Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Design för personer med funktionsvariation.
Dissertationen zum Thema „Design för personer med funktionsvariation“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-22 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Design för personer med funktionsvariation" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Elmehög, Isac. „PLÅNKAN : Visuellt stöd för kognitiva svårigheter inom ekonomi“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85977.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta examensarbete bygger på en upplevd problematikav personal på ett LSS-boende för ungdomar som delgivitsmig. Genom denna kontakt kunde en tydlig beskrivning gesom problemområdet, förutsättningar och begränsningar,vilket gav projektet en tydlig initial utgångspunkt. Problematikensom urskiljts på boendet var kortfattat att brukarnainte har tillgång till bankomatkort och att vissa dessutominte har tillgång till sina pengar alls. Detta skapar svårigheterdå de skall handla på butiker som övergått till att varakontantlösa. Konsekvenserna av detta är tydlig, man kaninte betala för sig och detta grundar sig i två saker. Trendenav att digitaliseras och bli kontantlös samt att personer medintellektuell funktionsvariation har svårigheter med förståelsenför digitala pengar, där detta projekt främst fokuserarpå den slutliga problematiken.Denna problematik kommer att bemötas med en utgångspunktinom grafisk design och hur det kontantlösasamhället kan utvecklas genom olika designlösningar. Enidégenerering resulterade i att projektet inriktar sig på:att skapa en applikation som förenklar och förtydligar dedigitala pengarnas värde. Detta skall uppnås genom attförse användaren med visuella stöd som kan anpassasefter personlig preferens. Utöver detta skall verktyget ävenfungera som ett betalkort för att utnyttja möjligheten attgrafiskt visa en transaktions påverkan av totala saldot.This thesis is based on a perceived problem from staffmembers of an accommodation for youths with disabilitiesthat has been shared with me. Through this contact I got aclear view of the troubles that occured, the possibilities andlimitations that revolved around the subject. The problemthat had been identified was how the youths did not haveaccess to or sometimes were not trusted with a cash cardfor different reasons. This has created a problem for thesepeople when they are trying to shop from a store that hasbecome cashless. The consequences of this is clear, theycannot pay for themselves wich is based on two things.The trend of stores turning cashless and that people withintellectual disabilities have difficulties with understandingthe value of digital money. In this thesis I focus on the latter,the understanding of digital money.The problem will be treated with graphic design as a startingpoint and investigate how the cashless community canevolve to be more including. An initial idea session resultedin a focus of creating the following: An application thatsimplifies and clarifies digital monetary value. This will beperceived through providing the target group with a visualaid that can be customized based on the users comprehensionand preferences. The app will also include a paymentfeature that utilizes the opportunity to give the user visualaid. This can provide the user with a deeper understandingof the impact of the transaction on their total ammount.
2
Ericson, Martin, und Åsa Gustafsson. „Relationellt ledarskap i boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsvariation“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6563.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie undersöker ledarskapets betydelse för arbetsgrupper inom fältet boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsvariation, med fokus på det relationella ledarskapet och utifrån en socialkonstruktivistisk teori. Varför och hur ledare får komplexa verksamheter att fungera väl och med god kvalitet, för både brukare och personal, är frågor som legat till grund för arbetet. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem boendestödjare och fem chefer, verksamma i fyra olika verksamheter. Resultatet visar att boendestödjarna och cheferna har en samsyn om att god kommunikation inom verksamheten och gemensam målbild kan förbättra stödinsatserna, men att dessa förutsättningar inte alltid finns. Resultatet belyses med hjälp av Karaseks och Theorells teori om krav-kontroll-stöd. I diskussionen jämförs chefernas och boendestödjarnas perspektiv på det relativa ledarskapet och huruvida resultatet indikerar samband mellan faktorer som kommunikation, motivation och trivsel för boendestödjare och chefer. Faktorer som påverkar om man vill vara kvar i boendestödjaryrket diskuteras också, samt att studien inte kan belägga ovan nämnda samband, men uppmanar till vidare forskning på området.This study examines the importance of leadership for working groups in the field of housing support for people with neuropsychiatric disabilities, focusing on relational leadership. Issues such as how and when leaders get a complex structure to work well and with good quality, for both users and staff, are issues that are the basis for the work. The study is qualitative and based on interviews with five housing assistants and five managers, active in four different activities. The results shows that the residents and managers have the consensus that good communication within the issues of work and common target image can improve support efforts, but this is not always done. The result is illustrated by Karaseks and Theorell's theory of demand-control-support. The discussion section compares the perspectives of leaders and housing supporters on the importance of relative leadership and that the outcome indicates relationships between factors such as communication, motivation and well-being for housing supporters and managers. Factors that affect if you want to stay in the housing support profession are also discussed, and that the study can not cover the above-mentioned relationship, but calls for further research in the field.
