Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Digital organisationskultur“

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska huruvida parten med personalansvar, HR, och parten med omfattande teknisk kunskap, IT, bör samarbeta för att stärka den digitala kompetensen bland medarbetare, samt undersöka vilken roll innovationsfrämjande organisationskultur har för utvecklandet av digital kompetens bland medarbetarna. Till grund för vår studie ligger den teoretiska referensramen där vi samlat tidigare forskning i ämnet. I detta kapitel tar vi upp teorier som vi anser vara relevanta för vårt valda ämne samt hur olika forskare ställer sig gentemot dessa. Teorierna som tas upp är det institutionella perspektivet, den lärande organisationen, samt resource based view. Vidare presenteras även forskning gällande organisationskultur kopplat till innovation samt kompetensförsörjning i den teoretiska referensramen. Åtta respondenter har deltagit i studien, vilka valdes ut genom att kombinera ett strategiskt- och bekvämlighetsurval. Resultatet pekar på att det finns ett ökat behov av digital kompetens i och med digitaliseringens frammarsch som ständigt förändrar arbetslivet. Vidare visar studien att innovationsfrämjande organisationskulturer har en positiv effekt på utvecklandet av digital kompetens då medarbetare blir trygga i att arbeta och kommunicera digitalt. Slutligen påvisar resultatet att ett samarbete mellan HR och IT kan vara fördelaktigt för utvecklandet av digital kompetens men ytterligare studier kring ett konkret tillvägagångssätt för utformandet av ett sådant samarbete är nödvändigt.

This thesis investigates the organization culture and information culture in the archives of the Lutheran Church of Sweden. The church is the largest Christian denomination in Sweden. Since the year 2000 it is no longer a state church, though some legal, economic and even mental bonds to the state still exist. The main focus of the thesis is to investigate the influence of cultural aspects on a recent project concerning a general system for information management and digital archiving. A subsequent question is how these cultural aspects may affect the church’s future role as a cultural heritage actor. The thesis, as a framework, uses two models: one for organization culture (Granberg) and one for information culture (Choo). It combines them to a single model and connects them with Kirk’s studies on information use. Four semi-structured interviews, with archivists on national level and in two dioceses, were conducted and transcribed. In addition, related documents were studied. A qualitative analysis was carried out on the data. One conclusion made is that the general culture on national level and in the dioceses can be described as a relationship-based and professional culture. Another conclusion is that parallel cultures do exist within the church, especially in the dioceses. These parallel cultures affect the information use and information behaviour. The diminishing role of the church in the future may be the force which merges these parallel cultures into one. There are also major differences on what to count as the cultural heritage of the church. The author argues that the church should act more decisively to define its heritage and to claim its future role in the field of cultural heritage. This is a two years master’s thesis in Archival Science.

The purpose of this study was toexplore organizational culture in a digital context, so that a greater understanding of the relations between the two subjects could be developed. The interest for the subject came from reflections and observations obtained during a prior internship at a small organization using the digital collaboration platform Slack in their daily work. To answer the purpose of the study, one main research question; ‘What is the relationship between organizational culture and a digital communication platform as Slack?’ and two sub questions; ‘How is Slack used to solve problems with internal integration? and ‘How is Slack used to solve problems with external adaption?’ was formulated. The two sub questions came from an operationalization of Schein’s (2010, p.18) well used definition of organizational culture. By using the qualitative method netnography to study the behaviors and interactions of the members of a small organization through participating observations, in combination with the field notes and observations from the prior internship, the research questions were successfully answered. The results showed that Slack was used as a tool to maintain structure and order during problems with external adaption in form of a re-organization creating an unsecure time-period. Decrement in activity also showed that the usage of Slack was limited in time and easily could be exchanged, but that appreciated cultural rites and behaviors created from using it could live on outside of Slack. Results also showed that Slack successfully functioned as a tool to solve problems with internal integration. By allowing new members to efficiently come in contact with both the formal and informal cultural elements, the very essence of culture as in underlying assumptions was quickly taught. The efficiency of using Slack for internal integration was also shown to rely on a new possible problem in form of a disintegration between the private and work. The answer to the main research question was that Slack is an artifact, inhabiting other artifact, living in symbiosis with the organization. Even though Slack could help an organization to cope with problems of external adaption and internal integration, Slack on its own did not serve as a one single place for understanding and becoming a part of an organization and its culture, as the organization and culture still will live and develop outside of the digital medium.
