedagogens egen användning snarare än att tas med i undervisningen. Ålder är också en faktor som spelar in i både användandet av IKT och i det personliga intresset. Detta då de äldre pedagogerna i studien ser att deras generation inte använde IKT som ett levande verktyg och att deras förkunskaper sätter stopp för en vidare utveckling inom ämnet.
20
Nilsson, Johanna, und Anna Gunnarsson. „"Jag tycker ändå att jag klarar mig ganska bra" : En kvalitativ studie om svensklärares digitala arbetssätt och deras upplevda digitala kompetensutvecklingsbehov“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37319.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande och nödvändigt för att vara aktiv samhällsmedborgare. Syftet med denna intervjustudie är att undersöka hur mellanstadielärare integrerar digitala verktyg i svenskundervisningen och vilken form av kompetensutveckling de efterfrågar för att vidareutveckla det digitala arbetet i ämnet, i relation till deras pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper. Studiens frågeställningar riktar sig till hur svensklärare anser att de arbetar med digitala verktyg i sin undervisning samt vilka delar önskar svensklärare i årskurs 4-6 utveckla inom sin digitala kompetens. Resultatet baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare i södra Sverige, där en lärare har tillgång till en-till-en (en dator/ipad per elev). Intervjustudiens resultat visar att lärarna integrerar digitala verktyg i undervisningen och låter eleverna använda dem inför muntliga redovisningar, skriva och bearbeta texter samt använda olika lärplattformar och spel. Vidare visar studiens resultat att lärarna känner att de besitter tillräcklig digital kompetens för vad de har tillgång till, men pga det digitaliserade samhället önskar de kompetensutveckling för att utveckla sin förmåga att motivera elever genom varierad undervisning samt förmågan att värdera digitala verktygs lämplighet i relation till syfte.
21
Lindberg, Carl, und Anton Birgersson. „På kontor och distans - framtidens arbetssätt i balans : En jämförande fallstudie om vilka arbetssätt företag i finans- och advokatbranschen förväntas ha efter covid-19“. Thesis, Linköpings universitet, Projekt, innovationer och entreprenörskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176591.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under 2020-21 har covid-19, med dess medförda restriktioner, tvingat svenska organisationer att flytta hem många av sina anställda från kontoren. Det har inneburit en introduktion av distansarbete inom de flesta organisationer som möjliggjort för arbete utanför kontoret. När pandemin inte längre anses vara ett hot mot samhället, och nationella riktlinjer tas ur bruk, förväntas delar av de nya arbetssätten att implementeras till nya arbetssituationer. Vilket i rapporten hänvisas till som ”det nya normala”. Rapporten utgår från en fallstudie med kvalitativa intervjuer från företag i finans och advokatbranschen. Empirin analyseras genom en analysmodell med fokus på: övergripande förändring & organisationskultur; kommunikation; kunskap; och behov & motivation. Syftet med rapporten är att undersöka svenska organisationer inom de två branscherna och hur deras arbetssätt förväntas se ut efter pandemin. Rapporten besvarar syftet genom att undersöka följande två frågeställningar: • F1: Vilka förändringar utifrån valda fokusområden [övergripande förändring & organisationskultur; kommunikation; kunskap; och behov & motivation] som skett till följd av covid-19 förväntas integreras till det nya normala, och vilka förväntas försvinna? • F2: Vad finns det för likheter och skillnader utifrån valda fokusområden för det förväntade nya normala mellan företag i finans- och advokatbranschen? Resultatet visar på att det nya normala förväntas delvis skilja sig mellan organisationer och delvis branscher. Det som är generellt för samtliga undersökta organisationer är att distansarbete förväntas bli en betydande del av det nya normala där medarbetare vill kunna arbeta mer flexibelt. Advokatfirmor och finansföretag har en del skillnader i hur väl deras arbete kan flyttas utanför företagets lokaler. Samtidigt som advokatfirmor verkar ha en organisationskultur mer lämpad för att ha en stor andel distansarbete. Branscherna har dock mer gemensamt än de har skillnader när det kommer till hur de bör implementera distansarbete i ett nytt normalt arbetssätt. Det nya normala bör sedan bli en balans mellan olika arbetssätt. En varaktig implementering för distansarbete i det nya normala kommer därför behöva bedömas specifikt för varje fall. Där olika faktorer vägs mot varandra, såsom: individers och organisationers intresse; junioras integrering mot senioras arbetsro; kortsiktiga mot långsiktiga fördelar; flexibilitet mot struktur; och spontanitet mot effektivitet.During 2020-21, covid-19 has forced Swedish organizations to relocate large numbers of their employees from their offices. This has brought an introduction of teleworking in organizations, that has made it possible to work outside the office. When the pandemic is no longer considered a threat to society and national guidelines are taken out of use, parts of the new working methods are expected to be implemented for new work situations. Which in the report is referred to as “the new normal”. This report is based on a case study on qualitative interviews from companies in the financial and legal industry. The collected data is analyzed through an analysis model with a focus on: overall changes & organizational culture; communication; knowledge; and needs & motivation. The purpose is to examine Swedish organizations in the two industries and what their working methods are expected to be after the pandemic. The report examines this purpose by answering the following two research questions: • RQ1: What changes, regarding the selected focus areas [overall changes & organizational culture; communication; knowledge; and needs & motivation], that have occurred because of covid-19 are expected to be integrated into the new normal, and which are expected to disappear? • RQ2: What are the similarities and differences based on selected focus areas between the expected new normal for companies in the finance and law industry? The results show that the new normal is expected to differ between organizations and partly between industries. What is general for all the organizations surveyed is that teleworking is expected to be a significant part of the new normal, where employees want to be able to work more flexibly. Law firms and finance companies have some differences in how well their work can be moved outside the company's premises. At the same time, law firms seem to have an organizational culture that is better suited to having a large proportion of telework. However, the industries have more in common than they have differences when it comes to how they should implement teleworking in a new normal way of working. The new normal should consist of a balance between different ways of working. A lasting implementation of teleworking in the new normal will therefore need to be assessed specifically, case by case. Where different factors are weighed against eachother, such as: the interest of individuals and organizations; integration of junior roles versus senior workflow efficiency; short-term versus long-term benefits; flexibility versus structure; and spontaneity versus efficiency.
