Dissertationen: „Digital kompetens och TPACK“

1

Berggren, Konrad, und Ebba Lindkvist. „Digitala verktyg och digital kompetens inom de naturorienterande ämnena : Vilka digitala verktyg används och vilken digital kompetens bör lärare inom naturorienterad ämnesundervisning ha för att använda dessa?“ Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43830.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det finns en ständigt pågående digital utveckling i Sverige och världen vilket medför ett krav på skolor och lärare att anpassa undervisningen och implementera digitala verktyg. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka digitala verktyg grundskollärare använder sig av i sin naturorienterande ämnesundervisning och vilken digital kompetens de bör ha för att kunna använda dessa. Litteraturstudien baseras på åtta olika artiklar som kommer från olika delar av världen och behandlar olika sorts urval. Det de har gemensamt är att de på något sätt undersökt det digitala genomförandet och kompetens som lärare inom naturorienterad ämnesundervisning har. Studiernas resultat visade att de digitala verktyg som används är både fysiska, såsom interaktiva whiteboardtavlor, datorer, iPads och digitala mikroskop, men även mjukvaror som anteckningsböcker och e-böcker. Resultatet visade även att lärare inom naturorienterad ämnesundervisning behöver en god digital kompetens och kunskap om hur de använder digitala verktyg där Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) kan vara ett bra ramverk. Slutsatsen är att lärare överlag behöver mer digital kompetens om hur de ska kunna implementera det digitala i sin undervisning på ett givande sätt. Vi kommer ej fram till ett svar på vad för mer specifik digital kompetens lärarna behöver. Dock visar artiklarna att lärare inom naturorienterad ämnesundervisning som kan hantera det digitala på ett bra sätt och har rätt resurser skapar en bättre miljö för lärande och ett större engagemang hos eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Berggren, Konrad, und Ebba Lindkvist. „Ett examensarbete om TPACK och grundskollärares användning av digitala verktyg och digitala kompetens i den naturorienterade ämnesundervisningen“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44961.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Digitala verktyg och digital kompetens är områden som tar mer plats i “Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (Lgr 11, 2019) och kräver mer av lärarna som ska undervisa. Detta examensarbete syftar till att öka förståelsen och bidra med mer kunskap kring utmaningen som lärarkåren idag kan möta kring digitaliseringen och dess utökade plats i Lgr 11 (2019). Examensarbetets teoretiska ramverk är Technological Pedagogical and Content Knowledge (TPACK) som skapats av Mishra och Koehler (2009). Empirin bygger på en enkätundersökning där enkäten skickats ut till sammanlagt 74 rektorer (som ombads att skicka den till sina NO-lärare), där vi fått svar av 63 lärare, varav 58 genomförde hela enkäten. Analysen av empirin skedde genom en tematisk analys där de olika frågornas svar kodades till olika teman, men även genom en kvantitativ analys då resultatet även redovisas genom frekvenstabeller och diagram. Resultatet visar att det är en stor mängd olika digitala verktyg som används i respondenternas undervisning, både hård- och mjukvaror. Exempelvis används datorer, iPads, digitala mikroskop, Kahoot, Minecraft, Mentimeter och Quizlet. Vi anser att respondenterna till största del uppvisar en hög eller medel digital kompetens när de får bedöma sig själva utifrån vad Lgr 11 (2019) kräver. Majoriteten av lärarna (50 av 58) anser sig ha tillräcklig digital kompetens att genomföra en digitaliserad undervisning i relation till Lgr 11 (2019). De som inte anser att de har tillräcklig digital kompetens (8 av 58) skriver att de saknar den teknologiska kunskapen i själva användningen av verktygen. De efterfrågar även tydligare förklaring kring vad Lgr 11 (2019) menar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Nilsson, Eriksson Robin. „Kritisk digital kompetens : En intervjustudie om lärares uppfattningar om elevers digitala kompetenser och hur dessa kan främjas i samhällskunskapsundervisningen genom digitala verktyg“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53472.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att studera hur lärare i samhällskunskap uppfattar elevernas digitala kompetenser. Utöver det ämnar denna studie få kunskap om vilka metoder lärare använder för att främja elevernas digitala kompetenser inom undervisningen av ämnet samhällskunskap på gymnasial nivå. Källmaterialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt TPACK som är en akronym för Technological Pedagocical Content Knowledge har den utförda analysen av källmaterialet kommit att påvisa olika aspekter. Elevernas privata digitala användning beskrivs vara vanligt förekommande i skolan. I motsats till elevernas förtrogenhet att använda digitala verktyg i privat syfte visar studien att elevernas pedagogiska digitala kompetenser inte är lika självklara. Eleverna uppges sakna strategier för att söka information på internet samt inneha låga kunskaper kring källkritiskt förhållningssätt på internet. Intervjuade lärare har även kommit att beskriva elevernas tekniska kunnande vilket även det skiljer sig åt beroende på om syftet är privat eller pedagogiskt. Eleverna beskrivs vara duktiga på sociala medier och delning av filmklipp medan förmågan att hantera skrivprogrammet Word ofta är på en lägre nivå. Lärarnas metoder för att främja elevernas digitala kompetenser har även det identifierats utifrån olika aspekter. Respondenternas vetskap om begreppet digital kompetens inom rådande styrdokument förknippas enbart kring samhällskunskapens olika kurser. De kollegiala diskussionerna riktas inte mot främjandet av elevernas digitala kompetenser och skolledningens arbete kring digitalisering överlag beskrivs kretsa kring lärarnas digitala kompetens. Respondenternas praktiknära metoder kring att främja elevernas digitala kompetenser inom samhällskunskapen har förmedlats vara ett tema som det generellt inte planeras så mycket kring. Studien visar att användningen av digitala verktyg i undervisningen i första hand används som hjälpredskap för att främja ämnesinnehållet. Elevernas digitala kompetenser betraktas av majoriteten av respondenterna automatiskt främjas genom att låta eleverna öva på att söka information och sedan få feedback kring inlämnade uppgifter. Sammanfattningsvis visar studien att den teknologiska aspekten i kombination med pedagogik och ämnesinnehåll är komplext. Även om den teknologiska kunskapen kommit att börja prioriteras finns det ett fortsatt behov av utveckling inom den teknologiska kunskapens implementering i förhållande till ämnesinnehåll och pedagogik.
The purpose of this study has been to gain knowledge about how teachers of social studies perceive the student´s digital competence and to identify which methods teachers use to promote student´s digital competence. Source material for this qualitative study was collected through eight semi-structured interviews. Based on TPACK as a theoretical perspective, the analysis of the interviews shows that the respondents perceive the student´s digital competence in different ways. Student´s private digital use is perceived as optional. Student´s pedagogical digital ability is instead considered to be low. The student´s technical ability is also considered to be twofold. The students have good ability to handle social media but find it difficult to use the program Word. Teachers methods for promoting student´s digital competence have been identified in various ways. The collegial conversations revolve mainly around one´s own digital abilities, which is also the school management’s focus. The teachers way to develop student´s digital skills are generally not specially planned but are described as being integrated within, for example the work with source criticism. In summary, the conclusion of this study is that teachers to some extent prioritize technological knowledge, however the subject content is still rewarded more.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Edvardsson, Nella, und Bergqvist Michelle Jönsson. „ASL-metoden och lärares digitala kompetens“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41568.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna studie har vi varit intresserade av att undersöka frågan om den digitaliserade läs- och skrivundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som kan påverka lärares inställning till ASL-metoden. Vi har särskilt intresserat oss för frågan om lärares digitala kompetens som en betydande faktor. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning riktad till lärare som använder ASL-metoden i sin undervisning, för att försöka besvara frågan om vilka faktorer som kan tyckas ha påverkan på deras inställning till ASL-metoden. Det var 22 lärare som svarade på vår enkät och vi har sammanställt och analyserat enkätsvaren både med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod. Vi har även använt TPACK-modellen i vissa delar av vår analys. Med hjälp av TPACK-modellen har vi kunnat synliggöra olika komponenter, vilka tillsammans utgör de kunskaper som anses viktiga för att lärare ska kunna integrera digitala verktyg i sin undervisning, på ett sätt som främjar elevernas lärande. I vår analys kunde vi se att för de lärare som besvarat vår enkät så verkade inte digital kompetens ha en särskilt betydande roll i förhållande till deras inställning till ASL-metoden. Vi såg även att lärarna överlag hade en positiv inställning till metoden och att de såg betydligt fler möjligheter än hinder i arbetet med metoden. De vanligaste hindren som de såg var av teknisk karaktär till exempel nätverksproblem, men även att eleverna inte fick öva sin motorik och handstil. De slutsatser som vi presenterar är bland annat att en faktor som verkar vara av särskild betydelse för lärarnas positiva inställning till ASL-metoden är deras tilltro till de fördelar som kommer med att använda digitala verktyg i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Chamoun, Antonella, und Kristina Rustam. „Lärarens förhållningsätt till digitala verktyg : En kvalitativ studie om lärares syn på digitala verktyg i undervisningen“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447606.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse av lärares förhållningssätt till och erfarenhet av digitala verktyg. I studien deltog fem behöriga F-3 lärare i en kvalitativ undersökning. Insamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer via digitala möten och empirin analyserades tematiskt. Studien utgår utifrån teorierna TPACK-ramverket och sociokulturella perspektivet. Lärarna i vår studie har uttryckt sig utifrån skärningspunkterna TCK, TPK och TPACK. Sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv har samtliga lärare approprierat digitala verktyg och även använt verktyget som ett medierande redskap i undervisningen. De resultat som var mest framträdande var att alla lärare hade en positiv inställning till digitala verktyg även om de har olika personliga erfarenheter. De ansåg att det var viktigt att appropriera digitala verktyg i undervisningen i och med att de är en del av samhället och att eleverna behöver utveckla en digital kompetens. I vår studie påvisade även att samtliga lärare integrerar digitala verktyg som en pedagogisk resurs i undervisningen i syfte att stödja elevers kunskapsutveckling. Lärarna lyfte möjligheter och utmaningar i samband med digitala verktyg i undervisningen, i och med att lärarna hade positiva inställningar till digitala verktyg ansåg de att utmaningarna inte hade en negativ påverkan i undervisningen. Det lärarna lyfter är deras pedagogiska aspekter av digitala verktyg, vilket är en faktor som har en betydelsefull roll i samband med integration av digitala verktyg i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Nyakas, Dorotea. „Digitala verktyg i förskoleklass : Vilka digitala verktyg används i förskoleklass och hur detta påverkas av lärarnas digitala kompetens?“ Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-81179.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I Läroplanen är inte angiven vilka digitala verktyg ska användas under matematikundervisningen och läraren får välja vilka digitala verktyg används. Detta arbete syftade till att se vilka digitala verktyg finns i Sveriges förskoleklasser i matematikundervisning. Vidare studien syftade också till att belysa hur lärarens digitala kompetens påverkar digitala verktygets användning i förskoleklass. Studiens syfte har besvarats genom enkät där 104 förskoleklasslärare deltog. Studiens teoretiska utgångspunkt var TPACK. Resultatet visar att surfplattan är det mest förekommande digitala verktyg i Sveriges förskoleklasser. Vidare resultatet visar att ju bättre digital kompetens läraren har, ju större chans är att läraren använder surfplattan på ett varierat sätt.
