Dissertationen: „Digitala sociala interaktioner“

1

Albiz, Julius, und Lisa Balzar. „Dagliga sociala interaktioner för att öka studenters sociala välmående i digitala lärmiljöer“. Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-299267.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Forskning tyder på att covid-19-pandemin har påverkat studenters välmående negativt. Studenter som har studerat hemma under pandemin är mer stressade, känner mer ångest och känner sig ensamma samtidigt som symptom som tyder på depression förvärras. Enligt studier kan detta bero på en brist av sociala interaktioner som är en konsekvens av den sociala distanseringen. De senaste åren har forskning om spels påverkan på människors välmående fokuserat på de positiva effekterna som spelandet kan ha. Studier har visat att onlinespelande kan minska stressnivåer, öka emotionell stabilitet och kan vara ett sätt att socialisera. Syftet med denna studie är att undersöka hur studenters sociala välmående påverkas av dagliga digitala sociala interaktioner när studierna bedrivs på distans under en pandemi. De sociala interaktionerna var här onlinespelande där deltagarna kunde kommunicera och interagera med varandra via ett videosamtal. Studien bestod av en kvalitativ metod i tre delar med åtta deltagare. Samtliga deltagare studerar på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och upplever att de saknar dagliga sociala interaktioner. Del ett av studien bestod av ett frågeformulär framtaget för att mäta socialt välmående som deltagarna fick fylla i. Därefter deltog deltagarna i dagliga videosamtal där onlinespelet Skribbl spelades i 10 minuter. Efter en vecka med dagligt spelande hölls individuella intervjuer med varje deltagare, och därefter gjordes en tematisk analys av de transkriberade intervjuerna. Resultaten visade att sociala interaktioner via onlinespel kan användas som ett verktyg eller hjälpmedel för studenter att umgås digitalt. Deltagarna i studien uppgav att de uppskattade speltillfällena och såg fram emot dem. Deltagarnas svar tyder på att det finns potential att sociala interaktioner av denna typ kan öka socialt välmående hos studenter men det går inte att visa i denna studie.
Research has shown that the covid-19 pandemic has affected students' well-being negatively. Students that have been studying from home during the pandemic are more stressed, feel more anxious and alone, and symptoms of depression have worsened. According to research this can be due to a lack of social interactions, which is a consequence of social distancing. In recent years, research about games' effect on human well-being has focused on the positive effects that gaming can have. Studies have shown that online gaming can reduce stress levels, increase emotional stability, and can be seen as a way to socialize. This study aims to explore how students’ social well-being is affected by daily digital social interactions when studies are conducted online during a pandemic. Specifically, where the social interactions were through an online game where the participants could communicate with each other through a video call. The study had eight participants who are currently studying at The Royal Institute of Technology (KTH) and experience a lack of daily social interactions. The study consisted of a qualitative method divided into three parts. The first part consisted of a questionnaire that was developed to measure social well-being. After all the participants had filled in the questionnaire, they participated in daily video calls where they played the online game Skribbl for 10 minutes. After a week of daily gaming sessions, individual interviews were conducted with each participant. The interviews were transcribed and analyzed with a thematic analysis. The results showed that social interactions via online games can be used as a tool for students to socialize digitally. The study’s participants shared that they appreciated the gaming sessions and looked forward to them. The participants’ answers suggest that there is potential for social interactions of this kind to increase students’ social well-being, but it cannot be shown in this study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Lindström, Jenny. „Digital delaktighet : En kvalitativ fallstudie om identitet, nyhetsdelande och sociala interaktioner hos läsare av digitala dagstidningar“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77358.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Tidningsbranschen är inne i en intensiv förändringsperiod där papperstidningarna fasas ut och de digitala lösningarna ökar. De stora mediehusen har tagit upp kampen om de digitala prenumeranterna för att klara sig ekonomiskt när intäkterna från annonserna sviker. Den stora frågan för dagstidningarna idag hur de ska kunna ta betalt för material som läsarna vant sig vid att få gratis och hur ska de få läsare, med hela internet som smörgåsbord, att troget följa och betala för en specifik tidning. I den här fallstudien av den röd-gröna dagstidningen Dagens ETC undersöktes vilka egenskaper en digital dagstidning bör ha för att få läsarna att identifiera sig med materialet, känna delaktighet, uppleva social interaktion och slutligen återvända till tidningen. Det empiriska materialet har sammanställts genom kvalitativa intervjuer med åtta av Dagens ETC:s läsare. Resultatet blev att delandet av nyheter, främst via Facebook, är viktigt för läsarna och att de identifierar sig med innehållet och gärna vill sprida tidningens budskap både till vänner och åsiktsmotståndare. De uppskattar det direkta tilltal som tidningens ledarskribenter har och upplever att de kan hämta bra argument från dem i den politiska debatten. Ämnen som antirasism, klimatfrågor och feminism ligger särskilt varmt om hjärtat för läsarna. I teoridelen beskrevs begreppet ”medialisering” – hur gränserna mellan medier och samhälle suddas ut. I avsnittet ”Delaktighet och identitet i digitala medier” beskrevs hur läsare skapar delaktighet och sociala interaktioner kring nyheter. Slutligen presenterades DeLone och McLeans framgångsmodell för informationssystem. Slutsatserna som drogs av fallstudien med teorierna som grund är att den digitala dagstidningen bör satsa mer på ett personligt tilltal och även mer aktivt göra läsarna delaktiga i materialet. Att dela artiklarna är så pass viktigt för läsarna att betalväggar kan förstöra den relation som tidningen byggt upp med dem.
The newspaper industry is going through an intense period of changes where the market for printed newspapers is getting smaller and the market for digital solutions are increasing. As advertisements are not as lucrative as before the big media companies are competing for the digital subscribers’ money. The big question for the newspapers today is how to make people pay for content on the web that used to be free. The focus of this case study of the Swedish left-wing newspaper Dagens ETC is to find what kind of characteristics of a digital newspaper makes the readers identify with the content, feel involvement and invites them to social interaction. The empirical material consists of eight interviews with readers of Dagens ETC. The result is that sharing news, especially on Facebook, is important to the readers and that they identify with the content and wants to spread it both to friends and people with opposite opinions. They appreciate the personal tone of the editorial writers and feel that they can use their arguments in the political debate. Topics as antiracism, climate and feminism are important for the readers. In the theory chapter the term “medialization”, how the lines between media and society are getting blurred, is explained. In the section “Participation and identity in digital media” the ways that the readers creates participations and social interactions around news are explained. Finally the updated version of DeLone and McLean model of information system success is presented. The conclusion of the report is that the newspapers should have a more direct and personal way of addressing the readers and that they more actively should try to make the readers engage in the material. To share news articles is of such great importance to the readers, that pay walls can ruin the relation that the newspaper has built up with them.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Rydholm, Rebecka, und Sakovic Selma Tröen. „Digitala Låtsasvänner : En studie om parasociala relationers födelse, utveckling och död“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-176660.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Social platforms are becoming an increasingly larger part of everyday life, with many people spending their days sharing information about their lives online. Youtube is a platform based on individual users “broadcasting themselves”, which often means sharing a lot of personal information. This can lead to a sense of closeness, and some viewers develop one-sided relationships through the screen. This study aims to give insight in these one-sided relationships, known as parasocial relationships. Interviews were conducted to get the perspective of Youtube fans as to what motivates them to start, continue and stop watching Youtubers. Using a qualitative research method we have been able to get a deeper understanding of possible patterns concerning the lifecycle of these relationships, such as how and why they begin, continue and end. As earlier research implies we found that parasocial relationships are created and treated in a similar way mutual relationships are. The finding of this study suggest that parasocial attachment is not only normal and common, but that they can provide a kind of social outlet for those who experience them. This study can hopefully be used to understand broader trends in media consumption online.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Berntsson, Lisa. „Hur kan digitala resurser stärka undervisningen vid distansutbildning i biologi?“ Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32656.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Today more and more courses at both universities and at the municipal adult educations (Komvux) are given as distance courses. Therefore, the need for good digital resources is ever growing, to provide the same standard of education at the distance courses as it is on the regular courses. The following study is an investigation of some of the digital resources available for both aid in information intake and subject understanding, and also on the resources available for social interactions with other students as well as teachers during the courses. The study is conducted as a systematic literature study with a thematic analysis. The resources studied are LMS, virtual classrooms, the flipped classroom model and digital textbooks and libraries. Also, the importance of adaptive digital resources as well as how digital resources are best implemented are studied. Conclusions made shows that much can be improved in the distance courses and that a combination of flipped classroom presentations together with a program for social interactions (such as Edmodo) could be a better solution. For the parts of the courses in Biology where a more in depth understanding of processes is necessary, special model building programs would be favorable. Since the possibilities for individual adaptions is very limited in distance courses it would also be advantageous with adaptive digital resources, to increase the possibilities for a student to pass the course.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Rosquist, Oscar. „Adapting to the new remote work era : Improving social well-being among IT remote workers through scheduled digital social interactions“. Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-298027.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

In 2020, the world was struck by the Covid-19 pandemic. Recommendations to limit physically meeting with others caused somewhat of a paradigm shift in how office workers perform their work. A massive shift to remote work occurred and exposed the workforce to the remote work’s shortcomings and problems. Based on a literature study, remote workers were found to lack social interactions that happen automatically in an office. Therefore, a proposed solution of scheduling regular, social, and informal interaction sessions was tested in an experiment using Microsoft Teams with full-time, remote IT workers. To facilitate informal social interactions during these experiment sessions, the participants were allowed to play a few different games, participate in social activities or not participate at all. Analysis of the results from the experiment showed a slight improvement in the measured factors over the course of the experiment. However, only a decrease in emotional exhaustion was found to be statistically significant. Therefore, the results are insufficient to argue for or against the implementation of regular informal social interactions with a goal of improving employees’ remote working environment. The experiment had several areas which could be improved, particularly the scale and availability of the experiment. Future research should take into account the suggested areas of improvement for the experiment, specifically scaling up a similar experiment in order to support or refute the implementation of regular social interactions as part of a remote working environment. The increase in remote work is believed to persist in the future. Therefore, the drawbacks of remote work merit additional research to uncover techniques to mitigate them. Moreover, due to the nature of their work, IT workers have ample opportunities to work remotely. A suitable environment in which to work remotely can help them benefit from remote work while experiencing less of its negative effects.