22
Karlsson, Louise. „Kvalitéer, uttryck, arbetssätt och skillnader i det analoga- och digitalafotografiet : En studie och jämförelse av de båda teknikernas arbetssätt och slutprodukter; fotografiet“. Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4301.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Texten jämför det analoga- och digitalafotografiet. Disskutioner kring arbetssättet, uttrycket i fotografiet, uppfattningen av det, de olika tekniska asspekterna och känslan i fotografiet är områden som berörs i texten. Även kamerans och fotografiets historia i allmänhet tas upp.
23
Wedin, Karolina, und Matilda Fredriksson. „Teknik i förskolan : En studie om pedagogers uppfattningar och arbetssätt med teknik i förskolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-400843.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Uppsatsens syfte var att undersöka pedagogers uppfattning om teknik och hur de arbetar med både analog och digital teknik i verksamheten. Samt hur deras syn och förhållande till teknik påverkar hur de undervisar i teknik och vad eventuella skillnader kan bero på. Studien har två olika delstudier, en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie, som tillsammans besvarade syftet. Barn ska få en likvärdig utbildning oavsett förskola och pedagoger behöver ha en positiv attityd gällande teknik och digitala verktyg för att detta ska kunna ske. För att en pedagog ska kunna undervisa i teknik krävs det att personen har positiv attityd, kunskaper och självförtroende för sin undervisning. Det finns faktorer som hindrar deras arbete med teknik, dessa är bland annat bristande kunskaper och vårdnadshavares åsikter. Till hjälp i vår analys och diskussion utgår vi från en attitydmodell, självförtroende och väg-målteori, där pedagogerna ska vara effektiva ledare. Studiens resultat visade på att de flesta av de svarande hade tillräckligt med kunskaper inom teknik för att kunna undervisa i det men att alla undervisade på olika sätt och saker. Vi fann att lagstiftningar som exempelvis GDPR kan vara en hindrande faktor i teknikarbetet på förskolorna. Viktigt verkar också vara att bli erbjuden vidareutbildning för att kunna få bättre kunskaper och självförtroende och därmed kunna erbjuda en varierad teknikundervisning. Slutligen upptäcktes att man med fördel kan undersöka den analoga och digitala tekniken var för sig. Vår studie utgick från pedagogers egna uppfattningar om ämnet teknik och vi skulle tycka att det vore intressant i fortsatta studier att undersöka deras faktiska agerande. Att med etnografiska studier undersöka om de agerar på samma sätt som de själva upplever att de gör i teknikundervisning.
24
lundström, per. „Lärares åsikter om arbetssätt kring fusk med digitala medier : En studie om digitala mediers påverkan på fusk, t.ex. plagiering, enligt lärare i en gymnasieskola“. Thesis, Umeå universitet, Interaktiva medier och lärande (IML), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-40249.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle. Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta. Som forskningsmetod är det ett hermeneutiskt synsätt som använts i uppsatsen. Slutsatserna är att informanterna sett en förändring i hur elever fuskar, mycket på grund av att det blivit en digitalisering och man gått bort mer och mer från papper och penna. En till stor bidragande faktor är att mycket information är så pass lättillgänglig idag. Dessa två faktorer gör att det är lättare nu än tidigare att plagiera andras arbeten. Detta har motverkats till viss del genom att lärare gör mer unika uppgifter och använder datorer eller program för att hitta fusk i större utsträckning.
25
Werjefelt, Karolin. „Digital portfolioteknik : Ett redskap till egen utveckling och lust till att lära“. Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1336.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Arbetet grundar sig både i en empirisk och teoretisk studie. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där en observation på tre olika skolor i Västerbotten har lagt en grund för arbetet. Fokus har legat på att studera hur lärare tar tillvara och kopplar undervisningen till elevens tidigare kunskaper, för att få en helhet och förståelse i skolan samt hur moment börjar och avslutar och om det sker någon uppföljning kring momenten. I observationen låg även fokus på hur elevernas färdiga material hanteras och samlas.
Syftet är att försöka komma på ett sätt att kunna dra nytta av tidigare kunskaper eleven fått, för att skapa förståelse och ett helhetsperspektiv i skolan. Jag har gjort litteraturstudier hur portfolioteknik fungerar och hur man kan koppla till tidigare kunskaper. Jag presenterar hur en digital portfolio, som skiljer sig från en vanlig portfolio i vissa delar, skulle kunna fungera och lösa många problem som finns ute i skolorna idag, bland annat förvaringsproblemet av färdigt material, som jag upplever är ett problem ute bland skolorna.