The Curriculum does not specify which digital tools are to be used during the mathematics teaching and the teacher may choose which digital tools are used. This work aimed to see which digital tools are available in Sweden's preschool classes in mathematics teaching. Furthermore, the study also aimed to shed light on how the teacher's digital competence affects the use of the digital tool in preschool class. The purpose of the study has been answered through a survey in which 104 preschool class teachers participated. The theoretical starting point of the study was TPACK. The results show that the tablet is the most common digital tool in Sweden's preschool classes. Furthermore, the results show that the better digital competence the teacher has, the greater the chance that the teacher uses the tablet in a varied way.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Nilsson, Helen, und Yvonne Olsson. „Uppdrag: Stärkt digital kompetens : Attityder och förutsättningar bland lärare som undervisar grundsärskoleelever“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156400.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study was to shed light on the current situation regarding teachers' conditions and attitudes considering the new updated version of curriculum. This study was carried out amongst teachers teaching special education pupils in primary and secondary school through semistructured interviews. The result showed some successful exampels of intentional quality management both on principal level and beyond but on the other hand the study also made clear there are some shortcomings to be considered before we seriously can speak of equivalence in digital competence education for all Swedish pupils. The authors suggest structured developement, SKA (Systematiskt kvalitetsarbete) together with the TPACK (Technological Pedagogical Content Knowledge) framework to successfully implement the revised curricula to achieve digital competent teachers who can educate digital competent pupils to match future digital challanges.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Fe, Lundberg Maria. „Digital kompetens i den reviderade läroplanen 2017 : En utmaning för lärare i skolans arbete“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-187373.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den nationella IT-strategin har uppmanat lärare att utveckla sin adekvata digitala kompetens. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vad lärare tänker om sitt arbete med att genomföra den reviderade läroplanen med avseende på att uppnå en adekvat digital kompetens och att kunna använda lämpliga digitala verktyg. Litteraturen tas upp i fyra avsnitt med stöd av tidigare forskning som presenterar lärarens roll att utveckla sin undervisningspraktik med användning av digital teknik som pedagogisk utrustning. Det teoriramverk som används, TPACK, står för Technological Pedagogical and Content Knowledge, vilket i svensk översättning står för teknologisk, pedagogisk och ämnesmässig kunskap. Den kvalitativa intervjun är den metod som används och som genomförs genom besök med ett strukturerat intervjuformulär på den skola som valts, vuxenutbildningen. För att göra forskningsintervjuerna samarbetas med rektor för att låta denne se forskningsfrågorna som ska besvaras av lärarna. I resultatet framkommer om hur lärare utvecklar en digital kompetens och om det finns de som börjat använda digitala verktyg på olika rätt sätt i undervisningen. Vidare visar det vilket engagemang som finns för lärare att börja praktisera en digital kompetens i en digitaliserad skola. Diskussionen lyfter fram att samarbete, fortbildning och självstudier är olika metoder som de tillfrågade lärarna ser som viktiga för att utveckla sin digitala kompetens. Genom TPACK-ramverket som används identifieras vilka komponenter av kompetens som utvecklas och om hur lärare kan förbättra sin undervisningspraktik med digitala verktyg i skolans arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Fredriksson, Rickard, und Mathias Åhlin. „IKT i undervisningen : En kvalitativ studie om lärares förutsättningar och användning av IKT i matematikundervisningen“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148197.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Tidigare studier har visat att det inte alltid finns ett samband mellan användning av IKT i undervisningen och positiva inlärningsresultat. Det är en fråga om hur lärare använder IKT i sin undervisning, vilka kompetenser läraren har och vilka tekniska förutsättningar som finns på skolan. Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om hur lärare använder IKT i sin matematikundervisning i årskurs 4–6, samt vilka förutsättningar dessa lärare har för att bedriva matematikundervisning med IKT. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med lärare och “utvecklingsledare” samt observationer av lärare. Resultatet bearbetades utifrån TPACK-modellen och diskuterades även utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att lärarna använde sig av IKT i matematikundervisningen på olika sätt där en undervisningsmetod som förekom var elevarbete i par med datorer, något tidigare forskning lyft fram som framgångsrikt. Studien indikerade även att goda tekniska förutsättningar ledde till en ökad IKT-användning bland eleverna.
Previous studies have shown there´s not always a connection between the use of ICT in teaching and positive learning outcomes. It's a matter of how teachers use ICT in their teaching, the teacher´s competence and the technical conditions. The aim of this study was to widen the knowledge about how teachers use ICT in their mathematics education in grades 4–6, and what conditions teachers have for implement ICT in their education. The study was based on qualitative interviews with teachers and “development leaders” and observations of teachers. The result was processed with the TPACK framework and also discussed from a sociocultural perspective. The result showed that teachers used ICT in various ways, were a teaching method that occured was students working in pairs with computers, which previous research have proved to be successful. The study also indicated that good technical conditions led to increased ICT use among students.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Liljedahl, Emilie. „Lärares digitala kunskapsbas (TPACK) och kompetensutveckling : En studie av läs- och skrivundervisningen i F –3 i en verksamhet med goda digitala grundförutsättningar“. Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84638.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

There are big differences when it comes to access to digital teaching resources between Swedish school units. Previous research indicates that the digital resources that are available in schools are not always integrated into the teaching practice. A lack of resources will affect the teachers’ ability to, as stipulated in the curriculum, integrate digital resources into their teaching. It is therefore of interest to examine teaching practice in a school with good access to digital resources. The aim of this study is to develop an understanding of a few teachers’ attitudes and opinions of digital resources within the context of reading and writing acquisition in primary school. Additionally, the teachers’ knowledgebase in relation to digital resources will be examined. Lastly the study aims to provide ample examples of how digital resources can be integrated into teaching practice. The study used a combination of data collection methods namely observation and semi-structured interviews and the teacher knowledgebase was analysed using the TPACK-model. The results show that all teachers in the study have strong positive attitudes towards the use of digital resources in their teaching practice and that their TPACK knowledge is at a high level when it comes to teaching practices concerning reading and writing acquisition at a primary school level. Courage to implement digital resources into teaching practice and the teacher’s personal interest in technology are identified as key components for effective development of digital competence in the context of teaching. Hands on examples of how digital resources are used in teachers everyday work life are also presented.