Under början av året 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin. Rekommendationer att minimera fysisk kontakt med andra människor förändrade kontorsarbetares arbetsmiljö drastiskt. En omfattande förflytterlse av arbete till distansarbete skedde och syngligjorde dess nackdelar. Denna ökning av distansarbete förväntas fortsätta i framtiden. Nackdelarna hos distansarbete meriterar ytterliggare undersökningar kring tillvägagångsätt för att reducera dem. En av de vanligaste rapporterade nackdelarna är den socialt isolerande effekten. Detta examensarbete kommer fokusera på att undersöka hur man kan reducera den socialt isolerande effekten av distansarbete på heltid hos IT-arbetare. IT-arbetares arbetssätt har stora möjligheter för distansarbete. Därför skulle en bra miljö för distansarbete gynna IT-arbetare och göra det möjligt för fler individer att ta del av fördelarna från distansarbete. Innan pandemin var distansarbetare selektivt utvalda utefter deras personliga möjligheter att lyckas. Under pandemin så har även de individer som passar mindre bra för distansarbete även behövt jobba på distans. Detta gör det möjligt att undersöka möljliga förbättringsätt för fler typer av individer. Baserat på en literaturstudie så har det tydligjorts att distansarbetare saknar den sociala interaktion som sker automatistk i en kontorsmiljö. På grund av detta så föreslogs och testades en möjlig lösning av planerade, regelbundna, sociala och informella tillfällen över Microsoft Teams som ett experiment. För att främja informella och sociala interaktioner under experimenttillfällena så fick deltagarna spela ett par olika spel eller utföra aktiviteter med varandra. Resultaten pekar mot en liten förbättring från experimentet men endast en minsking av känslomässig utmattning var statistiskt significant. Det fanns flera förbättringsområden för experimentet. Sammanfatningsvis var storleken av experimentet och tiden för det, de stora förbättringsområdena. Resultaten är inte starka nog för att kunna tala för eller emot implementerandet av regelbundna, informella, sociala interaktioner med ändamålet att förbättra miljön för distanarbete. Framtida forskning bör ta hänsyn till förbättringsområdena och undersöka en upskalad variant av ett liknande experiment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Sjöström, Izabella. „Interpersonell interaktion på digitala medier : Den sociala betydelsen av digitala medier för unga vuxna när den fysiska interaktionen inte är möjlig eller önskvärd“. Thesis, Södertörns högskola, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46278.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna uppsats handlar om interpersonell interaktion på digitala medier och dess sociala betydelse för unga vuxna (20-30 år) när den fysiska interaktionen inte är möjlig eller önskvärd. Den handlar också om medierad interaktion i allmänheten och belyser de digitala mediernas roll för interpersonell interaktion då det sociala landskapet idag präglas av dessa på många sätt. Frågeställningarna som formulerats för att besvara syftet är följande: 1) I situationer då det inte går att umgås ansikte-mot-ansikte, hur fungerar den digitala interaktionen som alternativ? 2) När föredrar unga vuxna interaktionen på digitala medier? 3) Går det att tillgodose det sociala behovet digitalt i samma grad som den ansikte-mot-ansikte? 4) Vad har Covid-19 haft för påverkan på hur unga vuxna ser på social interaktion? Studien utgår från en enkätundersökning samt två intervjuer, då denna uppsats utgår från den kvantitativa metodologin i första hand och kvalitativ i andra. Teorierna består av medialiseringsteori, medium teori och teori kring medierad kommunikation. Resultatet visade att det både gick att upprätthålla relationer och få ett socialt utbyte på digitala medier. Dess fördelar var inom teman som tidseffektivitet, geografiskt avstånd, rum och tidsoberoende, kravlöshet och tillgänglighet. Det var dock beroendeframkallande, ångestladdat och avsaknad av symboliska ledtrådar. De unga vuxna som deltog i studien hade delade meningar om hur Covid-19 påverkat den sociala interaktionen. Det var tydligt däremot att den medierade interaktionen på digitala medier hade varit viktig under pandemin.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Silverplats, Melinda, und Ida Sandström. „Stigmatisering och den bildmässiga digitala interaktionen“. Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-174526.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp individer med en hudåkomma hanterar den bildmässiga digitala interaktionen. Informanterna som utgjorde empirin var alla diagnostiserade med en eller flera av följande diagnoser: vuxenakne, rosacea eller eksem. På sociala medier kan individer med en hudåkomma komma att behöva arbeta extra mycket för att kunna möta de normer och skönhetsideal som finns på medieplattformarna. Hur individerna hanterade interaktion blev centralt. För att undersöka detta valdes Erving Goffmans perspektiv kring interaktion och stigmatisering som teoretiskt ramverk i analysen. Empirin samlades in i Sverige genom fem semistrukturerade videointervjuer med fem informanter. Studien visade på att individer som lever med hudåkommor upplever att interaktionen på Instagram kan verka stigmatiserande. Tillsammans med att influencers och företagande har blivit mer påtagligt på medieplattformen uppstod en känsla av utanförskap från normerna. Informanterna i studien visade sig påverkas av den samhälleliga skötseln kring rådande skönhetsnormer- och ideal i samhället. Genom intrycksstyrning försökte informanterna antingen avstigmatisera hudåkomman eller dölja den genom att passera. Det visade sig även att tidigare livserfarenheter och intryck från andra individer bidrog till om informanten valde en form av öppenhet kring sin hudåkomma, eller om de försökte dölja den.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Hodzic, Adis, und Andreas Sonesson. „Social interaktion via den digitala lärmiljön mellan student och lärare“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78360.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien är genomförd av studenter på Linnéuniversitetets program informationslogistik. Denna studie har undersökt hur studenter på Linnéuniversitetet upplever att den sociala interaktionen mellan dem och lärarna är via den digitala lärmiljön. Tidigare forskning inom detta område visar vad studenter föredrar att använda för teknologier i skolarbeten och till viket syfte. Det som har saknats i tidigare forskning är att det inte har forskats om specifikt hur studenter upplever den sociala interaktionen med lärarna via den digitala lärmiljön. Metoden som denna studie har använt sig av är en kvantitativ metod med en deduktiv ansats där författarna har använt sig av enkätundersökningar för att få empiri för studien. Teorierna som valdes för att besvara frågeställningen som denna studie utgår ifrån var Technology Acceptance Model (TAM) och Media Richness Theory (MRT). Teorierna valdes för att de är inom ramarna för det informationslogistiska programmet och för att författarna ansåg att dessa teorier skulle vara mest användbara för syftet av studien. Resultatet av studien visar att studenterna upplever att de använder den digitala lärmiljön mestadels för att ta del av de filer och dokument som lärarna lägger ut där. Vidare analys av resultatet visar även att studenterna upplever att mail-kontakt är den kommunikationskanal som de använder mest. Resultatet av studien visar också att videosamtal är den kommunikationskanal som studenterna upplever att de använder minst och ger minst värde för studenterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Bild, Elina, und Julia Lundkvist. „Skolan i den digitala världen : En designstudie om integrering av ett digitalt verktyg i matematikundervisningen“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85167.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna designstudie inriktar sig på integrering av ett digitalt verktyg i en specifik undervisningskontext. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och fokus ligger således på undervisningssituationen som helhet. Sociala interaktioner i form av möten mellan elever, lärare och artefakter genomsyrade undersökningen. Enligt den cykliska process som karaktäriserar design research bearbetades systematiskt integreringen av det digitala verktyget Matteappen, med målet att skapa en undervisningssituation som främjar elevers utveckling av taluppfattning. Totalt genomfördes tre cykler bestående av planering, genomförande och analys för att utforma designprinciper och ramar anpassade till den specifika kontexten. Resultatet visar att integreringen av Matteappen bidrog positivt till elevernas inställning till matematikundervisningen. Det visar även att självständighet främjas och att effektiv individanpassning möjliggörs. I den aktuella kontexten fungerade integreringen bäst i samband med en möblering där eleverna satt i par. Graden av social interaktion visade sig ha stor betydelse. En viktig slutsats som kan dras är att Matteappen inte kan stå på egna ben i undervisningen utan måste integreras på ett didaktiskt genomtänkt sätt för att bidra till elevernas utveckling och lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Örner, Lidberg Ebba, und Ekstedt Mikaela. „“Jag önskar att jag hade en bokhylla i bakgrunden så att jag såg smartare ut” : En socialpsykologisk studie om hur universitetsstudenter uttrycker sin identitet över Zoom och hur sociala interaktioner påverkas och förändras i digital undervisning“. Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432842.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur universitetsstudenter upplever att sociala interaktioner med kurskamrater påverkas och förändras i digital undervisning, samt vilka hinder och möjligheter som finns i att uttrycka sin identitet som student över Zoom. Det empiriska materialet baseras på tolv semistrukturerade intervjuer med studenter vid Uppsala universitet och grundar sig i en kvalitativ studie som utgår från en riktad innehållsanalys. De teorier som används och testas i undersökningen är George Meads symbolinteraktionistiska teori och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet visar att den digitala undervisningen medför stora negativa effekter på sociala interaktioner mellan studenter. Det som särskilt lyfts fram i intervjuerna är att kommunikationen förändras avsevärt och påverkar den enskilda studentens sätt att vara, vilket får konsekvenser för de sociala interaktionerna. När universiteten förlorar den rumsliga miljön förändras kontexten, vilket leder till att oskrivna regler omförhandlas och ger universitetsmiljön ett nytt sammanhang. Tekniska aspekter öppnar upp för både möjligheter och begränsningar för studenters förutsättningar attge uttryck för sin identitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Nilsson, Sanne, und Linnea Schennings. „Den digitala påverkan på individen : En kvalitativ studie om hur påverkan upplevs genom virtuell interaktion“. Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227524.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det moderna samhället och digitaliseringen bidrar till att det virtuella rummet blir en viktig del för många individer och deras vardag. Genom att ständigt ha möjlighet till uppkopplingen på diverse sociala nätverk har digitaliseringen bidragit till att face-to-face interaktioner allt oftare byts ut mot virtuella interaktioner. Genom face-to-face interaktioner påverkar individen sina val och agerande med hjälp av sin omgivning. Syftet med den här studien är att undersöka om individen blir socialt påverkad genom att följa Instagramkonton som fokuserar på träning. Studien avser att undersöka om den sociala påverkan som normalt sätt sker genom verbala gester i face-to-face interaktion således kan ske på liknande sett genom digital interaktion. Genom att studera påverkan i digital form så ska vi undersöka om någon form av attitydförändring samt motivation uppstår hos de individer som väljer att följa Instagramkonton som fokuserar på träning.Resultatet av studien indikerar att individen blir påverkad medvetet, omedvetet, positivt och negativt av att följa träningsinspirationskonton på Instagram. Resultatet visar även att individer känner ångestkänslor när de exponeras för träningsinspirationsbilder. Social prestige uppnås genom att individen utvecklar en vältränad kropp. Misslyckas individen med att få en vältränad kropp skapas det ytterligare ångestkänslor hos individen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Lind, Karin, und Olivia Nyström. „Förståelse genom interaktion : En studie av det digitala rekryteringsverktyget Yobber“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-326357.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Yobber är ett webbaserat verktyg för rekrytering som syftar till att lyfta fram personligheten hos den arbetssökande redan i ett tidigt skede i processen. Detta görs genom en strukturerad videointervju som rekryterarna tar del av före cv och personligt brev. Eftersom att användningen av digitala rekryteringsverktyg är ett outforskat område är kunskapen om hur rekryterare tillämpar dessa verktyg i sina rekryteringsprocesser samt hur de skapar sig en förståelse för dem bristande. Syftet med undersökningen är att påbörja studiet av vilken inverkan digitala rekryteringsverktyg har på rekryteringsprocesser, genom att studera det specifika verktyget Yobber. Syftet uppnås genom att besvara två frågeställningar: hur skapar rekryterarna sig en förståelse för verktyget Yobber? och hur påverkas rekryteringsprocessen av hur rekryterarna skapar sig en förståelse för verktyget? Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med ett målmedvetet urval och behandlats med tematisk analys. Tillämpningen av verktyget påverkar rekryteringsprocesserna på främst två sätt. För det första uppnås Yobbers ambition med verktyget, då personligheten hamnar i fokus tidigare i processen. För det andra får rekryterarna friheten att anpassa rekryteringsprocessen efter deras och organisationens behov, vilket kan effektivisera processen. Den första frågeställningen, hur skapar rekryterarna sig en förståelse för verktyget Yobber, besvaras med att de går igenom en hermeneutisk spiral av förståelse som formas av tre faktorer. Dessa faktorer är hur de tillämpar verktyget i sina rekryteringsprocesser, deras konceptuella modell av verktyget samt hur de upplever kommunikationen med kandidaterna genom videointervjuerna. Den andra frågeställningen, hur påverkas rekryteringsprocessen av hur rekryterarna skapar sig en förståelse för verktyget, besvaras genom att betrakta de hermeneutiska spiralerna tillsammans, som visar att verktyget blir en medskapare till rekryteringsprocessen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Eliasson, Simon, und Hanna Schedin. „Digital sexuell kommunikation: om den hyperpersonella interaktionen i heterosexuella relationer“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23390.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Att “sexta” innebär att med textbaserade digitala medier kommunicera med sexuella partners, vilket är en praktik som kan upplevas väldigt intim trots mediets begränsningar av de karaktäristiska dragen av en fysisk interaktion. Denna studie har som syfte att ge en övergripande bild över hur denna typ av interaktion konstrueras och tar sig uttryck, vilket görs i en tredelad undersökning som fokuserar på kommunikationsmönsterna och hur dessa reflekteras över. Det empiriska materialet utgörs av 18 bidrag insamlade via en nätbaserad deltagande observation, 2 kvalitativa intervjuer och 56 svarande på en nätbaserad enkät. Genom ett självselektivt urval avgränsades den studerade gruppen till i huvudsak informanter med en medianålder på 27 år med erfarenheter av heterosexuella relationer. Det studien visar är att den distansering och begränsning denna kommunikation innebär oftast möjliggör förmågan hos informanterna att uttrycka sig friare än i en interaktion ansikte mot ansikte. Samtidigt värderas ändå den fysiska interaktionen högre då denna är mer “på riktigt”. Med begreppet digital sexuell kommunikation (DSK) har vi också ämnat klargöra och definiera det forskningsområde som denna studie genomförts inom, vilket kombinerar medie- och kommunikationsvetenskap med det sexualpsykologiska fältet.
“Sexting” is the communication between sexual partners through textbased digital media, which is a practice that can be experienced as very intimate despite the mediums limitations of the characteristics of a physical interaction. The purpose of this study is to offer a comprehensive overview of how this type of interaction is constructed and expressed, which has been conducted through a three-parted examination of the specifics of these communication patterns and how they are reflected upon. The empirical data consists of 18 contributions collected through a netbased participatory observation, 2 qualitative interviews and 56 respondents of a netbased survey. Through a method of selfselection the informant group was generated and constricted to mainly informants of an average age of 27 with experiences of heterosexual relations. What the study concludes is that the distance and limitation of this type of communication often contributes to a sense of a more liberated way of expression than what is possible in a face-to-face interaction. Yet the informants value the physical type of interaction higher as this is seen as more “real”. With the term digital sexual communication (DSC) we also aim to clarify and define the research area in which we conduct this study, which combines the science of media & communication with the field of sexual psychology.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Lindqvist, Bergander Anna. „Att göra literacy online och offline : Digitala medier i barns kamratkulturer“. Doctoral thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-251647.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This video ethnographies study examines the everyday interaction of two groups of children (aged between 10 and 13) as they use digital media in their spare time. One group of boys has been studied in their recreation centre and one group of girls has been studied at home and at the stable. The participants have different social and cultural affiliations. The purpose of the study is to examine how the children in the different groups organize their peer cultures as they participate with other children in different kinds of digital literacy events. Furthermore, the study aims at examining what kind of competencies the children display when they participate in these digital literacy events. Theoretically, and in the analysis of the material, the study is based on New literacy studies, in which literacy is approached as a social, cultural and situated practice. The empirical material consists of ethnographical fieldwork combined with video recordings of everyday digital literacy events of the children, as well as informal conversations and screen-shots of the online interaction of the children. The children’s participation in digital literacy events are analysed with a CA-inspired interaction analysis. The analysis focus on how the children organise their participation in the midst of face-to-face interaction and how they use writing, symbol and image based communication on the internet. In the analysis the children’s use of non-verbal resources and the body have also been taken into consideration. The study shows that the children in the two groups develop different forms of technical and social literacy competencies that draws on their experiences, hobbies and participation in local practices. Through their participation the children strengthen relationships and organize their peer cultures. Their digital literacy events also involve navigating on the internet, communication with friends via internet as well as critically evaluating information on the internet in interaction with their peers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Nyman, Järhult Josefin, Matilda Rosén und Caitlin Le. „Evenemangsorganisationer : upplevelser av digital kommunikation“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26610.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Personer väljer att volontärarbeta för många fler anledningar än för att ideellt arbete måste genomföras för en förening. Volontärarbete kan ge en individ erfarenheter, social gemenskap och få känna sig behövd samt uppskattad i det arbete som utförs. En utmaning underCovid-19-pandemin var att olika restriktioner tillsattes och de flesta evenemang ställdes in. De enda evenemang som var tillåtna att genomföras var elitidrottsevenemang med hårda förhållningsregler anpassade efter pandemin. En förhållningsregel var att inga fysiska träffar fick genomföras vilket betydde att alla förberedelser med volontärerna fick organisationerna genomföra digitalt. Detta problem ansågs intressant och därför valdes detta fenomen att studeras mer ingående. Studiens syfte var att utifrån ett digitalt kommunikationsperspektivundersöka hur evenemangsorganisationer upplevt den sociala interaktionen via digitala kanaler. Studien har använts sig av en kvalitativt intervjumetod där fem olika specialister harintervjuats samt övrigt material som studien tilldelats från respektive respondent. Med hjälp av intervjuerna undersökte vi hur organisationerna har upplevt den social interaktionen och tillhörigheten via de digitala kanalerna samt om de digitala kanalerna kunde upplevas som enenvägskommunikation. Studiens resultat visar att det finns både fördelar och nackdelar med att förbereda sina volontärer inför ett fysiskt evenemang med hjälp av digital kommunikation. Evenemangsorganisationer anser att det digitala inte kan ersätta det fysiska mötet förvolontärerna eller för organisationerna, men det digitala kan definitivt vara ett komplement till de fysiska mötena i framtiden.
