Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Digital skrift.
Dissertationen zum Thema „Digital skrift“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Digital skrift" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Gunnarsson, Andreas, und Erik Åhman. „Handskrift i jämförelse med digital skrift : En undersökning om handskrift och digital skrifts påverkan på elevers skrivinlärning i grundskolan“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43849.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna kunskapsöversikt är skapad för att belysa om syftet som är att jämföra skrivandet pådigitala verktyg och att skriva för hand. Vad finns det för positiva samt negativa effekter när man väljer att implementera dessa resurser i klassrumsundervisningen? Forskningsöversikten grundar sig i 13 artiklar som hittats med hjälp av söksträngar från databaserna ERIC och SwePub samt genom manuella sökningar. Artiklarna är av både kvalitativ och kvantitativ ansats och berör frågeställningarna från ett flertal perspektiv. Genom att se forskningsfrågan från flera synvinklar har information enklare kunnat bearbetas för att skapa explicita resultat. Resultatet av studien visade att digitala verktyg kan ha positiva effekter på skrivinlärning, beroende på elev och kunskapsutveckling, där svagare elever gynnas mest. Digitala verktyg bidrar med motivation till fortsatt skrivande för elever, och de elever som finner stavning allra svårast kan se positiva effekter av att använda digitala hjälpmedel. Däremot finns det studier som visar att skrivandet på dator inte alltid ger den positiva effekt man som lärare hoppas på. Forskning visar att elever kan ha svårt att manövrera sig genom programmen, och att en stor vikt läggs på lärarens förkunskaper för att verktygen ska fungera effektivt. Studier visar att kunskapsmässigt är effekten störst hos elever med svagare läs- och skrivförmåga. Skrivande för hand visade sig ge bättre grammatisk förståelse, bättre meningsuppbyggnad och tydligare handstil. Sammanfattningsvis visar forskningen att skrivandet på dator har både sina styrkor och svagheter, men även om utvecklingen går mot en mer digitaliserad undervisning bör inte handskriften lämnas bakom oss.
2
Winsa, Åsa. „Handskrift respektive digital skrift vid skrivinlärning : en studie om lärares förhållningssätt“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85479.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning Syftet med studien är att genom en kvalitativ metod undersöka hur lärare relativt deras utbildningsbakgrund och erfarenhet av skolpraktik beskriver balansen mellan handskrift respektive datorskrift i tidig skrivundervisning, och med detta bidra till befintlig forskning inom området. Tre forskningsfrågor har formulerats och för att besvara dem har jag i datainsamlingen använt mig av semistrukturerade individuella intervjuer med utbildade yrkesverksamma lärare. Vid databearbetningen har jag använt en fenomenografisk analysmodell inom ett handlingsteoretiskt ramverk. Resultatet visar att lärare med stöd av sin utbildning men än mer genom beprövad erfarenhet balanserar användandet av handskrift respektive datorskrift i sina klassrum mycket olika men att de motiverar sina val av metoder på samma grunder. Lärare tar stöd i forskning när de designar sin undervisning och uppger att eleverna har god måluppfyllelse för skrivning i slutet av årskurs tre, både gällande handskrift och datorskrift. Lärares egna beskrivningar av deras skrivundervisning är att eleverna genom valda metoder uppmuntras att känna skrivglädje och även om lärandet sker på olika sätt leder processen till att varje enskild elev får lyckas och känna tilltro till sin språkförmåga. Resultatet visar också att lärare anser att samtliga metoder egentligen är bra, att förutsättningen för elever att lyckas nå kursplanens uttalade mål är att läraren är engagerad, tror på sin metod samt lyckas entusiasmera eleverna.Abstract The purpose of the study is through a qualitative method to investigate how teachers, relative to their educational background and experience of school practice, describe the balance between handwriting and computer writing in early writing instruction, and thereby contribute to existing research in the field. Three research questions have been formulated and to answer them, I have used semi-structured individual interviews with trained professional teachers in the data collection. In the data processing, I have used a phenomenographic analysis model within an action theoretical framework. The results show that teachers, with the support of their education but even more through proven experience, balance the use of handwriting and computer writing in their classrooms very differently, but that they justify their choice of methods on the same grounds. Teachers plan their teaching with support in research and state that the pupils have good goal fulfillment for writing at the end of year three, both in terms of handwriting and computer writing. The teachers' own descriptions of their writing instruction are that the pupils are encouraged to feel the joy of writing through chosen methods, and even if the learning takes place in different ways, the process leads to each individual pupil succeeding and feeling confident in their language ability. The results also show that teachers believe that all methods are really good, that the prerequisite for pupils to succeed in achieving the stated curriculum goals is that the teacher is committed, believes in his method and succeeds in enthusing the pupils.
3
Gunnarsson, Andreas, und Erik Åhman. „Hur lärares didaktiska val påverkar eleversmotivation och skrivutveckling“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44949.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur och på vilka sätt elevers motivation påverkas beroende på vilken metod för skrivande som lärare väljer. Studien undersöker även vilka didaktiska val lärare gör för att främja elevernas skrivutveckling i svenska. Avsikten i studien är att fokusera på lärarna och deras uppfattningar om metod vid skrivande vilket också framhäver elevers uppfattningar genom ett lärarperspektiv. En kvalitativ metod har använts och det empiriska materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i grundskolan, på skolor i södra Sverige. Det inkomna materialet är analyserat med stöd av motivationsteorierna Self determination theory (Deci och Ryan, 1985) och Self efficacy theory (Bandura, 1997) samt det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Säljö (2015), där modellen om Vygotskyjs proximalzonsteori använts. I resultatet framkommer hur didaktiska val möjliggör elevers skrivutveckling och hur elevers motivation påverkas. Resultatet kan ses som ett stöd till att förstå hur didaktiska val påverkar elevers motivation och skrivutveckling, men det bör inte ses som att en metod kan utesluta den andra. Digitalt skrivande hjälper eleverna att få en ökad textmängd, en tydligare text och ger ett energisnålare skrivande. Att skriva digitalt kan även underlätta för elever som har svårt för motoriken eller har ett motstånd till att börja skriva. Vid handskrift utvecklas elevernas stavningsförmåga mer grundligt, enligt lärarna. Handskrift minskar även digitala störningar som kan förekomma och finmotoriken stärks. Majoriteten av skrivandet, till exempel längre texter, sker enligt lärarna digitalt och instruerande texter är mer förekommande genom handskrift. När eleverna skriver digitalt upplever de en större frihet och det underlättar för läraren när allt material är samlat på en digital enhet. Gemensamt för alla respondenters uppfattningar var att samtliga menar att motivationen ökar hos eleverna när de skriver på digitala verktyg.
4
Larsson, Nils. „Ett möte mellan två skrivkulturer : Några högstadieungdomars syn på och bruk av skrift vid skol- respektive privatskrivande“. Licentiate thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-65417.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this study is to shed light on and describe a number of secondary school students’ writing practices and their attitudes towards these practices. The material used in the study comes from a secondary school in a suburb of Stockholm where most of the students are bilingual. The entire study comprises five different smaller studies: a questionnaire, a number of interviews, classroom observations, observations of one particular boy’s writing practices and studies of the same boy’s texts. The results of these smaller studies show that a form of encounter between two different writing cultures probably takes place in school. These two writing cultures are, on the one hand, one that is concerned with the students’ school work and, on the other, one that constitutes the private writing culture in which young people indulge when they are not occupied with school work. The study shows that there are obvious differences between these two cultures when it comes to students’ attitudes to writing. Their attitudes to private writing are far more positive than to school writing. A further finding of the study is that there are evident differences between the attitudes of girls and boys to writing, although these are most obvious in the students’ school writing. In private writing the differences are smaller, although some boys claim not to write at all in private, even though they send a great many text messages. One possible implication of the study is that school writing would probably benefit from a widening of the concept of writing to become amore communicative form of writing.
5
Abbo, Maryam. „Digitala medier : Användning av surfplattor för att skriva berättelser i svensk språkundervisning“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33473.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study was to examine the use of tablet computers in a Swedish language, classroom. This study aims to investigate student and teacher attitudes when using tablet computers for story writing. One fifth grade classroom was observed on three occasions and a total of six students and three teachers were subsequently interviewed. This study addresses the following questions: - How are tablet computers used for writing stories in a Swedish classroom? What opportunities and obstacles do teachers experience when using the tablet computers when it comes to writing stories? Which method was preferred by the students? Writing stories on tablet computers or writing by hand? This qualitative study was based on observations and interviews. Analysis of observations and interviews show that the tablet computers appear to help the students with language, organisation and structure in the writing of stories. However, teachers still need to incorporate both writing by hand and using the tablet computers to ensure competence for real-life situations which still use a mixture of both skills. The results also showed that tablet computers are a useful tool for communication when students help each other in their writing. Classroom observations suggest that tablet computers can act as a mediator tool in the Swedish elementary school classroom primarily as it makes the writing process easier for the students. Analysis of teacher interviews suggest that teachers prefer to have students use tablets as it makes the student’s texts clearer, facilitating assessment.
6
Nordin, Lisa. „Att lämna papper och penna för ett digitalt läromedel : en fenomenografisk studie av elevers upplevelser att använda ett digitaliserat läromedel“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70261.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under ett arbetsområde inom fysik, atom- och kärnfysik, fick en klass i åk 9 jobba med ett läromedel som digitaliserats. Läromedlet var Fysik direkt från Sanoma utbildning. Efter avslutad undervisningsperiod genomfördes intervjuer med en särskilt utvald del av eleverna i klassen. Materialet från intervjuerna bildar underlag för studien. Utifrån de förutsättningar som gavs både från storleken på elevunderlag, tidigare forskning och författarens möjlighet till objektivitet, valdes fokus att riktas på hur eleverna upplevde det att använda ett digitalt läromedel jämfört med att använda papper, penna och tryckta böcker. En kvalitativ forskningsmetod har använts för studien, och då målet har varit att beskriva ett brett spektrum av elevers upplevelser av vissa fenomen så lämpade sig fenomenografi som analysmetod. En fenomenografisk studie bygger oftast på halvstrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna inleds på samma sätt, men utifrån svar som ges kan intervjuerna utvecklas i olika riktning. Intervjuerna spelades in, transkriberades och har sedan bearbetats för att skapa en rad olika kategorier av elevers upplevelser. Kategoriseringen av elevernas upplevelser visar bland annat att eleverna upplever de praktiska aspekterna av att ha läromedel digitaliserade som positivt. Däremot finns en rad av tekniska utmaningar att ta itu med. Den del av digitaliseringen som eleverna upplever sig nöjdast och tryggast med är att utföra och lösa uppgifter digitalt, medan steget till att eleverna ska uppleva en trygghet med att genomföra prov digitalt är desto lägre. Även elevers upplevelse av att läsa och skriva digitalt kontra på papper analyseras. Elevers upplevelse av sin inlärning stämmer i mycket med den forskning som finns att tillgå. Dock visar de praktiska aspekterna av att ha digitalt material att flera aspekter måste tas i beaktande när man väljer distributionsform.