Det finns stora klyftor när det gäller tillgång till digitala resurser i undervisningen mellan svenska skolor. Tidigare forskning indikerar att de digitala resurser som finns inte alltid integreras i undervisningen. Brist på digitala resurser påverkar lärares möjligheter att integrera dem så som styrdokumenten stipulerar. Det är således intressant att undersöka lärarverksamhet i en skola med god tillgång till digitala resurser. Syftet med undersökningen är att skapa en bild av några lärares upplevelser av digitala resurser i läs- och skrivundervisningen i årskurs F-3 och undersöka lärarnas kunskapsbas i förhållande till digitala resurser, samt att ge en bild av konkreta praktiknära exempel på hur denna integrering kan göras. Studien kombinerar observation och semi-strukturerad intervju som datainsamling och lärarnas kunskapsbas analyseras enligt TPACK-modellen. Resultaten visar att lärarna är odelat positiva till digitala resurser i undervisningen och att deras kunskapsbas utifrån TPACK-modellen när det gäller läs- och skrivundervisning i årskurserna F-3 är på en hög nivå. Modet att våga prova samt ett eget intresse av att utveckla digital kompetens identifieras av lärarna som centrala egenskaper för professionell kompetensutveckling. Konkreta exempel på hur digitala resurser används i lärarnas vardag framkommer också.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Stenman, Saga. „Fjärrundervisning - Skolans verktyg för likvärdig utbildning? : En aktivitetsteoretisk analys av fjärrlärares syn på fjärrundervisning och pedagogisk digital kompetens“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161094.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Skolan idag står inför stora utmaningar i att erbjuda elever en likvärdig utbildning oavsett varman bor i Sverige. Detta avspeglas framförallt i glesbygdsskolan där det råder brist i behöriga lärare och elevunderlag, vilket som fjärrundervisning kan råda bot på. Denna studie har därför ur ett lärarperspektiv, samt inom ramen för kulturhistorisk aktivitetsteori ämnat att analysera och förstå fjärrundervisning samt strukturella och organisatoriska förutsättningar förutveckling av PDK som en förutsättning för fjärrundervisning. För att besvara syftet användes följande forskningsfrågor: Hur förstår lärarna objektet med fjärrundervisning inom ramen för svensk skola? Hur upplever fjärrlärare sin pedagogiska digitala kompetens och hur kan det förstås som en förutsättning för att utveckla och bedriva fjärrundervisning? Hur upplever fjärrlärare möjligheter och begränsningar i det skolorganisatoriska stödet som förutsättning till att utveckla pedagogisk digital kompetens som ett stöd för fjärrundervisning? Undersökningen genomfördes på 10 stycken fjärrlärare där TPACK-enkätundersökningar samt intervjuer analyserats, diskuterats och presenterats inom en hermeneutisk metodansats samt i grund av kulturhistorisk aktivitetsteori. Resultatet visade genomgående att samtliga skolorganisationer med huvudmän och ledning bör arbeta ytterligare för att skapa en gemensam samsyn på vad fjärrundervisning är samt förutsättningar för PDK då det saknas på flertalet skolor, men slutsatsen framförallt är att förutsättningar måste skapas på nationell nivå då det blir avgörande för en likvärdig skola nu och i framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Hermansson, Daniel. „Skolverkets krav på digitalisering av samhällskunskap och lärares uppfattningar“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32566.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Digitalisering av den svenska skolan tog ny fart när regeringen beslutade att revidera läroplanen och lägga mer ansvar på samhällskunskapslärare. Lärare ska i sitt uppdrag stärka elevernas digitala kompetens.För att förstå hur förändringen påverkat samhällskunskapslärare har frågeställningarna utgått från samhällskunskapslärares upplevelser kring de nya och förändrade centrala innehållen, deras digitala kompetens och förutsättningar som lärare upplever att de ges i sitt arbete med att stärka elevernas digitala kompetens. Metoden för undersökningen är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer gjorts för att samla in data.I analysen av den data som samlats in har TPACK-teorin och verksamhetsteori använts.Resultaten tyder på att lärarna ges olika förutsättningar och att det kollegiala lärandet är en viktig framgångsfaktor oavsett om det är i ett ämneslag eller arbetslag. Rektorers styrning och påverkan blir även avgörande för vilka förutsättningar lärarna upplever att de får.Med hjälp av TPACK-teorin går det att visa på att det handlar om ett samspel mellan lärarnas förmåga att hantera digital teknik och applicera detta pedagogiskt på sitt ämne. Sammanflätandet av dessa förmågor underlättas om lärarna för göra det tillsammans, med en rektor som stöttar men även sätter krav och ger tydliga direktiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Towfik, Shalan Mina. „Svenskämnet och digitaliseringen : En kvalitativ undersökning av hur digitaliseringen påverkarsvenskämnet på gymnasiet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54884.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på digitaliseringen i svenskämnet iförhållande till revideringen av ämnesplanen från Skolverket och annan litteratur.Frågeställningarna som ska besvaras är tre och lyder: Hur använder tio svensklärare digitalaverktyg i undervisningen? Hur påverkas tio lärares pedagogiska roll av den nya revideringen iämnesplanen för ämnet svenska på gymnasiet? På vilket sätt anser lärare att elever påverkasav digitaliseringen i klassrummet. Resultatet visar att några lärare använder dator som ettkomplement till undervisningen och andra använder den mindre. Några lärare är positiva tilldigitala verktyg för att de ser en utveckling i hur eleverna skriver och resten av deltagarnatyckte att det var ett störningsmoment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Ljungberg, Kent. „"Som en stor atlant full av skit" : En studie av organisatoriska förutsättningar för IKT-stött arbetsplatslärande“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149908.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna studie kartläggs hur tre verksamheter vid ett sjukhus i norra Sverige arbetar med frågor rörande hur digital teknik kan användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen, samt de organisatoriska förutsättningar som finns för att upprätta och upprätthålla ett sådant arbete. Studien baserades på en intervjustudie med sex respondenter i olika utsträckning verksamma med arbetsplatslärande vid ett större sjukhus i norra Sverige, och ämnade undersöka vilka redskap och organisatoriska strukturer som finns för att förbättra och fördjupa de anställdas förutsättningar för IKT-stött arbetsplatslärande samt hur verksamheten arbetar med frågor som rör IKT-stött arbetsplatslärande i dagsläget. Genom att applicera begrepp från pedagogisk forskning och forskning inom human resource development identifierades bristande organisatoriska strukturer som ett återkommande tema i verksamheternas arbete. I studien framkom att förutsättningarna för att arbeta med ett IKT-stött lärande är begränsade i fråga om tillgänglig tid och resurser, brister hos tillgängliga IKT-verktyg samt bristande organisatoriska stödstrukturer. Två sätt att hantera problemet med bristande organisatoriska strukturer identifierades: Att iscensätta ett aktivt arbete med att skapa mål och riktlinjer för hur digital teknik ska användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen, samt att utnyttja nyckelpersoner med specifika kompetenser som relaterar till hur digital teknik kan användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Rosqvist, Ljungbäck Ida, und Johansson Rebecka Lindberg. „Digital kompetens genom fyrkantiga ögon : En intervjustudie som undersöker lärare i fritidshems perspektiv på digital kompetens“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43522.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sju lärare i fritidshem på en skola fick berätta om sin upplevelse och tolkning av digital kompetens. Syftet med studien var att undersöka fritidshemslärarnas perspektiv på begreppet digital kompetens samt deras resonemang kring arbetet med ett digitaliserat fritidshem och de möjligheter och utmaningar som tillkommer med det arbetet. För att kunna analysera fritidshemslärarnas utsagor grundar vi studien i fenomenologi samt TPACK modellen (Technological Pedagogical Content Knowledge) för att sätta deras utsagor i ett ramverk för analys. Utifrån lärarnas upplevelser har vi genom TPACK kunnat analysera att lärarna besitter kunskap om hur de ska bedriva en digital verksamhet. Vi har däremot hittat att intresse och motivation ligger till grund för hur mycket lärarna använder digitala verktyg i verksamheten. Lärarna visade sig vara positivt inställda till användningen av digitala verktyg i undervisningen däremot har även kritiska aspekter visat sig tydliga hos lärarna där de ser att eleverna har andra behov. Utifrån lärarnas utsagor om utmaningar och möjligheter har vi kunnat identifiera andra yttre faktorer som påverkar upplägget i verksamheten som riktlinjer och samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Styrdal, Gustav. „Digital kompetens hos svenska gymnasielärare i matematik“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21197.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Med anledning av Skolverkets beslut att 2017 uppdatera Gymnasieskolans kursplaner med målet att stärka elevers digitala kompetens och de tilläggen som med detta kom i matematikämnets kursplaner har denna studie gjorts för att undersöka den digitala kompetensen hos svenska gymnasielärare i matematik. Via webbenkät undersöktes den digitala kompetensen hos 99 lärare med Technological Pedagogical and Content Knowledge (TPACK) som utgångspunkt. Resultatet visar bland annat att lärarna upplevde sig själva som relativt kompetenta inom användning av digitala verktyg, men att förbereda lektioner med digitala verktyg för problemlösning upplevdes som svårare än att kombinera digitala verktyg med andra områden. Det gick även att påvisa en koppling mellan lärares digitala kompetens och antal elever på skolan läraren undervisade, där lärare på större skolor upplevde sig mer kompetenta än lärare på mindre skolor. Det gick även att se en trend att lärare som upplever sig mer kompetenta använder digitala verktyg oftare i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Lingh, Tobias, und Emilia Åsberg. „Adekvat digital kompetens i förskolan – vad är det? : En kvalitativ studie om hur förskollärare uppfattar begreppet adekvat digital kompetens“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-94221.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad adekvat digital kompetens kan innebära för förskollärare idag, år 2020. I den svenska läroplanen för förskolan (2018) står det skrivet att förskollärare ska skapa möjligheter för barnen på förskolan att utveckla adekvat digital kompetens. Men vad innebär adekvat digital kompetens? Och hur uppfattar förskollärare begreppet adekvat digital kompetens? I studien har fjorton förskollärare deltagit i en semistrukturerad intervju via en digital enkät med syfte att kartlägga vad adekvat digital kompetens kan innebära för förskollärare. Studien och enkäten bygger på det teoretiska ramverket TPACK som är en teori där teknisk- pedagogisk- och innehållskunskap tillsammans skapar förutsättningar för att utveckla adekvat digital kompetens. Genom att undersöka hur förskollärare använder digitala verktyg, vilka pedagogiska metoder förskollärare använder och vad förskollärare anser krävs för att kunna bedriva undervisning med digitala verktyg undersöks syftet i studien och teorin utforskas. Tidigare forskning visar att digitalisering är ett svårarbetat område eftersom det kräver digital kompetens hos förskollärare, något som många förskollärare anser att de saknar. Resultatet av studien visar att begreppet adekvat digital kompetens tolkas på olika sätt ute på förskolorna. Förskollärarna har en grundläggande teknisk kompetens om hur exempelvis en lärplatta fungerar men har svårigheter att använda lärplattan i undervisningssituationer på förskolan. Resultatet visar att förskollärarna fokuserar på att använda digitala verktyg administrativt men också tillsammans med barnen. Att skapa ett källkritiskt förhållningssätt lyfts fram som en metod att arbeta med. Men precis som tidigare forskning visar så saknar förskollärare fortfarande kompetensutveckling för att få möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Undersökningen visar att adekvat digital kompetens för förskollärare innebär att arbeta med de digitala verktygen som finns tillgängliga både administrativt och pedagogiskt. Barnens bästa ska alltid vara i fokus och ibland kan digitala verktyg underlätta undervisningen på förskolan och ibland inte. Det viktigaste är att utgå från sin egen barngrupp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Freij, Jacob. „Professionellt kapital och digital kompetens“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90067.