Den digitala portfolion kan fungera som en form av bank där allt färdigt material eleven gjort läggs in, och som läraren och eleven kan utnyttja till efterföljande moment. Vilka ämnen som väljer att jobba med den digitala portfolion, är upp till lärarna. Jag har valt att fokusera på att beskriva hur bild- och medieämnet kan jobba med en digital portfolio. Avsikten med att presentera och jobba med den digitala portfolion, är att öka kunskapen om hurvida lust till att lära, kan ligga i att kunna se och förstå, vad och varför man gjort en uppgift i skolan. Jag diskuterar hur den digitala portfolion kan skapa förståelse för det man gör, och hur den kan synliggöra alla elever. Eleven kan se sin egen utveckling och skapa egna nya mål. Föräldrar kan bli mer delaktiga och bli mer insatta vad deras barn gör i skolan. Alla elever kan hamna på samma plan, datorvan som datorovan, då den digitala portfolion är färdig i sitt gränssnitt då eleven börjar. Om eleven behöver byta skola samt vid överlämning kan den digitala portfolion hjälpa både eleven och den nya läraren. För läraren hjälper den digitala portfolion bl.a. till med att lättare jobba ämnesöverskridande, att utvärdera sig själv och kursen, samt elevens kunskaper och utveckling. Det är lättare för läraren att fånga upp svaga elever och den digitala portfolion skapar en mycket god grund för samtal.
Trots många goda sidor med den digitala portfoliotekniken, tar jag även upp negativa aspekter som kan uppstå.
26
Thomasson, Alexandra, und Ronja Bogren. „Tryck & Pek med Labbadabba : Olika arbetssätt med lärplattan inom förskolans verksamhet. En produktframställning med grund i pedagogers osäkerhet“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324725.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under en sju veckors period har vi utformat produkten Tryck & Pek. Den har som syfte att skapa förutsättningar för förskolepedagoger att integrera digitala medier i den pedagogiska verksamheten. Som underlag för framställningen av produkten är har vi tillämpat flera olika insamlingsmetoder med olika källor, detta för att styrka vår produkts realitet. Tryck & Pek består av tre olika arbetssätt som integrerar det digitala verktyget surfplattan/lärplattan. Det första arbetssättet är QR-koder kopplade till filmade uppdrag. Det andra arbetssättet är en E-bok som handlar om ett kemiskt experiment. Det sista arbetssättet är en bildredigeringsaktivitet där man arbetar med bildredigering och dokumentation tillsammans med barnen. För att lättare kunna sprida vår produkt valde vi att skapa en hemsida. Sex förskolepedagoger fördelat på fyra avdelningar har prövat Tryck & Pek i olika barngrupper. De pedagoger som har deltagit i projektet har visat på ett stort intresse att fortsätta arbeta med digitala verktyg med barngruppen. Det finns fortfarande en del problemområden som gör att arbetet med digitala verktyg och medier är en svårighet, bland annat uppkoppling mot internet. Fortsatt utveckling av Tryck & Pek kan göras genom att skapa fler aktiviteter med digitala arbetssätt. www.digitalamedierifrskolan.wordpress.com
27
Lindgren, Anne. „”Att jobba långsamt vore ju inte i linje med syftet” : En intervjustudie om digitala arbetssätt och livsbalans hos ledarskapsroller inom kunskapsintensivt arbete“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-300374.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna studie undersöks hur personer med ledarskapsroller inom kunskapsintensivt arbete (LIKA) upplever att möjligheterna och utmaningarna med digitala arbetssätt på distans påverkar deras arbete och deras välmående. Studien baseras på semi-strukturerade intervjuer med 13 deltagare med sådan yrkesbefattning, och resulterar i en bred mängd möjligheter från digitala arbetssätt – som exempelvis att arbetet blir mer effektivt och kan utföras oberoende av tid eller geografisk plats. Eftersom dessa digitala arbetssätt däremot är så pass nya förekommer även en del utmaningar, då hanteringen av denna teknik fortfarande är under en inlärningsperiod. Några av utmaningarna som deltagarna i denna studie uttryckt är att förväntningarna på hastigheten som arbete utförs i ökar med digitala hjälpmedel, samt att det är svårare att särkoppla arbete och privatliv eftersom båda dessa är så lättillgängliga med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Under det distansarbete som deltagarna utövat upplevde de även en ökad svårighet att separera arbete från privatliv eftersom dessa delade samma fysiska yta: hemmet. Effektiviteten och tillgängligheten bidrar till en ökad upplevelse av flexibilitet och att själv kunna styra över sin tid. Detta upplevdes som positivt av deltagarna, och enligt föreliggande forskning är dessa faktorer centrala för att uppfylla delar av livsbalansens dimensioner, som enligt studier är väsentligt för välmående. Genom digitala arbetssätt får således deltagarna en förbättrad livsbalans eftersom de själva har möjlighet att styra över sin tid samtidigt som deras produktivitet ökar. Med uteslutande digitala arbetssätt blir däremot gemenskapen på arbetsplatsen bristande. Deltagarna önskade därför att efter rådande pandemi orsakad av COVID-19 kunna kombinera digitala arbetssätt med traditionella arbetssätt på sin arbetsplats, och på så vis kunna träffa sina kollegor fysiskt och känna en starkare tillhörighet till sin arbetsgrupp. Genom exklusivt arbete kunde deltagarna utföra sitt arbete, men saknade ändå traditionella arbetssätt på grund av de sociala faktorerna. Digitalt arbete kan därför ses ha praktiska fördelar, men emotionella utmaningar, och en kombination av båda – traditionellt arbete på arbetsplatsen och digitalt arbete på distans – torde därför kunna bidra till ökad produktivitet, en förstärkt frihetskänsla och en bevarad social gemenskap, och således gynna individens livsbalans och välmående.This study examines how people with managerial positions within knowledge intensive work experience that the opportunities and challenges of remote digital work affects their work and their well-being. In the study, 13 semi-structured interviews were conducted with individuals of such positions, and resulted in a broad variety of possibilities derived from digital work – e.g. being able to work more efficiently and regardless of time or place. Nonetheless, due to digital work still being relatively new, challenges also arise as a consequence of being in a learning process of how digital work may be handled. Some of the challenges mentioned by the participants of the study include the speed of which work is expected to be performed at when utilizing digital tools, or that the separation between work and private life has been aggravated due to the increased accessibility. Additionally, as a consequence of the current pandemic, the participants were working remote from their homes, which was explained as a factor contributing to a heightened difficulty of separating their work life from their private life. The reason for this being work life and private life sharing the same physical space: their homes. However, the participants described the gained efficiency and availability from digital work as contributing to an increased experience of flexibility and being in control of their time and productivity. This was described as a positive effect of digital work, and according to theory essential to improve life balance. Hence, the participants have a possibility of improved life balance through digital work as it allows them to control their time whilst also improving their productivity. Nevertheless, the participants still aspired for a combination of digital work and traditional work post pandemic, due to the solidarity within the workplace being experienced as insufficient via solely digital mediums. Therefore, a combination of digital work and traditional work was desired to allow for effective work without social diminution. The employees could perform their work through exclusively digital mediums, yet still expressed missing traditional ways of working due to the social factors. Digital ways of working may therefore be seen as with practical benefits, and emotional challenges. A combination of digital and traditional work could therefore maximize productivity and increase flexibility whilst still maintaining social connections, thus favoring life balance and well-being.