7
Krigholm, Ann-Christin. „”Hur länge får vi skriva” : En studie om att skriva sig till läsning med fokus på elever med lässvårigheter“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43577.
Der volle Inhalt der Quelle
8
Skogman, Sofia. „Att skriva med hjälp av digitala verktyg : En studie om attityder till och användning av digitala verktyg i skrivundervisningen i grundskolans årskurs 4-6“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72455.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this study was to analyze how digital tools are used when teaching writing in Swedish in Primary School, years 4-6. The aim was also to analyze attitudes to the use of digital tools and digital writing. The survey showed that most schools have, or are going to, invest in one-to-one. The survey also showed that the computers or the tablets that the pupils are in use of often are in a bad condition and that the teachers would like to learn more about how to use the digital tools to teach writing in the most effective way.Den här studien syftade till att undersöka hur digitala verktyg används vid skrivundervisning i svenska för grundskolans årskurs 4-6. Syftet var även att undersöka vilka attityder som finns till de digitala verktygen och digitalt skrivande. Undersökningen visade att de flesta skolor har satsat på, eller är på väg att satsa på, en-till-en. Det har också visat sig att datorerna eller surfplattorna som eleverna har tillgång till ofta inte håller måttet samt att lärarna skulle vilja lära sig mer om hur de digitala verktygen kan användas för att effektivisera skrivundervisningen.
9
Haarstad, Öberg Anne. „Skrift, bild och ljud : en studie av elevers digitala texter producerade i appen Book Creator“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13291.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till. Undersökningen är genomförd i undersökarens egen klass. Appen Book Creator valdes efter en förfrågan på olika nätforum. Grunden i undersökningen är Kress och van Leeuwens sociosemiotiska analysteori för texter och i undersökningen används begreppen komposition, funktionell specialisering, funktionell tyngd och multimodal affordance. Tre elevers texter analyseras utifrån dessa begrepp. Texterna visar att eleverna har kunskaper om när de ska använda de olika modaliteterna och vilken modalitet som passar bra att använda. Som många forskare i den tidigare forskningen visar är det viktigt att läraren väljer rätt uppgift och vet vad han/hon vill ha ut av den. Undersökningen visar även att lärare behöver mera kunskap om hur multimodala texter ska analyseras och även hur man ska undervisa om dem. Skolan behöver ändra fokus från den verbala texten till den multimodala
10
Dybvik, Arne Rasmus. „Att läsa och skriva digitalt : En kvalitativ undersökning om fem lärares upplevelser av digitala verktyg i undervisningen av läsförståelse och skrivinlärning“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45184.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Dagens samhälle är i en utvecklingsprocess där digitala verktyg får allt större plats. Vi använder oss av teknik mer nu än vad vi någon gång har gjort. Detta är något som påverkar skolan, då skolan ska utbilda elever så de klarar sig i samhället. Skolan har som mål att spegla samhället. Därmed har det tillkommit att elever ska få möjligheten att utveckla digital kompetens och lärare ska använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att de arbetar med och hanterar digitala verktyg kopplat till ämnet svenska med inriktning på läsförståelse och skrivinlärning. För att uppnå studiens syfte har det genomförts kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem stycken lärare deltagit. Det centrala i studien är lärarnas resonemang samt likheter och skillnader i deras svar gentemot forskningsfrågorna. Resultatet av studien visar att digitala verktyg upplevs som ett hjälpmedel men att det finns orosmoment och utmaningar vid användningen av digitala verktyg i undervisningen. Today’s society is in development, where digital tools have gained more attention and are used more frequently. This change will affect the educational system. The educational system is intended to reflect society; thus, students should learn to develop their digital competence. Consequently, teachers should use digital tools in their education. The aim of this study is to explore how teachers for grades 4 to 6 in Swedish compulsory school works with and handles digital tools in their education, focusing on the subject Swedish with an emphasis on reading comprehension and writing acquisition. This paper used a qualitative research approach with semi-structured interviews conducted with five teachers. The central part of this paper is the teacher’s reasoning along with similarities and differences in their responses in relation to the research question. The results show that digital tools are indeed seen as helpful, however, there are several concerns and challenges in the use of digital tools for educational purposes.
11
Björndahl, Martin, und Christian Lindström. „Att skriva eller inte skriva med digitala verktyg - Det är frågan : En litteraturstudie om hur skrivprocessen påverkas av digitala verktyg i svenskämnets skrivundervisning“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, HLK, Skolnära forskning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48367.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Skrivundervisningen i svenskämnet har under de senaste 20 åren förändrats i takt med att digitala verktyg implementerats i skolans arbete. Skrivande, som traditionellt skett med hjälp av papper och penna, sker nu i större grad med hjälp av lärplattor och datorer. Hur påverkas skrivprocessen av detta förändrade sätt att skriva? I vår litteraturstudie tar vi del av forskning som jämför den traditionella handskrivningen med det digitala skrivandet för att ta reda på hur skrivandet påverkas beroende på skrivsättet. Resultatet visar att digitala verktyg har bidragit till att de olika faserna av skrivprocessen numera vävs samman till en mer flytande skrivprocess. De digitala verktygen möjliggör att elever mer flytande kan bearbeta och planera sina texter. Samtidigt som forskning pekar på positiva effekter av att använda digitala verktyg i skrivundervisningen, så medföljer även vissa utmaningar med detta skrivsätt. Studien bygger på en kvalitativ textanalys av både nationell och internationell forskning.
12
Adler, Camilla, und Jessica Siwe. „”Jag har typ bara skrivit på dator, jag har typ aldrig skrivit på papper” Om analogt och digitalt skrivande i skolan“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35354.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Adler, Camilla och Siwe, Jessica (2020). ”Jag har typ bara skrivit på dator, jag har typ aldrig skrivit på papper”- Om analogt och digitalt skrivande i skolan.. “I´ve kind of only used the Computer for writing, I`ve kind of never used Pen and Paper” - About analogue and digital writing in SchoolVi hoppas få fram resultat som kan gynna elevers skrivutveckling oavsett om det är inom analogt eller digitalt skrivande och om eleven är i behov av specialpedagogiskt stöd eller inte. Att kunna skriva och göra sig förstådd oavsett det är analogt eller digitalt är viktigt för den enskilde individen och på sikt även för samhället. Syftet med vår studie var att ta reda på hur lärare uppfattar det analoga och digitala skrivandet i ämnet svenska samt hur elever upplever sitt skrivande oavsett om det är analogt eller digitalt. Vi önskade få reda på om lärares uppfattningar och elevers upplevelser skilde sig åt eller om de hade en samsyn. Våra frågeställningar var:•Vilken uppfattning har lärare av arbetet med analogt skrivande?•Hur upplever elever sitt skrivande när de skriver analogt?•Vilken uppfattning har lärare av arbetet med elevers skrivande via digitala hjälpmedel?•Hur upplever elever sitt skrivande via digitala hjälpmedel?Vi har knutit an vår studie till Vygotskijs (1934, 1999) sociokulturella teori där lärandet sker i ett samspel och där den proximala utvecklingszonen med hjälp av Säljös (2010) stöttor vägleder eleven och chansen till att lyckas ökar. Vi har även knutit vår studie till de inåt- och utåtriktade skrivteorier där Hoel-Lökensgard (1997) belyser hur elever tänker och handskas med de problem som kan uppstå vid skrivning och hur de löser dessa. Sammantaget belyser både Vygotskij, Säljö och Hoel- Lökensgard att skrivning sker i ett sammanhang då det är både ett socialt och ett språkligt möte som sker. Artefakter såsom fysiska och medierande belyses och relateras till den sociokulturella teorin. MetodDet material vi har samlat in är av kvalitativ art. Detta har vi samlat in genom intervjuer med elever och frågeformulär till lärare. Vi genomförde även pilotstudier för att höja tillförlitligheten på studien. Dessa genomfördes både med intervjuerna samt med frågeformulären. Intervjuerna spelades in och transkriberades, detta för att lättare bearbeta och analysera svaren. Efter flertalet noggranna genomläsningar sattes svaren in i en innehållsanalys där de kondenserades och blev till olika teman. Frågeformulären ändrades automatiskt via Google formulär till diagram med procentsatser som vi sedan gjorde om till stapeldiagram. ResultatDigitaliseringen i skolan har en viss god effekt. Majoriteten av eleverna använder sig av digitala hjälpmedel i form av program som IntoWords och AppWriter, men det finns en stor skillnad på vilka digitala hjälpmedel som används, i vilket syfte de används och hur aktivt de används. Elevsvaren visar att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan skrivsvårigheter använder endast ordbehandlingsprogrammens hjälpfunktioner. De använder också datorn mest som skrivmaskin och uttrycker att datorn är praktisk då det blir enklare att redigera texter medan de i skrivsvårigheter använder hjälpmedlen samt slipper forma bokstäver. Lärarna var av en annan uppfattning, nämligen att digitala hjälpmedel gynnar alla. Resultaten visar dock på att elever förväntas vara mer självständiga än vad de är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar av medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta visar på vikten av att undervisa elever i hur de digitala hjälpmedlen fungerar. Lärare ansåg också att kvaliteten på elevernas texter blir bättre när de skriver på datorn och att motivationen hos eleverna höjs. Här håller eleverna med då alla föredrar att skriva på datorn. Däremot gillade samtliga mellanstadieelever och två av gymnasieeleverna att skriva för hand men föredrar ändå att använda datorn då det är lättare och mer praktiskt.Specialpedagogiska implikationerI vår studie fann vi att elever förväntas vara mer självständiga än vad de faktiskt är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta för att aktivt använda de digitala hjälpmedel som finns tillgängliga i deras datorer. Betydelsen av kontinuerlig fortbildning för lärare i digitala hjälpmedel samt att presentera och repetera dem för elever är av stor vikt. Vi fann att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan använder mest ordbehandlingsprogram som exempelvis tittar på stavning. Samspelet mellan elever och lärare brister då elever inte får den stöttning de behöver och har rätt till. Det är en utmaning i den digitala miljön att se till att den utveckling vi som blivande speciallärare vill se hos eleverna verkligen också sker.