Syftet med den här studien var att utforska organisationskultur i en digital miljö, så att en ökad förståelse för de två ämnena kunde utvecklas. Intresset för ämnet kom från observationer och reflektioner införskaffade under en tidigare praktik på en mindre organisation som använde den digitala plattformen Slack i sitt dagliga arbete. För att besvara syftet med studien formulerades en huvudsaklig forskningsfråga; ’Vad är relationen mellan organisationskultur och en digital plattform som Slack?’, och två sekundära frågor; ’Hur används Slack som lösning för problem med intern integration?’, och ’Hur används Slack för att lösa problem med extern anpassning?’. De sekundära frågorna kom från en operationalisering av Scheins (2010, p.18) väl använda definition av organisationskultur. Den kvalitativa metoden netnografi användes för att studera beteende och interaktioner mellan medlemmarna i en mindre organisation. Genom deltagande observationer i kombination med fältanteckningar och observationer från den tidigare praktiken kunde forskningsfrågorna framgångsrikt besvaras. Resultatet visade att Slack användes som ett verktyg för att behålla struktur och ordning under problem med extern anpassning, uppkomna till följd av en omorganisering av företaget. En minskning av aktiviteten i Slack visade att själva användandet av Slack är kopplat till en viss tidsperiod och enkelt kan bytas ut vid förändrat behov, men också att uppskattade beteenden och riter skapade genom användandet av Slack kan leva vidare utanför mediet. Resultatet visade också att Slack framgångsrikt fungerade som ett verktyg för att lösa problem med intern integration. Genom att låta nya medlemmar effektivt komma i kontakt med både formella och informella kulturella element kunde själva essensen av kultur, underliggande förgivettaganden, snabbt läras ut. Effektiviteten av att använda Slack för intern integrering visades också föra med sig ett eget potentiellt problem, en upplösning av gränsen mellan privat och arbete. Svaret på den huvudsakliga forskningsfrågan var att Slack är en artefakt, innehållandes andra artefakter, som lever i symbios med organisationen. Även om Slack kan hjälpa en organisation att hantera problem med extern anpassning och intern integrering, fungerar Slack inte som en ensam källa för att förstå och bli en del av en organisation och dess kultur, eftersom organisationen och dess kultur alltid kommer att leva vidare och utvecklas utanför det digitala mediet.