28
Grönlund, Viktor. „Distansarbete, ett arbetssätt som underlättar både privatliv och arbetsliv? : Medarbetares upplevelser av hur distansarbete påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv och gruppdynamiken i en arbetsgrupp“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85720.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Distansarbete är ett arbetssätt som har blivit ett vanligare inslag i arbetslivet för många arbetstagare. Det skapar en ny arbetsmiljö där två tidigare skilda miljöer ska samverka och interagera med varandra. Detta ställer krav på arbetstagare att de ska prestera och leverera efter arbetsgivarens mål och krav trots att arbetet utförs på distans. Coronapandemin har inneburit en annorlunda vardag för arbetstagare i både arbetslivet och privatlivet och de arbetstagare som har möjlighet ska utföra sitt arbete hemifrån. Den här studien syftar därför till att undersöka hur distansarbete upplevs påverka balansen mellan privatliv och arbetsliv samt hur det upplevs påverka gruppdynamiken i en arbetsgrupp som normalt sett arbetar i en kontorsmiljö. Genom tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare som har arbetat hemifrån sedan mars 2020 har data samlats in. Resultatet visar att distansarbete som arbetssätt har många fördelar genom minskad stress i vardagen beroende på minskade transporttider och ökad flexibilitet i arbetet. Distansarbete skapar däremot utmaningar i kommunikationen med kollegor genom minskade informella och spontana samtal. Distansarbete kan därför sägas underlätta både privatlivet och arbetslivet för de arbetstagare som genom tydliga gränser och rutiner lyckas särskilja de två miljöerna och ha en god struktur i kommunikationen med sina kollegor.Working remotely has become a more common feature in today’s work life for many employees. It creates a new work environment where employees work life interacts with daily life in a different way. Working remotely requires that employees deliver and produce at the same level as they did when they were working in an office environment. The corona pandemic has caused a different everyday life of many employees around the world. Employees who can, should work from home. This study aims to detect how working remotely is perceived to affect the work – life balance and how it is perceived to affect the group dynamics in a working group who normally is working in an office environment. Data was collected through ten qualitative semi structured interviews with employees who have been working from home since March 2020. The result shows that working remotely causes less perceived stress in both work life and private life compared to working in an office environment. It demands, however, that the employees have a structured way of working and the communication with colleagues will suffer from the missing spontaneous and informal conversations. However, working remotely can simplify work and private life for employees who can successfully separate between the two environments by having good structure and seamless communication with their colleagues.
29
Sandgren, Marie. „Att leda projekteringsgruppen : En studie om projekteringsledares förmågor att leda projekteringsgruppen och vilka utmaningar som ställs på projekteringsledare med digitala arbetssätt“. Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-254849.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Samhällsbyggnadssektorn står inför många utmaningar. Inte minst har fokus legat på att reduceratid och öka kvalitet i byggprojekt. Dessutom sker en utveckling inom digitalisering. Nya digitalaverktyg och tekniker kräver nya arbetssätt och utmanar nu den bransch som länge ansetts varabåde konservativ och karaktäriserad av låg produktivitet.Ett byggprojekt involverar aktörer av flera slag där beställare, projektledare, projekteringsledareoch produktionsledare är några av de mest självklara rollerna. För att möta utvecklingen krävs detförändringar i arbetssätt och förhållningssätt för dessa positioner. I detta examensarbete studerasförmågor som en projekteringsledare bör besitta för att kunna leda projekteringsgruppen somockså står inför nya digitala arbetssätt. Projekteringsprocessen studeras som processen där inputförvandlas till output under ett konstant flöde av informationsutbyte som slutligen resulterar i envärdeskapande produkt för beställaren. Dessa tre koncept har ledarskapet inomprojekteringsledning sina rötter inom.Examensarbetet utförs som en kvalitativ studie där syftet är att undersöka projekteringsledaresförmågor att leda projekteringsgruppen samt hur rollen och ledarskapet påverkas avdigitaliseringen med BIM och VDC. I studien studeras projekteringsledares roll utifrån att leda,samordna och hantera människor och information. BIM studeras som samlad och delad digitalinformation i en virtuell modell som kan användas som ett arbetssätt. VDC studeras som enstrategi för att integrera virtuella modeller och ett arbetssätt inom projekteringsprocessen för atteffektivisera och underlätta samtliga aktörers arbetsuppgifter genom att använda BIM och följaICE.Utifrån studiens resultat kan sägas att det generellt finns sex olika områden med förmågor som enprojekteringsledare bör besitta för att leda projekteringsgruppen; 1) erfarenhet inom projekteringeller produktion, 2) ledarskapsförmåga, social kompetens och engagerad, 3) beslutsförmåga, 4)generalist, 5) organiserad, tydlig och insatt samt 6) lyhörd. Examensarbetet visar att samarbete är en väldigt viktigt del för en lyckad projekteringsprocess. Vidare, påvisas att det efterfrågas forumdär projektörer kan projektera tillsammans. Därför bör projekteringsledare samlaprojekteringsgruppen i större utsträckning för en lyckad projekteringsprocess. Examensarbetetpåvisar att projekteringsledare ställs inför utmaningar att planera och styra projekteringsprocessenutifrån BIM och VDC. De möter förändringar av roller och ansvarsfördelning samt svårigheter attstyra ICE-möten. Projekteringsledare bör vara ”vakna på nya professioner” och hålla