3
Otterdahl, Jeanna, und Alice Adolfsson. „Offentliga rum för alla : En studie om tillgänglighet i det offentliga rummet för personer med funktionsnedsättningar“. Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19841.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Offentliga rum är en viktig beståndsdel av den urbana miljön och något många av oss tar för givet. Men är det offentliga rummet tillgängligt för alla eller kan platsens gestaltning exkludera vissa grupper från rummet? Den här studien syftar till att belysa dessa problem genom att undersöka tre olika offentliga platser i Karlskrona utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. För att undersöka platserna har tre fallstudier genomförts genom både systematiska- och deltagande observationer. Empirin från observationerna har sedan ställts mot kunskapsunderlageti en analys för att få en gedigen bild över hur tillgänglighetsanpassade platserna var. Sammanfattningsvis hade samtliga platser brister, men i varierande grad. Slutsatsen blev att en förändring måste ske, annars kommer denna rumsliga exkludering att fortgå.
4
Brossner, Daniel. „IT-Stöd För Personer Med Psykiska Funktionshinder“. Thesis, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23739.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
IT-information och kommunikation är medel att förbättra hälsan hos personer med psykiska funktionshinder. Mitt arbete handlar om att utforma en webblösning för människor med psykiska funktionshinder. Jag har genomfört intervjuer och en workshop. Jag har intervjuat både brukare och personer som tar hand om dem. Jag har engagerat brukare i min designprocess. Under workshopen lät jag brukarna fritt avgöra vilken av mina designlösningar som var intressantast och mest användbar för deras behov. Jag beslöt att utforma en webbsida för brukarna för att engagera och uppmuntra dem till social samverkan, vilket har varit den centrala funktionen i slutkonceptet. Webbsidan innehåller flera funktioner: visar brukarnas humör och olika möjligheter att peppa varandra via musik, bilder, text samt skicka meddelanden.Effekterna av IT-kommunikation bland personer med psykiska funktionshinder borde undersökas ytterligare.IT-Information and communication may provide a mean of improving health among people with psychological disabilities.My project is about creating a web-solution for people with psychological disabilities. I have carried through interviews and a workshop. I have interviewed both the users and the staff that take care of them. I have engaged the users in my design process. My goal was to identify the user’s needs and to create my design with that in mind. During the workshop I let the users freely decide upon which of my design suggestions that where most interesting and useful for their needs. I decided to create a website for the users to engage and encourage social intercourse, which has been the central function in my final design. The Website consists of several functions: it shows the users’ mood and there are several options to pep each other: by sending music, pictures, text and messages.The effects of IT-communication among people with psychological disabilities should be further explored.
5
Frank, André. „Specialiserad vattendansintervention : En pilotstudie för personer med flerfunktionsnedsättning, med Single case design“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39184.