Background: Adapting to digital environments and utilizing the benefits that digitalization brings is becoming increasingly important and crucial for the survival of firms in a market that is constantly changing and characterized by digitalization. Firms need to undergo necessary changes in order to successfully adapt their firm to a digital environment and therefore increase their digital maturity. At the same time, it is becoming more common for consultants to be employed by firms to drive their digital transformation.   Purpose: The purpose of this study is to investigate how consultants within the IT industry work define digital maturity and what consultants experience is important to work with within digital maturity to drive digital transformation. The study intends to answer the following research questions; ●      What does digital maturity signify for a consultant within the IT industry? ●      What aspects of digital maturity does a consultant within the IT industry experience are the most important to work with within a firm?   Methodology: To answer the purpose of the study and the related research questions, a qualitative interview study with an abductive approach was conducted. A reference model has been used which forms the basis for the study's theoretical frame of reference, interview guide and thematic analysis. The empirical data has been obtained through semi-structured interviews and has been analyzed using a thematic method. The respondents are senior consultants who work at different consulting firms in the IT industry and who have at least 10 years of experience in projects regarding digital transformation and/or digital maturity and at least five years of experience in the consulting profession. This study has adopted an interpretivist philosophy in order to understand contextual factors within the studied subject.   Conclusion: The most important aspects of digital maturity from a consultant’s perspective are; capacity for change, external analysis, digital strategy, leadership and governance, and organizational culture. The aspects that have been identified as less important are; digital competence and IT use. This study has therefore contributed to how consultants can work with digital maturity and digital transformation and has also created a classification of the phenomenon that can help both firms and consultants to understand which aspects of digital maturity are more important to prioritize in a digital transformation than others.   Keywords: digital maturity, digital transformation, digitalization, digital strategy, leadership, organizational culture, digital competence

Organizations that adopt digital innovations are facing a digital transformation, which can cause complications if not implemented in a systematic and methodical way. Due to Covid-19 organizations have had to adapt their work structure to enable personal to work from home to ensure the health of staff and customers. Covid-19 also forced organizations to accelerate their digital transformation which have led to a stressful implementation of new technology. An accelerated transformation can result in minimal effects which in turn results in failure and the organization can suffer the loss of assets, skills, and income. This case study aims to investigate how an organization in the Swedish bakery market has handled an accelerated digital transformation due to external pressure from Covid-19. Also, the study aims to investigate which relationship in the model T-O-E has the greatest impact on the organization’s technology adaptation. Seven hypotheses and one null hypothesis were generated based on theory and previous research. To answer these, a web-based quantitative survey was conducted consisting of 59 questions, measuring 18-character traits, which in turn examine five dimensions, (1) the digital transformation process, (2) individual impediments, (3) the organization’s obstacles and opportunities as well as the competence and incompetence imbedded in the organization, (4) perceived usability and user-friendliness and (5) Covid-19. The questionnaire was then analysed to find mean, standard deviation, percentage, and correlation. The result show that the company has successfully accomplished the transformation and this despite that all theory goes against this accomplishment, and sates that an accelerated digital transformation would result in failure. Furthermore, the result show that external pressures (in this case Covid-19) in T-O-E had the greatest impact on the organization's success and was the reason that the implementation succeeded without major complications. It turned out that the degree of complexity of the technology played a big role in the company's success. Because if the technology had maintained a greater degree of complexity, the company would probably not have been as successful. In conclusion, the factor Organization played a crucial role in the adoption of the technology, because the management despite a forced accelerated digital transformation managed to generate a smart leadership and an ideal culture, that caused most of the staff to experience the transformation positively. The study shows that companies do not need strategic analysis to be successful in a transformation, but on the other hand, a threefold symbiosis of technology, organization & Covid-19 is required to succeed with a forced accelerated transformation.