13
Lindholtz, Frida. „Påverkar skrivverktygen elevernas skrivutveckling? : En studie om att skriva loggbok med iPad eller penna“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55038.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med undersökningen är att bilda mig en uppfattning om skrivverktygens betydelse för elevers lärande. Jag har valt att undersöka två förskoleklasser som jobbar med olika verktyg i skrivandet. Den ena använder iPad och den andra penna. Huvudmålet med undersökningen är att få förståelse för om metoden loggboken och den process som sker vid skrivandet av den påverkas av det verktyg som eleverna får möjlighet att använda. Vidare vill jag se om eleverna kan utvecklas under skrivandet av loggboken och om även utvecklingen är beroende av det skrivverktyg som eleven använder. Metoderna jag har valt är kvalitativa intervjuer, strukturerade observationer och en form av textanalys kring materialet loggboken. Mitt huvudmaterial är loggboken. Jag har valt ut 2 elever från varje klass vars loggböcker jag studerat från början av höstterminen tills idag. Genom att gå igenom loggböckerna över skolåret som gått kan jag se om det går att utläsa en progression. Intervjuer genomfördes med klasslärarna från respektive förskoleklass. De två utvalda eleverna från varje klass deltog även i två intervjuer. Observationerna utfördes under 8 loggboks-lektioner med stöd av ett observationsschema. Resultatet blev att eleverna utvecklas oavsett vilket verktyg de skriver med. Det jag kommit fram till är att de två verktygen hjälper till att skapa grunden för skrivandet men med olika stil. Jag kom till insikt om att skrivverktygen iPad och penna var svåra att undersöka utifrån ett av kursplanens krav som undersökningen syftar till. Inget av verktygen är mindre bra utan det handlar om att få lärare att bli medvetna om att verktygen bidrar på skilda sätt till att lära eleverna skriva enligt våra ramar. Grunden till skrivandet anläggs under de tidiga åren och eleverna behöver bearbeta skriften med hjälp av olika verktyg. Detta innebär att eleverna ska ges möjlighet att öva och pröva olika skrivverktyg för att lära sig känna trygghet i flera sätt att skapa en text.The purpose with this study is to find myself a perception if the tools that are being used in the writing process has any meaning for students' learning. I've choosed to examine two classes in preschool who are working with different tools for writing. One of them is using iPads and the other one is using pencils. The main goal with my survey is to get an understanding whether the logbook and the process that comes with it has any affects from the different tools that are being used in the process of writing in the logbook. Furthermore, I want to see if the students can develop during the writing of the logbook and if the development is dependent on the writing tool used by the student. The methods I have chosen are qualitative interviews, structured observations and a form of text analysis around the material logbook. My main material is the logbook. I have chosen 2 students from each class whose logbooks I studied from the beginning of the autumn term until today. Interviews were conducted with class teachers from each pre-school class. The two selected students from each class also participated in two interviews. The observations were performed under 8 logbook lessons based on an observation schedule. As a result, pupils developed no matter what tool they are writing with. What I also found out is that the two tools help to create the basis for writing but with different styles. I realized that the writing tools iPad and pen were difficult to investigate based on one of the syllabus requirements that the study aims at. None of the tools are less good, but it´s about getting teachers to become aware that the tools contribute differently to teaching students writing according to our frameworks. The reason for writing is placed in the early years. This means that students in pre-school have to exercise a lot and must be given the opportunity to try different writing tools to learn to feel safe in using them.
14
Alexandersson, Camilla, und Johanna Lundh. „”Men jag är ju den där förlorade generationen…(skratt)” - Äldres erfarenheter och upplevelser av delaktighet, datorer och IT“. Thesis, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40345.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori. Empirin baseras på sex intervjuer med äldre som börjat på en datorkurs, samt av deltagande observationer som genomfördes under datorkursen. I resultatet framkommer det att ett tvång upplevs gällande att hänga med i den tekniska utvecklingen, vilket kan vara stressande och frustrerande. Samtidigt känner informanterna att det är viktigt att ”hänga med” i samhället, och de uttrycker en nyfikenhet inför tekniken. Informanterna tar sig an datorn på ett aktivt sätt. Betydelse för att lära sig är vinningar man ser i vardagen som att hålla kontakt med barnbarn, söka information och klara sig själv. Samtidigt finns en underliggande tanke om sig själv och andra, där ålder ges betydelse i fråga om att det är svårare att lära sig som gammal, eller att äldre lärare är att föredra då de har mer förståelse. I motsats till detta uttrycks att en god lärare inte är avhängigt ålder, och de personer som finns som stöd i informanternas omgivning oftast är yngre.The use of Information and Communication Technology (ICT) is a natural part of many people's everyday life today. At the same time the risk of digital divides are highlighted by several community agencies in society. One of the risk groups mentioned here are elderly people, risking of falling behind and also to be left out the whole democratic process, because of lack of access to or knowledge of computers and the Internet. The aim of this study is to highlight elderly people's experiences of computers and IT and their participation and involvement in the IT society of today. The study is inspired by the ethnographic method and has a perspective of Social constructionism in which age can be understood as a social created category. The empirical material is based on six interviews with elderly people taking a computer course for beginners, as well as participant observations carried out during the computer course. It appears in the result, that a feeling of being forced is connected to keeping up with the technological development in our society, which can be stressful and frustrating. At the same time the informants feels that it is important to “keep up” with the society, and a curiosity is expressed towards technology. Informants learn computers in an active way. Meaningfulness in learning the computer is seen in everyday life as to maintain contact with grandchildren, search for information and to manage on your own. At the time, an underlying view of themselves and others exist, where the age is given importance in that it is harder to learn when you are old, or that older teachers are preferred since they have more understanding. In contrast to this it is expressed that good teachers will not depend on age, and those in the informants surroundings that supports them are usually young.
15
Næss, Linda Normann. „Ett skritt av gangen? : En studie av en gruppe læreres domestisering av det digitale verktøyet Smart Board“. Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for tverrfaglige kulturstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-19442.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I dagens samfunn dukker nye teknologiske gjenstander opp på markedet med hyppige mellomrom. Mange av disse finner også veien inn i klasserommet. Interaktive tavler er et av flere eksempel, og det er disse som er tema her. Hvordan møter lærerne disse verktøyene? Hvordan tas de i bruk, og hvorfor? Denne oppgaven ser på den sosio-tekniske endringsprosess som oppstår når ny teknologi skal implementeres i en ny kontekst. Oppgaven er brukerfokusert, og det er lærernes opplevelser som er det sentrale. Den skolepolitiske diskursen her til lands har lenge vært preget av en sterk sammenkobling mellom digitale verktøy og elevenes læring. Undersøkelser viser derimot at det er store bruksforskjeller blant ulike lærere og ulike skoler, og det ropes derfor på behov for kompetanseheving blant lærerne og på et «digitalt løft». Blant annet hevdes det, at dersom lærerne skal kunne ta i bruk teknologien på en tilfredsstillende måte, er det ikke nok å kun ha kjennskap til teknologien – teknologien må bli en internalisert del av lærernes handlingsmønster. Det er hvordan denne prosessen foregikk hos en gruppe lærere som er det emiriske hovedfokuset i denne oppgaven. Ved å studere deres handlinger ut i fra et domestiseringsperspektiv får vi innsikt i både deres praktiske tilegnelse, deres symbolske meningsdanning og de erfaringer de gjør seg i løpet av en slik prosess. Samtidig erkjennes det at lærere, som alle andre, handler innenfor en sosial kontekst. Lærerne møter dermed ikke de interaktive tavlene i et vakuum, deres forståelse, bruksmønster og meningsdannelse blir preget av aktører i deres nære omgivelser. Jeg har identifisert skoleledelse, styresmakter og teknologi-produsenten som slike aktører. Det legges derfor vekt på de visjoner, eller de script, hver av disse tillegger teknologien og på hvordan dette påvirker lærernes domestisering av de interaktive tavlene. Oppgaven viser først og fremst at innføringen av ny teknologi i skolen er en kompleks prosess. Gjennom lærernes egne beskrivelser av sin omgang med teknologien kommer det også frem at de i stor grad var aktive og handlende brukere. Det var ingen av lærerne som satt og ventet på å bli «kompetansehevet.» Tvert i mot tok de grep om egen situasjon og tilegenet seg både egne måter å lære teknologien, bruke den, og også å forankre den gjennom meningsdannelse.Masteroppgave 52,5 stp.
16
Jansson, Amanda. „Att "på ett lustfyllt sätt luras till att läsa och skriva" : En kvalitativ studie som undersöker lärares erfarenheter kopplat till iPad som ett läs-och skrivverktyg“. Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84534.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
In 2017, the Swedish government decided to implement digitalization in schools nationwide. The idea was that the school's digitalization would provide an opportunity to increase students' digital competence, knowledge development and equivalence. The iPad is a relatively new digital tool that is used in schools to a large extent. The purpose of the study is to investigate how teachers use the iPad in Swedish teaching to develop students' reading and writing skills in preschool. What advantages and disadvantages do they see with the iPad as a technical aid, and is there enough knowledge and research to evaluate the use of iPads in teaching? The results of the study are based on a research and literature review linked to qualitative semi-structured interviews with teachers. The study shows that the iPad can contribute to students becoming more engaged and increase collaboration between students. The iPad can act as a motivation booster in reading and writing development which previous research confirms. It is important to use the iPad with an intended purpose, in order to gain a positive effect. In order to get the best possible effect it is important that schools map the use and ensure that teachers have adequate premises.2017 beslutade Sveriges regering att en nationell digitalisering skulle äga rum inom skolan. Målet med beslutet var att skolans digitalisering skulle ge möjlighet till att öka elevernas digitala kompetens, kunskapsutveckling och likvärdighet. Ipad är ett relativt nytt digitalt verktyg i skolverksamheten som generellt används i stor utsträckning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av iPad i sin svenskundervisning för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling inom årskurs F till 3. Vilka för- och nackdelar ser de med iPad som tekniskt hjälpmedel, och finns det tillräckligt med kunskap och forskning för att värdera användningen av iPad i undervisningen? Studiens resultat grundar sig i en forsknings- och litteraturgenomgång kopplad till kvalitativa semistrukturerade intervjuer med aktiva lärare. Studien visar att iPad kan bidra till att eleverna blir mer engagerade och att samarbetet mellan eleverna ökar. IPad kan agera motivationshöjare inom läs-och skrivutvecklingen och detta belyser forskningen som en viktig faktor för elevernas utveckling inom ämnet. Det är viktigt att använda iPaden på rätt sätt med uttänkt syfte för att ge rätt positiv effekt. För att få bästa möjliga effekt inom skolorna är det viktigt att skolledningen kartlägger användandet och ger lärarna rätt förutsättningar.
17
Karlsson, Linn, und Matilda Aasa. „Att lära sig skriva och läsa i en digital värld. Metoden ASL i F-3“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30507.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta examensarbete behandlar elevers tidiga läs- och skrivundervisning med fokus på metoden ASL. Syftet med arbetet är att ta reda på hur lärarna tänker om användandet av metoden i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Arbetet utgår ifrån följande fyra frågeställningar: Varför är enligt lärarna ASL en lämplig metod? På vilka sätt tillämpar lärarna metoden ASL? Vilka hinder har de stött på? Vilka slags texter producerar eleverna? För att försöka finna svar på dessa frågor har vi använt oss av kvalitativa metoder såsom intervjuer och observationer. Vi har intervjuat fem lärare och en biträdande rektor samt observerat ASL-undervisning vid två tillfällen. Vårt resultat visar att alla intervjuade ställer sig positiva till metoden. De intervjuade lyfter fördelar såsom att de anser att eleverna kommer snabbare in i skrivningen och läsningen samt att eleverna verkar uppleva arbetssättet som lustfyllt. Lärarna lyfter även samarbetet elever emellan som en positiv aspekt då eleverna stöttar varandra och lär i dessa sociala situationer. Nackdelen med metoden anser de intervjuade är att metoden är beroende av teknik och när tekniken inte fungerar faller arbetet. De intervjuade poängterar dock att svårigheterna ligger i tekniken och logistiken och inte i arbetssättet i sig.