Der volle Inhalt der Quelle
6
Joakim, Danielsson. „Häng med på picknick! : En mobilapplikation för personer med kognitiva funktionsnedsättningar“. Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-13617.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Jag har under min tid på Blekinges Tekniska Högskola jobbat som timvikarie på ett LSS-boende för personer med olika funktionsnedsättningar på Olofströms kommun i Blekinge. Där kom min tanke fram att jag ville slå ihop mitt jobb och skolarbete för att skapa något för en väldigt specifik men ändå bred målgrupp. Det har alltid funnits ett intresse hos mig i att skapa applikationer till handhållna enheter såsom surfplattor och smartphones, och att de inte bara används till saker som att ringa och skicka sms utan att de även används som hjälpmedel och läromedel. Jag har använt mig utav metodologin deltagande design, där jag har jobbat tillsammans personer som har kognitiv funktionsnedsättning vilket innebär att man har någon form utav funktionsnedsättning i hjärnan. Under utvecklingen har dessa personer varit med ända från början till idé ända fram till prototyp, då jag behövde ha deras erfarenheter jag själv inte besatt för att veta hur jag skulle forma applikationen runt just deras behov. Med all erfarenhet som dessa personer gett mig i arbetet så har jag skapat en mobilapplikations-prototyp utifrån deras känslor och idéer. Idéer som har kommit upp under våra workshops, där vi diskuterade vilka vardagliga aktiviteter de själva tyckte var roliga att göra utomhus samt inomhus, och hur hade man kunnat göra dessa vardagliga aktiviteter roligare? Två idéer som vi sedan slog ihop till en vilket var promenader och picknick. En applikation där det är tänkt att de ska ha möjligheten att kunna bjuda sina vänner och familj på picknick, genom att göra en slags lista över vad de vill ha med sig på picknicken och göra ett evenemang av det helaDuring my time at Blekinge Institute of Technology I’ve worked at a LSS housing facility in Olofström, Blekinge. It was there I got the idea to merge my job and schoolwork to create something for a very specific target group. I have always been interested in creating applications for hand-held devices such as tablets and smartphones that are used as aids and teaching materials. I’m using the methodology participatory design, and along with people that lives with cognitive disabilities, meaning they have some form of disability in their brain, I developed a prototype. I needed their experience and knowledge because I don’t know how I would shape the application to fit their needs otherwise. With all the experience these people gave me, I created a prototype based on their feelings and ideas, ideas that have been brought up in our workshops. In the workshops we discussed the everyday activities they thought were fun, outdoors as well as indoors, and what could make those activities even more enjoyable. The two ideas that we emerged with, and later merged, were walking 4 and picknicking. The idea is for an application where you have the opportunity to invite your friends and family to a picknick. You make a list of what you want to include on the picknick and then create an event.
7
Lidberg, Johan. „DROPPALÄTT : Underlätta applicering av endosförpackade ögondroppar för personer med nedsatt handfunktion“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för design, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36617.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Genom enkäter, intervjuer och fältstudier fastställdes att en stor mängd användare av endosförpackade ögondroppar upplevde det problematiskt att använda dessa. Speciellt stort var problemet hos de som använde högviskösa droppar. Problemen inkluderade bland annat att bryta förseglingen på pipetten, trycka ut innehållet och att träffa rätt i ögat. En stor mängd av de som använder dessa droppar är äldre personer som därför ofta har nedsatt handfunktion. Efter flera användartester och funktionsmodeller utvecklades ett hjälpmedel som hjälper användaren att själv kunna applicera sina ögonläkemedel. Slutresultatet är även en tillgång för vårdpersonal som skall applicera ögondroppar på andra.
8
Mäkimaa, Birgit. „Inspirationsmuskelträning för personer med idiopatisk lungfibros. : En experimentell fallstudie“. Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134429.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Vid idiopatisk lungfibros (IPF) är dyspné det dominerande symtomet, vilket påverkar gångsträckan. Andra patientkategorier har ökat gångsträckan och minskat dyspnén efter inspirationsmuskelträning (IMT). Endast två studier angående IMT för personer med IPF har hittats och ingen av dessa studier har IMT som enda studieintervention. Syfte: Syftet var att undersöka om IMT ökar andningsmuskelstyrkan (MIP), om gångsträcka och dyspné förändras efter träningen samt om det finns ett samband mellan MIP och gångsträcka, MIP och dyspné samt gångsträcka och dyspné. Metod: Single-subject experimentell design användes. Sex personer med IPF deltog. IMT genomfördes under åtta veckor. Under baslinje, intervention och cirka sex veckor efter interventionsslutet mättes MIP med Micro RPM® och gångsträcka med sex-minuters gångtest. Dyspnén skattades med Borg CR-10-skala och University of California San Diego Shortness of Breath Questionnaire (UCSD SOBQ). Resultat: Resultatet varierade mellan studiedeltagarna. Fyra deltagare ökade MIP. Fem studiedeltagare hade en kliniskt relevant ökning av gångsträcka. Fyra