kvarprojekteringsgruppen mot slutmålet istället för den digitala modellen.The architecture, engineering and construction (AEC) industry is facing many challenges. Notleast, the focus has been on reducing time and increasing the quality of construction projects. Inaddition, there is a development within digitizing. New digital tools and building techniquesrequire new working methods and now challenge the industry that has long been considered bothconservative and characterized by low productivity.A construction project involves actors of several kinds, where clients, project managers, designmanagers and production managers are some of the most obvious roles. To meet new challenges,changes in working methods and attitudes for these positions are required. In this thesis, an indepthstudy takes place within the role of the design managers’ abilities in order to be able to leadthe design team, which also faces new digital working methods. The design process is studied asthe process where input is transformed into output during a constant flow of informationexchange, which ultimately results in a value-creating product for the client. These three conceptsare the roots within the leadership of the design management.This thesis is carried out as a qualitative study, the purpose of which is to investigate the designmanagers’ abilities to lead the design team and how the role and leadership are affected by thedigitizing with BIM and VDC. The study studies the role of design managers when it comes toleading, coordinating and managing people and information. BIM is studied as collected andshared digital information in a virtual model that can be used as a working method. VDC is beingstudied as a strategy for integrating virtual models and a working method within the designprocess which implicates facilitating and making all actors’ tasks more efficient by using BIMand following ICE.Based on the results of the study, it can be said that there are generally six different areas withabilities that a design manager should possess in order to lead the design team; 1) experience indesign or production, 2) leadership skills, social skills and engagement, 3) decision-making skills,4)generalist, 5) organized, clear and well-grounded and 6) responsive. The thesis shows thatcollaboration and interactivity are very important parts for a successful design process. Furthermore, it is demonstrated that a forum is requested where the design team can designtogether. Therefore, design managers should gather the design team to a greater extent for asuccessful design process. This thesis demonstrates that design managers are faced withchallenges to plan and manage the design process from BIM and VDC. They experience changesin roles and responsibilities and difficulties in controlling ICE meetings. Design managers need tobe “awake of new professions” and keep the design team towards the final goal instead of thedigital model.
30
Hägg, Patrik. „IT som verktyg i musikundervisningen : en studie i musikpedagogers arbetssätt och förhållningssätt till IT i musikundervisningen på Estetiska programmets musikinriktning“. Thesis, Umeå University, Department of Creative Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-21025.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie är inriktad mot gymnasieskolans estetiska program och till musikinriktningen där musikpedagogers förhållningsätt, arbetssätt och IT-kompetens undersöks. Undersökningen är en kvalitativ studie där fyra musikpedagoger har intervjuats. Resultatet visar att dessa pedagoger använder IT som verktyg i musikundervisningen och att de ser det främst som ett hjälpmedel. Användningsområdena är dels informationssökning och kommunikation, dels inspelnings- och arrangeringsprogram som integreras med IT-verktygen. Informanterna upplever att tillgängligheten till IT har gjort att läromedlen förändrats och blivit digitala inom musikundervisningen. IT har till skillnad från tidigare gjort det möjligt att snabbt ta fram material till undervisningen. Avgörande faktorer för om musikpedagoger använder IT i undervisningen är tillgång, kompetens och intresse. De lärare som intervjuats menar att eleverna förväntar sig att de använder den IT som finns på skolan. IT-kunskapen är varierande bland informanterna. Männen visar och uttrycker ett större intresse för IT än vad de kvinnliga pedagogerna gör. En möjlig orsak till att kvinnornas intresse inte är lika starkt som männens kan bero på att kvinnorna i denna studie är nyanställda och inte har kommit igång med IT fullt ut.
31
Faris, Rozalia, Kainat Mirza und Stefan Orahovac. „En kvalitativ studie om vilka konsekvenser övergången från manuella arbetssätt till digitala verktyg skapat för redovisningsbranschen“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54495.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Datum: 2021-06-03 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Kainat Mirza (98/03/17), Rozalia Faris (99/07/10), Stefan Orahovac (99/01/21) Titel: En kvalitativ studie om vilka konsekvenser övergången från manuella tilldigitala verktyg skapat för redovisningsbranschen Handledare: Dariusz Osowski Nyckelord: "Digitalisering", "Redovisningskonsulter", "Legitimitetsteori","Institutionell teori", "Digitalisering och redovisning" och “Redovisningsverktyg” Frågeställning: Vilka konsekvenser för redovisningsarbete har en övergång tillanvändning av digitala verktyg? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra digitala verktygsom tillämpas idag respektive de manuella arbetssättet som tidigare haranvänts inom redovisningsbranschen. Eftersom redovisningsbranschenhar övergått till den digitala redovisningsprocessen vill författarnaundersöka vilka försämringar respektive förbättringar som har uppstått. Metod: Kvalitativ metod med en abduktiv ansats, semistrukturerade intervjuerhar genomförts. Slutsats: Övergången till användning av digitala verktyg innebär mer positivakonsekvenser än negativa. Empiriinsamling påvisade också att detdigitala arbetssättet nästan helt ersatt det manuella.
