Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Digital skrift“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Digital skrift" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Digital skrift"
Jørgensen, Maria. „Samtalegrammatik i skriftlig online interaktion“. Scandinavian Studies in Language 9, Nr. 1 (24.09.2018): 24–51. http://dx.doi.org/10.7146/sss.v9i1.109462.
Der volle Inhalt der QuelleRoued-Cunliffe, Henriette, und Volkmar Engerer. „Medansvar og fagligt engagement gennem digitale skriveøvelser“. Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 11, Nr. 21 (03.10.2016): 206–18. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v11i21.23206.
Der volle Inhalt der QuelleJakobsen, Ingrid Karoline. „Inspired by image: A multimodal analysis of 10th grade English school-leaving written examinations set in Norway (2014-2018)“. Acta Didactica Norge 13, Nr. 1 (15.03.2019): 5. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6248.
Der volle Inhalt der QuelleIversen, Emil Ejersbo, Dan Brun Petersen, Marie-Laure Jacobsson und Anne Grethe Mølbak. „Digital dagsplan giver øget personaleoverblik og bedre supervision“. Dansk Tidsskrift for Akutmedicin 1, Nr. 2 (13.06.2018): 3–4. http://dx.doi.org/10.7146/akut.v1i2.104844.
Der volle Inhalt der QuelleSørensen, Mette-Marie Zacher. „Kan man arkivere noget levende? Den digitale poesis komplekse materialitet“. Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling 1, Nr. 1-2 (22.03.2012): 31–41. http://dx.doi.org/10.7146/ntik.v1i1-2.25699.
Der volle Inhalt der QuelleBrox, Hilde. „Troublesome tools: How can Wikipedia editing enhance student teachers’ digital skills?“ Acta Didactica Norge 10, Nr. 2 (05.04.2016): 329–46. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2493.
Der volle Inhalt der QuelleMathiasen, Helle. „Digitale teknologier i dansk universitetsundervisning – et didaktisk perspektiv“. Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 15, Nr. 28 (31.03.2020): 1–5. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v15i28.116582.
Der volle Inhalt der QuelleHussain, Hashiroh, und Norshuhada Shiratuddin. „PERSEPSI PEREKA BENTUK (GURU) TERHADAP KUALITI GARIS PANDUAN PEMBANGUNAN MEDIA PENGAJARAN BERKONSEPKAN PENCERITAAN DIGITAL UNTUK TABLET SKRIN SENTUH“. Malaysian Journal of Learning and Instruction 14, Nr. 2 (Dezember 2018): 271–92. http://dx.doi.org/10.32890/mjli2017.14.2.10.
Der volle Inhalt der QuelleKlemp, Torunn, und Vivi Nilssen. „Skriving i et digitalt triadisk refleksjonsfellesskap i lærerutdanninga“. Acta Didactica Norge 10, Nr. 2 (15.04.2016): 347–65. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2484.
Der volle Inhalt der QuelleAde, Larissa, Sanna Pohlmann-Rother und Sarah Désirée Lange. „Kooperative Gestaltungsaufgaben am Tablet“. MedienPädagogik: Zeitschrift für Theorie und Praxis der Medienbildung 42 (06.04.2021): 85–107. http://dx.doi.org/10.21240/mpaed/42/2021.04.06.x.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Digital skrift"
Gunnarsson, Andreas, und Erik Åhman. „Handskrift i jämförelse med digital skrift : En undersökning om handskrift och digital skrifts påverkan på elevers skrivinlärning i grundskolan“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43849.
Der volle Inhalt der QuelleWinsa, Åsa. „Handskrift respektive digital skrift vid skrivinlärning : en studie om lärares förhållningssätt“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85479.
Der volle Inhalt der QuelleAbstract The purpose of the study is through a qualitative method to investigate how teachers, relative to their educational background and experience of school practice, describe the balance between handwriting and computer writing in early writing instruction, and thereby contribute to existing research in the field. Three research questions have been formulated and to answer them, I have used semi-structured individual interviews with trained professional teachers in the data collection. In the data processing, I have used a phenomenographic analysis model within an action theoretical framework. The results show that teachers, with the support of their education but even more through proven experience, balance the use of handwriting and computer writing in their classrooms very differently, but that they justify their choice of methods on the same grounds. Teachers plan their teaching with support in research and state that the pupils have good goal fulfillment for writing at the end of year three, both in terms of handwriting and computer writing. The teachers' own descriptions of their writing instruction are that the pupils are encouraged to feel the joy of writing through chosen methods, and even if the learning takes place in different ways, the process leads to each individual pupil succeeding and feeling confident in their language ability. The results also show that teachers believe that all methods are really good, that the prerequisite for pupils to succeed in achieving the stated curriculum goals is that the teacher is committed, believes in his method and succeeds in enthusing the pupils.
Gunnarsson, Andreas, und Erik Åhman. „Hur lärares didaktiska val påverkar eleversmotivation och skrivutveckling“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44949.