deltagare hade en kliniskt relevant minskad dyspné vid skattning med Borg CR-10 i vila eller UCSD SOBQ. Korrelationen mellan MIP och gångsträcka var signifikant för två studiedeltagare med rs 0,88 respektive 0,99. Konklusion: IMT kan öka MIP och ge kliniskt relevanta förbättringar av gångsträcka och dyspné. Alla studiedeltagare drar ej nytta av träningen. Fortsatta studier behövs för att undersöka vilka som har nytta av IMT och vilken träningsmängd som behövs för att uppnå förbättring.Introduction: In idiopathic pulmonary fibrosis (IPF), dyspnoea is the predominant symptom that affects walking distance. In other patient categories, walking distance has been increased and dyspnoea has been reduced after inspiratory muscle training (IMT). Only two studies on IMT for people with IPF have been found and none of these studies have IMT as the sole study intervention. Purpose: The purpose was to investigate whether IMT increases respiratory muscle strength (MIP), if walking distance and dyspnoea alter after practice, and if there is a relation between MIP and walking distance, MIP and dyspnoea and walking distance and dyspnoea. Method: Single-subject experimental design was used. Six people with IPF participated. IMT was carried out in eight weeks. During baseline, intervention and about six weeks after the intervention, MIP was measured with Micro RPM® and walking distance with a six-minute walk test. Dyspnoea was estimated with Borg CR 10-scale and the University of California, San Diego Shortness of Breath Questionnaire (UCSD SOBQ). Results: The results varied among the study participants. For four participants, the MIP increased. Five study participants had a clinically relevant increase in walking distance. Four participants had a clinically relevant reduction in dyspnoea on measuring with Borg CR 10 at rest or UCSD SOBQ. The correlation between MIP and walking distance was significant for two study participants with rs 0.88 and 0.99, respectively. Conclusion: IMT can increase MIP and provide clinically relevant improvements in walking distance and dyspnoea. All study participants do not benefit from exercise. Further studies are needed to determine which ones have the advantage of IMT and the amount of exercise needed to achieve improvement.
9
Persson, Eva. „Färgkodning för ett självständigt liv : Wayshowing för personer med demenssjukdom“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12972.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala förmåga att orientera sig. Min bakgrund som undersköterska i kombination med min kunskap i hur rum påverkar människans beteende gör att jag reagerat på de miljöer där dessa personer vistas. Studien är genomförd på Marielunds äldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att främja de boendes självständighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslöjar en mängd rumsliga hinder som påverkar orienterbarheten negativt för personer med demenssjukdom. Utifrån teorier om hur vi människor orienterar oss och hur demenssjukdom påverkar den kognitiva förmågan har ett gestaltningsförslag på ett vägledningssystem tagits fram. Forskningen visar på behovet av anpassning av boendemiljöer för personer med demenssjukdom och att en medveten färgsättning kan hjälpa dessa personer till ett mer självständigt liv. Vägledningssystemet är designat för att leda betraktaren med hjälp av referenspunkter i form av färgkodade väggmoduler och ledtrådar i form av linjer i golvet. Slutsatserna av studien visar att en tydligare översikt av miljön och visuella hjälpmedel kan göra så att de boende klarar sig bättre själv vilket i sin tur gör att de kan bo kvar hemma längre.This report describes how I have engaged a spatial information problem based in the cognitive ability of people with dementia and their ability to orient themselves. My academic knowledge of how space affects people’s behavior in combination with my experience as a secondary nurse have made me react to the environments in which these people reside. The study was conducted at Marielunds nursing home and senior housing in the city of Eskilstuna and aims to encourage residents independence. The result shows the architecture’s complexity and the observation of the housing reveals a variety of spatial barriers that affect the ease of orientation negatively for people with dementia. Based on theories of how we orient ourselves and how dementia affects the cognitive ability I have developed a design proposal for a guidance system. The research demonstrates the need for adaptation of living environments for people with dementia and that a deliberate color scheme can help these people to a more independent life. The guidance system is designed to lead the viewer with reference points in the form of color-coded wall modules and visual clues in the form oflines in the floor. The findings of this study show that a more clear overview of the environmental and visual aids can help the residents to a more independent life witch will allow them to stay in their own home longer.
10
Eriksson, Karin. „Grepp om dricksglas : framtagning av glas för personer med nedsatt handfunktion“. Thesis, University of Kalmar, School of Communication and Design, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1070.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Examensarbetets mål har varit att formge en glasserie åt Skrufs Glasbruk där huvudanvändarna är personer med nedsatt handfunktion. Detta har skett i samarbete med hjälpmedelsföretaget GreppEtt.