There are many reasons for why people choose to volunteer and carry out non-profit work for an association: socialization, gaining experience and a feeling of being needed and being appreciated for the work they do. Due to the challenges that arose during the Covid-19pandemic, strict restrictions were implemented, meaning that companies and organizations had to adapt and therefore cancel most of their events. The only events that were allowed to take place were elite sports events with strict rules and they had to follow the authorities guidelines of the pandemic. These guidelines encouraged people to not attend physical meetings, which meant that all preparations with the volunteers had to be carried out digitally. This problem was considered interesting and therefore this phenomenon was chosen to be studied more in detail. The purpose of this study was to examine, from the perspective of digital communication, how event organizations experienced social interaction through digital channels. A qualitative interview method has been conducted for this study. Five different specialists who were in charge of the digital communication to their volunteers have been interviewed as well as other material that the study has gained access to from each respondent. During the interviews the respondents explained how they worked with different digital tools in order to reach out and communicate with their volunteers digitally. In addition, we have studied how the event organizations have experienced the social interaction through digital channels and the overall experience of these different channels. The results of this study show that there are both advantages and disadvantages when preparing volunteers digitally for a physical event. Event organizations believe that the digital aspect is something that can not replace the physical meetings for volunteers and organizations. However, digital meetings can instead be seen as a complement to the physical meetings in the future. The following essay is written in Swedish.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Fröse, Ida, und Sofia Holmquist. „Köns- och heteronormer i ett digitalt paradis“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242965.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilka sätt köns- och sexualitetsdiskurser kommer till uttryck i sociala medier i relation till framställningen av kön och sexualitet i tv, och vad det kan bero på. Syftet är även att undersöka vilken betydelse meningsreproduktionen och diskurserna på sociala medier kan ha för användarnas föreställningar om kön och sexualitet. Frågeställningarna är: “Reproduceras köns- och heteronormer under hashtagen #paradisehotelse på Twitter? I så fall, på vilket sätt och vad kan det bero på?” och “Skulle interaktionen med tv-programmet Paradise Hotel via Twitter kunna ha någon betydelse för Twitter-användarnas föreställningar om kön och sexualitet? I så fall, på vilket sätt?”. För att uppnå syftet genomförs netnografi och kritisk diskursanalys av inläggen på hashtagen #paradisehotelse. För att sedan analysera resultatet och besvara studiens frågeställningar, använder vi oss av teori om nya och sociala medier samt kultur- och genusteori. Det material vi utför den netnografiska analysen på kom att bli ungefär 2500 Twitter-inlägg. Materialet avgränsas dock inför den kritiska diskursanalysen. Resultaten visar att skribenterna på #paradisehotelse reproducerar köns- och heteronormer i en stor utsträckning, ofta implicit. Detta sker genom att de manliga Paradise Hotel-deltagarna ges ett större spelrum än de kvinnliga i sitt agerande, utseende och sexuella anspelning, utan att de uppfattas negativt. Köns- och heteronormer kan reproduceras i skribentens försök att själv passa in i dem samt att man förväntas uttrycka sig om givna saker och på ett givet sätt på hashtagen. De få skribenter som uttrycker kritik mot köns- och heteronormer gör detta enbart i relation till tydligt könsstereotypa händelser i Paradise Hotel. Meningsreproduktionen på hashtagen skulle kunna ha en betydelse för föreställningarna hos de Twitter-användare som är passiva i sin mediekonsumtion, vilket resultaten tyder på då majoriteten av skribenterna accepterar och återger, utan reflektion, det normativa innehållet i Paradise Hotel. Konsekvenserna kan vara skeva värderingar kring vad som är “rätt” och normalt kring kön och sexualitet, vilket är normer som skribenterna själva strävar efter att passa in i för att uppfattas normala.
Aim: This research aims to investigate how gender and sexuality discourses are expressed in social media, in connection with how gender and sexualities are presented in tv, and what reasons that could be behind it. The aim is also to research if and how the messages on social media could affect the Twitter users’ ideas of gender and sexuality. The research questions are: “Are gender norms and heteronormativity reproduced on the Twitter hashtag #paradisehotelse? If so, how and what could the reason/s be?” and “Could the interaction with the tv-show Paradise Hotel through Twitter affect the Twitter users’ ideas of gender and sexuality? If so, how?”. Method/Material: The methods that are used in order to achieve the purposes of this study, are netnography and critical discourse analysis. The material consists of approximately 2500 tweets that are produced on #paradisehotelse. To analyse the results and answer the research questions, theories about new and social media, gender and culture are applied to the study. Main results: Gender norms and heteronormativity are reproduced to a large extent on the hashtag, often implicitly. This happens by the Twitter users accepting and celebrating the male Paradise Hotel participators’ manners, sexuality and looks, whereas the females mostly are criticized for these aspects. The reasons behind the reproduction of norms of gender and heterosexuality on the hashtag could be that the writers are trying to represent themselves as normal by pointing out when someone else is diverging from the norms, or that one is expected to express in a certain way and about certain things on the hashtag. The few writers that question the norms only do so in relation to extreme incidents of Paradise Hotel that are obviously characterized by gender and heterosexuality norms. The tweets could affect the ideas of gender and sexuality of the Twitter users that are passive in their media consumption, which the results tell us that most of them are, based on their reproduction of the normative content of Paradise Hotel. The consequences could be narrow perspectives about gender and sexualities – what is considered “right” and normal – which are the norms that the writers themselves are striving to fit into to represent themselves as normal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Åberg, Sofia. „En studie om barns interaktion och samspel i mötet med digitala lärmiljöer i förskolan“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34267.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi lever i en allt mer digitaliserad vardag och samhällsförändringen från industrisamhället till ett informations- och tjänstesamhälle skapar nya utmaningar för hur vi ser på lärandet idag. Pedagoger i förskolan har till uppgift att arbeta med digitala verktyg tillsammans med barnen och bidra till utvecklingen av deras intresse för olika medier. Studiens syfte är att undersöka hur barn interagerar, kommunicerar och samspelar i en digital lärmiljö samt att synliggöra barns teckenskapande i en designad digital lärmiljö. Studien besvarar tre frågeställningar. Hur agerar barn och pedagoger didaktiska designers i interaktion med det digitala gränssnittet? På vilket sätt interagerar och samspelar barn i olika teckensystem i en digital lärmiljö? Vilken betydelse har digitala lärmiljöer för barn som en meningsskapande aktivitet? För att få svar på mina frågeställningar gjorde jag en kvalitativ studie på en förskola i en mellanstor stad. Metoden som användes var videoobservationer och anteckningar. Därefter transkriberades det insamlade empiriska materialet i ett transkriptionsschema. Med hjälp av transkriptionsschemat synliggjordes olika mönster som sedan fick bli grunden till analysarbetet.Den teoretiska utgångspunkten för analysarbetet har varit det multimodala designteoretiska perspektivet som utgår från att se människan som en teckenskapande varelse. Begrepp som användes i tolkning av det empiriska materialet var design i lärande, design för lärande, meningsskapande och teckensystem utifrån Kress och Selander, Selander och Svärdemo- Åberg och Kjällander. Jag har även kompletterat med studier av Petersen, Jahnke och Kulmar och Walldén Hillström som studerat barns interaktioner kring digitala resurser. Resultatet av denna studien visar att pedagoger designar den digitala lärmiljön och att barnen inbjuds till att utforska och skapa utifrån sina egna lärvägar i mötet med det digitala gränssnittet. Vad som erbjuder barnen att agera beror både på pedagogers digitala design samt applikationens design framkommer i studien. Hur barnen använder teckensystem skiljer sig åt beroende på hur pedagogen erbjuder den digitala lärmiljön och olika material. Resultatet av studien visar att barnen interagerar med omkringliggande miljö och material och tillsammans runt lärplattan för barnen diskussioner och kommer fram med olika kreativa lösningar på problem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Denise, Eriksson, und Thunstedt Erika. „Big Data – data med stor påverkan i det vardagliga livet : En fallstudie kring hur individen påverkas av Big Data i sin vardagliga kommunikation och interaktion på sociala medier“. Thesis, Södertörns högskola, Medieteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34368.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Today, it has become a natural part of life for many people to share personal information and turn to search engines and social media as they search and seek information on the internet. This study aims to investigate how individuals are affected by Big Data in their interactions with social media and to understand how individuals relate to personalization of Big Data, digital identity, agency and how they share their own personal data. This has been researched through a case study involving qualitative interviews and experiments. The result of the research shows that personalization of Big Data on social media has an impact on individuals in their ever yday lives. The research from this case study shows a certain negative attitude towards personalization on social media and that there is so me awareness of the companies agency on the internet, this does not affect individuals in taking any actions. This leads to the conclusion that personalization is to some extent a desired function.