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie är en del i utvärderingen av ett förbättringsarbete på en f-6 skola inom området digital kompetens. Den teoretiska bakgrunden till studien är teorin om professionellt kapital av Andy Hargreaves och Michael Fullan. Professionellt kapital utgörs av den gemensamma produkten av humankapital, socialt kapital och beslutskapital Hargreaves &Fullan (2012). Utifrån teorin ställdes hypotesen att lärarna skulle utveckla det professionella kapitalet i aspekten att utveckla elevers digitala kompetens om de deltog i förbättringsarbetet. Syftet var att undersöka hur lärarna uppfattar att det professionella kapitalet i aspekten elevers möjlighet att utveckla digital kompetens, utvecklats på skolan till följd av förbättringsarbetet. Studien är en kvalitativ deduktiv studie där semistrukturerade intervjuer använts för att undersöka åtta lärares uppfattningar. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna upplever att de har utvecklats olika mycket och inom olika områden som utgör teorin om professionellt kapital och att studiens hypotes därmed inte kan bekräftas. Det svårt att säga om utvecklingen beror enbart på förbättringsarbetet eller om denna utveckling också har andra orsaker. Att organisera förbättringsarbete genom ett distribuerat ledarskap och avsätta tid och resurser på det sätt som gjorts får anses vara framgångsrikt. Framgångsrikt har också varit att lärarna genomfört detta tillsammans och att det innehållit praktiska elevnära moment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Björk, Fredrik. „Digital kompetens och IKT i Förskolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414597.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Informations och kommunikationsteknologi, som förkortas IKT, och digital kompetens kommer få större plats i förskolans läroplan igenom läroplansremiss (VT18), där det är krav på användning av IKT. Studien som genomfördes är en analys av tio intervjuer gjorda med förskollärare om deras avdelningars tillgångar till IT-artefakter, förskollärarnas digitala kompetens samt deras förberedelse inför de nya kraven som kommer i den reviderade läroplanen. De olika situationerna för IKT i förskolan som undersöktes var: Fri lek, styrd aktivitet, temaarbete och administrativt arbete. Intervjuerna som genomförts gav data som kodades baserat på olika definitioner som digital kompetens och digital literacy.Forskare som Ola Erstad (2010) skriver att digitala kompetens behövs av barn och unga för att kunna kommunicera och utnyttja de digitala arenor som de deltar i. David Buckingham (2015) tycker att det behövs entydig definition av digital literacy för att kunna samtala och utveckla digitalt användande i relation till skolan. Användningen av IKT i vardagen skiljde mellan förskollärarna. Det berodde på flera faktorer varav en av dem var hur tillgänglig IT-artefakterna var och pedagogernas kunskaper om användandet av IKT.Sonia Livingstone (2012) artikel om fördelar med IKT i skolan tar upp begreppet digitala klyftor. Livingstone lyfter fram digitala klyftor påverkar barns lärande. Livingstones bok (2009) visar på att tillgång till IT-artefakter påverka barns digitala kompetens. Bristen på tillgång och kompetens resulterar i att det blir en mätbar skillnad i användandet av IKT.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Fawaz, Eva, und Sawsan Alshahbaz. „Digital kompetens i förskollärarutbildningen : En textanalytisk studie om digital teknik i svenska förskollärarutbildningars kursplaner“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45296.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Fawaz, Eva, und Sawsan Alshahbaz. „Digital kompetens i föskollärarutbilningarna : En textanalytisk studie om digital teknik inom kursplaner i den svenska föskollärarutbildning“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45296.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Öberg, Johanna. „Skolledare om digital kompetens : En studie i skolledares uppfattning, förståelse och syn av digital kompetens“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-183631.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna studie har skolledares åsikter och insikter kring digital kompetens stått i centrum. Syftet har varit att genom intervjuer belysa vad begreppet digital kompetens innebär för skolledare och hur rektorer ser på sin och lärares yrkesroll kopplat till digital kompetens. Utgångspunkt i denna studie har varit rektorernas egna uppfattningar kring begreppet digital kompetens. Studien är en fallstudier med intervjuer, och ett abduktivt synsätt har applicerats då den söker mönster i de åsikter och tankegångar som de utvalda skolledarna angivit i sina svar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

larsson, elin, und Josephine Westerlund. „Digital kompetens - en undersökning av uppfattningen av digital kompetens ur ett lärarperspektiv“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33531.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

De reviderade styrdokumenten vilka träder i kraft den 1 juli 2018 har fokus på bland annat digital kompetens. Detta examensarbete grundar sig i de digitala förändringar som skolan genomgår för att möta digitaliseringens framväxt. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika svensklärare där begreppet digital kompetens var i fokus. Vår ambition var att få en insikt i hur gymnasielärare förhåller sig till och arbetar med begreppet digital kompetens. Vad som framgick i de fem intervjuerna var att begreppet digital kompetens upplevs, av lärarna, som tolkningsbart och otydligt. Lärarna upplever att detta ger frustration, då det inte har tillräckligt med digital kompetens för att sin tur använda och undervisa utifrån begreppet. Analysen visade att lärarna efterfrågar en utvecklad och stärkt digital kompetens för att möta de reviderade styrdokumentens mål. Vi menar utifrån detta att lärarna och i sin tur eleverna bör ges möjlighet att utveckla sin digitala kompetens genom att begreppet fastställs i styrdokumenten på ett tydligare sätt, så det inte ligger på den enskilda läraren att på egen hand förhålla sig och arbeta med digital kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Lesniak, Malin. „Svenskundervisning och digital kompetens : En kvalitativ studie om fem svensklärares uppfattning av den reviderade läroplanen 2017 och digital kompetens“. Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31633.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

År 2017 gjordes en revidering av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11). Denna reviderade upplaga kom att förtydliga skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens. Detta innebär enligt Skolverket att elever ska förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen samt få en nyanserad bild av digitaliseringens påverkan, både vad gäller risker och möjligheter. Eleven ska använda, skapa förståelse och anta ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt gentemot digital teknik och digitalisering. Eleven ska också utveckla förmågan att omsätta idéer i handling med användningen av digital teknik på ett kreativt sätt Denna studie har som syfte att undersöka huruvida revideringen av läroplanen med dess krav på att stärka elevernas digitala kompetens har kommit att påverka svensklärares litteraturundervisning i grundskolans senare del. Men också huruvida lärarens digitala kompetens motsvarar kravet den reviderade läroplanen ställer på undervisningen. Den första och andra frågeställningen handlar om huruvida kravet på digital kompetens syns i undervisningen och om den reviderade läroplanen tillsammans med den ökade digitaliseringen påverkat svenskundervisningen på annat/andra sätt. Till en början svarar lärarna nej, undervisningen har inte påverkats av revideringen på grund av lärarnas brist på insyn i den reviderade läroplanen. Ändå genomsyras undervisningen av kravet på stärkt digital kompetens på flera sätt, bland annat genom användning av digitala hjälpmedel där elever kan lyssna på böcker i undervisningen. Eleverna arbetar med presentationsprogram och filmskapande. Lärarna uppmuntrar även till kritiskt förhållningssätt till både informationssökning och sociala medier. Lärarna upplever också att korrekt språk, grammatik och djupläsning av texter fått stå tillbaka i läroplanen för den digitala kompetensen. Den tredje frågeställningen handlar om lärarnas egen digitala kompetens och på vilket sätt lärarna anser att den motsvarar kravet i revideringen. Även om lärarna på olika sätt är digitalt aktiva anser lärarna ändå att de är i stort behov av fortbildning i digital kompetens och riktlinjer kring hur den ska implementeras i undervisningen.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Sahindal, Engin. „Matematiklärares kompetensutvecklingsbehov inom IKT : En kvalitativ intervjustudie med lärare i åk 4–6“. Thesis, Karlstads universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-80558.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Digitization has found its way into the classroom for a long time now and there are lots of tools today that may help teachers make their classes more efficient and improve students learning and motivation skills. This essay examines how nine middle school mathematics teachers use ICT in their teaching. The study includes questions on how they feel about meeting the requirements set in the National Agency for Education's curriculum on how digital tools should be used in teaching, and how they believe that the skills development in this area is met. The result shows that several of the teachers surveyed used digital tools to a small or no extent at all. Often this was due to lack of resources, in many cases there was already competence in ICT but no computers or iPads to use. The collegiate learning was described as a great asset and all respondents showed a great curiosity and positivism in introducing and expanding the digital presence in the classroom and in teaching
Digitaliseringen har sedan en längre tid hittat in i klassrummen och många är de verktyg som idag kan underlätta lärarnas undervisning och förbättra elevers inlärning och motivation kring densamma. Uppsatsen undersöker hur nio lärare i matematik på mellanstadiet använder IKT i sin undervisning, hur de anser att de kompetensmässigt uppfyller de krav som ställs i Skolverkets läroplan på hur digitala verktyg ska användas i undervisningen, samt hur de anser att kompetensutvecklingen inom detta område tillgodoses. Resultatet visar att flera av de tillfrågade lärarna använde digitala verktyg i liten eller ingen utsträckning alls. Ofta berodde detta på brist på resurser, i flera fall fanns redan kompetensen inom IKT men inga datorer eller iPads att lära ut på. Det kollegiala lärandet beskrevs som en stor tillgång och samtliga respondenter visade en stor nyfikenhet och positivism till att introducera och utöka den digitala närvaron i klassrummet och i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Bhogal, Ramandeep, und Azzouzi Mohamed El. „Digital kompetens i det offentliga Sverige : En studie om digitalisering och dess påverkan på kompetens och kompetensförsörjning“. Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-36217.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka digitalisering och dess påverkan på kompetens och kompetensförsörjning inom svenska myndigheter. Detta med avseende på det 16:e hållbarhetsmålet, framtaget av FN, som syftar till att främja fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen för en hållbar utveckling. För att uppnå denna vision studeras e-förvaltning och dess inverkan på samhället. Insamling av primärdata har skett genom semistrukturerade intervjuer. Vidare har sekundärdata tillämpats i form av statistik för att stödja en del påståenden. Utifrån denna studie kan det konstateras att digitalisering inom de studerade myndigheterna dels bidragit till att ersätta arbetsuppgifter och dels till att förändra arbetsverktyg. De nya arbetsuppgifterna och arbetsprocesserna har ställt ökade krav på nya kompetenser bland medarbetarna inom den operativa verksamheten. Främst handlar det om en ökad digital kompetens hos medarbetare. Beroende på den digitala mognaden och införandet av digital teknologi varierar efterfrågan på den digitala kompetensen. Ur myndighetens perspektiv har digitaliseringen bidragit till ökad kompetensnivå. Detta har medfört att arbetsuppgifternas process och resultat blir av högre kvalitet.