Intervjuer, observationer och enkätundersökningar har legat till grund för arbetet. Som komplement har även research gjorts på olika diagnoser som kan ge nedsatt handfunktion. För att knyta detta till ett produktorienterat sammanhang har research även gjorts inom ergonomi.
Designprocessen har gått ut på att ta fram ett vin-, vatten- och ölglas. ITK (Identity Tool Kit) och funktionsanalys har satt ramar för projektarbetet.
Två förslag på glasserier togs fram och med modeller av dessa gjordes användartester på personer med nedsatt handfunktion. Efter analys av testerna utvecklades formerna ytterligare. Resultatet blev en serie bestående av vinglas, vattenglas och ölglas. Ölglaset kan även användas som vattenglas för personer som kräver ett större grepp.
11
Linnarsson, Henrik. „Digitalt stöd för personer med ADHD : Hur en digital tjänst bör utformas och anpassas“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158503.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Tillsammans med företaget Usify genomfördes en intervjustudie som en del av deras projekt där de utvecklar ett behandlingsprogram riktat till vuxna personer med ADHD. Studien hade sex deltagare vilka var diagnostiserade med antingen ADHD eller ADD. Syftet med studien var att ta reda på vilka upplevelser deltagarna hade gällande video-, text- och ljudmaterial som utformats för behandlingsprogrammet. I materialet gavs förklaringar till de problem ADHD kan ge upphov till samt så presenterade konkreta sätt att hantera dessa på. Intervjuerna analyserades med tematisk analys och resulterade i åtta teman som återspeglade deltagarnas upplevelser, åsikter och reflektioner kring materialet. Deltagarna hade i vissa fall en gemensam uppfattning medan de i andra fall tänkte olika. De var positivt inställda till vissa aspekter av materialet och negativt inställda till andra. Utifrån resultatet diskuteras det hur Usify kan utforma materialet för att ta fram en tjänst som på bästa sätt möter användares behov och önskemål. Ett av de viktiga fynden var att ifall användare ska uppleva sig motiverade att använda tjänsten så behöver videor och texter hållas korta samtidigt som det ges fördjupad information som ger nya insikter och ny förståelse till användaren. Denna information bör ges både i text- och videoformat då båda formaten har olika styrkor jämfört med varandra.An interview study was carried out together with the company Usify who are developing a treatment program for adults diagnosed with ADHD. The study had six participants who were diagnosed with either ADHD or ADD. The aim of the study was to hear what experiences the participants had after using the material consisting of videos, texts and audio files that had been made for the treatment program. In this material there were explanations of the different difficulties that ADHD give rise to and practical ways to cope with these. The interviews were analyzed using thematic analysis which resulted in eight themes that reflected the participants experiences, opinions and reflections regarding the material. In som cases the participants agreed with each other whereas they disagreed in others. They were positive regarding some aspects of the material and negative regarding others. Based on the results the discussion elaborates on how Usify can go about to design a service that meets user needs and requests. One of the important findings was that in order to have the user motivated to use the service the videos and texts must be kept short, but at the same time there must be depth to the information that gives new insights and understanding to the user. This information should be given in both text- and video format since the two formats have different strengths compared to each other.
12
Hedberg, Emil, und Jonas Andersson. „Produktutveckling av musikinstrument för personer med nedsatt rörelseförmåga i händer och/eller armar“. Thesis, Mälardalen University, School of Innovation, Design and Engineering, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9546.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna rapport kommer du som läsare kunna ta del av en redogörelse över det arbete som den undertecknade gruppen har utfört i kursen KPP305, Examensarbete produktutveckling, 30hp. Detta arbete har sin grund från en tidigare läst kurs, på Mälardalens Högskola, som gick under namnet Industridesign 2. Under denna kurs utdelades en uppgift som bestod i att ”möjliggöra musicerande för funktionshindrade”, och gruppen tog därmed fram ett visuellt koncept över ett fotanpassat instrument för människor med rörelsehinder i överkroppen. Detta examensarbete kan ses som en fortsättning på den just nämnda uppgiften.