18
Guldvinge, Patricia, und Isabella Lövsveden. „"Du har glömt ett kommatecken där det står är vi jag har en fil i fickan" : En studie av hur arbetet med STL upplevs och hur modellen kan vara en del i arbetet i skrivprocesser“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27965.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta arbete syftar till att undersöka hur modellen Skriva sig till lärande (STL) kan vara en del i arbetet i yngre skolelevers skrivprocesser och hur arbetet upplevs av en lärare och hens elever. Studien är en fallstudie i en årskurs 3. Materialinsamling har skett genom triangulering då kvalitativa intervjuer, kvalitativa observationer och insamling av elevers återkoppling har bidragit till studiens data. Den analysmetod som använts är tematisk analys. Resultatet visar att elevers och lärarens uppfattning om arbetet med modellen skiljer sig till viss del. Deras upplevelser är dock generellt positiva. Resultatet visar även att läraren och eleverna inte följer modellens exakta steg, utan fokuserar på kärnkomponenterna: digital teknik, digital plattform, samarbete och kamratbedömning. Något som begränsar skrivprocessen är den digitala plattformen, tillgång till digital teknik samt elevernas bristande bearbetning av sina texter. Vidare diskuteras och synliggörs utvecklingsmöjligheter för arbetet med STL i klassen.
19
Olsson, Malin. „Att skriva sig till läsning med hjälp av appar : En kvalitativ studie av appar som används inom metoden ASL“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32536.
Der volle Inhalt der Quelle
20
Snive, Julia. „Digitala verktyg i svenskämnet - språkutvecklande eller ej?“ Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31540.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med min undersökning är att skapa förståelse för hur lärare som jobbar i årskurs f-3 använder sig av digitala verktyg i svenskämnet. Mitt fokus har varit hur lärare upplever att digitala verktyg kan främja elevers språkutveckling. Mina forskningsfrågor är följande: Hur använder sig lärare av digitala verktyg i svenskämnet? Hur upplever lärare att digitala verktyg påverkar elevers språkutveckling? Vilka digitala verktyg är synliga i svenskundervisningen? För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av två olika metoder. Dels har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod genom att ha intervjuat fyra lärare i ämnet, dels en kvantitativ forskningsmetod där jag analyserat lärarstudenters observationsmaterial. Det sistnämna är en del av ett pågående forskningsprojekt lett av Eva Wennås Brante. Syftet med det projektet är att undersöka förekomsten av digitala verktyg i svenskundervisning på lågstadiet, samt med vilket fokus digitala verktyg används.I min studie har jag använt begrepp från det sociokulturella och det behavioristiska perspektivet för lärande vid analys av data. Jag presenterar nationell och internationell tidigare forskning om digitala verktyg i språkutveckling. Resultatet av min undersökning visar att de allra flesta lärare dagligen använder sig av digitala verktyg i undervisning och att eleverna själva gör det flera gånger i veckan. Lärare kopplar sin dator till en projektor eller smartboard för att fånga elevers uppmärksamhet och för ett gemensamt lärande, medan elever använder datorer eller datorplattor främst som ett verktyg för skrivande. Det här framgår både i intervjuer och analys av observationer. Lärare ser positivt på digitala verktyg för att främja elevers språkutveckling, eftersom det bidrar till en variation i undervisningen vilket de menar ökar elevers motivation.
21
Lindberg, Michael. „ASL i undervisningen : Pedagogers tankar och funderingar kring en digital läs- och skrivinlärningsmetod“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-280664.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie bygger på halvstrukturerade intervjuer som är gjorda med fem lärare i förskoleklass som i sin verksamhet arbetar med läs- och skrivinlärningsmetoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL). Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de reflekterar kring bruket av digitala skrivverktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, just med fokus på metoden ASL. Den frågeställning som studien utgår från är: Vilka kategorier av uppfattningar uttrycker lärarna om ASL-metoden? Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. Det som framkom i resultatet är bland annat att elever som använt sig av metoden generellt skriver längre och mer avancerade texter om man ser till bland annat struktur och ordval. Det pedagogerna framhäver som den främsta anledningen till detta är att eleverna inte behöver lägga tid och kraft på att forma bokstäver förhand och då i högre grad kan fokusera på textskapandet, vilket de även menar är den största vinsten med ASL. I textskapandet på lärplattor är talsyntes något som pedagogerna menar gör det lättare för eleverna, då eleverna direkt får respons på om det de skriver är rätt eller fel. Utöver detta menar pedagogerna även att eleverna tycker att det är lustfyllt och roligt med lärplattor och att detta i sin tur leder till ett positivt textskapande. Den nackdel som tas upp med metoden är teknikens brister och vad det får för konsekvenser för undervisningen. Pedagogerna menar att denna metod är något som passar alla elever – det gäller bara att anpassa metoden efter behov.
22
Toresson, Anna-Karin. „Vad Innebär Det Att Skriva I Skolan? : Diktera – en digital möjlighet i en lärmiljö för alla“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45313.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This is a study of quantitative and qualitative methods that aims to gain increased knowledge about primary school students and what it means to write. The study examines if dictation provides a digital opportunity in a learning environment for everyone. The study is a case study. The study has a mixed-methods design with an explanatory Sequential Design. The study is based on empirical methods that consists of two quantitative and two qualitative methods. The quantitative methods are measurement of LIX value of student texts and the students' grades. The qualitative methods are a questionnaire to seven students in eighth grade and a semi-structured interview with a teacher. The study's theoretical framework rests on a socio-cultural perspective, with Vygotsky's theories about language and communication and Säljö´s thoughts about artefacts and dictation as a writing tool. The study uses a hermeneutic perspective to describe the qualitative parts of the study. This perspective is used to describe an interaction between theory and method analysis that provides an opportunity for a deeper understanding. The results of the study show that students think that dictation is a functional writing tool. The results from the questionnaire show that students think it is important to plan their writing before dictation. Furthermore, students discover that they must adapt their voice to the dictation program. By learning the software, the students´ develop their writing ability. Finally, students note that the processing is different and requires different strategies for correcting than traditional writing does. Perhaps the biggest obstacle in itself is that the transcriber needs to have access to a quiet place. The knowledge contribution that is added to the problem area and previous research is a deeper understanding of the factors that affect students' writing through dictation. The study is important and relevant to the teaching profession and contributes to the fact that dictation can be a way of writing for students. The experiences from this study can be a support for teachers in developing their schools´ learning environment. Coupled with teachers' broad repertoire in writing and writing development, this will give more students the opportunity to reach approved knowledge requirements in Swedish compulsory school as Nilholm assert.Digital presentation
23
Östman, Ludwig. „The Owl : Hur utformar man ett pedagogiskt verktyg som hjälper barn att lära sig att skriva för hand i det digitala klassrummet“. Thesis, Umeå universitet, Designhögskolan vid Umeå universitet, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-110326.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
We see a global decline in the ability and the quality of children’s handwriting. Children have swapped their pencils and papers to digital alternatives both at home and in school. However the reason this is a problem is that recent research proves how vital and beneficial the writing by hand process is for the development of the child. The process increases brain activity to a level similar that of adults but it also acts as a filter when processing information which benefits the memory. The implication of the results of the research is that the pen as a tool still has an important role to play in the digital classroom and the society of tomorrow. With this problem formulation I wanted to create a concept which would give an incentive for children to learn how to write by hand in the digital classroom. The conclusion I reached after talking to kids, teachers and experts as well as observing them in their context was that the process of learning how to write by hand is far from equal as well as time-consuming in comparison how fast a child learns how to operate a touch-screen or a keyboard. Similar to learning how to ride a bike, play a sport or instrument getting help could become crucial to the learning process. The goal of the concept is to provide training wheels for children when they learn how to write by hand. The result is the concept the Owl; it’s a tablet device for children combined with a mechanical aid that will help children learn how to write by hand by demonstrating, stabilizing and correcting the pen in the physical world. The help would gradually decrease as the child gets more prominent with the pen and eventually become obsolete. The tool will increase the equality of the learning and it will make the skill both easier and faster to acquire so that it can compete with tools such as the keyboard. In the end the child will gain the confidence necessary to work to use the pen independently with digital and traditional mediums.
24
Wallberg, Victoria. „De digitala verktygens funktion vid elevers skrivande inom svenskämnet“. Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35727.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Statistik och forskning visar att internet och mobiltelefonens närvaro ökar allt mer i samhället och är idag en del av mångas vardag. I och med ökningen fattade Skolverket ett beslut 2016, som tillades i läroplanen 2018, om hur IT-användningen i skolan ska se ut, för att skolan ska kunna möta upp de krav som samhället ställer på barnens digitala kunskaper efter avslutad skolgång. Många skolor försöker tillgodose Skolverkets krav genom att förse eleverna med digitala verktyg. Parallellt med digitaliseringen sjunker elevernas skrivkompetenser allt mer (Skolvärlden 2020). Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka vilken funktion digitala verktyg har vid högstadieelevers skrivande inom svenskämnet. För att uppnå studiens syfte och svara på frågeställningarna har metoden systematisk litteraturstudie använts, där svaret främst sökts i befintlig forskning. För att komma åt relevant litteratur har sökningar i olika databaser genomförts, texternas titlar och abstracts har lästs och därefter har den utvalda litteraturen lästs i sin helhet. Litteraturen har kritiskt granskats och sammanställts inom studiens område. Informationen som hämtats i litteraturen bygger på vetenskapliga tidskrifter och vetenskapliga rapporter. Som ett komplement till databassökningen har strategisk sökning i Svenska med didaktisk inriktnings konferensprotokoll genomförts. Resultatet visar att eleverna är positivt inställda till användandet av digitala verktyg i skolan, deras engagemang och intresse för lektion och uppgift ökar. Eleverna utvecklar självständighet informationssökande och stavningshjälpen leder till att de inte behöver be läraren om hjälp. Genom digitala verktyg kan de skriva fortare, generera högre läsbarhet, enklare strukturera, redigera och ändra, lägga till eller ta bort. Skriva längre texter än om det varit för hand och kvalitén på texterna blir inte lägre än vid handskrift. Digitala verktyg bistår eleven med korta pauser genom att de kan surfa på sociala medier eller spela något spel så de för en kort stund kan lämna verkligheten och hämta energi innan de ska fortsätt arbeta. De slutsatser som kan dras av denna studies resultat är att elevens digitala kunskap är avgörande för hur det digitala verktyget kommer inverka i hens skrivprocess. Genom kravet från Skolverket kan en andra slutsats dras som är att eleven således lär sig hantera de digitala verktygen på ett sätt som bistår dem i sitt arbete. Således blir eleverna förberedda med tillräckliga digitala kunskaper inför samhället och arbetslivet.
