Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Digitala verktyg i undervisningen.
Dissertationen zum Thema „Digitala verktyg i undervisningen“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Digitala verktyg i undervisningen" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Johansson, Gabriella. „Digitala verktyg i förskolan : Förskollärares inställningar till digitala verktyg i undervisningen“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-97600.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares inställning till digitala verktyg i förskolans undervisning, utifrån den reviderade läroplanen som trädde i kraft 1 juli 2019. Frågeställningarna som besvaras i studien är; vilken inställning har förskollärare till digitala verktyg i undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar förskollärarna anser att digitala verktyg ger i undervisningen. Detta är angelägna frågor att undersöka då området digitala verktyg har utvecklats kraftigt under kort tid och nu ska ingå som en naturlig del i undervisningen. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där artefakter, mediering, interaktion, kommunikation, stöttning samt den proximala utvecklingszonen är centrala begrepp och används för att tolka och analysera data. För att få svar på frågeställningarna har data samlats in genom en internetbaserad enkätundersökning utformad som ett frågeformulär skickats ut. Resultatet baseras på 26 enkätsvar. Resultatet visar att förskollärares inställning till digitala verktyg är övervägande positivt. Förskollärarna ser både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i förskolans utbildning. Förskollärarna uttrycker att digitala verktyg får betydelse i undervisningen genom att hjälpmedlet används i ett pedagogiskt syfte, vilket anses främjar barns utveckling och lärande. Studiens resultat visar att förskollärarna uppskattar att de har en digital kompetens, samtidigt som de uttrycker att en av de största utmaningarna med digitala verktyg är den bristande kompetensen.
2
Broberg, Haskå Celinn, und Julia Landaeus. „Digitala verktyg i undervisningen : en studie om utmaningar med digitala verktyg i mellanårens svenskundervisning“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20722.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Dagens samhälle har blivit allt mer digitaliserat och så även skolan. Syftet med undersökningen är att se hur betydelsefull lärares digitala kompetens och användning av digitala verktyg är samt vilka utmaningar som finns i dagens skola med digitala verktyg. I litteraturgenomgången framkom det att lärare behöver ha en hög digital kompetens för att undervisningen nu har blivit mer digitaliserad. En viktig aspekt som har påpekats är tidsbristen som lärarna kämpar med för att hinna planera en digital undervisning samtidigt som de måste jobba med att öka sin egen digitala kompetens. Vid insamling av empiri har det gjorts digitala enkäter som lagts i Facebookgrupper för lärare som undervisar i svenska årskurs 4–6. Det har också gjorts djupintervjuer med lärare som har deltagit i enkäten. I resultatet har det kunnat utläsas att flera lärare i Sverige har fått lite eller ingen utbildning inom arbetet med digitala verktyg. Det framkom dessutom att lärare fortfarande kämpar med teknikstrul. Den största utmaningen för lärarna är det didaktiska arbetet med digitala verktyg som har hamnat i skymundan för de tekniska problemen. Slutsatser har kunnat dras att det skulle varit gynnsamt för lärarna att använda en av de utskrivna modellerna vid introducering och användandet av digitala verktyg.
3
Gustavsson, Rebecca. „Digitala verktyg i en inkluderande undervisning? : En studie som belyser konkreta metoder och lärande gällande digitala verktyg i undervisningen“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-12493.
Der volle Inhalt der Quelle
4
Persson, Anders. „Digitala verktyg i SO-undervisningen : En kvalitativ studie om tre lärares användning av digitala verktyg i deras SO-undervisning“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35473.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to examine three teachers' use of digital tools in their social science teaching. The study was carried out in grade five in a school where each pupil had access to his or her own digital tool in the spring of 2108. The teachers were observed and interviewed by the author. The analysis is based on a custom analysis model based on the SAMR-model. What the study has come up with is that teachers use digital tools more than students in teaching. Furthermore, the study also show that the use is largely not about replacing analogue tools but to improve and develop teaching, and that digital tools are used to individualize the teaching to specific pupils. The teachers state that the positive aspect of digital tools is that it is direct and gives them benefits in both planning and implementation. Disadvantages are that the pupils are easily distracted during the use of digital tools and that the teachers are dependent on the technology working.
5
Chamoun, Antonella, und Kristina Rustam. „Lärarens förhållningsätt till digitala verktyg : En kvalitativ studie om lärares syn på digitala verktyg i undervisningen“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447606.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse av lärares förhållningssätt till och erfarenhet av digitala verktyg. I studien deltog fem behöriga F-3 lärare i en kvalitativ undersökning. Insamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer via digitala möten och empirin analyserades tematiskt. Studien utgår utifrån teorierna TPACK-ramverket och sociokulturella perspektivet. Lärarna i vår studie har uttryckt sig utifrån skärningspunkterna TCK, TPK och TPACK. Sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv har samtliga lärare approprierat digitala verktyg och även använt verktyget som ett medierande redskap i undervisningen. De resultat som var mest framträdande var att alla lärare hade en positiv inställning till digitala verktyg även om de har olika personliga erfarenheter. De ansåg att det var viktigt att appropriera digitala verktyg i undervisningen i och med att de är en del av samhället och att eleverna behöver utveckla en digital kompetens. I vår studie påvisade även att samtliga lärare integrerar digitala verktyg som en pedagogisk resurs i undervisningen i syfte att stödja elevers kunskapsutveckling. Lärarna lyfte möjligheter och utmaningar i samband med digitala verktyg i undervisningen, i och med att lärarna hade positiva inställningar till digitala verktyg ansåg de att utmaningarna inte hade en negativ påverkan i undervisningen. Det lärarna lyfter är deras pedagogiska aspekter av digitala verktyg, vilket är en faktor som har en betydelsefull roll i samband med integration av digitala verktyg i undervisningen.
6
Magnusson, Cornelia, und Michelle Rapp. „Digitala verktyg - en medierande artefakt som hjälper eller stjälper förskollärarna i undervisningen : En kvalitativ studie om undervisningens utveckling med digitala verktyg i förskolan“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84278.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Användandet av de digitala verktygen i förskolans verksamhet har ökat vilket har genererat i att förskollärare ställs inför nya utmaningar. Denna studie har som syfte att skapa kunskap om hur de digitala verktygen används i förskolans undervisning idag samt på vilket sätt digitala verktyg utvecklat förskolans utbildning och undervisning. För att skapa kunskap kring detta har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare använts. Vårt empiriska material har transkriberats och analyserats med hjälp av begreppen appropriering och medierande artefakter. Totalt var det åtta stycken förskollärare som deltog i vår studie. Studiens resultat visar på att förskollärare som har en bristande digital kompetens eller inte har intresse undviker undervisning med digitala verktyg. Vidare visar resultatet på att förskollärare som besitter en digital kompetens använder digitala verktyg i undervisningen vilket har bidragit till att undervisningen utvecklats. Vår diskussion visar på att förskollärares digitala kompetens är viktigt för att kunna utveckla undervisningen i förskolan.
7
Lantz, Liv, und Kristofer Stjernfelt. „Hur mellanstadielärare implementerar digitala verktyg i NO-undervisningen“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36375.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study has two main focuses. The first centers on teacher’s use of digital tools within the Swedish middle-school educational system. The second emphases which purpose and in what situations teachers implement digital tools in their teaching. Hence, chosen research questions are: (I) What are the main determining factors controlling the use of digital tools within science education? (II) With which purposes and in what contexts do teachers use digital tools? This study is based on qualitative interviews on an assorted group of respondents, and the results are analyzed from the socio-cultural and constructivist theories of learning. Collectively our interviews show that the main determining factors controlling the use of digital tools are school resources, the teacher knowledgebase and the teachers approach towards digital tools. Furthermore, this study shows that the use of digital tools is most commonly implemented as a complement to traditional teaching methods, and primarily to increase student motivation.