Idag har det blivit en självklarhet för många att dela med sig av personlig information på internet och vända sig till sökmotorer och sociala medier när de letar och söker information. Studien syftar till att undersöka hur individer påverkas av Big Data i sin interaktion med sociala medier och att förstå hur individer förhåller sig till personalisering av Big data, digital identitet, aktörers makt och hur de tänker kring delning av personlig data. Detta studeras genom en fallstudie där kvalitativa intervjuer och experiment. Resultatet från studien visar att personalisering av Big Data på sociala medier påverkar individer och deras digitala användning i vardagen. Studien visar en viss negativ inställning till personalisering på sociala medier och på viss medvetenhet kring aktörernas makt på internet, detta påverkar inte individerna att göra aktiva handlingar. Detta leder till slutsatsen att personalisering av Big Data i viss mån är en accepterad funktion, även om det innebär en förlorad makt över sin digitala användning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Rinman, Linda. „PR 2.0 skapar nya digitala relationer och kommunikationsmöjligheter : En fallstudie om ett universitets närvaro på Facebook“. Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27217.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Hussein, Sara, und Reem Al-Falahi. „Sociala medier som ett nytt verktyg : En netnografisk studie om hur svenska företag använder digitala plattformar idag“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30678.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Nya tekniker som Web 2.0 har med en tvåvägskommunikation utvecklat förutsättningarna på Internet som i sin tur bidragit till sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram. Denna tillväxt har ändrat marknadsföring från att rikta sig mot ”rätt” kunder till att skapa en relation med sina kunder. Företag använder sociala medier i större utsträckning då de har insett betydelsen av att finnas aktiva på olika sociala medier. Eftersom plattformarna används på olika sätt av både konsumenterna som företagen, vilka typer av inlägg passar företagen att publicera beroende på plattformen för att sedan påverka sina följare? Studien har för avsikt att analysera fyra svenska företags sätt att använda sig av och sprida budskap på sociala medier. Syftet besvaras med stöd ifrån studiens teoretiska referensram och även studiens egna insamling av data. Denna del bestod av en netnografiskobservation som undersöker hur de fyra företagen kommunicerar på de olika plattformarna idag samt två intervjuer, på en av de observerade företaget och på en PR-byrå hållits. Syftet är att exemplifiera kommunikationsverktygen/strategierna de använder samt hur de interagerar med sina konsumenter för att nå ut via de olika plattformarna. Frågorna studien vill behandla och bygger på är följande: • Hur använder svenska företag de olika plattformarna idag? • På vilka sätt skiljer sig användningen av dessa? • Hur ser företagens interaktion ut på de olika plattformarna? Utifrån diskussionen uppvisade företagens användning av de olika plattformarna inte en likvärdig frekvens av deras aktivitet på Facebook, Twitter och Instagram. Man kunde även se branschspecifika skillnader, klädbranschen kontra telekommunikationsbranschen resulterade i att företagen var aktiva på olika sätt. Företag som H&M och Gina Tricot publicerade mer frekvent och även under helgerna i jämförelse med Tele2 och Telia. Genom webbens utveckling (web 2.0, 3.0) är konsumenter inte längre passiva och intagit en ny roll i deras relation till företagen. Studiens resultat påvisar tydligt hur sociala medier fungerar som en tvåvägskommunikation inte enbart mellan konsumenterna utan även mellan företaget och konsument. De olika plattformarna kunde användas som ett verktyg till kommunikationsmixen men även som ett kommunikationsverktyg för att stärka kundrelationen.
New techniques like web 2.0 has with a two-way communication developed the conditions we find with Internet today and this in it’s turn has contributed to different social media platforms’ like Facebook, Twitter and Instagram. This has changed marketing as we know it, from aiming to the “right” customers to aiming towards creating a relationship with its’ customers. Most companies have discovered the value of using social media. Since different platforms are used in different way, what kind of content should the companies use depending on the platform and affect its followers? This thesis intends to look in to four companies’ ways of using and spreading their “message” through social media. This is answered with help from the theory this thesis is using and the thesis’ own data. Based on the discussion the companies use of the various platform are not equivalent on Facebook, Twitter and Instagram. The clothing industry versus the telecommunication industry result was that these companies use the platform in different ways. Companies like H&M and Gina Tricot had a more published more frequently compared to companies like Tele2 and Telia. With the development of the web, consumers are not passive and has adapted a new role in their relationship towards companies. The result of this thesis clearly shows how social media works as a two-way communication and not just between the consumers but also between the consumers and the companies. The conclusion ofthis thesis was that the companies can use social media as an added tool to the communication mix but it can also be used as a communication tool to strengthen customer relations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Ekelund, Book Paulina, und Victoria Pettersson. „(A)sociala medier? - en studie kring unga människors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sätt att interagera“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21225.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

ABSTRAKT(A)sociala medier? - en studie kring unga människors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sätt att interagera.Victoria Pettersson & Paulina Ekelund BookExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hpKonst, kultur och kommunikation (K3)Området för Kultur och samhälleMalmö högskolaHandledare: Ulrika SjöbergExaminator: Bo ReimerVårterminen 2013Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum.I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvändning har påverkat unga människors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förändring av interaktionen mellan människor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska världen. Studien bygger på en kvalitativ studie där det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 år. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi. Studien visade att användningen av sociala medier ökat på grund av den digitala mobilitetens utveckling. Man socialiserar på ett annat sätt och idag umgås man både kring och igenom sociala medier då de har blivit ett naturligt inslag i våra vardagliga rutiner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Öberg, Daniel, und Mathilda Axdorph. „Ställa in eller ställa om? : En användarstudie på digitaliseringen av studentmässor“. Thesis, Södertörns högskola, Medieteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44411.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studentmässor fyller en viktig funktion i samhället genom att vägleda besökarna inför gymnasieoch högskole/universitetsval. Denna medietekniska studie undersöker besökande användaresbehov och upplevelser av två digitala studentmässor: Saco’s studentmässa och Gymnasiemässan.Genom datainsamling från observationer, användarstudier och intervjuer ger denna uppsats intebara en insyn i hur användarnas upplever de digitala studentmässorna, utan även svar på vad sombehövs i övergången från en fysisk studentmässa till en digital och hur tjänsten kan uppfylla dekrav och behov som användarna har. Datainsamlingen har med hjälp av två analysmetoderanalyserats för att identifiera och tydliggöra vilka eventuella användarproblem som tjänsterna haroch hur dessa kan åtgärdas för att förbättra de digitala mässornas användarupplevelse ochanvändbarhet. Studien visar att de digitala studentmässorna till viss del tillfredsställeranvändarens behov när det kommer till informationssökande men andra viktiga aspekter somanvändaren förväntar sig på en mässa uppfylls inte, däribland de känslor som socialainteraktioner kan bidra med. Sammanfattningsvis så indikerar studien på att digitala mässor är ettbra komplement för studentmässor men det krävs mer för att kunna bli ett substitut.