32
Hofvander, Cassandra, und Noak Lindgren. „Arbetssätt för en likvärdig språkutveckling hos barn i behov av särskilt stöd i förskolan : En hermeneutisk forskningsstudie“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40608.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att få en djupare förståelse för förskollärares tolkning av vilka arbetssätt de använder för att erbjuda en likvärdig språkutveckling för barn i behov av särskilt stöd. Detta undersöktes med forskningsfrågan; vad har förskollärare för föreställningar om en likvärdig språkutveckling och sitt arbete med språkutveckling hos barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår ifrån hermeneutik som teori och metod samt genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens resultat framkom det att förskollärares arbete mot en likvärdig språkutveckling utgår ifrån användande av olika arbetssätt. Forskning samt studiens resultat pekar på att barn i behov av särskilt stöd gynnas av alternativa kommunikativa arbetssätt för att uppnå en likvärdig språkutveckling i förskolan.
33
Kindberg, Christoffer, und Jonas Kurkinen. „En IT-forensikers kamp mot IT-brottsligheten : En studie om arbetssätt hos polisens IT-forensiker“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för Informationsvetenskap, Data– och Elektroteknik (IDE), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23211.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The use of information technology (IT) is exploding. Today, it is in our daily routines to use some kind of information technology. The increase of users increases the number of cyber crimes, ie, crimes that in some way involve IT. As the cyber crimes grow in numbers, the workload for technical investigator increases, these are called digital crime investigators. The thesis is about how police digital crime investigators work and what problems they may encounter during an investigation. The result is based on physical interviews and surveys with a qualitative research method with semi-structured questions, ie interviews addressed to a person or a group where everyone gets the same questions. To further understand what a digital crime investigator do we recreated an authentic legal case focusing on filesharing from Nacka District Court. A scenario was created in which the suspect in the authentic case appealed the case and we were asked to verify the previous evidence. Our results showed that the working methods of the various digital crime investigators are basically the same with slight variations and that it requires a number of specific qualities to do the job. All 20 participants think that the job is exciting and fun, however it is not always pleasant and does include some negative aspects.Användandet av informationsteknik (IT) ökar explosionsartat, idag ligger det i våra dagliga rutiner att använda någon form av IT. Ökningen av användare gör att antalet IT-relaterade brott ökar, d.v.s brott som på ett eller annat sätt involverar IT. Då de IT-relaterade brotten växer i antal blir arbetsbördan för de som säkrar den tekniska bevisningen större, dessa kallas IT-forensiker. Arbetet handlar om hur polisens IT-forensiker arbetar och vilka problem de kan stöta på under en utredning. Resultatet är baserat på fysiska intervjuer och enkäter med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade frågor, d.v.s. intervjuer riktade till en person eller en grupp där alla får samma frågor. För att ytterligare förstå vad en IT-forensiker arbetar med återskapades ett autentiskt rättsfall med inriktning på fildelning från Nacka tingsrätt. Ett scenario skapades där den misstänkte i det autentiska rättsfallet överklagar och vi fick som uppgift att verifiera den tidigare bevisningen. Våra resultat visar på att arbetssätten hos de olika polismyndigheterna i grunden är samma med små variationer och att det krävs ett antal specifika egenskaper för att klara av jobbet som IT-forensiker. Samtliga 20 IT-forensiker som deltog tycker att jobbet är spännande och roligt, det är dock inte alltid en dans på rosor då det förekommer en del negativa aspekter.
34
Göranzon, Kristina. „Inte bara klassrummet–det handlar om allting : Sprintelevers upplevelser av språkutveckling under distansundervisningen våren 2020“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432295.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur sju språkintroduktionselever (sprintelever) upplevde att språkutvecklingen påverkades vid distansundervisningen våren 2020, då de gick gymnasiets språkintroduktionsprogram årskurs tre. De har under hösten samma år intervjuats i tre fokusgrupper om hur färdigheterna läsa, skriva, lyssna och tala påverkades av det annorlunda arbetssättet. Vid en djupintervju har deras lärare i svenska som andraspråk berättat om sina upplevelser av hur arbetssätten förändrades och vilka lärdomar det gav. Av resultatet framkommer att den digitala tekniken främst blev en hinder för interaktionen men att nya arbetsmetoder hade både positiva och negativa effekter. Vid jämförelser av elevernas bakgrundsinformation om skolerfarenhet, språk och boende indikerar resultatet att deras upplevelser av möjlighet till språkutveckling skiljer sig åt, särskilt beroende på tidigare skolerfarenheter. Elevernas motivation för att arbeta påverkades av sociala omständigheter som minskad social samvaro och språkanvändning.