8
Bäckström, Niklas. „Digitala verktyg i skolan : En studie om lärarens intresse att anpassa digitala verktygen till undervisningen“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31862.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Digitalisering är ett samhällsområde som växer och växer för varje dag och det läggs allt större vikt vid digital kompetens inom skolans verksamhet, vilket även benämns i läroplanen. Syftet med studien är att beskriva sex pedagogers uppfattningar om att anpassa sin undervisning efter digitala verktyg i sin verksamhet. Detta har undersökts genom att intervjua sex lärare om deras sätt att arbeta med digitala verktyg i skolan. Studien har genomförts med halvstrukturerade intervjuer med utbildade grundskolelärare som arbetar i skolan inom samma kommun med elever ifrån årskurs ett till årskurs fyra. Med utgångspunkt i studiens frågeställning formulerade jag olika kategorier för lärarnas intresse att anpassa de olika digitala verktygen. De olika kategorierna i bakgrunden som berörs inom området är: Digitala verktyg, inlärningsmöjligheter och Skolans ansvar för digitala verktyg i undervisningen. Kjällander (2011) lyfter lärplattan och andra surfplattor som användbara verktyg inom skolan ur ett lärandeperspektiv. Kjällander hänvisar till de positiva effekter som kan förekomma men nämner även vilka negativa effekter surfplattan kan ha. Resultatet i studien redogör för att samtliga respondenter uppskattar digitaliseringen av skolan och anser att digitala verktygen är ett hjälpmedel i skolan för elevernas inlärning.Godkännande datum: 2016-12-23
9
Svanegård, Isabelle, und Matilda Larsson. „Förskolans undervisning med digitala verktyg : En kvalitativ studie om hur förskollärare planerar, genomför och reflekterar över undervisningen innehållande teknik och digitala verktyg“. Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82860.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this study is to find out how the preschool teachers plan, implements and reflect their education containing technology and digital tools. In order to find out qualitative interviews has been conducted with three preschool teachers, the same preschool teachers has also participated during observation where they have conducted an activity containing digital tools. The result displays that all the preschool teachers expresses that there has been some change in the way technology and digital tools are being considered in the curriculum today compared to how it was looked at when they finished their education. The result shows that all the preschool teachers use digital tools and primarly refers to the digital tablets. The result also shows that digital tools are being used in the education but in different extent when it comes to planned activities. The experience and interest of the preschool teachers determines the extent of the usage of digital tools in the education. The conclusion showed that if preschool teachers are given the right conditions to evolve their digital competence it could result in improved planning, implementing and reflecting covered digital tools in the preschool education.I denna studie är syftet att ta reda på hur förskollärare planerar, genomför och reflekterar undervisningen innehållande teknik och digitala verktyg. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre förskollärare. Samma förskollärare har även planerat och iscensatt ett undervisningsupplägg med en aktivitet innehållande digitala verktyg som vi har observerat. Resultatet visar att samtliga förskollärare uttrycker att det skett en viss förändring att teknik och digitala verktyg i förskolan har förändrats från att de har slutat sin utbildning fram till idag om hur man ser på teknik och digitala verktyg i förskolans läroplan. Studien visar att samtliga förskollärare använder sig av digitala verktyg och hänvisar främst till lärplattan. Resultatet visar också att digitala verktyg används i undervisningen men i olika utsträckning när det kommer till planerade undervisningstillfällen. Förskollärares erfarenheter och intresse avgör i vilken utsträckning och hur mycket digitala verktyg inkluderas i undervisningen. Slutsatsen visade därför att får förskollärare rätt förutsättningar för att utveckla sin digitala kompetens kan det här resultera i att planering, genomförande och reflekterande arbete med digitala verktyg kan omfattas mer i förskolans undervisning.
10
Gille, Peter, und Felipe Backhaus-Moya. „Digitala verktyg i idrott och hälsa : en inblick i den digitala undervisningen“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6284.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilken inställning och förutsättningar lärare i idrott och hälsa har att integrera digitala verktyg i sin undervisning. Studiens frågeställningar är följande: 1. Hur ser lärare i idrott och hälsa på digitala verktyg i undervisningen i relation till lärande? 2. Vilka är för- och nackdelarna med digitala verktyg i idrott och hälsa? Metod Denna studie är gjort med en kvalitativ ansats och metoden för datainsamlingen är semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa. Intervjun följde en i förhand förberedd intervjuguide med inslag av följdfrågor för att leda respondenterna närmare ämnet i fråga. Ramfaktorteorin användes som teoretiskt ramverk för analys av resultatet. Resultat Under lärarnas utbildning ingick näst intill ingen undervisning i hur digitala verktyg kan användas på lektioner i idrott och hälsa. Respondenterna har medelhög- till hög kompetens inom Informations- och kommunikationsteknik (IKT). På lärarnas skolor finns tillgång till datorer för alla elever och projektor som lärarna kan använda. De digitala verktygen används för återkoppling och bedömning och för elevernas lärande och motivation. Resultaten visar även att de digitala verktygen används i såväl de praktiska som de teoretiska delarna. Lärarna lyfter fram flera fördelar med digitala verktyg, men nämner även några nackdelar de upptäckt. De ser även IKT som ett verktyg som skapar tid för andra viktiga pedagogiska delar i undervisningen som exempelvis att se och stötta eleven i sitt lärande. Slutsats Alla respondenterna utnyttjar flera typer av digitala verktyg på olika sätt. De ser vinningar i att använda IKT i idrottsundervisningen för sig själva och sin profession, samt för elevernas lärande. Lärarens inställning, tillgång och utbildning är tre viktiga faktorer som har stor inverkan på hur lärare betraktar och använder IKT i idrott och hälsa. Avslutningsvis behöver lärarutbildningen behandla området på ett tydligare vis än nu.Aim The aim of this study is to explore Physical Education (PE) teachers’ attitudes and circumstances to integrate technology into lessons. The research questions of the study are: 1. What is PE teachers’ view on integrating technology into the PE curriculum in relation to learning processes? 2. What are the benefits and drawbacks of using technology in PE? Method This is a study with a qualitative approach in which the data was collected by doing five semi-structured interviews with physical education and health teachers in Sweden. The interview followed an interview guide that was prepared in advance where follow-up questions were used to lead the respondents closer to the subject at hand. The frame factor theory by Urban Dallöf and Ulf P. Lundgren was used for the analysis. Results There was almost no training in using information and communications technology (ICT) tools in regular classes for the respondents during their education. They estimate their IKT skills to be average to high. The respondents' schools provide all students and teachers with their own computer for their studies and all teachers also have access to projectors. The ICT-tools are used to enhance the students’ learning, for feedback, assessment and to increase the students’ motivation. The teachers use digital tools for theoretical as well as practical lessons. The respondents emphasize both advantages and disadvantages in using ICT during lessons. The digital tools also may give the teachers time to spend time on their teaching and the students learning. Conclusion All respondents use several types of digital tools in different ways. They have observed gains in using ICT in PE lessons for their profession and the students learning. The attitude of the teacher towards ICT tools, their education in using them in classes and the access to the tools at their school are important conditions that contribute to how the teachers view digital tools and how they use them. Lastly, the PE-teachers’ education needs to improve how this topic is presented.
11
Yacoub, Mechlin. „Digitala läromedel i undervisningen i ämnet svenska för årskurs 4 : Digitalisering och en inkluderande undervisning“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35431.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study is based on teachers ‘perception of how digital tools affect pupils' ability to write in the subject Swedish in the 4th grade. The purpose is to investigate how the teachers use and work with digital tools in writing lessons during the Swedish lessons. The questions that the study will be based on are: How do the Swedish teachers use the digital tool, tablet, in their Swedish education? How does the Swedish teacher in the 4th grade perceive the spelling and writing of the pupils by the digital tool, tablet? The study consists of qualitative methods based on observations and interviews. Data has been collected through four observations with two teachers and four interviews with four teachers. The result has shown that all teachers use the tablet as a digital tool in the writing course, in the Swedish subject. The main tool is used in teaching to produce texts in different forms, but also for all pupils to feel involved regardless of the intended ability or needs. The result also shows that teachers feel that the use of digital tools influences pupils' motivation for learning mostly positively. Two of the teachers think that traditional writing reinforces the writing skills of pupils because they can practice writing letters while the other two teachers prefer to use the tablet as pupils perform better in writing. Furthermore, the result has shown that text writing on the tablet has led the pupils to develop and process their texts more compared to handwriting. Tablet use can also have positive and negative effects on pupils' writing development. The conclusion of the study is that the use of the tablet typically has a positive effect on the pupils' writing development in the production of texts.
12
Klaic, Melisa, und Rebecka Ohlsson. „Digitala verktyg i svenskundervisningen: En kvalitativ studie om svensklärares användande och attityd till digitala verktyg i undervisningen“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30564.