25
Stålbring, Ann-Helen. „Digitala verktyg i tidig läs- och skrivinlärning i förskoleklass och årskurs 1-3“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42003.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Dagens samhälle har ett stort informationsflöde genom den digitalisering som är gjord och som ständigt är under utveckling. I denna digitalisering finns det många olika användningsområden och i skolan finns det många ämnen med olika arbetssätt. Genom utbildning får eleverna möjlighet att använda digitala verktyg som främjar till deras kunskapsutveckling (Skolverket 2019, s. 13). Denna studie har i syfte att analysera lärares erfarenheter med digitala verktyg i elevers läs- och skrivinlärning i årskurs F-3. Det är en undersökning som kommer att titta på vilken metodik lärare använder i elevers kunskapsutveckling. Studien visar på att det finns lika många metoder som det finns lärare att arbeta med i elevers läs- och skrivinlärning. Det är de engagerade lärarna som lyckas med att anpassa digitala verktyg till både lektion och elev. Denna studie är både en kvantitativ och kvalitativ undersökning som kommer att redovisa lärarnas uppfattningar kring arbetet med digitala verktyg.Godkänt datum 2021-05-05
26
Edvardsson, Nella, und Bergqvist Michelle Jönsson. „ASL-metoden och lärares digitala kompetens“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41568.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna studie har vi varit intresserade av att undersöka frågan om den digitaliserade läs- och skrivundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som kan påverka lärares inställning till ASL-metoden. Vi har särskilt intresserat oss för frågan om lärares digitala kompetens som en betydande faktor. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning riktad till lärare som använder ASL-metoden i sin undervisning, för att försöka besvara frågan om vilka faktorer som kan tyckas ha påverkan på deras inställning till ASL-metoden. Det var 22 lärare som svarade på vår enkät och vi har sammanställt och analyserat enkätsvaren både med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod. Vi har även använt TPACK-modellen i vissa delar av vår analys. Med hjälp av TPACK-modellen har vi kunnat synliggöra olika komponenter, vilka tillsammans utgör de kunskaper som anses viktiga för att lärare ska kunna integrera digitala verktyg i sin undervisning, på ett sätt som främjar elevernas lärande. I vår analys kunde vi se att för de lärare som besvarat vår enkät så verkade inte digital kompetens ha en särskilt betydande roll i förhållande till deras inställning till ASL-metoden. Vi såg även att lärarna överlag hade en positiv inställning till metoden och att de såg betydligt fler möjligheter än hinder i arbetet med metoden. De vanligaste hindren som de såg var av teknisk karaktär till exempel nätverksproblem, men även att eleverna inte fick öva sin motorik och handstil. De slutsatser som vi presenterar är bland annat att en faktor som verkar vara av särskild betydelse för lärarnas positiva inställning till ASL-metoden är deras tilltro till de fördelar som kommer med att använda digitala verktyg i undervisningen.
27
Forslund, Emma. „Lär jag mig genom att skriva? : Elevers uppfattningar om skrivaktiviteter i svenskundervisningen i årskurs 1“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Läs & skriv, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40415.
Der volle Inhalt der Quelle
28
Lindqvist, Stina, und Ida Lindstedt. „Att lära sig skriva : En jämförande studie av elevtexter skrivna i årskurs 3 efter två olika undervisningsmetoder“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104744.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I dagens skola finns ingen entydig uppfattning om hur den första skrivinlärningen ska ske, med penna och papper eller med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna studie är att jämföra elevtexter från årskurs 3 skrivna efter traditionell skrivundervisning och metoden Att skriva sig till läsning (ASL). Frågeställningarna i studien handlar om skillnader mellan olika kategorier skrivares texter utifrån helhet och struktur, meningar, ord samt tecken. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med medierande resurser, och texttriangeln används som teoretisk analysmodell. Materialet som ligger till grund för denna studie är 24 elevtexter från nationella provet i svenska i årskurs 3. Texterna är hämtade från fyra klasser där två fått traditionell skrivundervisning och två undervisats efter ASL-metoden. Från varje klass finns två elevtexter skrivna av säkra skrivare, två av medelsäkra skrivare och två av mindre säkra skrivare. Texterna är analyserade utifrån texttriangeln med hjälp av lix-generatorn och Word. Resultatet i studien är tvetydigt och visar inte vilken skrivundervisningsmetod som är mest fördelaktig för textens helhet. Vidare visar resultatet att ASL-metoden är gynnsam för elevtexters längd och ordvariation samt användandet av styckeindelning och talstreck. Eleverna som undervisats efter denna metod skriver dessutom längre grafiska och syntaktiska meningar. Resultatet visar också att traditionell skrivundervisning gynnar elevers stavning. Dock finns det inga tydliga skillnader mellan metoderna när det gäller elevtexternas andel långord och teckenfel. Slutligen visar resultatet att skrivundervisningsmetoderna kan vara fördelaktiga för olika kategorier skrivare.
29
Hell, Anna. „Digitala verktyg i undervisningen : En väg till förbättrad språkutveckling för flerspråkiga elever“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-127202.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Arbetssättet Att skriva sig till läsning (ASL) har ökat sedan det introducerades runt 2005. Studiens syfte har varit att utreda vilka effekter arbetssättet har på elevers studieresultat i svenska i årskurs 3 i grundskolan för elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk. Studien syftar också till att ge en djupare förståelse för varför den bedrivna undervisningen kan ha dessa effekter på elevernas litteracitetsförmågor. Metoden som har använts är »mixed medhods» vilket innebär att studien har en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen består av enkätsvar från drygt 300 rektorer från hela landet. Den enkät som skickades hade till syfte att samla in information om huruvida eleverna som skrivit nationella prov i svenska och svenska som andraspråk vårterminen 2014 hade arbetat med ASL under sin lågstadietid eller ej. I den kvalitativa delen genomfördes tre djupintervjuer med utbildare inom ASL, lärare och förstelärare som arbetar med ASL på en flerspråkig skola. Det genomfördes även två klassrumsobservationer, i en årskurs 2 och en årskurs 3. Studiens resultat visade en signifikant skillnad i resultaten på alla delprov i svenska som andraspråk till fördel för de som arbetat med ASL. För elever som skrivit prov i svenska är skillnaden inte lika stor men den visar en signifikant fördel i vissa delprov för elever som inte arbetat med ASL. Några av de viktigaste resultaten av det kvalitativt insamlade materialet är att ASL är gynnsamt för flerspråkiga elever, bland annat eftersom ASL erbjuder ett multimodalt arbete där olika modaliteter används samtidigt, att eleverna får ökad möjlighet att skriva samma ord många gånger för att befästa det, att det tidigt går att införa samtal om textstruktur och språkuppbyggnad och att arbetssättet erbjuder design för lärande som ljudande tangentbord och talsyntes.
30
Ohlsson, Linda, und Emilia Lindgren. „Är tangenterna kvickare än pennan? : En systematisk litteraturstudie om att skriva sig till läsning med hjälp av digitala verktyg“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96791.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I skolans tidigare åldrar fokuseras till stor del på läs- och skrivutveckling och vilka metoder som lämpar sig bäst för elevers lärande. Den här systematiska litteraturstudien handlar om elevers tidiga skrivutveckling med hjälp av digitala verktyg och att skriva sig till läsning (ASL-metoden). Syftet är att studera om digitala verktyg och ASL-metoden kan gynna elevers tidiga skrivande. Studiens syfte och frågeställning besvaras med en analys av flertalet vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att digitala verktyg och ASL-metoden kan vara ett bra komplement till den mer traditionella skrivundervisningen med penna och papper. Dock visar ett resultat att bland det viktigaste, oavsett modell, är att skrivundervisningen behöver vara systematisk och tydligt strukturerad.
31
Hjertqvist, Andreas, und Sara Corell. „Hinder på skrivandets väg till läsning : En studie kring användandet av ASL med datorn som hjälpmedel i klassrummet“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28808.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här studien är en kunskapsöversikt där vi undersöker vadforskningen säger om vilka problem som kan uppstå kring införandetoch användandet av ”Att skriva sig till läsning” (ASL) med datornsom hjälpmedel. Vi ser det som ett problem att det finns många skoloroch pedagoger som tar sig an ASL utan att känna till vad forskningensäger om för- och nackdelar med metoden. Vårt syfte med dennastudie är därför att undersöka vilka återkommande brister somforskningen beskriver för att pedagoger ska kunna jobba förebyggandeoch undvika dem. Vi har systematiskt samlat in forskning med hjälpav sökord kring datorer, digital literacy och ASL och dokumenteratsökningarna i en tabell (bilaga 1). I vår studie har vi funnit att detfrämst finns positiv forskning kring ASL på dator, men vi har ävenfunnit en del dokumenterade problem som kan uppstå.Den här studien kan vara en kunskapsgrund till framtida empiriskforskning kring användandet av ASL med datorer som hjälpmedel.
32
Karlsson, Sara, und Ida Jönsson. „Skriva för hand eller på dator? : En jämförande studie mellan analoga och digitala verktyg som hjälpmedel vid ordinlärning“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34037.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Föreliggande studie syftar till att jämföra ordinlärning som sker med digitala verktyg (digital ordbok och maskinskrivning) och ordinlärning som sker med analoga verktyg (tryckt ordbok och handskrivning). Studiens fokus och relevans är IT inom skolan snarare än ordinlärning som sådan. En klass på en kommunal gymnasieskola samt två klasser på en och samma friskola, samtliga i årskurs 1, har deltagit i studien. Samtliga deltagare har lärt in 40 ord och testats på såväl ordbetydelse som stavning. 20 av de inlärda orden har lärts in med digitala verktyg och de andra 20 med hjälp av analoga verktyg. Den direkta effekten av respektive metod har mätts genom ett ordtest vid lektionens start samt ett vid lektionens slut, och vi har mätt effekterna på längre sikt genom ett slutligt minnestest en vecka senare där samtliga 40 ord har blandats. Genom att jämföra respektive elevs poäng på testet vid lektionernas slut med poängen på minnestestet har vi kunnat räkna ut hur många ord som eleven tappat mellan de två testtillfällena, och utifrån det samlade resultatet hos alla 28 deltagare har vi kunnat utläsa vilket verktyg som har varit mest gynnsamt för inlärningen. Resultaten gällande stavning visar att inlärningseffekten av att använda dator är något högre direkt efter lektionen, med i snitt 8,68 inlärda ord av 20 jämfört med 8,36 inlärda ord av 20 när ordbok användes. Vid diktamensdelen på minnestestet hade eleverna som använt dator tappat i snitt 1,39 ord av 20, medan de som använt ordbok tappat 0,43 ord av 20. Vad gäller resultat på ordbetydelsetesten var den direkta inlärningseffekten av att använda dator 16,43 inlärda ord, och 18,39 inlärda ord genom att använda ordbok. Resultaten för ordbetydelsedelen vid minnestestet visade att de som använt dator tappat 4 ord av 20 och de som använt ordbok tappat 2,82 ord av 20. Slutsatsen vi har dragit utifrån detta är att digitala och analoga verktyg ger i stort sett lika goda inlärningseffekter på kort sikt, men på lång sikt ger de analoga verktygen kunskaper som varar längre i minnet än då digitala verktyg använts.