35
Develian, Roseanna, und Tamar Boghos. „Vikten av att arbeta med applikationer på ett medvetet sätt : En kvalitativ studie om förskollärarens arbetssätt med pedagogiska applikationer i förskolan“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54738.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse och kunskap av förskollärarnas arbete med applikationer i förskolan som främjar barns utveckling och lärande i samspel med varandra. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Tio förskollärare deltog i studien och blev intervjuade. Förskollärarna är från två olika kommuner och från olika förskolor, såväl privata som kommunala. Den här studien utgår från det sociokulturella perspektivet och applikationer ses som artefakter. Resultatet visar att förskollärarna väljer och använder applikationer på ett medvetet sätt i deras pedagogiska arbete. Applikationerna används som ett kompletterande material i det planerade projektarbetet. Studiens resultat visar förskollärarens medvetenhet om applikationer för att kunna erbjuda barnen undervisning där barnen i samspel med varandra och med pedagogerna kan lära sig och utvecklas.
36
Reise, Isabella, und Reise Jennifer Holm. „På tal om läs- och skrivsvårigheter : En fenomenografisk studie om grundskollärares uppfattningar om sitt arbete med läs- och skrivsvårigheter“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-399050.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie var att ta del av åtta grundskollärares uppfattningar om hur de identifierade och arbetade med elever som har läs- och skrivsvårigheter. I studien deltog fyra lärare som arbetar i årskurs F-3 och fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6 i Mellansverige. Studiens teoretiska utgångspunkt var den fenomenografiska ansatsen som fokuserar på människors uppfattningar kring olika fenomen. Lärarnas uppfattningar undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer som var av semistrukturerad karaktär. Intervjusvaren analyserades utifrån den fenomenografiska analysmodellens sju olika steg. I analysen behandlades flera olika fenomen, vilket skapade flera olika utfallsrum med ett antal olika kategorier som visade en varitation i lärarnas uppfattningar rörande följande fem fenomen: Identifikation av läs- och skrivsvårigheter, svårigheter med att identifiera läs- och skrivsvårigheter, kartläggning av läs- och skrivsvårigheter, lärares arbetssätt vid läs- och skrivsvårigheter och kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Analysen visade exempelvis att lärarna främst identifierade elever med läs- och skrivsvårigheter via elevernas fonologiska svårigheter. Vidare framkom det att lärare främst knyter svårigheter för lärare att upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter till elevers förutsättningar och beteende i lärandesituationen. Lärare kartlägger främst elevers läs- och skrivsvårigheter med hjälp av av olika material och test (IUP, screeningmaterial, NP), men eget kartläggningsarbete och stöd av specialpedagogisk kompetens nämns också. Vad gäller arbete med elevers läs- och skrivsvårigheter framförde lärarna framförallt att de arbetar åtgärdande, men i viss mån även förebyggande. Intressant var att flera lärare ville arbeta mer med en-till-en-undervisning. Lärarna angav framförallt digitala verktyg som hjälpmedel i stödjandet av elever med läs- och skrivsvårigheter, men framhöll svårigheter med att kontrollera hur eleverna använde dessa, samt att tekniska problem var vanliga.
37
Lemcke, Ljungberg Amanda. „Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som integrerar digitala resurser för nyanlända elever : En kvalitativ studie om lärares beskrivningar av hur digitala resurser kan gynna nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling i den gemensamma undervisningen i årskurs 1-3“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53408.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling kan gynnas med hjälp av digitala resurser. Vidare är syftet att få en inblick i lärares beskrivningar av hur undervisningen kan differentieras. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data. Fem klasslärare har intervjuats och med hjälp av följande frågor har syftet besvarats: · Vad har lärarna för uppfattning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? · Hur beskriver lärarna användningen av digitala resurser i undervisningen? · Hur beskriver lärarna att digitala resurser kan bidra till en differentierad undervisning i syfte att utveckla språket? Resultaten av studiens insamlade material visar att digitala resurser kan gynna nyanlända elevers språkutveckling på många sätt. Fördelar som framkom av resultaten är att det skapar möjligheter för att presentera ett innehåll på varierade sätt. Slutligen framkom att lärarens roll och förhållningssätt är betydande vid användning av digitala resurser i undervisningen för språk- och kunskapsutvecklande syfte.The aim of this study is to increase awareness in how teachers describe their teaching to promoting new arrived student’s language and content learning by using digital resources. Furthermore, the study aims to find out how the same teaching can be adjusted to the students` conditions and needs. The study takes its point of departure in the socio-cultural perspective and semi-structured interviews were used to collect data. Five classroom teachers were interviewed with the following questions in mind: · What are the teachers` perception of language and content learning? · How do the teachers describe the use of digital resources in the in teaching? · How do the teachers describe that digital resources can contribute to a differentiated teaching to develop the language? The results show that digital resources can benefit newly arrived students´ language development in many ways. Advantages that emerged from the results are that it creates opportunities to present content in varied ways. Additionally, it emerged that teacher´s role and approach are significant in the use of digital resources in teaching for language and content learning purpose.