Student fairs fulfills an important function in society because they help guide visitors to maketheir high school and higher education choices. This media technology study examines visitingusers' needs and experiences of two digital student fairs: Saco’s student fair andGymnasiemässan. Through data collection from observations, user studies and interviews, thispaper provides not only an insight into how users experience the digital student fairs, but alsoanswers to what is needed in the transition from a physical student fair to a digital one and howthe service can meet the requirements and user needs. The data collection has been analyzed withthe help of two analysis methods to identify and clarify what possible user problems that serviceshave and how these can be treated in order to use the digital fairs' user experience and usability.The study shows that the digital student fairs to some extent satisfy the user's needs of collectinginformation, but other important aspects that the user expects at a fair do not follow up, includingthe emotions that social interactions can contribute. In summary, the study indicates that digitalfairs are a good complement to student fairs, but more is needed to be able to become asubstitute.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Göranzon, Kristina. „Inte bara klassrummet–det handlar om allting : Sprintelevers upplevelser av språkutveckling under distansundervisningen våren 2020“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432295.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur sju språkintroduktionselever (sprintelever) upplevde att språkutvecklingen påverkades vid distansundervisningen våren 2020, då de gick gymnasiets språkintroduktionsprogram årskurs tre. De har under hösten samma år intervjuats i tre fokusgrupper om hur färdigheterna läsa, skriva, lyssna och tala påverkades av det annorlunda arbetssättet. Vid en djupintervju har deras lärare i svenska som andraspråk berättat om sina upplevelser av hur arbetssätten förändrades och vilka lärdomar det gav. Av resultatet framkommer att den digitala tekniken främst blev en hinder för interaktionen men att nya arbetsmetoder hade både positiva och negativa effekter. Vid jämförelser av elevernas bakgrundsinformation om skolerfarenhet, språk och boende indikerar resultatet att deras upplevelser av möjlighet till språkutveckling skiljer sig åt, särskilt beroende på tidigare skolerfarenheter. Elevernas motivation för att arbeta påverkades av sociala omständigheter som minskad social samvaro och språkanvändning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Furusten, Gustaf, und Ruth Ehrlund. „Den enes skräp är den andres skatt : En kvalitativ studie om hur aktivistisk interaktion kan leda till en digital samhörighet“. Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-410038.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study aimed to get a deeper understanding of how people interact within groups on social media that originally stems from a hashtag-activistic campaign. The study was conducted on an empirically selected group using the hashtag #Trashtag on Facebook. #Trashtag is a hashtag used when picking up garbage in order to document pictures of ones work on social media. This study attempts to find out how the interaction within this group works and what makes people engage in the matter. This study is conducted through content- and text analysis as well as ethnographic observation online. The observation method is also the means in which the data for this study is collected. The following three theories is used as the theoretical framework for this study, participatory culture, making is connecting and uses and gratification alongside with an hermeneutic perspective. The main results for this study was found by observing 45 publications from one Facebook group with the mission to clean up a beach in Ireland. The observation showed that publications posted in the group varied between subjects concerning the constant litter and contamination on the beach too publications designed to inform about possible or direct causes of the problem. The main result of this study was an observation that a recurring way of motivating the group members to participate in the Facebook group was through emotionally charged content designed to provoke some kind of reaction. The engagement however is driven by positiveness and unconditional encouragement between the participants, negative vibes are not answered upon. Furthermore the study found that the urge to participate and contribute gives people a satisfactory feeling of achievement. Therefore activist groups like the one being researched in this study are important not just for the environment itself but also for the individual. The presented material in this study could be used for further research within this subject.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Bergqvist, Elin. „Samtalsledares erfarenheter av digitala nätverksträffar : med fokus på kommunikation, ur ett delaktighetsperspektiv“. Thesis, Jönköping University, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53213.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Under våren 2021 har det organiserade lärande nätverket för chefer, Nätverk för engagerat ledarskap i Region Jönköpings län, haft digitala träffar genom mötesplattformen Cisco eller Skype i stället för fysiska träffar p.g.a. de rådande samhällsrestriktionerna. Rapporten belyser samtalsledares och nätverks-deltagares mellanmänskliga interaktion och deras anpassningar till digitala arbetssätt, under en tidsperiod där digitaliseringen inom hälso- och sjukvården påskyndats av covid-19-pandemin. Undersökningens syfte är att beskriva samtalsledares erfarenheter av digitala nätverksträffar (vid Nätverket för engagerat ledarskap i Region Jönköpings län) med fokus på kommunikation och vad de beskriver för möjliga förbättringar, utifrån ett delaktighetsperspektiv. Samtliga 40 samtalsledare blev tillfrågade att medverka i undersökningen, varav sex (6) gjorde intresseanmälan. En av dem avbokade dagen innan och fem (5) genomförde gruppintervjun digitalt på mötesplattformen Zoom. Intervjun spelades in efter samtycke och varade 60 minuter. Materialet bearbetades först genom en förenklad induktiv tematisk analys, med stöd av en analysguide inspirerad av Braun och Clarke (2006). Därefter beskrevs analysresultatet utifrån ICF:s första nivå för att belysa resultatet ur ett delaktighetsperspektiv. Fyra teman framkom; digitala utmaningar, mellanmänskliga interaktioner, framtidens behov och ”kriterier” för framgångsrikt digitalt nätverkande. Ett stort problem vid de digitala nätverksträffarna har varit bristande eller fördröjd feedback. Ett annat problem har varit svårigheter med sammanhållningen och att skapa tillit i det digitala rummet. Examensarbetet har gett upphov till förbättringsförslag för ett framgångsrikt digitalt nätverkande ur ett delaktighetsperspektiv. Digitala nätverksträffar kan ses som ett alternativ eller komplement till fysiska träffar även i framtiden. Kanske kan vi framöver hitta det ”bästa receptet” för digitala nätverksträffar för en effektiv och jämlik hälso- och sjukvårdsorganisation?
During the spring of 2021, the organized learning network for managers, Network for Engaged Leadership in Region Jönköping County, has held digital meetings in applications provided by Cisco and Skype instead of having physical meetings due to the current societal restrictions. The report highlights interpersonal interaction between moderators and networking participants, and their adaptations to digital ways of working, in a time where digitalization in healthcare has been accelerated due to the COVID-19 pandemic. The purpose of the survey is to describe moderators' experiences with digital networking meetings (at the Network for Engaged Leadership in Region Jönköping County). The study focuses on communications and how improvements can be made to increase the participation and the engagement of the participants. All 40 moderators within the network were asked to participate in the survey, of which six (6) made expressions of interest. One of them canceled the day before and five (5) participated in the group interview digitally using the application Zoom. The interview was recorded with consent and lasted 60 minutes. The material was first processed through a simplified inductive thematic analysis, supported by a guide inspired by Braun and Clarke (2006). The results were then described, using the first level of the ICF, in terms of participation. Four themes were deduced: digital challenges, interpersonal interactions, future needs, and "criteria" for successful digital networking. The lack or delay of feedback has caused major issues at the meetings. Other difficulties have been the lack of affinity and trust within the group. This study has resulted in several proposals for improving digital networking by increasing accessibility. Digital networking meetings can be seen as an alternative or a complement to physical meetings. Perhaps we can find the "best recipe" for digital networking meetings for an effective and equal healthcare organization?

Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Ariz, Susin, und Leyla Swedan. „Avveckling av traditionella turistbyråer : En studie om hur sju kommuner i Sverige anpassar sin besöksservice till besökarna“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33229.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka hur sju olika kommuner i Sverige utvecklar och anpassar sin besöksservice i allt mer digitaliserat samhälle. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetodik bestående av sju semi-strukturerade intervjuer med anställda inom respektive kommun. Det empiriska materialet bygger huvudsakligen på respondenternas svar kring ämnet, men även sekundärdata från respektive destinations webbplats som kompletterande material till studien. Resultatet indikerar att den traditionella turistbyråns roll har förändrats i takt med teknikutveckling. Turistorganisationernas utvecklingen av besöksservicen är därmed en anpassning till samhället och hur besökare söker information idag. Vidare visar resultatet att kombinationen av det digitala och personliga värdskapet är avgörande faktorer för att skapa mervärde till besökare. Det digitala värdskapet handlar främst om att vara tillgänglig på olika digitala kanaler för att möta besökarna före besöket och det personliga mötet handlar främst om att finnas på plats där besökaren befinner sig.