33
Andreasson, Lovisa, und Caroline Skogström. „Läs- och skrivutveckling med hjälp av digitalaverktyg : En kunskapsöversikt“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33100.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I läraryrket är det av stor vikt att en väl fungerande läs- och skrivutveckling upprätthålls. Inlärningen sker på olika vis och därför är det positivt att lärare hittar olika verktyg och metoder för att utmana eleverna att utveckla sin läs- och skrivning. Lärares engagemang och kompetens inom området skiljer sig dock. Kunskapsöversikten problematiserar om det finns forskningsresultat som talar för att använda digitala metoder vid läs- och skrivutveckling. Därmed är syftet att ta reda på hur läs- och skrivutveckling ser ut idag. Metoden som används i arbetet för att framställa kunskapsöversikten är systematisk litteraturstudie. Viktiga resultat i kunskapsöversikten visar att ett sporadiskt användande av digitala verktyg i undervisningen inte gynnar elevers läs- och skrivutveckling. Däremot finner elever inspiration och motivation till skrivning när digitala verktyg har ett tydligt syfte i undervisningen. Forskningsresultaten har inte belyst hur digitala verktyg kan underlätta elevers läs- och skrivinlärning, utan fokuserat på utvecklingen. För framtida forskning vore det intressant att i en studie se hur läs- och skrivinlärning kan ske från grunden med hjälp av digitala verktyg.
34
Scholl, Paulina, und Lovisa Hammarberg. „Att skapa en motiverande skrivundervisning : En forskningsöversikt kring olika metoder som kan främja elevers motivation till att skriva“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39995.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den språkliga förmågan är ett av människans viktigaste redskap för att kommunicera. Att både kunna läsa och skriva är avgörande för att leva självständigt i dagens samhälle, ändå har det riktats mer forskning mot att utveckla elevers läsförmåga medan skrivningen tenderar att hamna i skymundan. I denna litteraturstudies tidigare forskning framgår betydelsen av att elever känner motivation till att skriva, detta då motivationen har visat sig vara en viktig aspekt vid deras skrivutveckling. Detta har även varit tydligt under vår verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med denna studie är därför att beskriva vad som enligt forskning främjar elevers motivation till att skriva, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka metoder kan lärare använda för att elever i årskurs 1–6 ska få motivation till att skriva? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om motivation i direkt relation till elevers skriftliga förmåga. Resultatet visar att digitala verktyg, autentiska uppgifter och feedback var metoder som främjade motivationen till att skriva och med fördel kan användas i den dagliga undervisningen. En problematisering som uppstod vid bearbetningen av källmaterialet var att en av studierna var genomförd på en flickskola, vilket bidrog till diskussioner kring källans användbarhet. Det framgick även en kunskapslucka gällande bristen på svensk forskning inom området. Utifrån dessa upptäckter är det av intresse att vidare forska kring motivationen till att skriva utifrån ett genusperspektiv och om det uppkommer nya metoder i samband med detta som skiljer sig från de som upptäcktes i denna studie. Det behövs även vidare forskning riktad till svensk undervisning för att kunna säkerställa metodernas utfall i Sverige. För att implementera vårt resultat i undervisningen bör lärare skapa autentiska skrivsituationer där elever bland annat får möjlighet att skriva till verkliga mottagare. De digitala verktygens funktioner kan med fördel användas för att möjliggöra enklare sätt revidera text och de kan även bidra till att eleverna producerar längre texter. Avslutningsvis är det betydande att eleverna ges uppmuntrande och konstruktiv feedback i samband med skrivundervisningen för att frambringa motivation till att skriva.
35
Petersson, Elin, und Lovisa Ivung. „"Jag gillar att skriva på dator då det gör mig mer kreativ." : En litteraturstudie om digitala verktyg i skrivundervisningen“. Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-162129.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie är en litteraturstudie med syftet att belysa vilka möjligheter och hinder som digitala verktyg innebär för elevers skrivutveckling. Studien utgår från frågeställningen: ”Vilka möjligheter och hinder skapar digitala verktyg för elevers skrivutveckling?” Studien är baserad på tio artiklar där både kvalitativ och kvantitativ ansats har inkluderats. Artiklarna har valts ut genom både manuell sökning och databassökning och urvalet har genomförts efter vissa bestämda kriterier, därmed behandlar denna studie endast undervisningen i årskurs F-6. Artiklarna har bearbetats, analyserats och sammanställts med syfte att besvara frågeställningen. Resultatet visade att användningen av digitala verktyg både skapar möjligheter och hinder i skrivundervisningen. Digitala verktyg bidrar bland annat till utveckling av texters innehåll, form och längd. Digitala verktyg gynnade även elevernas fokus, motivation och skrivprocess. Hinder som visade sig var att lärare kände en oro kring att använda digitala verktyg i undervisningen, att lärare upplevde det problematiskt att hitta tid till att planera lektioner där dessa verktyg användes samt att vissa elever blev mer otåliga än engagerade vid användning av digitala verktyg. Slutligen visade resultatet att digitala verktyg inte skapar större möjlighet för elever att utveckla sin lexikala mångfald, lexikala densitet och grammatik.
36
Andersson, Tove, und Ellen Oskarsson. „Skriva för hand eller med surfplatta? : En jämförande studie av berättande elevtexter skrivna digitalt och analogt i årskurs 3“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32535.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att bidra med insikter om och hur digitala verktyg kan stödja elevernas skrivande av berättande texter samt om och hur digitala verktyg påverkar elevernas motivation. Det är totalt 53 elever från årskurs 3 som deltar i studien varav varje elev har skrivit två berättande texter vardera, en med digitalt verktyg och en med papper och penna. Texterna analyserades utefter följande parametrar: struktur för en berättande text, menings-byggnad med stor och liten bokstav samt interpunktion, antal rättstavade form- och innehållsord och antal skrivna ord. Utöver det studeras även elevernas motivation i förhållande till de olika skrivverktygen. I studien utgår vi från det sociokulturella perspektivet som grundteori medan vi använder begrepp rörande berättande texters struktur och språkstruktur för analys av elevtexterna. Resultatet visar att skillnader kan urskiljas mellan de texter som är skrivna digitalt och de som är skrivna analogt. Vårt undersökningsmaterial visar på flera sätt att eleverna i större utsträckning utvecklade sina digitalt skrivna texter i relation till analysparametrarna jämfört med de analogt skrivna texterna. Resultatet visar även att majoriteten av eleverna är mer motiverade att skriva med digitalt verktyg än med papper och penna. Orsaken bakom de skillnader som framgår i studien är dock något som kan diskuteras. Studien och dess resultat är endast en indikation på hur det undersökta kan se ut och kan därmed användas som utgångspunkt för vidare forskning.
37
Sassersson, Sofie. „Paddor och datorer i klassrummet? : Lärare och elevers förhållningssätt till digitala verktyg som stöd i den tidiga läs- och skrivundervisningen“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9392.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I takt med att samhället utvecklats har även tekniken gått framåt, och digitala verktyg, såsom datorer och läsplattor, blir allt vanligare i klassrummen. En metod som går hand i hand med digitaliseringen är Att skriva sig till läsning-metoden som går ut på att elever i årskurs 1 skriver sig in i läsningen med hjälp av dator, eller läsplatta. Först i årskurs två börjar de skriva med penna. Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ undersökning studera ett urval lärare och deras elevers förhållningssätt till digitala verktyg som stöd i den tidiga läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat två lärare och deras elever, samt observerat klassrumssituationer där de använde sig av digitala verktyg. Informanterna valdes medvetet till min studie eftersom att de arbetade med digitala verktyg samt ovan nämnda metod - Att skriva sig till läsning, och de blev då ”nyckelinformanter”. Resultatet av empirin var att lärarnas förhållningssätt visade på att de starkt förespråkade metoden med argumentation att alla elever kan lyckas. Elevernas förhållningssätt till användningen av digitala verktyg var avslappnat; de såg datorerna och läsplattorna som något självklart och skulle inte kunna föreställa sig något annat.Examensarbete på avancerad nivå, dock ej en magisterexamen ännu.
38
Vennerström, Weinestad Sarah. „ASL – att skriva sig till läsning : En studie om F-3 lärares perspektiv på metoden“. Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36465.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka hur sex lärare i årskurs F–3 upplever och beskriver arbetet med ASL-metoden och hur metoden påverkar elevers läsutveckling. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats utifrån en systematisk kategorisering som innefattar kodning och tolkning. Den teoretiska utgångspunkten i studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elever skriver mer text och producerar efter sin egen förmåga när de får använda ett digitalt verktyg. Lärarna upplever fördelar med att eleverna motiveras och lusten främjas genom arbetet med ASL-metoden. Lärarnas användande av metoden varierar och talsyntesen är en bidragande faktor till att eleverna lär sig befästa sambandet mellan ljud och bokstav för att främja läsutvecklingen. Den främsta nackdelen som belysts är teknikens brister. Mina slutsatser är att samtliga lärare ser flera fördelar och färre nackdelar med ASL-metoden för elevers läs- och skrivutveckling.Svenska
39
Wallberg, Victoria. „Elevernas inflytande över hur mobiltelefonen används i skrivprocessen inom svenskundervisningen : Empirisk studie med elevers åsikter och erfarenheter kring användningen och inflytandet av mobiltelefon i undervisningen“. Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35992.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vad högstadieeleverna anser om användningen av smarta mobiltelefoner i skolan och mer specifikt inom svenskämnet samt vilka råd de vill ge lärare gällande mobiltelefonanvändningen inom svenskämnet och vilket inflytande de önskar inom svenskämnet. I digitaliseringsdebatten är pedagogers och hjärn-forskares röster höga emedan eleverna lyser med sin frånvaro. Enligt Skolverkets läroplaner reviderade 2018 för grundskolan (LGr11) och gymnasiet (LGy11) ska eleverna förses med digitala hjälpmedel i undervisningen för att utveckla de krav på digitala kunskaper som samhället ställer. Användningen av digitala verktyg i undervisningen ses å ena sidan som distraktioner och å andra sidan som en välbehövlig paus i studierna. Åsikterna kring hur användningen av digitala verktyg föreligger går isär, där pedagoger ser det som ett tillskott och hjärnforskare som negativt genom medförande distraktioner. Vad anser eleverna i denna fråga? Det är inte lika utforskat. I föreliggande empirisk studie genomförs kvalitativa halvstrukturerade intervjuer i strategiskt valda fokusgrupper. Medverkande elever läser svenska och går i årskurs 9 i en högstadieskola inom Stockholmsregionen. Etiska aspekter har efterlevts i enlighet med Vetenskapsrådets rekommendationer för god forskningssed. Resultatet i studien visar att eleverna använder mobiltelefonen till skolrelaterat arbete, så som att söka information, inspiration, lyssna på musik, använda som extra skärm, lyssna på texter, ord och ljudböcker. Några använder den för översättning av ord under skrivprocessen eller för att kommunicera med andra elever gällande skolrelaterade göromål. Elevernas upplevelse av inflytande när skolan beslutade kring mobiltelefonförbudet är lågt. Vidare är upplevelsen att inflytandet är lågt även i andra frågor och förslag som de framfört. Avslut-ningsvis ger eleverna råd till lärare kring den önskade användningen av mobiltelefonen och hur inflytandet bör utformas.