Organisationer som anammar digitala innovationer står inför en digital transformering, vilket kan ge upphov till komplikationer om det inte införs på ett systematiskt och metodiskt sätt. På grund av Covid-19 har organisationer fått anpassa sin organisation till arbeta hemifrån, för att säkerställa personalens och kunders hälsa. Detta har lett till att organisationer stressar med transformeringen vilket kan leda till att effekten blir minimal, som i sin tur resulterar i ett misslyckande och organisationen går miste om tillgångar, kompetens och intäkter. Denna studie syftar till att undersöka hur en organisation inom den svenska bagerimarknaden har hanterat en accelererad digital transformering på grund externa påtryckningar från Covid-19 och till att undersöka vilket förhållande i modellen T-O-E (technology-organization-environment) som har störst inverkan på organisationens framgång i transformationen. För att uppnå syftet skapades sju hypoteser och en nollhypotes utifrån teori och tidigare forskning. För att besvara dessa hypoteser och samla in data genomfördes en webbaserad kvantitativ enkät som bestod av 59 frågor, som mäter 18 karaktärsdrag, som i sin tur undersöker fem dimensioner, (1) den digitala transformeringsprocessen, (2) individuella mot-och medgångar, (3) organisationens hinder och möjligheter samt kompetens och inkompetens, (4) upplevd användbarhet och användarvänlighet och (5) Covid-19. Sedan analyserades enkäten för att hitta medelvärden, standardavvikelser, procentsatser och samvariationer. Resultatet visar att företaget har på ett framgångsrikt sätt lyckats med transformeringen och detta trots att all teori tyder på att en accelererad digital transformering inte skulle uppnå önskvärda resultat. Vidare visar resultatet att externa påtryckningar (i detta fall Covid-19) i T-O-E hade störst inverkan på organisationens framgång och medförde att implementeringen genomfördes utan större komplikationer. Det visade sig att teknikens grad av komplexitet spelade en stor roll i företagets framgång. Detta eftersom om tekniken hade erhållit en större grad av komplexitet hade troligen företaget inte varit lika framgångsrikt. Avslutningsvis spelade faktorn organisation en avgörande roll i adoptionen av tekniken, eftersom ledningen trots en påtvingad accelererad digital transformering lyckades generera ett smart ledarskap och en idealisk kultur som medförde att majoriteten av personalen upplevde transformeringen positiv. Studien visar att företag inte behöver strategiska analyser för att vara framgångsrika i en transformering men däremot krävs det en trefaldig symbios av teknologi, organisation & Covid-19 för att lyckas med en påtvingad accelererad transformering.

Idag finns ett behov av införande av digitalisering i förskolan, där förskollärare står in-för nya utmaningar i strävan efter att möta detta behov. Därtill framhåller Läroplan för förskolan Lpfö 18 förskollärares ansvar avseende användning av digitala verktyg i bedrivandet av ett pedagogiskt arbete på förskolan. Dock används inte verktygen i den mån som önskas då drygt hälften av förskollärare i Sverige saknar kunskaper inom digitalisering och hur digitala verktyg kan implementeras på ett pedagogiskt vis. Detta kan delvis bero på organisationskulturen på en förskola, då det krävs denna stödjer de förändringar som digitalisering medför. I detta examensarbete har syftet varit att undersöka förskollärares upplevelser av och förhållningssätt till förskolans organisationskultur i arbetet med digitala verktyg i förskolan. I studien har sju förskollärare intervjuats i en förskola i södra Sverige. Verk-samhetsteori har tillämpats för att analysera förskollärarnas beskrivning av organisat-ionskulturen i relation till arbetet med digitala verktyg i verksamheten. Med hjälp av detta har olika former för samverkan och motsättningar lokaliserats för att studera huruvida organisationskulturen möjliggör ett expansivt lärande i förskolans verksamhet. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever att organisationskultur är en viktig aspekt som driver arbetet med digitala verktyg framåt. Men främst tolkas i denna studie att individens handlingskraft är, i dagens läge, den största aspekten som driver arbetet framåt. Detta medför ett enskilt ansvar i arbetet med digitala verktyg där motsättningar mellan förskollärarna och regelverken sker. Trots en initialt positiv inställning bland för-skollärarna i denna studie, så framträder det avsaknad av mening till varför de ska arbeta med digitala verktyg i förskolan. På grund av det individuella ansvaret orsakas ett glapp i arbetsfördelningen, ett ojämnt ansvarstagande bland förskollärarna när det gäller digitalisering. Detta innebär också att allianser och friktioner har uppstått mellan förskollä-rarna och även mellan deras respektive avdelningar. Dessutom är bristen av reflektions-tid betydande för utvecklingen av arbetet med digitala verktyg. Studien väcker funderingar om organisationskulturen och hur motsättningar i verksamheten kan tas tillvara som möjligheter för att främja och utveckla ett sådant arbete.