Der volle Inhalt der Quelle
13
Ljungberg, Kämpe Louise, und Amanda Meuller. „Förstå, vilja och kunna arbeta med digitala verktyg : En studie om lärarnas relation till digitala verktyg i undervisningen“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40114.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det har tillkommit nya mål i Lgr 11 (Skolverket 2018) gällande elevers digitala kompetens, vilket gör att skolan behöver höja den digitala kompetensen likvärdigt på alla skolor. Därmed behöver lärarna få ett bättre stöd i sitt användande av digitala verktyg och sin kompetensutveckling för att bemöta de digitala målen. Detta har även framkommit i tidigare forskning samt i den uppföljning som Skolverket genomförde under 2018. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur lärare, i en stad i västra Sverige, både väljer att ta sig an implementeringen som skett gällande användning av digitala verktyg i svenskundervisningen och hur deras förutsättningar ser ut vad det gäller tillgång till digitala verktyg och utbildning. För att uppnå studiens syfte och kunna besvara frågeställningarna valde vi att analysera vår empiri från enkäter utifrån det teoretiska ramverket implementeringsteorin (förstå, kunna och vilja). De frågeställningar som bearbetats i studien är: Vad är lärarnas tolkning av hur mycket de behöver arbeta med digitala verktyg för att uppnå målen i svenskämnet? och Hur ser tillgången till olika digitala verktyg ut på skolorna? Resultatet av studien visar att lärarna i undersökningens tolkningar gällande hur mycket de behöver arbeta med digitala verktyg för att uppnå målen skiljer sig åt. Vissa lärare anser det är svårt att veta, medan andra använde beskrivningar så som att eleverna behövde känna sig säkra i användandet, att de digitala verktygen skulle ses som en naturlig del av den vanliga undervisningen, stöttning för elever i behov av särskilt stöd och varierat arbete. Det förekommer även olikheter angående tillgången till digitala verktyg då det är en tredjedel av F-3 lärarna som inte har tillgång till en klassuppsättning digitala verktyg. Det är även 25 av 30 lärare som inte fått någon form av utbildning inom användandet av digitala verktyg. Studiens resultat bör uppmärksammas av alla inom skolväsendet för att möjliggöra en vidare utveckling av den digitala kompetensen och det digitala användandet i skolan.
14
Strömberg, Malin. „Digitala verktyg i undervisningen : En kvalitativ studie om pedagogers erfarenheter och användning av digitala verktyg som pedagogiskt hjälpmedel“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-100682.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet i nedanliggande studie är att få kännedom om hur erfarna pedagoger använder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala användandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjälp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att själva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring ämnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjälp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stämmer överens.
15
Lindgren, Sofia, und Magdalena Gustavsson. „Lärares användning och inställning till digitala verktyg i NO-undervisningen“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19361.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I detta arbete ligger fokus på digitalisering inom NO-undervisningen. Hur används egentligen digitala verktyg inom NO-undervisningen och vad har lärarna för inställning och kompetens till digitala verktyg? Det är vad vi har undersökt i denna uppsats. Vi har utgått ifrån tre huvudområden: digitaliseringen i skolan, NO-undervisningens didaktik och karaktär och det sociokulturella perspektivet. Enkäter användes för att samla in data som sedan sammanställdes kvantitativt för att ge en överblick över användandet av digitala verktyg i skolan. Sammanställningen visade att användningen av digitala verktyg var hög inom NO-undervisningen samt att digitala verktyg används mest av lärarna vid genomgångar och för att visa film. Undersökningen visar också ett samband mellan lärarnas inställning och användandet av digitala verktyg, detsamma gäller även vid användandet av digitala verktyg och lärarens kompetens.
16
Pettersson, Natalie. „Frisörlärares uppfattningar om digitala verktyg i undervisningen : En fenomenografisk studie“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16569.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
In this study, teachers’ perceptions of digital tools in teaching of the hairdressing program are examined. The theoretical starting point for the essay is how the role of digitizing can be seen from a socio-cultural perspective. The collection of data has been made through interviews with a qualitative phenomonographic approach, and five hairdressing teachers in ages 28-57 in the hairdressing program have been interviewed. The result of this study emphasizes that teachers’ knowledge of digital tools’ functions are varied. The examination also point to a relation between teachers’ interest and actual use of digital tools when teaching. In the interviews, the teachers share different views concerning the role of digitizing when it comes to learning. Some see digital tools as a natural element in teaching as our society is becoming more and more digitizing. However, the perception is also that digital tools might pose a threat to the social profession that the students should be trained for.
17
Heinonen, Mariam, und Berivan Celepli. „Digitala verktyg som medierande artefakter i förskolan : En studie om hur sex förskollärare beskriver användningen av digitala verktyg i undervisningen“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-166524.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study aims at investigating how preschool teachers view their digital competence and how they describe the use of digital tools in early childhood education. To investigate this, data has been collected using qualitative interviews, which later on have been analyzed with the analysis method Grounded Theory. The theoretical framework of this study has been sociocultural, inspired by the thoughts of Vygotskij. The result of the study shows that preschool teachers emphasize a conscious use of digital tools so that these will become beneficial in teaching. The preschool teachers describe different ways of using digital tools in teaching and view them as resources to mediate learning. The conclusion of the study is that the teacher plays an important role for the outcomes of children’s learning when working with digital tools. Despite the fact that the teachers show positive attitudes towards digital tools in early childhood education, it is required that the teachers know how to use these in order to foster learning. Therefore there is a need to invest in capacity building in ICT among preschool teachers.
18
Lavröd, Leonor. „Hur digitala verktyg kan hjälpa elever med dyslexi i NO-undervisningen“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36388.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study ́ s main purpose is to examine how digital tools can help students with dyslexia in science education. The two questions this study aims to answer are: (I) During what elements of science education do the students feel that they need digital tools? (II) What opportunities and obstacles do students see with digital tools in the science education? This survey used a qualitative method, where students diagnosed with dyslexia were observed and interviewed during a normal school week. The data was analyzed using socio-cultural theories on speaking, learning and writing. The results from the interviews showed that the majority of the students felt the need for digital tools in science education when they were doing independent work or group assignments like laboratory work. The students find obstacles like social media small in comparison to what they learn from using the digital tools. All of the students see the digital tools as motivational tools. For further studies, it would be interesting to measure students' results before and after using digital tools for a period in science class including control groups with dyslexic students and non dyslexic students who did not have access to digital tools, to see if there is any difference between their results. Another aspect that would be relevant, is to test and evaluate what apps are available in science education for students with dyslexia, to work on concepts. These results could then be shared with other schools science educators.
19
Kihlberg, Denise. „Digitala verktyg som hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter : En kvalitativ studie om lärares använding av digitala verktyg i undervisningen“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72296.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare använder sig av digitala verktyg som hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. Syftet är också att få reda på hur lärare ser på den nya läroplanen som givits ett mer digitalt innehåll. Här lyfts både fördelar och nackdelar med de digitala verktygen fram. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att få fram lärares åsikter och erfarenheter kring ämnet. Resultatet visar att lärare tycker det är bra att kunna använda sig av digitala verktyg som hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. Dock tycker sig lärare sakna en del av den kompetens som krävs för att kunna använda digitala verktyg i undervisningen. Det finns både fördelar och nackdelar med de digitala verktygen. Den största fördelen är att motivationen för elever i läs- och skrivsvårigheter ökar när de får använda ett digitalt verktyg som hjälpmedel. Den största nackdelen är att eleverna inte längre skriver med papper och penna på samma sätt som förut.The aim of this study is to make visible how teachers use digital tools as a tool for students in reading and writing difficulties. The aim is also to find out how teachers look at the new curriculum given a more digital content. Here, both advantages and disadvantages of the digital tools are highlighted. In the survey, qualitative interviews were used to get teachers' opinions and experiences on the subject. The result shows that teachers find it useful to be able to use digital tools as a tool for students in reading and writing difficulties. However, teachers feel that they lack some of the skills needed to use digital tools in their teaching. There are both advantages and disadvantages to the digital tools. The main advantage is that the motivation for students in reading and writing difficulties increases when they use a digital tool as a tool. The biggest disadvantage is that the students no longer write with paper and pen in the same way as before.