The purpose of this thesis has been to study how digitalization has affected competency and competency management within Swedish authorities. This regards to the sixteenth sustainable goal developed by the UN which purpose is to promote peaceful, equitable and inclusive societies for a sustainable development. E-governance and its effect on the society is being studied to achieve the vision of a sustainable development. Collection of data has included primary data in the form of semi-structured interviews. Further on, secondary data have been applied in form of statistics for varying contexts. Based on the study’s findings it can be confirmed that the digital transformation within the examined authorities partially has contributed to replace professional tasks and partially to change the working tools used in the operation. The new professional tasks and their applied processes have contributed to higher demands of new competencies within the operation. It is mainly about an increased digital competency of employees. Depending on the digital maturity and the implementation of new technologies, the demand of digital competence varies between the authorities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Persson, Mikael. „Digital kompetens och Gy 2011 : -En kritisk diskursanalys“. Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för pedagogik och didaktik i utbildning och skola (PeDiUS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-73493.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011. Jag undersöker här vilka diskurser som kan läsas i skrivningen i dessa texter. Hur diskurserna är konstituerade kommer att få en påverkan på IKT-utbildningen inom reformen GY 2011. Efter att ha genomfört en kritisk diskursanalys kan jag se att reformen för GY 2011 bygger på dokument där framträdande diskurser konstitueras. En kvalitetsdiskurs och en specialiseringsdiskurs är utgångspunkten i ämnesplaner och utbildningsdokument som definierar Gy 2011. Det är möjligt att se den självständighet som Skolverket och Regeringen visar, då de europeiska dokumenten, med nyckelkompetenser för livslångt lärande inte påverkar nationella texterna i en större utsträckning. Den säkerhetsdiskurs som jag identifierar i dokumentet för digital kompetens är inte lika framträdande i nationella skrivningar. Samtidigt visar den kritiska diskursanalysen, relationellt, att Skolverket besitter en självständighet gentemot Regeringen och en europeisk utbildningspolitik. Skolverket tolkar syftet med nyckelkompetensernas innehåll, som ”varje medborgares möjlighet till ett gott liv med möjligheter till självförsörjning”. I reformen för GY 2011 visar Skolverket att man i sina dokument använder skrivningar som ligger längre från diskurserna i nyckelkompetensen digital kompetens.
By a critical discourse analysis, I seek the answer to the discourses that are in my selection of documents. With the socio-cultural perspective as a theoretical basis I choose to look at knowledge and learning. Starting point for the analysis is the Council of Europe recommendations in Education and Training 2010, stated in the form of eight key competences for lifelong learning (EU 2006a). I look at digital literacy, which is one of key competences that every European citizen must develop. I also analyze papers contained in the process of the reformed Swedish upper secondary school Gy 2011th I examine here the discourses that can be read into the wording of these texts. how discourses are constituted will have an impact on the ICT education in reform GY 2011th After carrying out a critical discourse analysis, I can see that the reform of GY 2011 is based documents in which the dominant discourses constituted. A quality of discourse and a specialized discourse is the starting point in the subject plans and training documents defines Gy 2011th It is possible to ensure the independence of the National Agency and The government shows, when the European documents, with the key competences for lifelong learning does not affect national texts in a larger extent. The security discourse which I identify in the document for digital literacy is not as prominent in national projections. At the same time the critical discourse analysis, relational, that The Agency possesses an independence from government and a European education policy. The Agency interprets the purpose of the key skills to their content, which "Every citizen the opportunity to live a good life with opportunities for self-sufficiency." IN reform for GY 2011 shows the National Agency that in their documents using wordings located further from the discourses of key digital literacy skills.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Siebing, Lina, und Lisa Sandquist. „Svensklärares digitala kompetens : Undervisning i ett källkritiskt förhållningssätt i årskurs 3-4“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80133.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka tre lärares digitala kompetens i arbetet med att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt hos elever i årskurs 3–4. Den teoretiska ut- gångspunkten för studien är den sociokulturella teorin och studiens variant av TPACK-modellen som föreställer lärares digitala kompetens. Data samlas in genom observationer och semistrukturerade intervjuer och analyseras utifrån modellen. I analysen urskiljs lärarnas ämneskompetens, pedagogiska kompetens och tekniska kompetens. Resultaten tyder på en osäkerhet hos lärare, hur de skall tolka kursplanen i ämnet svenska i årskurs 1–3 för att utveckla elevens källkritiska förhållningssätt. För att skapa optimala förutsättningar i undervisningen för att utveckla det källkritiska förhållningssättet hos elever i årskurs 1–3, bör kunskapskraven för godtagbara kun- skaper i slutet av årskurs 3 skrivas fram tydligare i läroplanen. Studiens resultat visar också vikten av att skolorna förse lärarna med stöd och fortbildning för att de skall kunna utveckla sin digitala kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Sava, Kristina. „Digital kompetens i samhällskunskap på gymnasiet. – En intervjustudie om implementering av läroplansrevideringen kring digital kompetens“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31568.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The government of Sweden issued a national strategy in 2015 for the Swedish school to develop pupils' digital competence. Hence, The National Agency for Education altered the curricula for schools of all levels to include pupils' development of digital competence in July of 2018. This is an interview study with three upper secondary teachers in civics. The purpose was to examine how these upper secondary teachers in civics interpret and apply the new addition of digital competence in the civics subject. Since the concept of digital competence is widely defined, a decision was made to look into how teachers interpreted and applied the digital competence in general. However, a more specific approach was also taken to examine how teachers were developing pupils' skills in searching information digitally, and if the teachers included search criticism which the National Agency for Education include in their definition of digital competence.The government of Sweden’s national strategy to develop pupils' digital competence was viewed in this paper as a process of implementing a political reform. The main focus was the teachers' perspectives which are the executers of the implementation. There were three main key points that were looked into through this perspective when the political implementation was studied. The key points were if the teachers understood the political reform, if they had the necessary resources that helped them understand the reform, and if they wanted to implement the reform. The questions for the interview were partly designed with this theoretical framework in mind and was the tool to analyze the answers. The study shows that there are problems in implementation of aforementioned strategy. The three upper secondary school teachers partially interpreted and practiced digital competence as it intended by The National Agency for Education. The teachers lacked a deeper knowledge in internet infrastructure and did not practice search criticism. The teachers also had a great deal of resources, but two teachers chose not to utilize these since they felt confident in their ability to develop pupils' digital competence.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Stjernfeldt, Maria. „Digital studie- och yrkesvägledning - möjligheter och hinder : En studie om digital kompetens inom vuxenutbildningen“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-187156.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Digitaliseringen av samhället de senaste årtiondena har på många sätt förändrat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt vilket har medfört nya möjligheter och utmaningar. Den på- gående Coronapandemin har påskyndat den digitala transformationen eftersom studie- och yrkesvägledning tvingats drivas på distans. Därmed har vägledarnas kompetens inom in- formation och kommunikationsteknik, IKT, kommit att aktualiserats. Denna studie under- söker studie- och yrkesvägledares upplevelse och förutsättningar. Baserat på intervjuer med studie- och yrkesvägledare och klienter kan det i studien urskönjas att det finns brist på kompetens hos vägledare att arbeta med integrerade kreativa program vid olika videosamtal eller andra nätbaserade samtalsapplikationer. I studien har det framkommit att de intervju- ade studie- och yrkesvägledarna saknar den kompetens som krävs för att uppfylla klienter och myndigheternas förväntningar. Man kan därmed se att det krävs adekvat utbildning för så väl befintliga som kommande studie- och yrkesvägledare för att öka den digitala kompe- tensen så den tangerar med den digitala utvecklingen i samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Nilsson, Strand Love, und Gunnar Norström. „Skapandet av Digital kompetens : En studie i hur digital kompetens utvecklas inom offentlig verksamhet“. Thesis, Uppsala universitet, Informationssystem, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324889.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to examine the digital competence a the part of the workforce who didn’t get any education in the subject, we have also examined how they have compensated for this lack of education. We have done this by using semi-structured interviews with five individuals working in the public sector who use IT-systems in their daily work but who aren’t IT-specialists. Through the study we found that all of the people we interviewed were digitally competent and throughout their careers they have relied heavily on their social network at the workplace to gain and develop their digital competence.
Syftet med denna studie är att undersöka den digitala kompetensen hos den del av arbetskraften som inte fick någon utbildning i ämnet, vi har också granskat hur de har kompenserat för denna brist på utbildning. Vi har gjort detta genom att använda semistrukturerade intervjuer av fem personer som arbetar inom den offentliga verksamhet, vilka använder IT-system i sitt dagliga arbete men som inte är IT-specialister. Genom studien hittade vi att alla intervjupersonerna var digitalt kompetenta och genom sin karriär så litade de mycket på sitt sociala nätverk för att skapa och utveckla sin digitala kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Mathilda, Wirback. „Vad menar de med digital kompetens? : En studie om lärares uppfattningar om digital kompetens och digitaliseringen av skola“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67583.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta arbete har sin utgångspunkt i den ökade digitaliseringen inom skolväsendet, den reviderade läroplanen och regeringens digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Arbetet syftade till att undersöka hur lärare uppfattar begreppet digital kompetens samt hur de uppfattar sin egen digitala kompetens. Arbetet avsåg också att undersöka om lärarna känner sig redo att möta de utmaningar digitaliseringen av skolväsendet kan innebära. Detta undersöktes genom kvalitativa forskningsintervjuer och en enkätundersökning. Enkätundersökningen syftade till att ge ett större omfång i såväl uppfattningen av digital kompetens som attityder till digitaliseringen av skolan. Resultaten visar att digital kompetens är ett mångfacetterat begrepp som upplevs svårt att beskriva och att många lärare saknar en tydlig förklaring till begreppet. Vidare visade resultaten att många lärare är positivt inställda till digitaliseringen av skolan men att många lärare upplever ett behov av mer fortbildning för att möta krav som digitaliseringen innebär. Undersökningarna visar även att tillgången till digitala resurser vaierar i landet.