Under hela projektet har gruppen haft en nära dialog tillsammans med människor som befinner sig inom berörande branscher såsom instrumentbyggare, reumatiker, funktionshindrade med flera. En annan person som även varit till stor hjälp under projektet är gruppens handledare, Jan Frohm, som funnits där med tips och fungerat som ett bollplank vad gäller idéer och tankar gruppen haft angående projektet.
Målet med examensarbetet var att fortsätta det arbete gruppen åstadkommit i tidigare kurs och på så vis komma fram till en slutgiltig lösning till detta. Anledningen till att gruppen valde att fortsätta arbeta med detta projekt var att de fann det viktigt att alla människor, oavsett funktions‐ eller rörelsehinder skall ha möjligheten att musicera.
Gruppen har med en omfattande research, kontakter, ett antal avgörande intervjuer och ett flertal olika produktutvecklingsverktyg kommit fram till en lösning som svarar upp till det problem gruppen från början ställt upp. Projektet resulterade i en framtagen prototyp över ett instrument, som gruppen valt att kalla för Funkinstrument (instrument för funktionshindrade), som är ämnat för människor som lider av någon form av rörelsehinder i armar/händer, eller lider av reumatism. Gruppen själva är väldigt nöjda över hur resultatet utmynnade, samt över sin insats i detta examensarbete.
In this report, you as a reader will be able to take note of a statement of the work the group has performed in the course KPP305, Examensarbete i Produktutveckling (Master Thesis Work in Product development), 30hp. This work is based on an assignment from an earlier course, at Mälardalen University, known as Industridesign 2 (Industrial design 2nd). During this course the group was awarded a task which was to "give disabled people the opportunity to make music”, and the group thus developed a visual concept over an instrument which was custom made for people with disabilities in their upper body. This thesis can be seen as a continuation of the justmentioned task.
The group has through the whole project had close dialogue to people in different industries, such as people from disability associations, instrument makers, rheumatics and disabled people with several. Someone else who also been very helpful during the project is the group's supervisor, Jan Frohm, ho been there with advice and acted as a sounding board to the ideas and thoughts the group had about the project.
The objective of the project was to continue the work which the group achieved in previous course, and thus arrive at a definitive solution to it. The reason why the group chose to continue working on this project was that they found it important that all people, regardless of functional or physical disabilities must have the ability to make music.
The group has through an extensive research, contacts, a number of key interviews and a variety of tools for product development been able to come up with a solution that meets up to the problems which was set in the beginning of the project. The project resulted in a prototype of an instrument, which the group decided to call for Funkinstrument, which is intended for people who suffer from some form of disability in the arms and/or hands, or suffer from rheumatism. The group itself is very pleased with the outcome of the project, and of its efforts in this thesis.
13
Nilsson, Karin. „Blindheten inom svensk stadsplanering : Hur staden kan studeras med hjälp av kunskap och upplevelser från personer med blindhet“. Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18376.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Stadsplanering och arkitektur har traditionellt sett prioriterat visuella värden i staden över andra sinnliga upplevelser. Synen dominans tillsammans med normen able-bodiedness ”den friska kroppen” inom yrkesgruppen gör att personer med blindhets erfarenheter och upplevelser blir exkluderade från samtalet om stadens utformning. Det bidrar också till en exkludering i staden genom att den bebyggda miljön i många fall inte är utformad efter deras behov. Personer med blindhets behov hanteras istället som tillgänglighetsåtgärder i ett senare skede och på så sätt framställs som något som skiljer från ”normalt” yrkesutövande. Denna studie studerar problematiken från en annan synvinkel. Här undersöks hur kunskap från personer med grav synnedsättning som inte huvudsakligen använder synen för orientering eller upplevelser av staden kan komma till nytta för stadsutvecklingen i stort. Syftet är att undersöka möjligheten att ta fram metoder som kan hjälpa till att synliggöra sinnliga upplevelser i staden. Människor har olika kroppsliga förmågor som påverkar hur vi använder våra sinnen och därför kan städer med olika sinnliga upplevelser bli mer anpassade för fler. Metoderna kan bidra till en mer inkluderande stad men även en mer variationsrik upplevelse, för alla oavsett funktionsförmåga, detta med större valfrihet och fler alternativ. Studien är både utforskande och ifrågasättande av subjektiviteterna ability och disability. Slutsatsen ger inte något konkret svar/lösning utan undersökning syftar till att synliggöra problem inom stadsplanering för att sedan vända dessa till möjligheter. Studien bidrar med metoder som kan hjälpa stadsplaneringen att reflektera över sinnliga upplevelser i staden och på så vis arbeta mot en mer inkluderande stad. Bidrar även med ett öppnare samtal om staden och utmanar normen om vilka som får vara med i utformningen av staden. Det finns ett behov av vidare forskning för att kunna använda kunskapen på en mer strategisk nivå, och en stadsplaneringen som vågar ta sig an de nya kunskaperna.