20
Aferdita, Raçi. „Digitala verktyg i SFI-undervisningen i A-kurs : En studie om användningen och betydelsen av digitala verktyg i vuxna elevers språkinlärning“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78790.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen av vuxna elever utan skolbakgrund och hur dessa verktyg används, vilka förmågor eleverna övar samt vilken betydelse digitala verktyg har i dessa elevers språkinlärning. För att undersöka det har jag använt mig av en metodkombination av strukturerade observationer i två A-grupper samt semistrukturerade intervjuer med två undervisande lärare i dessa grupper. Studiens resultat visar att de digitala verktyg som används i A-kurs är Ipad och appar, Smart Notebook/Smartboard, Dator, Lunis och Powerpoint. Dessa verktyg används mestadels för individuellt arbete men det finns tillfällen då vissa av dessa verktyg används i helklass. Eleverna övar med stöd av dessa verktyg förmågan att lyssna och förstå, tala (uttal), läsa och förstå, skriva och arbeta självständigt. Studiens resultat visar även en tämligen liten interaktion mellan elever under tiden de arbetar med digitala verktyg. Lärarnas uppfattningar är att digitala verktyg har en stor betydelse i språkinlärningen hos vuxna elever utan skolbakgrund. Enligt lärarna erbjuder digitala verktyg en mängd olika möjligheter för dessa elever att öva och utveckla samtliga språkfärdigheter. Studien visar även att det finns vissa områden som kan utvecklas.The purpose of this study is to investigate which digital tools are used in SFI teaching of adult students without school background and how these tools are used, what abilities the students practice and what significance digital tools have in these students language learning. To investigate this, I have used a method combination of structured observations in two A-groups as well as semi-structured interviews with two teachers in these groups. The results show that the digital tools used in the A-course are Ipad and apps, Smart Notebook/Smartboard, Computer, Lunis and Powerpoint. These tools are mostly used for individual work, but there are times when some of these tools are used in full class. With the help of these tools, students practice the ability to listen and understand, speak (pronounce), read and understand, write and work independently. The results also show a fairly small interaction between students while working with digital tools. Teachers’ perceptions are that digital tools are of great importance in the language learning of adult learners without a school background. According to the teachers, digital tools offer a wide variety of opportunities for these students to practice and develop all language skills. The study also shows that there are certain areas that can be developed.
21
Solaka, Lonas, und Didan Ahmad. „IKT I UNDERVISNINGEN : ANVÄNDNINGEN AV DIGITALA VERKTYG SOM ETT REDSKAP FÖR LÄRANDET“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25221.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Abstrakt: Vi lever i ett samhälle där informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer både i skolan och i vardagslivet. Samhället kräver av barn och ungdomar att de är förberedda inför hanteringen av IKT när de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebär att lärarna i dagens skola behöver tillgång till IKT för att använda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frågan är hur stor erfarenhet och möjligheter läraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen. Vi ville veta vilken syn läraren har på IKT och dess användning och påverkan i undervisningen. Vi har valt att utgå från den kvalitativa metoden, där vi har observerat både lärare och elever samt intervjuat lärarna och en personal från Skoldatateket. Resultatet av undersökningen visade en positiv syn kring användningen av IKT i skolan. Däremot förekommer det även osäkerhet kring lärarens roll angående hur de skulle anpassa IKT till undervisning. Slutsatsen i vår studie pekar på att läraren använder digitala verktyg i undervisningen trots att de saknar erfarenhet och kunskap.
22
Bjälldal, Daniella. „Digitaliseringens inverkan på förskolan : Hur ser förskollärare på digitala verktyg i undervisningen“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21146.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Inledning Under de senaste åren har digitaliseringen fått alltmer plats i samhället och idag är digitala verktyg och IKT en del av vår vardag. I samband med digitaliseringen har läroplan för förskolan reviderats. Den 1 Juli 2019 ska förskolan börja arbeta med den senaste revideringen Lpfö 18. Digitala verktyg används i förskolan av både vuxna och barn. Utifrån mina egna erfarenheter vid VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och arbete i förskolan har det varit en stor variation av användandet med digitala verktyg i verksamheten. Därför är kunskapsområdet digitala verktyg relevant att undersöka mer om för att få nya perspektiv av den nuvarande verksamheten i förskolan. Därmed kommer den här studien att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt kring digitala verktyg i undervisningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt kring digitala verktygs inverkan på undervisningen. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar använts: 1. Hur tänker förskollärare kring den reviderade läroplanen Lpfö 18 och förändringarna kring digital kompetens? 2. Hur tror förskollärare att digitala verktyg kan användas i undervisningen?3. Vilka utmaningar ser förskollärare i samband med digitala verktyg i undervisningen? Metod Den metod som ligger till grund i studien är kvalitativ metod och intervjuer. Det är förskollärare som blir intervjuade genom muntliga och datorstödda intervjuer. Vid de datorstödda intervjuerna har informanterna fått information om undersökningen digitalt via epost och skrivit ner sina svar på frågorna i intervjuguiden som dom sedan skickat iväg via epost. Resultat Sammanfattningsvis gav intervjuerna ett resultat som visar att digitala verktyg används i undervisningen och det verktyget som används mestadels var Ipad. Utifrån resultatet visar det sig att alla informanter har ett positivt förhållningssätt till digitala verktyg. Det framkom också att förskollärarna anser att digital kompetens i Lpfö 18 är relevant att lyfta i och med digitaliseringen i samhället. Vidare i intervjusvaren beskrivs hur förskollärare tror att digitala verktyg kan användas i undervisningen. Det är att verktygen kan fånga barns intresse men behöver användas med ett pedagogiskt syfte. Det framkom också i svaren att barn ska producera och inte konsumera verktygen i förskolan. Avslutningsvis visar resultatet att informanterna ser utmaningar med digitala verktyg i undervisningen. Där beskrivs bland annat att mer personal och ekonomi hade gett fler möjligheter med verktygen.
23
Hell, Anna. „Digitala verktyg i undervisningen : En väg till förbättrad språkutveckling för flerspråkiga elever“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-127202.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Arbetssättet Att skriva sig till läsning (ASL) har ökat sedan det introducerades runt 2005. Studiens syfte har varit att utreda vilka effekter arbetssättet har på elevers studieresultat i svenska i årskurs 3 i grundskolan för elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk. Studien syftar också till att ge en djupare förståelse för varför den bedrivna undervisningen kan ha dessa effekter på elevernas litteracitetsförmågor. Metoden som har använts är »mixed medhods» vilket innebär att studien har en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen består av enkätsvar från drygt 300 rektorer från hela landet. Den enkät som skickades hade till syfte att samla in information om huruvida eleverna som skrivit nationella prov i svenska och svenska som andraspråk vårterminen 2014 hade arbetat med ASL under sin lågstadietid eller ej. I den kvalitativa delen genomfördes tre djupintervjuer med utbildare inom ASL, lärare och förstelärare som arbetar med ASL på en flerspråkig skola. Det genomfördes även två klassrumsobservationer, i en årskurs 2 och en årskurs 3. Studiens resultat visade en signifikant skillnad i resultaten på alla delprov i svenska som andraspråk till fördel för de som arbetat med ASL. För elever som skrivit prov i svenska är skillnaden inte lika stor men den visar en signifikant fördel i vissa delprov för elever som inte arbetat med ASL. Några av de viktigaste resultaten av det kvalitativt insamlade materialet är att ASL är gynnsamt för flerspråkiga elever, bland annat eftersom ASL erbjuder ett multimodalt arbete där olika modaliteter används samtidigt, att eleverna får ökad möjlighet att skriva samma ord många gånger för att befästa det, att det tidigt går att införa samtal om textstruktur och språkuppbyggnad och att arbetssättet erbjuder design för lärande som ljudande tangentbord och talsyntes.
24
Åhlander, Lotta. „Matematikundervisning med digitala verktyg : Hur elever upplever undervisning och lärande med digitala verktyg“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26994.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Hur kan man undervisa med det digitala verktyget Excel inom matematiken på ett effektivt sätt? Forskningens teorier visar att för att lyckas måste undervisningen planeras och genomföras med ett tydligt syfte om hur det digitala verktyget ska användas för att skapa lärande. Det som krävs är att läraren har kunskaper inom samtliga av de tre delarna ämnesinnehåll, det digitala verktyget och pedagogisk förmåga samt hur de ska integreras. Utifrån forskningens teorier har jag planerat och genomfört två lektioner inom statistik för årskurs sju, för att undersöka hur elever upplever undervisning och lärande med digitala verktyg. Metoden som har valt för att påvisa om digitala verktyget påverkar elevers upplevelse av undervisningen är experiment. Halva klassen har arbetat med det digitala verktyget Excel och den andra halvan med papper och penna. För att undersöka skillnaderna mellan grupperna har jag genomfört en enkätundersökning och intervjuat den delen av klassen som arbetade med Excel och hela klassen har gjort en avslutningsuppgift. Eleverna upplever att undervisningen med digitala verktyg är motiverande med hög delaktighet och att de får mycket skolarbete gjort. Studien visar inte att elevernas upplevda lärande påverkades av undervisning med digitala verktyg.Matematik
25
Lindén, Maria, und Emmilie Tallenmo. „Surfplattor i undervisningen : studie av surfplatteanvändande i grundskolans lägre årskurser“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-1046.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund Det görs en-till-en-satsningar på allt fler grundskolor i Sverige. Digitala verktyg, såsom surfplattor, kan stödja eleverna i deras kunskapsutvecklande och öka och effektivisera kommunikationen mellan lärare och elev samt lärare och vårdnadshavare. Surfplattor ökar även möjligheten till att eleverna utvecklar digital kompetens. Att ha digital kompetens innebär att man har kunskaper som behövs för att kunna leva och verka nu och i framtiden i samhället och arbetslivet. Syfte Syftet med denna studie var att ta reda på hur surfplattor används i undervisningen i grundskolans lägre årskurser och varför de används som de gör. Metod Genom observationer och kompletterande intervjuer gjordes en kvalitativ studie som syftade till att ta reda på lärarens och elevernas användning av surfplattor i undervisningen. Resultat Resultatet visar hur och varför surfplattorna kan användas i undervisningen samt lärarnas inställning till användandet. I resultatet framkommer att lärarna är positiva till användandet av surfplattor i undervisningen. Surfplattorna används som både generiska verktyg, det vill säga som ett digitalt hjälpmedel i alla ämnen och för specifika skolämnen, som till exempel vid färdighetsträning i matematik eller svenska. Digital kompetens hos lärare är en viktig del i att kunna undgå de svårigheter som finns med användandet av surfplattor i undervisningen. Ytterligare svårigheter med surfplattor i undervisningen är ekonomi och teknikproblem.