The purpose of this study is to investigate how seven different municipalities in Sweden develop and adapt their visitor services in an increasingly digitized society. The study is based on a qualitative research methodology consisting of seven semi-structured interviews. The empirical data is based mainly on the respondents' responses to the subject, secondary data from the respective destinations website as complementary material to the study has also been used. Results indicate that the role of the traditional tourist information centers has changed due to technological development. The tourism organizations' development of visiting services is thus an adaptation to society and how visitors seek information today. Furthermore, the result shows that the combination of digital- and personal interaction is a crucial factor in creating added value to visitors. The digital hosting is primarily about being available on different digital channels with the purpose of reaching out to visitors before their visit and the personal meeting is mainly about being in place where the visitor is located.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Nihlwing, Victor. „Towards a Democratisation of Digital Fabrication“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-146507.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Digital fabrication technologies such as 3D printing is predicted to have a significant impact on our future society. However, the complexity of current 3D modelling softwares risk deterring novices from engaging with the technology. In this thesis, a series of workshops were conducted to explore the implications for novices to create models out of tangible materials such as clay, paper and LEGO, that were then scanned and printed with a 3D printer. The results show that while the tangible materials create engaging opportunities for novices to engage with digital fabrication technologies such as 3D printing, the materials also provide limitations and constraints depending on their physical properties.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Heiming, Strömbäck Lina, und Hellvi Toresson. „Motivation och skrivande – sex lärares reflektioner och metoder“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33492.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta examensarbetet har varit att undersöka lärares syn på motivationens betydelse för elevernas skrivande inom svenskämnet i årskurs 1-3. Vi har utgått från två frågeställningar: På vilka sätt arbetar lärare i årskurs 1-3 för att motivera sina elever i skrivande inom svenskämnet? och Vilka möjligheter och svårigheter ser lärarna med att motivera eleverna till skrivande?Vi har genomgående i arbetet utgått från det sociokulturella perspektivet samt begreppen motivation, stöttning/scaffolding, literacy, skrivande och self-efficacy - självtillit. Vidare har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla in empiri och således kunna besvara arbetets forskningsfrågor. Studiens sex informanterna kommer från två olika skolor och är alla behöriga och verksamma lärare i årskurserna 1-3. Empirin som samlats in och sammanställts har analyserats och bearbetats utifrån Braun och Clarkes (2006) modell för tematisk analys.Resultatet visar på att det finns ett flertal olika arbetssätt, strategier och metoder för att öka elevers motivation till skrivande. Alla lärare som deltagit i studien arbetar främjande på olika sätt för elevernas skrivglädje och motivation. De teman som vi funnit är betydelsen av inre motivation, digitaliserings betydelse, synliggörande av lärandemålen, interaktions betydelse och betydelsen av meningsfulla sammanhang. Studiens allomfattande slutsats visar på att lärare behöver arbeta på sätt som intresserar elever till skrivande och ge sina klasser möjligheten att arbeta tillsammans som aktiva deltagare i sitt lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Bergdahl, Josefine, und Caroline Enberg. „Digital teknik och digital teknikanvändning : Diskursiva perspektiv på vårdnadshavares förhållanden, erfarenheter och förväntningar i relation till förskolan“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67432.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien utgick från vårdnadshavares konstruktioner av digital teknik och digital teknikanvändning. Syftet med studien var att synliggöra hur vårdnadshavare konstruerar den digitala tekniken som omger dem och deras barn i vardagen samtidigt som de själva konstrueras av samhället. Syftet var även att diskutera dessa konstruktioner i relation till förskolans uppdrag. Genom att ett social-konstruktionistiskt perspektiv antogs var det vårdnadshavarnas tal som analyserades i studien. För att synliggöra detta användes en kvalitativ semistrukturerad intervju där sex vårdnadshavare deltog. Resultatet visade att det finns många olika konstruktioner bland deltagarna. Övervägande del av vårdnadshavarna var positiva till digital teknik och digital teknikanvändning. I resultatet framgick dock att det bland annat fanns en gemensam oro bland informanterna över att barnen kan stöta på olämpligt innehåll genom digital teknik. En av de slutsatser som kunde dras var att vårdnadshavarnas konstruktion av digital teknik på-verkar barnens erfarenheter om, och tillgänglighet till den. Som förskollärare är det en viktig aspekt att vara medveten om. Förskolans uppgift blir således att komplettera hemmet för att ge alla barn en likvärdig ram för utveckling och lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Eerola, Isabelle, und Felicia Wahlén. „Emojier – Ett lingua franca för den digitala tidsåldern : men hur användbart är det egentligen?“ Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19534.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Emojier har kommit att bli en stor del i hur vi interagerar med varandra, både online och offline och dagligen innehåller närmare 40 procent av alla sms i västvärlden en eller flera emojier. 2009 valde Unicode Consortium att implementera emojier i sin standard och därefter valde Apple som första kommersiella företag att lägga till emojier i sitt tangentbord. Tidigare undersökningar har delade meningar om huruvida det är en skillnad i användandet av emojier mellan yngre och äldre åldersgrupper. Forskningen har främst fokuserat på användningen av emojier online i sociala kanaler, därav finns det bristfällig forskning om hur emojier upplevs i en interaktion som sker offline. Syftet med denna studie är att undersöka hur emojier upplevs offline via sms i iOS gränssnitt av emojier, detta görs genom en jämförelse mellan två åldersgrupper: 20–30 år samt 50–60 år. Studien har också syftet att undersöka möjliga förbättringar till iOS gränssnitt av emojier för att främja god användbarhet. Studiens kvalitativa ansats innebär ostrukturerade observationer och semi-strukturerade intervjuer. Resultaten visar på både likheter och skillnader mellan åldersgrupperna om hur de upplever emojier i en interaktion som sker via sms. Det framkommer också brister i användningen av gränssnittet som motverkar en god användbarhet där informanterna får ge förslag till en förbättring av gränssnittet.
Emojis have become a major part of how we interact with each other, online as well as offline and almost 40 percent of all text messages in the Western world contains one or more emojis. In 2009, the Unicode Consortium chose to implement emojis in their standard which entailed that Apple became the first commercial company to add emojis to their keyboard. Previous studies have different opinions on whether or not there is a difference in the use of emojis between younger and older various age-groups. Former studies have mainly focused on the use of emojis in social channels online, however, there is little research on how emojis are experienced in an offline interaction. The aim of this study is to investigate how emojis are experienced offline through text messages in iOS interface of emojis, this is done by comparing two age-groups: informants between the ages of 20-30 and 50-60. Moreover, this study aims to explore the possibilities of improvements of the iOS interface of emojis in order to further improve user experience. The qualitative approach of the study involves unstructured observations and semistructured interviews. The results show both similarities and differences between the age-groups on how they experience emojis when interacting through text messages. It also appears shortcomings in the use of the interface which undermine good usability.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Hamza, Amela. „STL- metoden- en social process som ökar motivationen hos elever i läs- och skrivsvårigheter : Några lärarens uppfattningar, strategier och förutsättningar för att arbeta med STL- metoden för elever i läs- och skrivsvårigheter“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67938.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka några lärares uppfattningar, strategier och förutsättningar för att arbeta med STL- metoden för elever i läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna som står i fokus är hur lärarna i studien uppfattar att metoden påverkar lärandet för elever i läs- och skrivsvårigheter, strategier och förutsättningar som krävs för att arbeta med metoden och anpassningar som behövs för att eleverna i läs- och skrivsvårigheter ska få ut det mesta av metoden. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i STL- metoden, skriva sig till lärande, med olika erfarenheter av läs- och skrivlärande samt olika många år inom yrket. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och under samtalets gång ställdes följdfrågor. Intervjuerna transkriberades för att sedan blir analyserade med hermeneutiken utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultat visar på några faktorer som är viktiga vad det gäller STL som arbetssätt för elever i läs- och skrivsvårigheter som till exempel anpassa uppgifter, anpassa responsarbete, organisera grupp eller pararbete, uppdatera kompensatoriska hjälpmedel och arbeta med klimatet i klassen så att elever i svårigheter känner sig inkluderade, som en i gemenskapen och motiverade till sitt arbete.
The purpose of the study is to investigate some teachers' perceptions, strategies and conditions for working with the WTL (Writing to Learn) method for students in reading and writing difficulties in earlier years. The issues that are in focus is how the teachers in the study perceive that the method affects the learning of students in reading and writing difficulties such as, strategies and conditions required for working with the method and adjustments necessary for students in reading and writing difficulties, how they will get the most out of the method. The study is based on five semi-structured interviews with experienced teachers practising the WTL method, with different experiences of literacy teaching and different many years in the profession. The interviewer used an interview guide and follow-up questions were asked during the interview. The interviews were transcribed and then analyzed with hermeneutic from a sociocultural perspective. Results indicated some factors that are important in terms of the WTL method for students in reading and writing difficulties, such as adapting tasks, customize response work, organizing group or pair work, update compensatory aids and work with the climate in the class so that students in reading and writing difficulties feel themselves included as one in the community and motivated in their work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Burström, Lovisa, und Amanda Fousinette. „“Det finns inget ont som inte har något gott med sig” : En kvalitativ studie om äldre medarbetares upplevelseav distansarbete under pågående pandemi“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-182682.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Till följd av covid-19 pandemin och Folkhälsomyndighetens rekommendationer har verksamheter behövt anpassa sig. Distansarbete har tidigare varit förknippat med en arbetsgivarförmån där arbetstagaren fick frihet att bestämma var och när arbetet utfördes. På grund av de extraordinära omständigheter som råder har verksamheter övergått till distansarbete för att bidra till minskad smittspridning. Digitala lösningar är en förutsättning för arbete på distans och det ställer i sin tur höga krav på enskilda medarbetare som behöver tillämpa digital teknik i högre utsträckning. Syftet med denna studie var att undersöka äldre medarbetares upplevelse av distansarbete under pågående pandemi. Studien utgick från frågeställningar som berörde hur äldre medarbetare beskrev arbetet på distans, hur äldre medarbetare beskrev sin digitala kompetens samt hur den digitala kompetensen säkerställts inför arbete på distans. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem äldre medarbetare på Region Västerbottens HR-stab. Studiens resultat vittnar om ett positivt synsätt till det digitala distansarbete som orsakats av covid-19. En av de främsta effekterna som arbetet på distans inneburit är ökad möjlighet till flexibilitet och en mer produktiv arbetstid. De negativa aspekter som framförs är avsaknad av fysisk kontakt med kollegor samt en brist på spontan kommunikation. Vidare är informanternas arbetsuppgifter lämpade för digitalt distansarbete och resultatet visar att de har tillräcklig digital kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter. Den digitala kompetensen har tillgodosetts till viss grad genom introduktion men däremot saknas arbetsgivarens säkerställande av medarbetarnas kunskap i takt med att digitalt distansarbete ökat. För att skapa trygghet i den digitala miljön har istället individuella initiativ resulterat i ett digitalt lärande och kunskapsutbyte mellan medarbetare. Studiens slutsatser är att den fysiska interaktionen är svår att ersätta och att arbetet fyller en viktig social funktion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Aarsand, Pål André. „Around the Screen : Computer activities in children’s everyday lives“. Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema Barn, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-8883.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The present ethnography documents computer activities in everyday life. The data consist of video recordings, interviews and field notes, documenting (i) 16 students in a seventh grade class in a computer room and other school settings and (ii) 22 children, interacting with siblings, friends and parents in home settings. The thesis is inspired by discourse analytical as well as ethnographic approaches, including notions from Goffman (1974, 1981), e.g. those of activity frame and participation framework, which are applied and discussed. The thesis consists of four empirical studies. The first study focuses on students’ illegitimate use, from the school’s point of view, of online chatting in a classroom situation. It is shown that the distinction offline/online is not a static one, rather it is made relevant as part of switches between activity frames, indicating the problems of applying Goffman’s (1981) notions of sideplay, byplay and crossplay to analyses of interactions in which several activity frames are present, rather than one main activity. Moreover, it is shown that online identities, in terms of what is here called tags, that is, visual-textual nicknames, are related to offline phenomena, including local identities as well as contemporary aesthetics. The second study focuses on placement of game consoles as part of family life politics. It is shown that game consoles were mainly located in communal places in the homes. The distinction private/communal was also actualized in the participants’ negotiations about access to game consoles as well as negotiations about what to play, when, and for how long. It is shown that two strategies were used, inclusion and exclusion, for appropriating communal places for computer game activities. The third study focuses on a digital divide in terms of a generational divide with respect to ascribed computer competence, documenting how the children and adults positioned each other as people ‘in the know’ (the children) versus people in apprentice-like positions (the adults). It is shown that this generation gap was deployed as a resource in social interaction by both the children and the adults. The forth study focuses on gaming in family life, showing that gaming was recurrently marked by response cries (Goffman, 1981) and other forms of blurted talk. These forms of communication worked as parts of the architecture of intersubjectivity in gaming (cf. Heritage, 1984), indexing the distinction virtual/‘real’. It is shown how response cries, sound making, singing along and animated talk extended the virtual in that elements of the game became parts of the children’s social interaction around the screen, forming something of an action aesthetic, a type of performative action for securing and displaying joint involvement and collaboration. As a whole, the present studies show how the distinctions master/apprentice, public/private, virtual/real and subject/object are indexicalized and negotiated in computer activities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Monteiro, Raero. „Post-Truth Worlds and ICT3D : Comparing two approaches to the thematic content analysis of meta-deliberation between legislators and digital platforms in the US, the UK and Brazil“. Thesis, Malmö universitet, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45281.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

As a consequence of the burgeoning awareness about the degree to which communication and information technologies transformed democratic deliberation, political struggles over disinformation ensued in a number of countries. This master’s Degree Project focuses on the politics of falsehood to answer the following question: to which degree does the theory on post-truth worlds (PTW) explain the main themes articulated by legislators and platform representatives at parliamentary hearings about disinformation in comparison to a MCD-inspired perspective defined as ICT3D? The theoretical framework explains the main concepts in PTW (Farkas & Shou, 2020) and ICT3D, which is defined by this DP as the contentious field concerning the mediation of collective affairs by the intersection of deliberation systems, data politics and development dimensions within and across societies worldwide. The empirical section presents a thematic content analysis of three study cases that are used to compare both approaches, consisting of 15 parliamentary inquiries of digital platforms in the United States, the United Kingdom and Brazil within the context of right-wing ruling between 2017 and 2020. The results confirm the relevance of PTW as an interpretative key to the meta-deliberation between legislators and platform representatives, but also identify many contents that either go beyond the scope of PTW or present nuances and tensions within PTW-related codes. The findings also provide a number of conclusions on the potential of ICT3D as a theoretical approach: the contentious intertwining of data politics, deliberative systems and development dimensions was demonstrated to be present in meta-deliberation; the wide array of development dimensions raised in all cases shows the pertinence of ICT3D to Comdev; and ICT3D has also proven to be of value in demonstrating the absence of certain themes and contents that should be expected in meta-deliberation from a critical perspective. The discussion elaborates on the explanatory potential and limits of PTW and ICT3D, concluding that they operate at different levels: PTW are specific discursive formations - among others - that articulate themes and contents about ICT3D.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Talén, Jimmy, und Benny Jensen. „Lärplattan spelar roll för elever i grundsärskolan“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33309.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

AbstractProblemområdeFlertalet elever med diagnos utvecklingsstörning som är mottagna i grundsärskolan är i behov av stöd i lärande och kommunikationen med andra människor. Hjälpmedlen kan vara av olika slag bland annat i form av en lärplatta. Hur upplever elever, tolv till femton års ålder, i grundsärskolan interaktionen i mötet och sitt lärande vid teknikanvändning av lärplattor med mobila applikationer i klassrummet?SyfteStudiens syfte är att delge tankar och erfarenheter ur ett elevperspektiv gällande interaktionen i mötet samt elevens uppfattning om lärande vid användande av mobila applikationer i sin lärplatta. Frågeställningarna var följande:När används mobila applikationer av eleven i klassrummet?På vilket sätt upplever eleven mötet med klasskamrater vid användning av lärplattans mobila applikationer i klassrummet?På vilket sätt upplever eleven lärande i klassrummet i det digitala mötet vid användning av lärplattans mobila applikationer?Teoretisk ramStudien utgår från både Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv på social interaktion och Lev S. Vygotskys sociokulturella perspektiv på idéer om mänsklig utveckling. Inom den sociokulturella teoriramen diskuteras artefaktens betydelse för människans lärande. Utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv diskuteras intagande av roller och agerande i gruppen.MetodStudien bygger på en kvalitativ fallstudie med rötter i etnografi i vilken metodtriangulering används. Metoderna som används är en kombination av observationer, fältanteckningar och halvstrukturerade intervjuer inkluderat stimulated recall teknik.ResultatGenom ovan nämnda metoder framkommer det att studiens deltagande elever finner arbetet i skolan mer lustfyllt när de använder sin lärplatta. Det framkommer även att eleverna tycker att ett lärande infinner sig vid användandet av mobila applikationer. De har svårigheter i att sätta ord på sitt lärande och sin utveckling och har en tendens att jämföra lärande med görande. Eleverna som observeras och intervjuas använder sig av mobila applikationer för att underlätta mötet med andra elever. Dessa möten kan vara av olika karaktär men alla möten är av betydelse för eleverna.ImplikationerElever med diagnos utvecklingsstörning kan behöva stöd i såväl skolarbete som i mötet med andra människor. Lärare måste finna de sätt som individuellt fungerar bäst. För den aktuella undersökningsgruppen visar det sig att bland annat mobila applikationerna ger dem det stödet. Eleverna berättar i denna studie att användandet av mobila applikationerna gör lärandet mer lustfyllt och att möten i olika former underlättas.SlutsatsStudien visar att urvalet tycker skolarbetet är mer lustfyllt då de använder sig av lärplattans mobila applikationer. Andra synpunkter från eleverna är att de använder lärplattan som en artefakt både som hjälpmedel och i interaktionen med andra människor. I dessa påpekanden finns en samsyn hos eleverna.Nyckelordappropriering, artefakter, elevperspektiv, främre och bakre regioner, interaktion, mediering, performance (framträdande) och rollgestaltningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Bergqvist, Malin. „Designing for Empathy in Elderly Care : Exploration of Opportunities to Deliver Behaviour Change Interventions through mHealth Applications, to Promote Empathic Behaviour in Elderly Home Care Nursing Assistants“. Thesis, Linköpings universitet, Interaktiva och kognitiva system, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-157588.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Background The Swedish population is ageing quickly and the system for elderly home care is under increasing pressure. Staff turnover is high, nursing assistants are reporting stress, and employers have to recruit staff lacking sufficient experience. These factors are barriers to empathic care, considered essential to patient health outcomes. Elderly care should rely on cognitive empathy, be other-oriented and improve the client’s situation based on contextual understanding. There is a need for education and support for nursing assistants, so that they can provide empathic care. Purpose The thesis explores empathy as a skill in elderly home care to identify opportunities of promoting empathy in the client-nursing assistant interaction, by means of behaviour change interventions delivered through an mHealth application that nursing assistants already use at work. Method A group interview was conducted with six nursing assistants from four elderly home care organisations in a Swedish municipality, to learn about their experience of empathy at work, and factors affecting their ability to give empathic care. The respondents were using the same mHealth application to get and provide information about client visits. The Behaviour Change Wheel framework was used to analyze behavioural drivers of empathic care in elderly home care. Results Influences on empathic behaviour was identified in all 14 domains in the Theoretical Domains Framework. 13 target behaviours, 7 Intervention Functions and 45 Behaviour Change Techniques were suggested as suitable candidates to investigate for intervention development. Conclusion Empathy seems possible to promote through resource-efficient digital behaviour change interventions. Future studies may use this work as a starting point for development of interventions to promote empathic behaviour in elderly care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Digitala sociala interaktioner“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an