This essay is based on the increased digitalization of the Swedish school system, the revised curriculum and the government’s digitalization strategy for the school system. This essay aims to explore teachers’ perspectives on the concept of digital competence and how they perceive their own digital competence. The essay also aims to investigate if teachers feel equipped to meet the changes posed by the digitalization of the school system. The aim was addressed through qualitative interviews and a survey. The results show that the concept of digital competence is a multi-faceted term that is difficult to describe. Many teachers express that they lack a distinct explanation of the term. Furthermore, the results show that many teachers have a positive attitude towards the digitalization of schools, but many teachers experience a need for further education to meet the demands that digitalization entails.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Libertson, Joanna. „Digital kompetens bland digitala infödingar: Om elevers och lärares syn på elevernas digitala kompetens“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35656.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Med bakgrund i de senaste årens digitalisering av skolan och EU-kommissionens formulering av digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande är studiens syfte att undersöka och jämföra hur lärare och elever på en skola på gymnasienivå ser på elevernas digitala kompetens. Detta görs utifrån tre frågeställningar som rör elevernas syn på sin digitala kompetens, lärarnas syn på elevernas digitala kompetens samt huruvida det finns någon diskrepans mellan dessa båda. Den metod som används är kvalitativa intervjuer, och studiens resultat bygger på totalt sju intervjuer. Av dessa är fyra intervjuer med elever från samma klass och tre med lärare från samma skola.Resultatet analyseras utifrån Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet och delas in i tre kategorier som ligger till grund för diskussionen. I denna lyfts utöver Macken-Horariks modell också EU-kommissionens definition av digital kompetens och begreppsparet digital inföding och digital immigrant in som teoretiska utgångspunkter.Eleverna uttrycker generellt att de tycker att deras digitala kompetens är självklar och god. Deras uttalanden kan förstås som att de ser på sig själva som digitala infödingar, och därmed ser sig datoranvändning som naturlig och självklar. Samtidigt ser de inte användningen som helt oproblematisk: dels går mycket tid åt till datoranvändning och dels erbjuder datorn distraktioner vilket några elever upplever som ett problem. Att reflektera kring och hantera dessa problem kan dock också ses som en del av den digitala kompetensen.Även en av lärarna menar att elevernas digitala kompetens är god, medan de övriga menar att den innehåller luckor. Både denna diskrepans den som finns mellan två av lärarnas och elevernas syn på elevernas digitala kompetens, kan förstås genom att man delar in digital kompetens i tre kunskapsdomäner enligt Macken-Horariks modell: den vardagliga, den specialiserade och den reflexiva. Emedan eleverna besitter en vardaglig digital kompetens, som de menar är god och tillräcklig, ser två av lärarna luckor i den specialiserade datoranvändningen för deras respektive ämnen. Den lärare som inte upplever några luckor är den lärare vars lektioner innehåller uttrycklig undervisning i sitt ämnes specialiserade digitala kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Eleftheriadou, Alexandra, und Erlandsson Sandra Gybäck. „En studie om lärares upplevelser av digital kompetens : Omfattningen av lärares användning av digitala verktyg samt upplevelser av hinder inom området“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-441907.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna kvantitativa och kvalitativa studie är att få kännedom kring i hur stor utsträckning grundskollärare med inriktning F-3 använder sig av digitala verktyg i undervisningen samt hur lärarna i dessa årskurser upplever sin kompetens och eventuella upplevda hinder som kan uppkomma inom området. Studien är relevant på grund av det ökade kravet av digital kompetens hos lärarna samt kravet på användning av de digitala verktygen i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkter är ramfaktorteorin och TPACK som används för att analysera datainsamlingens svar. Ramfaktorteorin bidrar med användbar struktur för att analysera olika ramar på arbetsplatsen som kan påverka användandet av de digitala verktygen. TPACK används för att visualisera den teknologiska (TK), pedagogiska (PK) samt ämneskompetensen (CK) som lärarna besitter och hur samspelet mellan dessa kan komma att spela roll i frågan om lärarnas upplevelser av hinder med digitala verktyg i undervisningen. I och med att skolan ska förbereda eleverna för att kunna leva i samhället och inför kommande yrkesliv krävs då att lärarna ska ges de förutsättningar för att eleverna ska få möjligheten att kunna verka i ett digitaliserat samhälle. Studien gäller endast den population som var avsatt att delta i denna kvalitativa samt kvantitativa studie. De resultat som var mest framträdande var att majoriteten av respondenterna i relation till studiens forskningsfrågor svarade att de använder de digitala verktygen varje lektion eller nästan varje lektion. Mer än hälften upplever att de har den digitala kompetens som krävs för att använda de digitala verktygen i undervisningen samt att de sällan upplever olika hinder som påverkar sin användning av digitala verktyg. Det upptäcktes inga stora skillnader i resultatet för den kvalitativa datan respektive kvantitativa datan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Mouknatjou, Elicka. „Vad innebär begreppet digital kompetens? : En studie som jämför vilken mening digital kompetens har mellan statlig förvalt-ningsmyndighet och kommersiell förvaltningsorganisation“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21648.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att jämföra vilken mening digital kompetens har mellan två parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrån tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare från varje part - har genom intervjuer svarat på frågor som är relaterade till begreppet ”digital”, ”kompetens” och uttrycket ”digital kompetens.” Deras svar skapade tre huvudkategorier; mål, ansvar och personliga villkor i resultatet. Utifrån perspektivet mål framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna. Resultatet visar att utveckling är den centrala målsättningen. Utifrån perspektivet ansvar framvisas vad som förväntas göras för att uppnå målsättningarna. Utifrån perspektivet personliga villkor framvisas vad som krävs av individerna och vilken roll organisationen har för att skapa förutsättningar till att förverkliga målsättningarna. I avsnittet diskussion jämfördes det teoretiska materialet med resultatet som slutligen visar att digital kompetens uppmanar individualism framför kollektivism.

Godkännandedatum 2013-09-20

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Forsling, Karin. „Medielek och digital kompetens i en förskolekontext : Design för meningsskapande“. Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-14561.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this thesis is to make a contribution to the field of design oriented theory, regarding young children and their way to digital competence. My research question is: How can a preschool with a certain pedagogical ICT-design give the children affordances for media play and for developing a digital competence? The European Parliament points out digital literacy as one of the Key Competences for life long learning. A digital competence is built on basic ICT (Information and Communication technology) skills. Skills you can develop any time during life, weather you are young or old. Recent Swedish research on young children and digital competence points out the preschool teacher’s insecurity regarding the use of ICT in the preschool´s daily activities (Ljung- Djärf, Klerfelt). There are an amount of new social and cultural gaps in our modern society regarding illiteracies and learning. Fear for the digital gap, or divide, is confirmed by researchers such as Buckingham and Kress. Briefly, if one doesn’t possess digital literacy, the risk of society divides is impending. This could be built on factors such as gender, ethnicity, class, generational and geographical divides, but also about dichotomies in the capacity of learning in a digitalized milieu. Today’s children are the first generation to grow up in a society characterized by digital media. They are born into it. They are the Digital Natives and they take the new technology for granted. The rest of us are Digital Immigrants and we try to adapt to the new society. Prensky highlights the possibilities of changes in young persons’ brains, or at least in their thinking, as a result of their nursery in the digital world. Where does that leave the teachers of the pre-digital age? The true risk of a digital divide can perhaps be found in the daily melting pot between “the natives” and “the immigrants”. The act of arranging meaningful communicative meetings could be one education’s most important responsibilities. From the view of a design orientated perspective, built on a socio-cultural theoretical framework, key words like design, setting and affordance become important in my study. Didactic design is a theoretical perspective which elaborates understanding of learning from semiotic activities. Learning is to be seen as meaning making in social contexts. These contexts are in pedagogical milieus called institutional settings. The teacher and /or the child can be designers of and actors in the setting. Through the design and settings, the children at the preschool in my study, achieved consistent possibilities for media play and for developing digital competence. They got the opportunity to develop different kinds of literacy. One of the important findings of my study was that the preschool teachers developed digital competence and confidence much in the same way as the children did. Collaborative learning processes, elaboration, curiosity and playfulness stood up as affordances for learning. There have to be milieus designed for flexibility and elaborations and there have to be preschool teachers deliberately setting these kind of designs. The study confirms previous research at one hand in the area young children and digital competence and on the other hand in research connected to design oriented theories. This study has merged the two fields together. Further research is to be seen in a wide spread field. An interesting continuation is to study the preschool teachers education. Questions of learning and intertextuality are other important issues. Key words: Didactic design, digital competence, digital divides, literacy, media play, affordances, settings, tools, preschool, ICT, multimodality, social semiotics, meaningmaking.