26
Perman, Sara, und Söderström Rebecca. „Digitala verktyg i förskoleklassens undervisning : En kvalitativ studie om fyra förskoleklassers arbete med digitala verktyg“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34806.
Der volle Inhalt der Quelle
27
Stenström, Hedin Sandra. „Digitala verktyg i förskolan“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25356.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka digitala verktyg som undervisningsstöd i förskolan och hur/om pedagoger i förskolan använder digitala verktyg och hur pedagoger resonerar om de digitala verktygen påverkar lärandet hos barnen. Metod Metoden som använts till detta arbete är kvalitativ metod för att undersöka hur användandet av digitala verktyg påverkar barnens lärande. Det skickades ut 30 stycken frågeformulär till två olika förskolor i olika kommuner för att se hur pedagogernas tankar och föreställningar om digitala verktyg såg ut. Anledningen till att det blev frågeformulär är att rådande situation med covid-19 gör att studenter inte får vistas ute på förskolorna och jag fick inte heller ihop det med videointervjuer eftersom det saknades mycket personal på förskolorna, så det fick bli frågeformulär där intervjufrågorna stod i fokus. Resultat Resultatet av denna undersökning utifrån frågeställningarna visar att pedagogerna använder digitala verktyg som hjälpmedel i verksamheten, i undervisningssyfte i samlingar, informationssökande, i filmundervisning, projicering, greenscreen, programmering, för att få ut information till vårdnadshavare, på vilan, i dokumentationer, i pedagogiska forum, pedagogiska spel, i möten, mail, språkutveckling och att barnen ska se olika möjligheter att uttrycka sig på. I lärande situationer handlar det om kunskapen att behärska verktygen. Vissa av pedagogerna har en negativ inställning till användandet av digitala verktyg, vilket kan kopplas till okunskap kring ämnet, men de allra flesta pedagoger visar en positiv syn på användandet av digitala verktyg.
28
Papachristou, Thulin Nicole, und Vanessa Segura. „Lärares syn på hur digitala hjälpmedel påverkar undervisningen samt bedömningsprocessen i idrott och hälsa“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4784.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur högstadielärare i idrott och hälsa arbetar med digitala hjälpmedel i sin undervisning. Studiens fokus inkluderar om lärare anser att digitala hjälpmedel påverkar deras undervisning samt bedömningsprocess. 1. Hur används digitala hjälpmedel i undervisningen? 2. I vilket syfte används digitala hjälpmedel? 3. Vilka fördelar respektive nackdelar kan digitala hjälpmedel ha på undervisningen av idrott och hälsa enligt de tillfrågade högstadielärarna? 4. Hur kan bedömningsprocessen påverkas av digitala hjälpmedel enligt de tillfrågade högstadielärarna? Metod: Studien som genomförts var en kvalitativ intervjustudie där fem olika högstadielärare som undervisar i idrott och hälsa och använder sig av digitala hjälpmedel i sin undervisning intervjuades. Resultat: Resultaten visade att inkluderingen av digitala hjälpmedel upplevdes kunna ha en positiv påverkan på elevers inlärningsprocess enligt de tillfrågade lärarna. Även bedömningsprocessen ansågs förenklas i och med användning av digitala hjälpmedel, främst genom videoinspelning.Aim and research questions: The aim of this study was to examine how lower secondary school teachers in physical education work with digital tools in their teaching. The focus of the study includes if teachers believed that digital tools affect their teaching and the assessment process. 1. How are digital tools used in teaching? 2. What is the purpose of using digital tools? 3. What advantages and disadvantages can digital tools in the teaching of physical education have according to the surveyed lower secondary teachers? 4. How can the assessment process be influenced by digital tools according to the surveyed lower secondary teachers? Method: The study was carried out through qualitative interviews in which we interviewed five lower secondary school teachers who teach physical education and health, and use digital tools in their teaching. Results: The results showed that the inclusion of digital tools can have a positive impact on pupils' learning according to the surveyed teachers. Also, the assessment process was experienced to be simplified with the use of digital tools, mainly through video recording.
29
Johansson, Jessica, und Madeléne Andersson. „IKT som redskap i undervisningen : En litteraturstudie om digitala verktyg och andraspråkselevers språkutveckling“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34373.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I dagens samhälle ökar antalet nyanlända elever i grundskolan på grund av det oroliga världsläget. Skolan kan ses som en plattform, där andraspråkselever kan lägga en grund för sin språkutveckling, vilket ställer stora krav på skolans språkundervisning. Det sker en ständig utveckling i användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT), eftersom digitala verktyg får en allt större roll i dagens digitala samhälle. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga tidigare forskning kring lärares användning av IKT i andraspråksundervisning. Utifrån syfte och frågeställningar har vi genomfört systematiska sökningar, för att söka efter relevant vetenskaplig litteratur. Forskningen har sedan analyserats och kritiskt granskats för att sammanställas till ett resultat. Studiens resultat visar att det finns positiva, men även några negativa konsekvenser med användandet av IKT, för att gynna andraspråkselevers språkutveckling. Resultatet visar även att integrering av IKT i undervisningen ställer stora krav på läraren, samt att lärares inställningar har en betydande roll för användningen av digitala verktyg. En balanserad användning av IKT i undervisningen är därför betydelsefullt för en framgångsrik språkutvecklande undervisning. Litteraturstudiens resultat visar på ett begränsat utbud av tidigare forskning kring negativa konsekvenser i användningen av digitala verktyg, hos andraspråkselever och deras språkutveckling. Vidare forskning som berör området bör därför komplettera den forskning som idag finns tillgänglig.
30
Manninger, Minna, und Sjögren Madeleine. „Digitala verktyg i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares kompetenser och arbete med digitala verktyg“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52131.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärarnas användande av digital teknik i förskolans undervisning samt deras uppfattningar om och beskrivningar av digitala verktyg. De frågeställningar som studien utgått ifrån är vad innebär digital kompetens för förskollärarna, hur använder förskollärarna digitala verktyg i sin undervisning samt vilka möjligheter och hinder uppfattar förskollärarna med digitala verktyg? Till studien har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer som ligger till grund för studiens datainsamling. Förskollärarna valdes utifrån ett kriteriebaserat urval där kriterierna om legitimerade förskollärare som arbetar inom olika delar i en kommun i Västra Götaland skulle uppfyllas. Studiens analys har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på centrala begrepp som samspel, situerade, mediering och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att förskollärarna har god tillgång till digitala verktyg och ett intresse att vilja arbeta med digital teknik. Behovet av kompetensutveckling efterfrågas av samtliga förskollärare för att känna trygghet i undervisningen om och med digitala verktyg. Förskollärarna är i behov av en adekvat digital kompetens som följer samhällets digitala utveckling.
31
Shala, Krenare, und Medina Saadat. „Digitalisering i grundskolans yngre år F-3 – en kunskapsöversikt om effekterna av digitala verktyg i SO-undervisningen“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41061.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad forskningen säger kring tillämpandet av digitala verktyg i de samhällsorienterande ämnena F-3, vilken verkan de digitala verktygen för med sig i SO-undervisningen för både lärare och elever samt hur man som lärare kan använda det på ett givande sätt. I olika databaser har vi har funnit relevant forskning i form av artiklar, avhandlingar och böcker. Med hjälp av den forskning vi funnit har det belyst olika perspektiv, bland annat för-och nackdelar med digitala verktyg. Forskningen visar att arbetet med digitala verktyg i SO-undervisningen främjar alla elever oavsett behov och stärker lärandet. Ett annat perspektiv som forskningen lyft fram är den digitala kompetensens betydelse för lärare i deras profession och hur den påverkar undervisningen, både utifrån lärar- och elevperspektiv. Forskningen visar att däremot ställer tillämpningen av digitala verktyg stora krav på lärare vilket innebär att de bör besitta datorkunskaper i en viss mån. Något som framkommit i kunskapsöversikten är också att kravet inte endast ställs på läraren, utan även på skolans ledning och organisation. Med detta som utgångspunkt hoppas vi på att i vår framtida lärarprofession kunna arbeta med digitala verktyg i undervisningen på ett kritiskt och genomtänkt sätt.