40
Kjellström, Patric. „Musikskapande i grundskolan : komposition, kommunikation, interaktion och produktion“. Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2323.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie syftar till att ge insikt, förståelse och uppslag på hur man kan tolka momentet musikskapande i grundskolan utifrån Skolverkets kursplan i Musik i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Lgr11. Genom att med kvalitativ metod intervjua fyra verksamma musiklärare i grundskolan, har jag ämnat ge en klarläggande inblick i hur de reflekterar kring detta moment i sitt yrke. Den centrala frågeställningen i undersökningen lyder som föjande: hur tolkar musiklärare momentet musikskapande i kursplanen i Musik? Intervjumaterialet har jag analyserat med inspiration från hermeneutiskt och fenomenografiskt forskningsperspektiv sprunget ur en humanistisk vetenskaplig grundsyn. Resultatet av mitt arbete visar bland annat på fyra olika framträdande tolkningar av musikskapande i grundskolan: 1) musikskapande som låtskrivande komposition; 2) musikskapande som gestaltande kommunikation; 3) musikskapande som musicerande interaktion; 4) och musikskapande som digital produktion. Fyra tolkningar som enligt tidigare studier i ämnet, och Skolverkets definition av begreppet musikskapande; tycks vara tämligen skäliga och befogade interpretationer av momentet musik- skapande i grundskolan 2015.This study aims to provide insight, comprehension and ideas of how to interpret the ele- ment of music-creating according to the current curriculum in Music in Swedish primary school – Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Lgr11. With a focus in qualitative method, I have interviewed four active music teachers in hope of giving a somewhat clarifying insight to how they reflect around the element of music- creating in primary school. My main question in this study read as follows: how do primary school music teachers interpret the element of music-creating in the curriculum in Music? I have analyzed the interview material with inspiration and help from a hermeneutic and fenomenographic perspective sprung out of a humanistic scientific point of view. The result of this study seems to indicate four prominent interpretations of music-creating in primary school: 1) music-creating as songwriting composition; 2) music-creating as sha- ping communication; 3) music-creating as musicking interaction; 4) and music-creating as digital production. Four different interpretations that, according to earlier research in the subject and by Skolverket’s definition of the term music-creating; all seem to be fair and legit interpretations of the element of music-creating in Swedish primary school 2015.
41
Ismail, Dianna. „Medveten pedagogik med eller utandigital teknik -En komparativ studie om möjligheter och begränsningar för pedagogens arbete inomtvå olika läs- och skrivinlärningsmetoder“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83709.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheter och begränsningar inom två läs- ochskrivinlärningsmetoder, traditionell metod respektive ASL – att skriva sig till läsning.Metoden är en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av lärare. Undersökningen utgårfrån tidigare forskning och grundar sig i aktiva lärares erfarenheter. Vidare undersöks hurtillgängligheten av digitala verktyg påverkar lärarnas undervisning. Resultatet visar att demöjligheter som tillkommer vid tillämpning av en traditionell inlärningsmetod är att lärareupplever att de inte behöver lägga lika mycket tid på avkodningsträning med eleverna.Begränsningen och utmaningen som dessa lärare upplever är tillgängligheten till digitalaverktyg samt en väldigt styrd lärarhandledning. Möjligheterna som tillkommer vidtillämpning av ASL handlar om elevernas motivation och lärandelust, samt att metodenskapar gynnsammare förutsättningar för återkoppling när lärare rättar elevers arbeten.Begränsningen som lyfts upp i samband med tillämpning av ASL är tekniska strul som kanförekomma. Samtliga lärare ställer sig positivt till digitala verktyg, men fördelningen av dessaär ojämn och detta påverkar lärarnas undervisningsform inom läs- och skrivarbete.
42
Borgman, Ebba, und Matilda Bengtsson. „Nu ska vi skriva, men hur då? : En kvalitativ studie om hur lågstadieelever använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen i svenskämnet“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40154.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Majoriteten av dagens elever har tillgång till både analoga och digitala skrivverktyg, men i den svenska skolan finns inga bestämda regler om hur läraren ska göra för att lära elever skriva. Syftet med denna kvalitativa undersökning är att genom observation och elevdokumentation, se hur elever arbetar med digitala och analoga verktyg i ämnet svenska. Studiens frågeställning riktar sig till hur lågstadieelever använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen. Resultatet baseras på observationer av 45 elever fördelade på två olika skolor i årskurs 1 och 3 i sydvästra Sverige, i form av ljud- och videoinspelning samt insamlad elevdokumentation i form av tankekartor skrivna med analogt verktyg och faktatexter skrivna med digitalt verktyg. Resultatet av observationerna och elevdokumentationerna visar att eleverna använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen på följande vis: Systematiskt användande av analoga och digitala verktyg, Osystematiskt användande av analoga och digitala verktyg, Utelämnat användande av analoga verktyg och Bristfälligt användande av analoga och digitala verktyg. Resultat visar även att undervisningen i hur eleverna ska använda de båda skrivverktygen i skrivprocessen brister, då de använder och tar till sig skrivverktygen på olika sätt.
43
Eriksson, Joacim, und Maria Widing. „De digitala verktygens roll i tidig läs- och skrivinlärning. En kvalitativ innehållsanalys av rapporteringen om metoden ASL - Att skriva sig till läsning“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34890.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vi har i detta examensarbete undersökt rapporteringen om metoden ASL - att skriva sig till läsning i hopp om att dra vidare slutsatser om vilken funktion denna metod kan tänkas ha inom tidig läs- och skrivinlärning. För att kunna åstadkomma just det har vi ställt metodens användning i relation till det digitaliserade informationssamhället med dess ökade krav på läs- och skrivförmåga.Genom att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys har vi studerat och analyserat uppfattningar som framförs i texter på internetplatsen Lärarnas Nyheter. Resultatet av denna analys har vi sedan tolkat utifrån relevant forskning samt sociokulturell teori.Vi har genom vår undersökning kunnat påvisa att metoden ASL fyller en funktion i den tidiga läs- och skrivinlärningen som ett integrerat stöd i undervisningen samt i egenskap av att vara ett digitalt verktyg.
44
Olsson, Frida, und Elin Westford. „En kvantitativ enkätstudie om flickors och pojkars läs- och skrivattityder“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16858.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka flickors och pojkars läs- och skrivattityder efter undervisning utifrån ASL. Studien har skett främst via enkät. Urvalsgruppen svarade på frågor gällande sin läs- och skrivattityd samt läs- och skrivfrekvens. Utifrån resultatet drog vi slutsatserna att eleverna utvecklat positiva läs- och skrivattityder samt att flickornas och pojkarnas attityder skiljer sig åt. Pojkarna är mer positiva till läsning än flickorna men flickorna är de som anger sig syssla med läsning. Flickorna är mer positiva till skrivning än pojkarna. Resultaten kan inte kopplas till enbart ASL eftersom undervisningen eleverna mött även influerats av andra arbetssätt.
45
Milos-Cerdic, Alice, und Denice Larsson. „Att göra metoden till sin egen - Tre lärares tankar om att arbeta med IKT och ASL“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30525.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Digital teknik är något som idag omger oss mer eller mindre hela tiden. Vi använder ofta datorer, iPads och andra digitala verktyg för olika syften. Teknik för informationssökning och kommunikation utvecklas ständigt och ger oss nya förutsättningar för lärande. Ett verktyg för lärande som kan kopplas till användande av IKT är metoden “Att skriva sig till läsning” (ASL) som skapats av Arne Trageton. Vi vill här undersöka hur lärarna arbetar med metoden ASL och hur de förhåller sig till Tragetons anvisningar för metoden. Utöver detta vill vi även undersöka hur metoden har utvecklats i samband med IKT:s framgång ute på skolorna. Tillgången till IKT och dess möjligheter i skolan är idag annorlunda än den var när Tragetons metod uppkom. Vi vill därför veta om dessa nytillkomna digitala verktyg involverats i undervisningen och i arbetet med metoden. Detta formulerar vi i ett syfte och två frågeställningar som tar upp hur lärarna arbetar med en viss metod, i detta fall ASL, och hur ASL har utvecklats i takt med framväxten av IKT. För att undersöka detta har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med tre lärare och öppna observationer av deras undervisning i metoden. Utifrån resultaten såg vi att samtliga lärare följer metoden men gör den till sin egen på olika sätt. En av lärarna gör detta genom att eleverna använder sig av Google Drive för att skriva, ändra och spara sina texter, medan de andra två lärarna anpassar metoden då de kombinerar den med andra arbetssätt. I klassrummen används digitala verktyg, främst datorer. Lärarna uttrycker olika anledningar till att de inte använder iPads mer i undervisningen, däribland brist på tid, utbildning och tillgång. Det vi kommer fram till i vår slutdiskussion är att genom att anpassa metoden efter dagens klassrum kan ASL fortfarande vara en aktuell och framåtsyftande metod för läs- och skrivutveckling. Metodens ursprungliga användning av IKT underlättar för att förnya den i takt med utvecklingen inom IKT i skolans värld.