38
Fant, Mikael, und Kristofer Kanth. „Fysioterapeuters beskrivning av möjligheterna att stödja beteendeförändring i digitala patientmöten : En kvalitativ intervjustudie“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43093.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Digitala patientmöten ökar med visionen om ökad e-hälsa, det kan användas för att nå fler patienter och verka kompletterande till traditionell fysioterapi. Det finns lite information om digitala patientmöten med fokus på att kunna stödja beteendeförändring. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur fysioterapeuter beskriver sina möjligheter och begränsningar att kunna stödja beteendeförändringar hos patienter i digitala patientmöten.Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Sex fysioterapeuter deltog i studien och data från intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i fem kategorier med tolv underkategorier. Dessa kategorier var: behov att överbrygga det fysiska avståndet, digital fysioterapi passar kortare, enklare kontakter, krävs mer tydlighet i digitala möten för att få med patienten, avsaknaden av fysisk kontakt vid digital fysioterapi hindrar samt rutin för uppföljning. Slutsatser: Deltagarna beskrev det digitala patientmötet som positivt för enkla och snabba patientkontakter. Dock menade de att det inte kan ersätta traditionell fysioterapi då avsaknaden av den fysiska kontakten och den bristande uppföljningen begränsar deras möjligheter att stödja beteendeförändringar. Studien ger grund för fortsatt forskning om organisatorisk implementering av stödjande arbetssätt för beteendeförändringar i digitalBackground: Meeting patients in a digital format increases with the vision of increased e-health. It can be useful to reach more patients and work complementary to traditional physiotherapy. There is little information on digital patient meetings with a focus on being able to support behavioral changes. Aim: The aim of this study was to investigate how physiotherapists describe their possibilities and limitations to support behavioral changes in digital patient meetings.Method: The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Six physiotherapists participated in this study and data from the interviews were analyzed with a qualitative content analysis. Result: The interviews resulted in five categories with twelve subcategories. These categories were: the need to bridge the physical distance, digital physiotherapy fits for shorter, simpler contacts, more clarity is required in digital meetings to engage the patient, the lack of physical contact during digital physiotherapy prevents and routines for follow-up. Conclusions: The participants described the digital patient meetings as positive for simple and quick patient contacts. However, they meant that it could not replace the traditional physiotherapy since the lack of physical contact and the lack of follow-up limits their ability to support behavioral changes. This study provides support for continued research on the organizational implementation of supporting working methods for behavioral change in a digital environment.
39
Danielsson, Linn. „Hur lärare konkretiserar matematik i årskurs 1 : En intervju- och observationsstudie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32516.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens huvudsyfte är att undersöka hur lärare gör matematikundervisningen konkret för elever i årskurs 1, samt vilka verktyg de utnyttjar vid konkretisering av ämnet. Studien undersöker även vad lärare har för uppfattning om konkret material och andra konkretiserande verktyg samt hur synen på detta påverkar valet av arbetssätt. Studien bygger på intervjuer med fyra lärare samt observationer av en av lärarnas matematikundervisning. Lärarna arbetar utifrån ett laborativt arbetssätt, i årskurserna 1-3. Resultatet av studien visar att lärarens syn på konkret material har stor betydelse för hur det används i undervisningen. Resultatet indikerar även att hur konkret material och konkretisernande verktyg används i undervisningen är avgörande för om de är gynnsamma för eleverna i deras lärande.
40
Oksjö, Marina. „Ett fönster till vårt klassrum : En intervjustudie om hur lärare kan skapa delaktighet för elever i språk-, läs- och skrivsvårigheter i arbetet med klassblogg“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67891.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this study is to describe and analyze how teachers can create participation in the work of classroom blogs for students in language-, reading- and writing difficulties. Another aim is also to see what challenges and possibilities it brings. The issue addressed in this study is how the educational work can be planned, how the teachers describe that they create participation for students with language-, reading- and writing difficulties, and the strengths and weaknesses that are present in this way of work. The purpose and issues of the study were answered through semi-structured interviews where the questions in an interview-guide were sent to the participants in advance, to give them the opportunity to reflect on the issues that should be addressed. The interviews have been recorded and then transcribed. All participants were selected from a list of active blogs and the main focus area was primary education grade 1-6. All teachers in the study have a broad experience of classroom blogging. The result showed how teachers, through their work with classroom blogs, create great variation in their teaching. Recipients for students' work were a big motivation factor for the students, and the teachers in the study invited the students in the educational planning. Thanks too many forms of expressions such as text production, images and moviemaking students are given the opportunity to express themselves in what way they feel comfortable in. It also offers good opportunities for participation for all students. One difficulty in this type of work is the teachers’ need of technical knowledge, and the anxiety students with language-, reading- and writing difficulties may feel when they are going to publish an online text.Studiens syfte är att beskriva och analysera hur lärare kan skapa delaktighet kring arbetet med klassblogg hos elever i språk-, läs- och skrivsvårigheter. Syftet är också att se vilka utmaningar och möjligheter arbetet medför. De frågor som studien belyser är hur det pedagogiska arbete med klassblogg kan se ut, hur pedagogerna beskriver att de skapar delaktighet för elever i språk-, läs- och skrivsvårigheter samt vilka styrkor och svagheter som finns med detta arbetssätt. Frågeställningarna och studiens syfte är besvarade genom halvstrukturerade intervjuer där frågorna i intervjuguiden skickats ut till informanterna i förväg för att de innan intervjun skulle få möjlighet att fundera över frågorna som skulle behandlas. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Samtliga informanter valdes ut ifrån webbstjärnans lista över aktuella bloggar och fokusområdet var årskurs 1-6. Samtliga pedagoger i studien har en bred erfarenhet av bloggar i undervisningen. Resultatet visade hur pedagogerna genom sitt arbete med klassbloggar skapar stor variation i sin undervisning. Eftersom att bloggarna är publika får elevernas texter en mottagare utanför klassrummet. Något som är en stor motivationsfaktor för eleverna. Pedagogerna i studien bjuder in eleverna i planeringen av undervisningen vilket skapar ett gott undervisningsklimat. Tack vare de många uttrycksformer så som text, bild och film eleverna kan använda i arbetet med sin klassblogg skapas goda möjligheter till delaktighet hos samtliga elever. En svårighet i arbetssättet med bloggar är det tekniska kunnande det fodrar av personalen. En annan svårighet som upplevs är oroskänslan som elever i språk-, läs och skrivsvårigheter kan känna när de skall publicera en text online.