Syftet med min uppsats är att bidra till förståelse för hur valet av design och iscensättning i förskolepedagogiska miljöer erbjuder medielek och möjliggör utvecklandet av en digital kompetens. Jag har utgått från frågan: Hur kan en specialdesignad förskolemiljö bidra till utvecklingen av barns medielek och digitala kompetens? En digital kompetens bygger på grundläggande IKT-färdigheter[1]. Det innebär bland annat att man kan hämta fram, bedöma, lagra, producera och kommunicera med och genom digitala medier. Tidigare forskning visar på förskollärares oro för den digitala tekniken. Förutom den rent konkreta osäkerheten vid användningen av de digitala verktygen ges också uttryck för en osäkerhet för hur man balanserar förskoleverksamheten med ny teknologin. Detta kan belysa vad som inom medieforskning beskrivs som digital divides, något som i sin tur kan förstärka klyftor i samhället. Frågan om bruk av IKT i förskolan diskuteras ofta ur ett framåtsyftande nyttoperspektiv. Man talar om inlärningsaspekten, arbetslivsaspekten och demokratiaspekten. Barnen på förskolan i min studie har genom den didaktiska designen möjligheter att få del av dessa tre aspekter. Men man har dessutom skapat en miljö som erbjuder barnen – och de vuxna – möjligheter för medielek och därigenom utvecklandet av en digital kompetens. I studien blir det tydligt hur vuxna och barn svarar upp mot de förutsättningar som designats och erbjuds. Lärprocesserna sker i en institutionell inramning, där läraren (och barnen) är aktörer och iscensättare. Pedagogen, likväl som barnet, kan aktivt välja vilka teckensystem och vilken gestaltningsform som ska användas. I den undersökta verksamheten finns även en underliggande kulturell affordance, meningserbjudande, en idé om att IKT är bra för barn, att vuxna kan både leka och lära samtidigt, samt att det är tillåtet att experimentera, för att finna något som man varken vet frågan eller svaret på. Det här skulle ur ett socialsemiotiskt perspektiv, vara tecken på lärande, eftersom en lärandeprocess utmärks av en ökad förmåga att använda skilda teckensystem, eller domäner. Barnen utvecklar sin litteracitet och sin medielitteracitet. De utökar också sin kognitiva, kommunikativa och kulturella och estetiska kompetens. Vi skulle här kunna tala om en multilitteracitet, eftersom de meningsskapande processer som barnen befinner sig i under arbetet med de digitala verktygen, inte bara inbegriper lingvistiska utan också visuella, auditiva och spatiala processer. Min studie visar att design och iscensättning på den undersökta förskolan är betydelsefulla för erbjudandet av medielek och utvecklandet av barnens och de vuxnas digitala kompetens. De vuxna är trygga i sina roller och där fanns en naturlig balansgång mellan de mer traditionella och de digitala verktygen. En avslutande reflektion är att det inte längre är frågan om att diskutera om IKT och medier ska användas i förskolan, det är mer frågan om hur. Det är inte heller längre tid att diskutera om barn och vuxna ska utveckla en digital kompetens i förskolan, snarare hur det ska ske. En fortsatt forskning på området kan handla om en fördjupning i sådant som berör lärande, kommunikativ kompetens, intertextualitet eller textrörlighet. Andra viktiga frågor kan röra sig om hur lärarutbildningen lever upp till kraven på en digital kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Sjöberg, Anders. „Digital kompetens inom So-ämnena i årskurs F–3 : Lärares syn på digital kompetens och användningen av digitala verktyg i undervisningen“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30045.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar begreppet digital kompetens och hur de använder digitala verktyg i undervisningen i So-ämnena i årskurs 1–3. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkät och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer med yrkesverksamma lärare. Resultatet från undersökningarna visar att lärare har skilda uppfattningar om vad digital kompetens innebär, såväl för dem själva som för eleverna. En stor del av de tillfrågade lärarna anser sig själva ha den digitala kompetens som krävs för att utföra sitt arbete, men den kvalitativa undersökningen visar att det fortfarande finns en osäkerhet hos många lärare när det gäller arbete men digitala verktyg i undervisningen. Resultatet visar också att det finns brister när det kommer till adekvat fortbildning inom området digital kompetens för lärarna. De lärare som deltog i den kvalitativa undersökningen uttryckte att användning av digitala verktyg i undervisningen såväl som undervisning om digital kompetens och källkritik sker mycket utifrån den enskilde lärarens egna intresse och engagemang för frågorna. Någon vägledning, särskilda riktlinjer eller information kring läroplanens reviderade delar har inte funnits i något fall.

Pedagogik

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Lindh, Pontus. „Skolan i den digitala tidsåldern : En undersökning om digital kompetens, IKT och digital läsning“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-154628.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I mars 2017 beslutade den svenska regeringen att förstärka och förtydliga den digitala kompetensen i styrdokumenten för skolan, från förskolenivå till gymnasienivå. Detta innebar en förstärkt skyldighet som lärare att undervisa på ett sätt som främjar elevernas digitala kompetens. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i vad nationella och internationella styrdokument har betonat gällande digital kompetens och en digitalisering av skolan. Uppsatsen första frågeställning berör hur IKT används i undervisningen och vad det finns för möjligheter och utmaningar kopplade till användandet av IKT i undervisningen. Den andra frågeställningen undersöker hur läsförståelsen påverkas när man går ifrån den traditionella pappersläsningen till att börja läsa mer digitalt då allt fler elever får egna datorer och läsplattor. Slutsatser som dras i denna uppsats är att det finns en diskrepans mellan policy- och implementeringsnivå. Då digital kompetens förstärks på policynivå utan att lärarna på implementeringsnivå har fått tillräckligt med stöd och utbildning för att kunna klara av detta uppdrag på ett tillfredställande sätt. Trots att det finns många möjligheter kopplade till användandet av IKT i undervisningen, så når detta användande inte sin fulla potential då användandet kantras av flera utmaningar. Avslutningsvis så visar forskningen motstridiga resultat gällande hur läsförståelsen påverkas av att läsa digitalt. Det tycks se ut som att i bästa fall så blir läsförståelsen oförändrad och i värsta fall att läsförståelsen påverkas negativt av att läsa digitalt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Widén, Wolinska Paulina. „Digitala verktyg och digital kompetens i bildämnet - en intervjustudie med bildlärare“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31555.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att beskriva och synliggöra lärares användning av digitala verktyg inom bildämnet på högstadiet och gymnasiet, samt undersöka om bildlärares digitala kompetens kan påverka elevernas digitala kompetensutveckling. För att fullgöra syftet har följande forskningsfrågor formulerats: vilka digitala verktyg och program används i bildundervisning och på vilket sätt? Och hur ser bildlärare på sin digitala kompetens? Studiens teoretiska angreppsätt innefattar ett sociokulturellt perspektiv med fokus på artefakter. Studien är kvalitativ och metoden som används är för insamling material är semistrukturerade frågeformulär och intervjuer. Deltagarna som medverkat i studien är tre gymnasiebildlärare, tre högstadiebildlärare och Hans Örtegren som är Universitetslektor vid institutionen för estetiska ämnen på Umeå Universitet. Resultatet visar att samtliga bildlärare är positiva till digitala verktyg och vill stärka sin digitala kompetens. Däremot finns det skillnader som gör att några bildlärare inte har lika bra förutsättningar i form av resurser vad gäller digitala verktyg. Avslutningsvis diskuteras resurser i form av tid, ekonomi och hur förutsättningar med digitala verktyg och lärares digitala kompetens kan påverka utvecklingen av elevers digitala kompetens och lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Carlson, Jonna, und Amanda Olsson. „Adekvat digital kompetens - hjälpt eller stjälpt av mobiltelefonen?“ Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388498.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Mobiltelefonen är viktig på individ- och systemnivå men mobiltelefonens roll i skolans värld är inte lika självklar enligt samhällsdebatten och svensk politik. Digitalisering genomsyrar däremot både samhället och skolan vilket visar sig i olika digitaliseringsstrategier med digital kompetens som en gemensam nämnare. Med respekt för mobiltelefonens roll i samhället ämnar den kvalitativa fallstudien undersöka mobiltelefonens roll i skolan genom forskningsfrågan “Vad är lärares uppfattningar om undervisning av digital kompetens kopplad till mobilanvändning?”. Fem intervjuer har genomförts med lärare och materialet har analyserats med teoretisk utgångspunkt i Skolverkets konkretisering av adekvat digital kompetens. Resultatet visar att lärare har gemensamma uppfattningar om att skolan ska ta ett ansvar för undervisning av vissa aspekter av adekvat digital kompetens kopplad till mobilanvändning. Det råder splittrade uppfattningar om hur undervisningen ska genomföras och om mobiltelefonen bör inkluderas i klassrummet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Roos, Linda. „Digital kompetens : Äldreomsorgspersonals upplevelser av en digitaliserad arbetsplats“. Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för industriell ekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-3314.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study highlights the importance of computer technology and its impact on elder care staff's skills development in the public sector. The government presents the digital agenda within which information and communication technology today is considered to have a potential for sustainability, growth and development. According to the EU Commission, there are several important elements that should be improved to digitize the workplace. Among these are digital literacy, collaboration between agencies and increased investments in research, education and innovation. New technology can be understood in different ways by individuals, some see the computer as something positive and exciting, while others may find it hard to see the opportunities for learning and development. The aim of this study is to explore how nursing assistants perceive the digitization in senior care and what factors influence their learning and digital skills. The method used was a qualitative study in which four semi-structured in-depth interviews were conducted with informants from different areas such as nursing homes and assisted living within the municipality. Through a hermeneutic research approach, interviews have been conducted, compared and finally interpreted. Focus has been on how the informants experiences the investigated phenomenon. The results show that elderly employees are experiencing the computer in different ways regardless of age. It also shows that an inner willingness and openness to learn something new is of great importance. To ease the individual's digital skills requires several interacting factors. It requires usage of resources, education and participation. Through increased resources in terms of finances and time to learn something new, the individual's professional development is empowered. Another factor is education in both group and individual to get a better understanding of the digital skills required. Participation is also considered as a factor which can enhance the individual's lifelong learning, active participation and motivation to improve skills in the elderly care. In summary, three of four informants thinks that the computer is as a good source for dialogue and knowledge sharing, information and communication can become clearer, and more efficient by using the computer as a tool in the workplace. However, they maintained that the more human interaction, face to face, is the one that works best.