32
Lundblad, Mikaela. „De digitala verktygens roll i tidig läs- och skrivinlärning : Lärares förhållningssätt till digitala verktyg som stöd i undervisningen“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19478.
Der volle Inhalt der Quelle
33
García, Pascual Rubén. „Integrering av digitala verktyg i undervisningen : En undersökning om matematiklärares upplevda kunskapsnivå av TPACK“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-144992.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Digitalisering av skolan har pågått under en lång tid men integreringen av digitala verktyg i matematikundervisning har inte visat sig följa den önskade pedagogisk utvecklingen för att lärande skulle främjas. Nyligen genomförda studier har funnit att en avgörande faktor för effektiv integrering av teknologin i undervisning är lärarna kunskap kring digitala verktyg. Denna studie söker undersöka lärarnas kunskap kring Technology, Content, Pedagogy och deras kombinationer med syftet att öka förståelsen om lärarnas integrering av digitala verktyg i matematikundervisning. Ämnen diskuteras ur det TPACK teoretiska ramverket. För att samla in data fick 47 matematiklärare verksamma på gymnasieskolor i Stockholm, Sverige besvara en enkät. Resultatet visar att lärarna själva upplever att de har goda kunskaper i Pedagogy, Content and Pedagogical Content men är inte så säkra när Technology berördes. Vidare visade resultatet att kunskap om teknologi per se inte influerar manliga lärares kunskap i TPACK lika mycket som det gör för kvinnliga kollegor samt att det inte finns ett samband mellan undervisningserfarenhet och kunskap i TPACK. Skillnader mellan olika studier genomförda i olika platser tyder på att det behövs en djupare förståelse om mekanismerna som ligger bakom avskaffning av kunskapen för effektiv integrering av digitala verktyg i undervisning och att det behövs ta hänsyn till bakgrundsfrågor vid undersökningar av lärares kunskap. Emellertid behövs det fortsätta studera och utveckla det teoretiska TPACK ramverket och de instrument som används för att undersöka kunskaperna inom detta ramverk.
34
Jensen, Stiliani Notou und Narisa Jensen. „Implementering av digitala verktyg i SO-undervisning“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31616.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna undersökning går ut på att ta reda på hur lärare kan arbeta med digitala verktyg i SO-undervisning på ett sätt som främjar elevers kunskapsinhämtning samt vilka effekter användning av digitala verktyg har på elevernas lärande. För att komma fram till ett resultat har vi gjort en kvalitativ och kvantitativ undersökning, vilket har benämningen ”mixed method”. Vår undersökning är baserad på intervjuer med fyra SO-lärare i Malmö kommun, samt enkätundersökningar med eleverna från respektive skolor. Resultatet som vi fick fram utifrån vår egen undersökning och tidigare forskning är att användandet av digitala verktyg förbättrar undervisningen och förståelsen bland elever. Undervisningen blir tydligare och de digitala verktygen har en stöttande funktion för elevers lärande, särskilt för elever med läs-och skrivsvårigheter. En aspekt av digitala verktyg som framgick tydligt både i vår undersökning men även i tidigare forskning är att användning av digitala verktyg har en positiv effekt i lärandet. En ytterligare aspekt av digitala verktyg som framgick är att digitala verktyg även kan ha en negativ effekt på elevers lärande och kunskapsinhämtning. En försämrad motorik och missbruk av digitala verktyg i undervisning är de negativa effekter som framkommit i vår undersökning.
35
Al-Botani, Nidaa, und Maryam Dawood. „Digitala verktyg i modersmålsundervisningen : En kvalitativ studie om användning av digitala verktyg i ämnet modersmål ur lärarnas synvinkel“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45085.
Der volle Inhalt der Quelle
36
Winbladh, Jeanette, und Hanna Lennström. „Hur används digitala verktyg i undervisningen? : En kvalitativ studie som belyser lärares perspektiv på användningen av digitala verktyg för att främja elevers tidiga läs- och skrivutveckling“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54745.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur några lärare använder digitala verktyg i sin undervisning och hur några lärare anser att användningen av de digitala verktygen främjar elevers tidiga läs- och skrivutveckling i årskurserna 1–3. Vi har valt att använda en kvalitativ metod med skriftliga intervjuer i form av en enkät, då det är informanternas tankar och erfarenheter vi är intresserade av. För att uppnå studiens syfte har vi använt ett sociokulturellt perspektiv utifrån Vygotskijs teori om lärande. Resultatet av studien visar att de digitala verktygen är en viktig del av några lärares läs- och skrivundervisning och har en påverkan på elevernas läs- och skrivinlärning. Vår slutsats är att digitala verktyg bidrar till att elevernas motivation och skrivglädje ökar och att de digitala verktygen används som ett komplement till traditionell läs- och skrivinlärning.
37
Hilber, Petter. „Digitala verktyg i musikämnet : En undersökning i hur musiklärare på högstadiet förstår digitala verktyg“. Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3247.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med följande självständiga arbete är att få kunskap om hur musiklärare i högstadiet förstår digitala verktyg som ett redskap för lärande i musikundervisning. För att undersöka syftet gör jag en kort historisk redogörelse av datorns historia i skolan fram tills idag samt en sammanfattning om vad regeringen har gjort för att föra teknikintresset för Sveriges befolkning framåt. Därefter har tre intervjuer gjorts med högstadielärare med ämnet digitala verktyg. Studien har genomförts genom en kvalitativ chattintervju. Svaren har sedan tolkats utifrån ett social-konstruktionistiskt perspektiv och analyserats som diskurser. Resultatet visar att högstadielärarna i undersökningen använder digitala redskap primärt som ett roligt avbrott i musiklektionerna samt att det finns en statusordning bland digitala verktyg, både bland mjukvaror och hårdvaror. Resultaten visar även att lärarna använder även digitala redskap som ett sätt att ge musikämnet en högre status bland skolämnena.
38
Söderlund, Lisa, und Hanna Kenny. „Digitala verktyg i undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning : en studie ur ett sociokulturellt perspektiv“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20374.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I vårt informations- och kommunikationssamhälle utvecklas tekniken ständigt. För elever med intellektuell funktionsnedsättning kan digitala verktyg vara användbara för att kunna ta en aktiv del i samhället. I arbetet mot “en skola för alla” har specialläraren därför en viktig roll att utveckla arbetet med digitala verktyg i undervisningen.Syftet med undersökningen är att studera i vilken omfattning digitala verktyg används i en gymnasiesärskola och pedagogers upplevelser av att arbeta med dessa verktyg i undervisningen. Frågeställningarna som genomsyrar undersökningen är hur digitala verktyg används i verksamheten samt vilka möjligheter och svårigheter digitala verktyg kan skapa i undervisningen.Sociokulturell teori är en grund i denna studie. En av utgångspunkterna är att människan är en biologisk, social, historisk och kulturell varelse som ständigt utvecklas genom att dessa aspekter samverkar med varandra. En annan central del i den sociokulturella teorin handlar om lärande och människans förmågor, som enligt den sociokulturella teorin, inte stannar vid människans kropp, utan kan utvecklas och förlängas genom verktyg (artefakter).För att besvara frågeställningarna och uppnå syftet har både en kvantitativ och en kvalitativ metod används, genom både enkät och intervjuer. Dessa har sedan analyserats genom innehållsanalys.30 av 31 respondenter använder digitala verktyg i sin undervisning och mer än hälften använder sådana verktyg dagligen i olika ämnen och aktiviteter. Surfplatta och dator används mest och smartboard/interaktiv tavla minst. Pedagogerna uttrycker att digitala verktyg ökar möjligheten till kommunikation, tillgänglighet, delaktighet och bidrar till ett lustfyllt lärande. Däremot är tid, kostnader och brist på fortbildning och support svårigheter som rapporteras i arbetet med digitala verktyg.Eftersom resultatet visar att digitala verktyg ger förutsättningar för inlärning, kommunikation och för att planera undervisning utifrån elevernas proximala utvecklingszon bör detta arbete prioriteras. Fortbildning samt konkreta exempel på digitala verktygs möjligheter i undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning bör därför lyftas.