The rapid development of today’s society is accelerated with digitalization and the customers have more possibilities to compare businesses with each-other than before. The focus on Customer Experience have increased in popularity during the last decade and an increasing number of companies have begun to consider the importance of their customers, the society, and their personnel. This study explores the customer experience in two companies in different industries and how it can be expanded to increase competitiveness and the emotional value towards the customers. An energy company and a bank are compared regarding their operations surrounding customer focus and employee commitment to identify challenges and possibilities in combination to increased digitalization. This study investigates how Customer Experience Management can be introduced, which is a corporate strategy to lift the emotional aspects of a company in order to increase the connection to its customers. The study compares two companies through qualitative interviews and a quantitative employee survey to answer three research questions; (1) the current way in which the companies operate, (2) possibilities to develop through Customer Experience Management, and finally (3) how digital tools can be introduced in order to elevate the customer experience. The analysis combines the empirical findings with literature and theories to enable development for businesses who aim to increase their customer focus and customer experience concerning customer service and the organization. The findings of this study show that the companies have opportunities to progress in areas such as strategic focus, organizational culture and the potential to implement digital tools in order to increase the customer experience. Important factors which are considered drivers in the customer experience are ways to increase the customer satisfaction and loyalty, the commitment and motivation of the employees, as well as expressed strategies to saturate the organization. An increased focus on emotional value creation is considered crucial for companies to differentiate and increasing their competitiveness.
I dagens samhälle går utvecklingen snabbt med hjälp av digitaliseringens framfart och kunder har mer och mer möjligheter till att jämföra företag mellan varandra. Att fokusera på kundupplevelser har ökat i popularitet under de senaste åren där fler och fler företag inser vikten av att bry sig om sina kunder, samhället och sin personal. Denna studie undersöker kundupplevelsen på två företag och vad som kan göras för att utveckla den. Ett energibolag och en bank jämförs i deras arbetssätt kring kundfokus och medarbetarengagemang inom kundservice för att identifiera utmaningar och möjligheter i samband med ökad digitalisering. Studien undersöker hur man kan introducera Customer Experience Management, vilket är en ledningsstrategi som fokuserar på att lyfta företagens emotionella delar för att skapa starkare band till kunderna och öka konkurrenskraften. Studien jämför två företag genom djupintervjuer och en medarbetarenkät för att svara på tre forskningsfrågor som handlar om; (1) det nuvarande arbetssättet, (2) utvecklingsmöjligheter från ett perspektiv kring Customer Experience Management, och slutligen (3) hur digitala verktyg kan introduceras för att höja kundupplevelsen. Analysen kombinerar de empiriska fynden med litteratur och teorier för att ge möjligheter till utveckling för företag som vill utveckla sitt kundfokus och kundupplevelse inom kundservice och organisationen i sig. Slutsatserna visar att företagen har utmaningar inom områden så som strategiskt fokus, organisationskultur och potential för digitala verktyg som kan användas för att höja kundupplevelsen i företagen. Viktiga parametrar som identifieras som drivande för att öka kundupplevelsen är bland annat verktyg för att öka kundnöjdhet och lojalitet, medarbetarnas engagemang och motivation samt uttalade strategiska val som genomsyrar hela organisationen. Att fokusera på emotionellt värdeskapande i företagen ses som en grundläggande utvecklingsmöjlighet för företag som vill differentiera sig och öka konkurrenskraften.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att utforska hur Covid-19 pandemin har påverkat ledarskapet och organisationens riktning.    Covid-19 pandemin har påverkar olika delar av ledarskapet. Resultaten visar tydligt att chefer känner sig överbelastade eftersom de måste hantera många administrativa uppgifter och alternerande möten. På grund av brist på tid och balans mellan arbete och privatliv har förmågan att ha en helhetssyn, tolka och ta in perspektiv utifrån och in och inifrån och ut varit en utmaning för ledarna. Resultatet indikerar även på behovet av tydliga kommunikationskanaler mellan ledarna, de anställda och deras kunder om vilka åtgärder som krävs för att anpassa sig till den nya situationen som pandemin har medfört.   