Denna studie belyser datorteknikens betydelse och inverkan på äldreomsorgspersonals kompetensutveckling i relation till den digitalisering som sker i arbetslivet inom offentlig sektor. Regeringen presenterar den digitala agendan inom vilken informations- och kommunikationstekniken idag anses ha en stor potential för hållbarhet, tillväxt och utveckling. Enligt EU kommissionen är det flera viktiga delar som bör förbättras för att digitaliseringen ska lyckas. Däribland den digitala kompetensen, samverkan mellan olika instanser samt satsningar på forskning, utbildning och innovation. Ny teknik kan uppfattas på olika sätt av människor. Vissa ser datorn och ny teknik som något positivt och spännande som underlättar vardagen medan andra har svårare att ta den till sig och inte ser möjligheterna till lärande och utveckling. Syftet är att undersöka hur undersköterskor samt vårdbiträden upplever den digitalisering som sker inom äldreomsorgen och vilka faktorer som påverkar deras lärande och digitala kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Edman, Fredrik, und Pettersson Pontus. „Förskolans och grundskolans IKT-behov : En läroplansanalys och intervjustudie“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-220386.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Svanström, Carolin. „Vad skulle digital kompetens kunna bli i en förskola, för barnen och för personalen? : En kritisk granskning av hur digital kompetens och barns digitala kompetensbehov konstrueras i förskolan“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77550.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien har varit att kritiskt granska och diskutera hur digital kompetens och barns digitala kompetensbehov konstruerats inom förskolan, samt diskutera vad digital kompetens skulle kunna bli i en förskola, för barnen och för personalen. Studien har genomförts genom strukturerade fokusgruppsdiskussioner, där deltagarna har varit utbildade förskollärare. Studien utgår ifrån en diskursanalytisk ansats med syftet att finna den bakomliggande och gemensamma diskursen som förskollärarna, genom språket konstruerat och bidragit med i fokusgruppsdiskussionerna. Studien har eftersträvat att synliggöra hur begreppet digital kompetens konstruerades genom den sociala interaktionen och till vem barnet blev i mötet med förskolans digitala kompetensuppdrag. I resultatet framträdde tre teman som utgjorde diskursen tillsammans med underordnade aspekter tillhörande respektive tema. Resultatet visar utifrån de framträdande teman att barnen är både bärare och mottagare av digital kompetens, att den framtida kompetensen bygger på källkritik likväl för barnen och för personalen samt att digital kompetens konstrueras som användning och hantering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Petersson, Anders. „Kunskap, Färdighet och Attityd : En undersökning om grundskolebibliotekariers syn på och arbete med digital kompetens“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37743.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

There is little doubt that the digital technology has played a major role in reshaping the ways in which we experience the world. In a few decades the Internet has become a vast repository for knowledge and ideas. New arenas where people may meet and fraternize have emerged, and with the help of various digital tools and websites, the production of new material has increased to an almost unfathomable level. But all is not well on the digital front. As the Internet has become a crucial part of our everyday life, certain skills in handling digital media has become very important to master. A well-developed ability to navigate through this ocean of information is needed, and knowledge in managing the risky nature of the internet is critical. The public school system plays a very important role in developing these skills among the youth. This bachelor thesis utilizes a qualitative research approach to examine the view of digital literacy among school librarians, their work with digital literacy among the pupils and the school librarian’s role as a developer of digital literacy in the school. This thesis uses the European Commission’s description of digital literacy as a starting-point to analyze the view on digital literacy among the interviewed school librarians. The results indicated the school librarians possessed a fairly balanced view on the subject of digital literacy, although some shortcomings also became noted. Especially the dilemma if school librarians should have responsibility in educating the youth in the usage of digital equipment or not

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Grüter, Linda. „Digital kompetens eller digital oro? : En kvalitativ intervjustudie om lärare och hur de förhåller sig till det kommande tillägget om digitala kompetens i matematikundervisningen“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68980.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur lärare förhåller sig till det nya tillägget med digital kompetens i kursplanen för ämnet matematik, och om det kommer påverka matematikundervisningen. Intervjustudien inriktar sig på grundskollärare i någon av årskurserna 1-6. Resultatet av studien visar att lärarna inte är oroliga över sin egen digitala kompetens i undervisningssyfte. Detta trots det framkommit att dagens utbud av digitala verktyg bland lärarna var varierande men majoriteten av gångerna undermålig, samt att informationen kring tillägget många gånger hade kunnat varit informationsrikare. Resultatet visar även att lärarna tror på en framtida förändring av matematikundervsningen, varav flertalet ser en undervisningen där det finns ökad möjlighet till individualisering. Men trots detta finns det en staka unisonisk önskan av mer fortbildning inom området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Nilsson, Paul. „Digitala resurser för elevers lärande : Lärares didaktiska arbete med digitala resurser“. Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72536.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This research has as its primary goal find out through the teachers’ point of view how subject and digital competence can be achieved in social science classes in the Swedish upper secondary school. This research raises thereby two separate competences. The first of these is the improved digital competence among students which can be achieved when the teacher with the awareness and practical use of applied technological pedagogical content knowledge works with the students’ learning objectives in mind. The second competence in focus is the subject knowledge that is in the center of the teaching.This research is a qualitative study where two separate groups of teachers from different schools in the Swedish western hemisphere talks about questions regarding work with digital tools in school to improve both digital and subject competences among students. The research includes a variety of subject teachers with the purpose to be able to acknowledge didactic experiences and learn from their experiences and thereby make it possible to apply it to the didactic work in social science and civics.To achieve both digital and subject competence among students it is essential for teachers themselves to achieve well established technological pedagogical content knowledge which is applicable in the daily didactic work. The result of the research claims to show that social science and civics, as well as other subjects and courses, can use digital resources to improve competence among students. Through these didactic strategies in teaching the students’ digital skills can be improved as a side effect of the subject taught by teachers with digital didactic resources. Through this design of teaching both digital and subjective competence can be achieved in the didactic work of teachers.
Denna studie har haft som syfte att undersöka lärares uppfattningar om hur ämnesmässig och digital kompetens kan främjas hos elever i samhällskunskap på gymnasiet. Studien lyfter därmed två separata kompetenser. Den första av dessa är en ökad digital kompetens hos eleven som kan främjas då läraren medvetet med hjälp av tillämpad teknisk allmändidaktisk kompetens arbetar för att främja elevens lärande i ämnet. Den andra kompetensen som ligger i fokus är de ämneskunskaper som ligger till grund för undervisningen.Detta är en kvalitativ studie där två separata grupper av lärare från olika skolor i västra Sverige samtalar kring frågor rörande digitalt arbete i skolan för att främja lärande inom både digital kompetens och ämnesmässiga kunskaper. Studien inkluderar ett flertal ämneskompetenser för att därigenom kunna dra allmändidaktiska lärdomar ur lärarnas olika ämnesdidaktiska erfarenheter som kan vara möjliga att applicera i det samhällskunskapsdidaktiska arbetet.För att främja både ämnesmässig och digital kompetens hos eleverna är det av vikt att läraren tillägnar sig själv en god teknisk allmändidaktisk kompetens som är tillämpbar i det ämnesdidaktiska arbetet. Resultatet visar på att det är möjligt att i samhällskunskapsämnet, liksom inom flertalet andra ämnen, använda sig av digitala resurser för elevers lärande. Därigenom blir det möjligt att elevens digitala kompetens främjas som en sidoeffekt av undervisningen som med hjälp av digitala resurser ämnar främja ämnesmässiga kunskaper. På så vis främjas elevers digitala och ämnesmässiga kunskaper parallellt i det didaktiska arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Winter, Veronica, und Mathilda Skoglund. „Stöd för digital kompetens utveckling : En studie om hur grundskollärare upplever stöd för digital kompetensutveckling“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39642.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Ferm, Christina. „Digital kompetens : för individens frigörelse eller för marknadens behov?“ Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-12128.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Stålnacke, Sebastian, und Gabriella Lundgren. „Informationskunnighet och sökkritik i styrdokument : Om skolbibliotek och digital informationssökning“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100922.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this bachelor thesis is to examine the digital media landscape's requirements for information skills as they are reflected in the governing documents regulating activities in school libraries. This is done through a content analysis based on a theoretical framework, derived from Media and Information Literacy (MIL), that examine the existence of central concepts and how they are presented. The study concludes that the central concepts of information retrieval and digital literacy is a common occurrence within governing documents regulating school library activities. This is expressed in the governing documents through wordings that aim to promote students' competencies and abilities, their learning, and the planning of school library activities. The critical assessment of search is, however, barely visible among the curricula. Although it can be discerned in between the lines of the governing documents. Information literacy is prominent in the documents and is described as a basic ability in a modern information society and for an active citizenship. The role of school libraries in relation to MIL must coincide with its role for developing students' reading and language skills. The study shows how school libraries are attributed to several roles related to MIL. The school librarian is described as an information expert, a teacher or pedagogical resource, an initiator in MIL, as well as being responsible for MIL-training for colleagues.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Helena, Andersson, und Pousar Emelie. „Matematik genom digitala verktyg i förskolan - En studie om pedagogers tekniska pedagogiska ämneskunskaper“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31172.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med matematik genom digitala verktyg. Utifrån de nya kraven i Läroplan för förskolan Lpfö 18 (2018) om att pedagoger ska bedriva undervisning i förskolans verksamhet och de nytillkomna begrepp som relaterar till digitalisering ansåg vi att detta område var intressant att studera inför vårt kommande arbete i förskolan. Pedagoger uttrycker att de har otillräcklig digital kompetens och inte är intresserade av att arbeta med digitala verktyg i förskolan, vilket därmed kan bli problematiskt (Forsling 2011). Den brist på tidigare forskning inom området gjorde oss dessutom mer nyfikna och intresserade eftersom vi idag lever i ett digitaliserat samhälle där olika tekniker finns i vardagen. Metoden som användes för att samla in materialet till studien var en enkätundersökning i form av webbenkät, vilken delades på ett internetforum och mejlades till yrkessamma pedagoger i förskolan. Underlaget för studien blev svar från 18 pedagoger. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv, begreppen artefakter och mediering samt TPACK-modellen. Slutresultatet visar att matematik anses vara ett naturligt inslag i förskolan där pedagoger använder teknik som både är analog och digital i sin matematikundervisning för att stödja barns förståelse för ämnet och samtidigt erbjuda barn möjlighet att erövra digital kompetens. Digitala verktyg anses utifrån dess breda utbud, innehåll och funktioner skapa möjligheter men även begränsningar i relation till pedagogers undervisning och barns lärprocess i matematik. Slutresultatet visar även att pedagogers kompetenser, intresse och förhållningssätt till matematik och digitala verktyg är betydande för hur digital teknik används i verksamheten. Det framkom dessutom att det kan uppstå didaktiska utmaningar kring användningen av digitala verktyg i relation till dess variationsrikedom och problematik utifrån bristen av forskning för pedagoger att förhålla sig till i deras arbete med digital teknik när de blir ifrågasatta av vårdnadshavare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Digital kompetens och TPACK“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an