Der volle Inhalt der QuelleLarsson, Nils. „Ett möte mellan två skrivkulturer : Några högstadieungdomars syn på och bruk av skrift vid skol- respektive privatskrivande“. Licentiate thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-65417.
Der volle Inhalt der QuelleAbbo, Maryam. „Digitala medier : Användning av surfplattor för att skriva berättelser i svensk språkundervisning“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33473.
Der volle Inhalt der Quelle- How are tablet computers used for writing stories in a Swedish classroom? What opportunities and obstacles do teachers experience when using the tablet computers when it comes to writing stories? Which method was preferred by the students? Writing stories on tablet computers or writing by hand? This qualitative study was based on observations and interviews. Analysis of observations and interviews show that the tablet computers appear to help the students with language, organisation and structure in the writing of stories. However, teachers still need to incorporate both writing by hand and using the tablet computers to ensure competence for real-life situations which still use a mixture of both skills. The results also showed that tablet computers are a useful tool for communication when students help each other in their writing. Classroom observations suggest that tablet computers can act as a mediator tool in the Swedish elementary school classroom primarily as it makes the writing process easier for the students. Analysis of teacher interviews suggest that teachers prefer to have students use tablets as it makes the student’s texts clearer, facilitating assessment.
Nordin, Lisa. „Att lämna papper och penna för ett digitalt läromedel : en fenomenografisk studie av elevers upplevelser att använda ett digitaliserat läromedel“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70261.
Der volle Inhalt der QuelleKrigholm, Ann-Christin. „”Hur länge får vi skriva” : En studie om att skriva sig till läsning med fokus på elever med lässvårigheter“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43577.
Der volle Inhalt der QuelleSkogman, Sofia. „Att skriva med hjälp av digitala verktyg : En studie om attityder till och användning av digitala verktyg i skrivundervisningen i grundskolans årskurs 4-6“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72455.
Der volle Inhalt der QuelleDen här studien syftade till att undersöka hur digitala verktyg används vid skrivundervisning i svenska för grundskolans årskurs 4-6. Syftet var även att undersöka vilka attityder som finns till de digitala verktygen och digitalt skrivande. Undersökningen visade att de flesta skolor har satsat på, eller är på väg att satsa på, en-till-en. Det har också visat sig att datorerna eller surfplattorna som eleverna har tillgång till ofta inte håller måttet samt att lärarna skulle vilja lära sig mer om hur de digitala verktygen kan användas för att effektivisera skrivundervisningen.
Haarstad, Öberg Anne. „Skrift, bild och ljud : en studie av elevers digitala texter producerade i appen Book Creator“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13291.
Der volle Inhalt der QuelleDybvik, Arne Rasmus. „Att läsa och skriva digitalt : En kvalitativ undersökning om fem lärares upplevelser av digitala verktyg i undervisningen av läsförståelse och skrivinlärning“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45184.
Der volle Inhalt der QuelleBücher zum Thema "Digital skrift"
Edlund, Ann-Catrine. Att läsa och att skriva: Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800-2000. Umeå: Umeå universitet, 2012.
Den vollen Inhalt der Quelle findenBuchteile zum Thema "Digital skrift"
Schwichtenberg, Holger. „Digitale Signaturen für PowerShell-Skripte“. In Windows PowerShell 5.1 und PowerShell Core 6.1, 475–79. München: Carl Hanser Verlag GmbH & Co. KG, 2018. http://dx.doi.org/10.3139/9783446459236.024.
Der volle Inhalt der QuelleSchwichtenberg, Holger. „Digitale Signaturen für PowerShell-Skripte“. In Windows PowerShell 5 und PowerShell 7, 515–20. München: Carl Hanser Verlag GmbH & Co. KG, 2020. http://dx.doi.org/10.3139/9783446460812.024.
Der volle Inhalt der QuelleSchwichtenberg, Holger. „Digitale Signaturen für PowerShell-Skripte“. In Windows PowerShell 5 und PowerShell Core 6, 441–45. München: Carl Hanser Verlag GmbH & Co. KG, 2017. http://dx.doi.org/10.3139/9783446453975.024.
Der volle Inhalt der QuelleBeil, Benjamin. „Modding / Leveleditoren / Editor-Games Skripte und Praktiken digitaler Partizipation“. In Partizipative Medienkulturen, 207–32. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-01793-4_10.
Der volle Inhalt der QuelleUnneland, Anne Karin Rudjord. „Kvalitetsfremmende praksis i arbeidet med de grunnleggende ferdighetene“. In Fra barnehage til voksenliv, 81–100. Novus forlag, 2020. http://dx.doi.org/10.52145/pncc5558.
Der volle Inhalt der QuelleKonferenzberichte zum Thema "Digital skrift"
Urh, Marko, und Alenka baggia. „Spletne strani fakultet Univerze v Mariboru z vidika spletne optimizacije“. In Organizations at Innovation and Digital Transformation Roundabout. University of Maribor Press, 2020. http://dx.doi.org/10.18690/978-961-286-388-3.68.
Der volle Inhalt der Quelle