46
Ahlkvist, Fanny. „Traditionellt eller digitalt? : En kvalitativ studie om för- och nackdelar med traditionell skrivinlärning och ASL“. Thesis, Högskolan i Jönköping, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44748.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver möjligheter och hinder med traditionell skrivinlärning respektive digital skrivinlärning genom metoden ASL. Målet är att bidra med kunskap om hur metoderna kan användas i undervisningen. Fyra forskningsfrågor ställdes utifrån syftet: Hur beskriver lärare att de arbetar med traditionell skrivinlärning? Hur beskriver lärare att de arbetar med ASL? Vilka fördelar finns det med metoderna anser lärare? Vilka nackdelar finns det med metoderna anser lärare? Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ metod har använts för att genom semistrukturerade intervjuer samla in data. Respondetnerna bestod av fem lärare, yrkesverksamma i grundskolans lägre åldrar. Studiens empiri analyserades genom en tematisk analysmetod där materialet färgkodades med utgångspunkt i hur studiens forskningsfrågor besvarades. Resultatet visar hur fem lärare undervisar traditionell skrivinlärning och digital skrivinlärning samt vad det finns för möjligheter och hinder med de båda metoderna.The purpose of the study is to investigate how teachers describe opportunities and barriers with traditional writing acquisition through WTR. The goal is to provide knowledge about how the methods can be used in teaching. Four research questions were asked based on the aim: How do teachers describe that they work with traditional writing acquisition? How do teachers describe that they work with WTR? What are the advantages of the methodes according to teachers? What are the disadvantages of the methodes according to teachers? The study is based on the socio-cultural perspective. A qualitative method has been used to collect data through semi-structured interviews. The respondents were of five teachers who work in primary schools. The collected material was analyzed with the help of a thematic analysis method in which the collected material was color-coded according to how it respondse to the questions of the study. The findings shows how teachers work with traditional writing and digital writing in school, as well as what there are for opportunities and barriers there are in connection with the two methodes.
47
Claesson, Susannah. „Poesi, projekt, planering : En analys av lektionsplaneringar för poesi isvenskundervisningen för åk 7-9“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21441.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta arbete handlar om poesi i svenskundervisningen för högstadiets årskurs 7-9. I avsnittet om tidigare forskning redogörs för studier om lektionsplaneringar, barns och ungas läsning av prosa och poesi, samt vilka effekter datoranvändning och digitala redskap har på skolungdomars inställning till poesi. Den teoretiska utgångspunkten för detta examensarbete är praktikarkitekturteorin, vilken även har kommit att prägla det analysverktyg som använts för analys av det insamlade materialet. I resultatsavsnittet presenteras sedan empirin som undersökts, vilket i senare avsnitt kommer att diskuteras och jämföras mot bakgrund av tidigare forskning. Slutligen kommer metoden och didaktiska konsekvenser att diskuteras. Syftet med denna studie är att genom analyser av lektionsplaneringar undersöka hur svensklärare arbetar med poesi i undervisningspraktiken. Genom att ta del av lärares lektionsplaneringar avsåg jag att undersöka hur poesiundervisningen inom svenskämnet förårskurs 7-9 utförs och vilka kunskaper lärarna vill utveckla hos sina elever. För att ta nå syftet har jag utgått från en del frågeställningar som berör vad som påverkat lärarna i planeringen, vilka redskap som använts i undervisningen, vilka förmågor som lärare vill att elever ska utveckla, samt vilken sorts poesi eleverna får ta del av. Den metod som har använts är kvalitativ textanalys. Utifrån den valda metoden harfrågeställningarna utformats, och empirin diskuteras i senare avsnitt utifrån de textanalytiska dimensioner som redogörs för i kvalitativ textanalys. Fortsättningsvis så harfrågeställningarna besvarats genom att materialet analyserats och kategoriserats i en tabell som är utformad efter praktikarkitekturteorins olika arrangemang: de materiella-ekonomiska arrangemangen som antingen möjliggör eller hindrar utförandet av undervisningspraktiken, de social-politiska arrangemangen som beskriver relationerna mellan människor och människor och material, samt de kulturella-diskursiva arrangemangen som präglar språket inom praktiken.
48
Hamza, Amela. „STL- metoden- en social process som ökar motivationen hos elever i läs- och skrivsvårigheter : Några lärarens uppfattningar, strategier och förutsättningar för att arbeta med STL- metoden för elever i läs- och skrivsvårigheter“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67938.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka några lärares uppfattningar, strategier och förutsättningar för att arbeta med STL- metoden för elever i läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna som står i fokus är hur lärarna i studien uppfattar att metoden påverkar lärandet för elever i läs- och skrivsvårigheter, strategier och förutsättningar som krävs för att arbeta med metoden och anpassningar som behövs för att eleverna i läs- och skrivsvårigheter ska få ut det mesta av metoden. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i STL- metoden, skriva sig till lärande, med olika erfarenheter av läs- och skrivlärande samt olika många år inom yrket. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och under samtalets gång ställdes följdfrågor. Intervjuerna transkriberades för att sedan blir analyserade med hermeneutiken utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultat visar på några faktorer som är viktiga vad det gäller STL som arbetssätt för elever i läs- och skrivsvårigheter som till exempel anpassa uppgifter, anpassa responsarbete, organisera grupp eller pararbete, uppdatera kompensatoriska hjälpmedel och arbeta med klimatet i klassen så att elever i svårigheter känner sig inkluderade, som en i gemenskapen och motiverade till sitt arbete.The purpose of the study is to investigate some teachers' perceptions, strategies and conditions for working with the WTL (Writing to Learn) method for students in reading and writing difficulties in earlier years. The issues that are in focus is how the teachers in the study perceive that the method affects the learning of students in reading and writing difficulties such as, strategies and conditions required for working with the method and adjustments necessary for students in reading and writing difficulties, how they will get the most out of the method. The study is based on five semi-structured interviews with experienced teachers practising the WTL method, with different experiences of literacy teaching and different many years in the profession. The interviewer used an interview guide and follow-up questions were asked during the interview. The interviews were transcribed and then analyzed with hermeneutic from a sociocultural perspective. Results indicated some factors that are important in terms of the WTL method for students in reading and writing difficulties, such as adapting tasks, customize response work, organizing group or pair work, update compensatory aids and work with the climate in the class so that students in reading and writing difficulties feel themselves included as one in the community and motivated in their work.
49
Åkerblom, Nina. „Digitala verktyg i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter : En intervjustudie med lärare i grundskolans tidigare år“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27523.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i lågstadiet uppfattar att de använder digitala verktyg i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Mitt syfte har varit att ta reda på hur elevernas läs- och skrivutveckling kan stöttas genom användningen av digitala verktyg samt undersöka vilka positiva och negativa effekter lärarna lyfter fram som ett resultat av detta. En anledning till att den här studien handlar om digitala verktyg är för att läroplanen reviderades i år för att förtydliga skolans uppdrag angående att stärka elevernas digitala kompetens (Skolverket 2017, s. 2). För att genomföra den här studien har jag intervjuat sex lärare i årskurs 1–3 på tre skolor, där alla lärare har skilda erfarenheter av att arbeta med digitala verktyg. Resultatet i studien har visat att digitala verktyg är gynnsamt för så gott som samtliga elever. Det medför en ökad motivation och lust att arbeta. Eleverna kan skriva texter utan att finmotoriken blir ett hinder och lärandet kan göras på ett lustfyllt sätt. Digitala verktyg gör det även enklare att individanpassa undervisningen. En negativ aspekt som lyfts fram av lärarna är en oro att finmotoriken ska påverkas när de använder digitala verktyg i stor utsträckning. Lärarnas svar tycks bekräfta att digitala verktyg kan fungera som ett värdefullt medierande redskap i undervisningen, ett medel för scaffolding som gör det lättare att träffa den enskilda elevens proximala utvecklingszon.Svenska
50
Stensdahl, Jessica. „Framgångsfaktorer för fungerande stöd : En studie av sju specialpedagogers uppfattningar om stöd i arbetet med elever i språk-, skriv- och lässvårigheter i grundskolans senare år“. Thesis, Karlstads universitet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-64731.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med den här kvalitativa studien var att studera några specialpedagogers uppfattningar angående mer eller mindre väl fungerande stöd till elever i språk-, skriv- och lässvårigheter i grundskolans senare år. Datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med sju specialpedagoger och har i en första analys tolkats utifrån hermeneutisk metod. Därefter har resultaten i den slutgiltiga analysen förklarats utifrån en teoretisk utgångspunkt som utgörs av två perspektiv på specialpedagogisk verksamhet, enligt Bengt Perssons (2013) modell: det relationella och det kategoriska perspektivet. Resultatet visade på flera faktorer för väl fungerande stöd, där vikten av en tillitsfull relation mellan lärare och elev sticker ut, liksom kunskap om specialpedagogiskt stöd hos lärare samt tidiga insatser såsom pedagogisk kartläggning och digitala verktyg. Samarbete och goda relationer mellan specialpedagog, pedagoger och vårdnadshavare var ytterliga faktorer som bidrog till fungerande stöd medan elevens egen inre vilja och drivkraft; sk grit var en annan intressant framgångsfaktor i uppfattningarna. Faktorer som hittades för mindre väl fungerande stöd var motsatsen; nämligen brist på specialpedagogisk kunskap hos rektorer, lärare men även hos specialpedagoger själva. Värt att uppmärksamma var också avsaknad av studiehandledning på modersmålet samt försummelse att sätta in stöd till elever i avvaktan på utredningsbeslut. Sammanfattningsvis så är de viktigaste resultaten från studien om faktorer för fungerande stöd följande: a) kunskap om specialpedagogiskt stöd hos rektorer och pedagoger, b) goda relationer och samarbete mellan lärare, elever, specialpedagoger och vårdnadshavare, c) tidiga insatser samt d) elevers drivkraft; sk grit och inre vilja att lyckas. Den faktor som utkristalliserades tydligast i studien för mindre väl fungerande stöd var just bristen på specialpedagogisk kunskap hos rektorer och skolans pedagoger, vilket förstärker det omvända resultatet, att specialpedagogisk kunskap hos rektorer och pedagoger är en framgångsfaktor för fungerande stöd. De flesta uppfattningar i resultatet utgick från ett relationellt perspektiv på specialpedagogisk verksamhet.The aim of this qualitative study was to examine the perceptions of some special educators concerning more or less well functional support to students in language-, writing- and reading difficulties in secondary education. The data consists of semi structured interviews with seven special educators, which has been analyzed according to hermeneutic analysis method in the primary analysis. In order to explain the results, a theoretical framework was used in the final analysis, which proceeds from two perspectives on special education practices according to Bengt Perssons’ (2013) model: the relational and the categorical perspective. The result indicated several factors for well functional support, where the importance of a trusting relation between teacher and student stands out as well as knowledge about special educational support within teachers but also early interventions, such as pedagogical surveys and the use of digital tools. Good relations and collaboration in between special educators, teachers, students and caregivers were other important factors contributing to functional support while the student´s own will and inner urge to succeed; the so called grit was another interesting finding among the perceptions. Factors found working less well for functional support were the opposite; lack of knowledge concerning special educational support within principals, teachers but also within special educators themselves. Noticeable was lack of study guidance in the mother tongue and negligence to insert support to students in special education needs while awaiting results of inquiry. In summary; the most important results from this study concerning factors for functional support were a) knowledge about special educational support within school staff, b) good relations/collaboration between teachers, students, special educators and caregivers, c) early interventions and d) students’ grit and inner will to succeed. The most important result indicating less well functional support was the lack of knowledge about special educational support within staff, which stretches the opposite result, that knowledge about special educational support within principals and teachers is a success factor for functional support. Most perceptions in the result proceeded from a relational perspective on special education practices.