39
Ellison, Miranda, und Katarina Smrekar. „Digitala verktyg : i undervisningssyfte i förskolan“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25675.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien undersöker digitala verktygs användande i undervisningssyfte, barns inflytande och delaktighet samt för- respektive nackdelar med digitala verktyg i förskolan. Anledningen till det valda ämnet var att digitala verktyg är en stor del av vårt samhälle som kräver digital kompetens. Det är viktigt att denna digitala kompetens ges redan i tidig ålder vilket gjorde att vi ville undersöka hur digitala verktyg används i undervisningssyfte i förskolan. Begreppen digitala verktyg samt undervisning tillkom i den nya reviderade läroplanen vilket gjorde att vi blev intresserade av att se hur och om de används ute på olika förskolor. Syftet är att undersöka på vilket sätt några pedagoger uttrycker sig om användandet av digitala verktyg i undervisningssyfte i förskolan. Metoden vi har utgått ifrån är en kvalitativ metod i form att semistrukturerade intervjuer som gjordes med fyra informanter digitalt på grund av rådande pandemi. Den kvalitativa metoden gav studien en ingående förståelse för informanternas egna erfarenheter och kunskaper kring användandet av digitala verktyg i undervisningssyfte. Studien bearbetades utifrån den sociokulturella teorin som grundades av Lev Vygotskij. Den sociokulturella teorin handlar om det livslånga lärandet samt att individer lär sig av varandra. I bearbetningen har även teorins begreppmediering, kunskapstillägnande samt appropriering varit relevanta. Resultat från informanterna var att förstå hur informanterna använder sig av digitala verktyg i undervisningssyfte, för- respektive nackdelar samt se hur barns inflytande och delaktighet kopplat till digitala verktyg i förskolan lyfts. Samtliga informanter lyfter att användningen av digitala verktyg är positiv. Några negativa aspekter som lyfts är skärmtid, bristande kompetens samt felaktig användning som leder till negativa konsekvenser. När pedagoger besitter de kunskaper som krävs samt är närvarande vid användandet av digitala verktyg kan en lärprocess ske hos barnen.
40
Atladóttir, Gunnhildur, und Isabelle Nydahl. „Fem lärares förhållningssätt till digitala verktyg i undervisning“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33585.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att få en insyn i vilket förhållningssätt fem verksamma grundsko-lelärare har kring användning av digitala verktyg i deras undervisning och hur det påverkar deras integrering. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 fram-går det tydligt att handhavandet av digitala verktyg är en viktig del då skolan ansvarar för att varje enskild elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Skolverket 2011a). För att nå syftet i denna studie har vi samlat empiri genom telefonintervjuer som sedan har tolkats och analyse-rats utifrån fyra valda teoretiska begrepp, IT, IKT, digital litteracitet och MIK. Studien visade att samtliga lärare förhåller sig positivt till arbete med digitala verktyg i undervisningen där det används som stöd för elevers lärande. Vidare framkom det att lärarna arbetade med olika kunskaper och förmågor utifrån de teoretiska begreppen. Slutsatsen är att lärarna gärna hade velat ha mer kunskaper i hur man didaktiskt arbetar med digitala verktyg för att kunna inte-grera användningen ännu mer vilket även tidigare forskning visar på. Svenska rapporter bely-ser att det finns en stor spridning i fördelning av den fysiska tillgången till digitala verktyg vilket vi såg i vårt resultat.
41
Lundström, Maria, und Johanna Sandelin. „Digitala verktyg- en möjlighet eller ett hinder? : En kvalitativ studie om förskollärares beskrivning av digitala verktyg i förskolans undervisning“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91212.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om vilka möjligheter och hinder förskollärare beskriver i arbete med digitala verktyg i förskolans undervisning. Genom ett didaktiskt perspektiv synliggörs förskollärares tankar kring ämnet och studien lyfter ramfaktorer som påverkar förskollärarnas möjlighet till att undervisa med digitala verktyg. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare från olika förskolor i två olika kommuner för att samla in data och få svar på studiens forskningsfråga. Resultatet visar att förskollärarna ser digitala verktyg som en möjlighet i förskolans undervisning, både som ett medel att nå lärande inom olika ämnen men även som ett eget ämne med ett eget lärandeinnehåll. Dock finns viss motsättning mot att använda digital teknik i undervisning med förskolans yngsta barn. Resultatet visar att olika faktorer påverkar förskollärarnas möjlighet att bedriva undervisning kopplat till digitala verktyg, dessa faktorer är både beroende av förskollärarnas egna förhållningssätt och deras tankar och intresse för digitala verktyg men också beroende av de förutsättningar som ges från förskolornas huvudmän och rektorer i form av planeringstid, kompetensutveckling samt resurser i form av digitala verktyg.
42
Metzmaa, Marisha, und Therese Lindblom. „IKT i årskurserna 1-3 : Om tillgången, användandet och upplevelsen av IKT i undervisningen“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34685.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka samt redogöra för vilka möjligheter några lärare i årskurserna 1–3 har att bedriva undervisning med informations- och kommunikationsteknik som verktyg, vad användandet av IKT kan tillföra och vilka svårigheter det kan skapa i deras undervisning. Vi har utfört en kvalitativ studie med skriftliga och muntliga intervjuer. Vårt resultat visar att alla lärare har tillgång till digitala verktyg och ser det som ett naturligt arbetssätt, oberoende av vilken utbildning de har inom området. Det finns en stor variation i mängden digitala verktyg som finns tillgång till och hur eleverna får arbeta med dem. Lärarna anser att IKT i undervisningen ger möjlighet för lärarna att bredda utbudet och variera val av arbetssätt, men det är när IKT inte fungerar som svårigheter uppstår.
43
Sjöberg, Anders. „Digital kompetens inom So-ämnena i årskurs F–3 : Lärares syn på digital kompetens och användningen av digitala verktyg i undervisningen“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30045.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar begreppet digital kompetens och hur de använder digitala verktyg i undervisningen i So-ämnena i årskurs 1–3. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkät och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer med yrkesverksamma lärare. Resultatet från undersökningarna visar att lärare har skilda uppfattningar om vad digital kompetens innebär, såväl för dem själva som för eleverna. En stor del av de tillfrågade lärarna anser sig själva ha den digitala kompetens som krävs för att utföra sitt arbete, men den kvalitativa undersökningen visar att det fortfarande finns en osäkerhet hos många lärare när det gäller arbete men digitala verktyg i undervisningen. Resultatet visar också att det finns brister när det kommer till adekvat fortbildning inom området digital kompetens för lärarna. De lärare som deltog i den kvalitativa undersökningen uttryckte att användning av digitala verktyg i undervisningen såväl som undervisning om digital kompetens och källkritik sker mycket utifrån den enskilde lärarens egna intresse och engagemang för frågorna. Någon vägledning, särskilda riktlinjer eller information kring läroplanens reviderade delar har inte funnits i något fall.Pedagogik
44
Haavel, Miriam, und Agnesa Ademaj. „Användningen av digitala verktyg i förskolan“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27168.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers förhållningssätt till hur de använder digitala verktyg, med utgångspunkt i den nya reviderade läroplan som trädde i kraft 1: a juli 2019. Vi har sedan tidigare under våra VFU-perioder funderat kring hur pedagoger förhåller sig till de nya riktlinjerna i läroplanen om digitala verktyg. Vidare analyserar vi i vår text om pedagogerna upplever att de digitala verktygen gynnar och skapar lärande i förskolan i barngruppen. Vi lyfter de didaktiska frågorna och lägger fokus på ”hur:et” med koppling till undervisning.Vi genomförde en enkätstudie som vi delade ut till ett antal pedagoger i två olika förskolor. Sedan analyserade vi dessa svar med hjälp av våra två teoretiska perspektiv som är det sociokulturella perspektivet och det multimodala perspektivet. Vårt resultat baserar vi på 10 enkätsvar.Resultatet i vårt examensarbete visar på att det finns lite forskning kring digitalisering. Det skulle behöva utföras mer djupgående forskning kring användningen av digitala verktyg. Enkätsvaren pekar på att det behövs mer tydlighet kring användningen av digitala verktyg och dess riktlinjer behövs följas upp. I vårt arbete har vi bidragit genom att synliggöra digitaliseringen och vidare uppmana om att mer forskning bör göras inom detta ämnesområde.