Under pandemin har organisationerna tvingats att vidta snabba åtgärder baserat på föreskrifterna och begränsningarna från Folkhälsomyndigheten och regeringen. Etablerade digitala kanaler har använts men nya digitala kanaler har behövts identifieras för att skapa interaktion och relationer inom organisationen samt med kunderna.   Den snabba omvandlingen till den digitala världen har påverkat organisationens riktning att tänka annorlunda, vara mer flexibel och anpassningsbar till nya oväntade förändringar, såsom pandemin. Organisationerna har använt nyckelindikatorer för att identifiera och få en tydlig bild av hur pandemin har påverkat organisationens riktning internt och externt gentemot sina kunder. Denna nya digitala omvandling har också tvingat kunderna att gå in på nya digitala plattformar och interagera online med organisationerna. Den nya digitala medvetenheten från kunderna har framkallat nya digitala krav och tjänster som i sin tur har resulterat i behov av nya digitala självservice tjänster och en högre och starkare digital kompetens från organisationens kundtjänst.   En bidragande diskussion till organisationerna och samhället är att hänvisa till begreppet lönsamhet som en värdeskapande effekt som är hållbar över tid, kopplad till tre element: ledarskap, organisationens riktning och kundbehov.
The purpose of this thesis has been to explore how the Covid-19 pandemic has affected the leadership and the direction of the organization.   The Covid-19 pandemic has affected various parts of the leadership. The results clearly indicate that managers feel overloaded since they have to handle a lot of administrative tasks and alternating meetings. Due to lack of time and balance between work and private life, the ability to have a holistic view, interpret and take in perspectives from outside-in and inside-out has been a challenge for the leaders. The results also indicated the need for clear communication between the leaders and the employees and their customers about what actions are required in order to adapt to the new situation that the pandemic has imposed.   During the pandemic the organizations were forced to take fast action based on the regulations and restrictions from the Public Health Agency and the government. Established digital channels were used but new digital channels had to be identified to create interaction and relations within the organization and with the customers.  The fast transformation to the digital world has affected the direction of the organization to think differently and be more flexible and adaptable to new unexpected changes, such as the pandemic. The organizations have used key indicators to identify and get a clear picture of how the pandemic has affected the direction of the organization internally and externally towards its customers. This new digital transformational shift has also forced the customers to enter new digital platforms and interact online with the organizations. The new digital awareness from the customers has induced new digital requirements and services which in turn have resulted in the need for new digital self-services and a higher and stronger digital competence from the organizations customer service.   A contributing discussion to the organizations and to the society is to refer to the concept of profitability as a value-creating effect sustainable over time, connected by three elements: leadership, direction of the organization and customer need.

2021-06-06

ZusammenfassungDigitale Transformation im Human Resource Management (HRM) bedeutet zunehmende Virtualisierung der Arbeit und Zusammenarbeit mit künstlicher Intelligenz, neuen personalen Anforderungen sowie erhöhter Mitarbeitendenmobilität. Resultate einer Mixed-Methods-Studie in einer von klein- und mittelständischen Unternehmen (KMU)s und öffentlichen Verwaltungen geprägten Region der Schweiz zeigen, dass trotz hoher Relevanz der digitalen Transformation in den befragten Betrieben die Qualifikation der Mitarbeitenden als noch nicht ausreichend betrachtet wird. Neben fachlichen Schulungen ausgewählter Skills werden persönlichkeitsbezogene Fähigkeiten (beispielsweise Offenheit und Flexibilität) und ein damit verbundenes Mindset bzw. eine entsprechende Organisationskultur als zentral erkannt. HRM ist allerdings noch stark mit der Digitalisierung der eigenen Prozesse beschäftigt und läuft damit Gefahr, die Chance zu verpassen, als strategischer Partner die Entwicklungen im Unternehmen hin zu neuen digitalen und flexiblen Organisationskulturen mitzugestalten.