45
Andersson, Emma, und Julia Karlsson. „Inlästa läromedel i undervisningen : lärares förhållningssätt och val kring inläsningstjänster“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19390.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka hur lärare kritiskt förhåller sig till inlästa läromedel samt vilka medvetna val kring inlästa läromedel lärare gör. Vi har valt att göra semistrukturerade intervjuer för att samla in data som vi sedan med hjälp av tidigare forskning har analyserat ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom analys av de 12 intervjuer vi har genomfört i två kommuner i Skåne har vi kommit fram till att; lärare uppfattar forskning kring inlästa läromedel som bristande, de förlitar sig på att annan personal har tagit fram en fungerande tjänst för eleverna. De anser att inlästa läromedel har en positiv inverkan på elevernas inlärning oavsett om de har någon form av svårighet eller ej. Vi har sett att de anser sig göra medvetna val vad gäller inläsningstjänster i undervisningen.
46
Nastic, Mikael. „Digitala spel som verktyg i historieämnet? : En studie kring lärares ämnesförståelse för historia och deras syn på digitala spel i undervisningen“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30412.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Uppsatsen tar sitt avstamp i den alltmer ökande digitaliseringen av skolan, där både lärare och elever har större tillgång till personliga datorer och den upplevda avsaknaden av digitala verktyg i undervisningen anses behövs problematiseras. Detta leder i sin tur till frågan hur lärare ser på det ämne de undervisar i samt de digitala spelens pedagogiska möjligheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares ämnesförståelse och deras upplevda syfte med ämnet historia, samt deras inställning till digitala spel i undervisningen. Syftet mynnar ut i följande frågeställningar: Vad har lärarna för ämnesförståelse för historia? Hur resonerar lärarna kring användning av digitala spel i historieundervisningen? Vad för samband kan vi se mellan deras ämnesförståelse för historia och deras inställning till digitala spel i undervisningssituationer? Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats, där intervjuer har genomförts med aktiva ämneslärare i historia som arbetar inom olika gymnasieskolor i Varbergs Kommun. Resultaten visar på en differens sinsemellan lärarnas ämnesförståelse, men att samtliga ställer sig positiva till de digitala spelens pedagogiska möjligheter i skolan. Något generellt samband mellan lärarnas ämnesförståelse och inställning till digitala spel går alltså inte att urskönja utifrån studiens resultat.
47
Mattila, Hanna. „”Vad kan jag ge dem för förutsättningar med det här verktyget?””vad kan jag ge dem för förutsättningar med det här verktyget?”: En kvalitativ studie om några förskollärares användande av digitala verktyg i undervisningen med de yngsta barnen i förskolan.' : En kvalitativ studie om några förskollärares användande av digitala verktyg i undervisningen med de yngsta barnen i förskolan“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48852.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare använder digitala verktyg i förskolans undervisning tillsammans med de yngsta barnen (1 – 3 år), samt att belysa vilka möjligheter och begränsningar förskollärare kan uppleva att det finns i användandet av digitala verktyg i förskolans undervisning tillsammans med de yngsta barnen (1–3 år). Studien är genomförd genom kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare och resultatet visar på att förskollärare använder sig av digitala verktyg i undervisningen samt att det framförallt finns möjligheter men även en del begränsningar i användandet av digitala verktyg. Slutsatser som dras utifrån studien är att förskollärare ser digitala verktyg som ett verktyg som skapar möjligheter för samspel och interaktion, samt att genom att använda de digitala verktygen på rätt sätt kan de fungera som hjälpmedel för barns utveckling.
48
Zetréus, Emma. „”Jag ser det som en buffé av möjligheter för mig i mitt klassrum” : En kvalitativ studie av fyra gymnasielärares uppfattningar om digitala medier och verktyg i undervisningen i religionskunskap“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39269.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Uppsatsen är en kvalitativ analys av fyra lärares, som undervisar i religionskunskap på gymnasiet, uppfattningar och åsikter av att undervisa med digitala medier och verktyg i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka digitala medier och verktyg som används av fyra gymnasielärare, som arbetar på två olika skolor i samma kommun, i deras undervisning i religionskunskap. Uppsatsen ska ge svar på vilket sätt som de digitala verktygen används i lärarnas undervisning. Även hur deras uppfattning är om digitala medier och verktyg i undervisningen samt hur de anser att det mottas av eleverna. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är; ”Vilka digitala medier och digitala verktyg använder sig fyra gymnasielärare, på två olika skolor, av i skolan och i undervisningen i religionskunskap?”, ”På vilket sätt använder sig gymnasielärarna av digitala medier och digitala verktyg i undervisningen i religionskunskap?” samt ” Vilken uppfattning har gymnasielärarna om användningen av digitala verktyg i undervisningen i religionskunskap, samt hur de upplever att eleverna har för uppfattning om digitala verktyg i undervisningen?” Metoden som används är kvalitativa intervjuer. Empirin analyseras med hjälp av Frida Monséns undervisningsmodell samt Karin Nygårds tre kompetensområdena inom digital kompetens. Resultatet är att lärarna använder sig av digitala medier och verktyg i sin undervisningen men vilka de använder skiljer sig mellan lärare och mellan skolorna. De använder sig av bla. av Digilär, MTM, UR, SLI, olika presentationsverktyg, digitala quiz och prov m.m. Ett annat resultat är att uppfattningen om digitala medier och verktyg i undervisningen är generellt väldigt positiv. Lärarna anser att det är smidigare än tidigare att genom digitala medier att få fram information, lekitonsplaneringar och tillgången till t.ex. filmer.
49
Sandström, Mathilda. „Det digitala klassrummet : En kvalitativ studie av lärares användning av smartboard som ett språkutvecklande verktyg i undervisningen“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18251.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Smartboard är en modern teknik som blir allt vanligare i våra svenska klassrum. Studiens syfte är att studera hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-2 på en skola använder smartboard som ett verktyg/läromedel för barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ studie där observation och intervju används för att tolka och förstå människors uppfattningar. Observationer genomförs vid tre lektionstillfällen där smartboard används som ett verktyg i undervisningen. Intervjuer sker med sex lärare som använder sig av smartboard i sin undervisning. Resultatet visar att smartboard är ett användbart verktyg som på flera olika sätt kan stimulera elevers språkutveckling. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framgår det att lärarna som medverkat ser många fördelar med användandet av smartboard, men att användandet ibland kan uppfattas som tidskrävande. De tillfrågade lärarna ansåg det viktigt att lära sig och använda smartboardtekniken för att med hjälp av den bidra till elevernas språkutveckling.
50
Elvung, Ellen, und Matilda Petersson. „Digitala verktyg i matematikundervisningen - medel eller mål? : En kvalitativ studie med fokus på hur matematiklärare på gymnasiet använder och motiverar digitala verktyg i undervisningen i samband med digitaliseringen i ämnet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79679.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Idén till denna studie uppkom i samband med den förändring i styrdokumenten gällande digitalisering av ämnet Matematik som trädde i kraft 2017. Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder och motiverar användandet av digitala verktyg i matematikundervisningen, samt i vilken utsträckning de har förändrat sin undervisning i samband med digitaliseringen av läroplanen. Fem gymnasielärare i matematik deltog i semi-strukturerade intervjuer och fyra matematiklektioner observerades strukturellt. Resultatet visar att lärare använder digitala verktyg både som ett medel för att ge eleverna matematisk kunskap, men också som ett mål för att eleverna ska lära sig de digitala verktygen. Lärarna motiverar användningen av digitala verktyg med att det sparar tid, förenklar representationer av olika koncept, och att de i vissa fall underlättar undervisningen. Lärarna menar också att digitala verktyg kan bidra med att införa nya metoder för lärande, att de förbereder eleverna för nationella prov och för ett liv i det digitala samhället. Lärarna gjorde små eller inga ändringar i sin undervisningspraktik i samband med förändringen i läroplanen, och i de fallet en förändring skedde hade läraren ”öppnat upp” för utökad användning av digitala verktyg.The idea for the study appeared as a result of the change related to the digitalization of the subject Mathematics in the Swedish senior high school that took effect in 2017. The purpose of the study is to investigate how teachers use and motivate the use of digital tools in the Mathematical education, and if and how the teachers say that they have made changes in their teaching due to the curriculum change. Five mathematics teachers working at senior high schools took part in semi-structured interviews and four mathematics classes were observed structurally. The result has been interpreted by using the framework RAT, Curriculum theory and ATD. The result shows that teachers use digital tools both as an equipment to reach the pupils mathematical understanding, but also as a goal for the pupils to learn the tools. The teachers motivate the use of digital tools by saying that it saves time, makes representations of concepts easier to show, and that it in some cases makes the teaching easier. They also say that digital tools can help introduce new ways of learning, that they prepare the pupils for national tests where they must be able to use digital tools, and that they prepare the pupils for a life in the world of digitalization. The teachers did none or a small change to their ways of teaching due to the curriculum change, and in that case, they said that they “opened up” more for the use of digital tools.