14
Keranović, Nevres, und Alice Österberg. „Datorbaserade hjälpmedel för personer med dyslexi : en experimentell utredning av betydelsefulla designprinciper“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20608.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Föreliggande studie undersöks hur personer med dyslexi upplever användbarheten i tvåav de datorbaserade hjälpmedel som finns för personer med dyslexi, Stava Rex ochWordRead Plus. Studien beskriver ämnesområden såsom dyslexi, användbarhet,interaktionsdesign, co-design och programvaruutveckling.Det finns olika sorters dyslexi vilket innebär att de svårigheter som personer med dyslexiupplever kan yttra sig på olika sätt. Därför har intervjuer med två respondenter angåendederas syn de två datorbaserade hjälpmedel som valdes för studien, Stava Rex ochWordRead Plus, utförts. Även en observation utfördes där respondenterna fick interageramed de datorbaserade hjälpmedlen och beskriva sina åsikter och tankar avseendeanvändbarheten i hjälpmedlen och hjälpmedlen i sig.Studien syftade till att besvara huvudfrågan ”Vilka designprinciper är viktiga att tillämpavid utveckling av datorbaserade hjälpmedel för personer med dyslexi?” genomdelfrågorna ”Vilken sorts datorbaserade hjälpmedel har personer med dyslexi behovav?”, ”Vilka egenskaper är viktiga hos datorbaserade hjälpmedel för personer meddyslexi?”, Hur kan god användbarhet hos datorbaserade hjälpmedel för personer meddyslexi uppnås?” samt ”Vad är användbarhet?”.Studiens slutsats var att designprinciper som berör bekvämlighet, behaglighet,tillförlitlighet och välutvecklade hjälpfunktioner är viktiga att följa då de medför en bättreprodukt med hög användbarhet och tillfredsställda användare. För att uppnå godanvändbarhet räcker det dock inte att utvecklaren endast följer designprinciperna utandessa måste kontrolleras genom att även användarna tas med i utvecklingsprocessen.Program: Kandidatutbildning i informatik
15
Ågren, Lillemor. „Kognitiva stöd i köksmiljö : för personer med lindrig form av Alzheimers sjukdom“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11030.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Människor har olika förutsättningar för att hitta i sin köksmiljö beroende på vilket hälsotillstånd som ligger till grund för den enskilde individen. Det finns personer som har ett försämrat arbetsminne på grund av att de fått diagnosen lindrig Alzheimers sjukdom. Idag ger många köksluckor ingen information om innehållet, och i varje enskild individs kök finns det olika objekt beroende på vad som används. Denna studie handlar om att hitta olika former av åtgärder i köksmiljöer för att lättare kunna hitta, det finns en förhoppning av att problemen med att inte hitta kan minska. Att använda datainsamlingstekniker som litteratur, intervjuer, workshop och fokusgrupp ska det gå att få reda på vilka åtgärder som kan fungera. Resultaten visar på att det finns problem, och dessa är tänkt att lösa med olika åtgärdsförslag. De förslag som framkommit som kognitiva stöd är bland annat, öppna planlösningar, individuella bilder och transparanta luckor.
16
Lööf, Maja, und Erika Svensson. „Uttalsträning i svenska för tre personer med thai som förstaspråk : En single subject design-studie“. Thesis, Linköpings universitet, Logopedi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-93998.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I föreliggande single subject designstudie har tre personer med thai som modersmål och svenska som andraspråk tränats specifikt i svenskt uttal. Syftet med föreliggande studie var därför att utforma samt genomföra en uttalsintervention vilken delades in i en suprasegmentell och en segmentell modul. Syftet var vidare att undersöka hur suprasegmentella och segmentella förändringar i uttalet påverkade uttalets förståelighet. Uttalsträningen utfördes 14 gånger under en fem-veckors period. Interventionen delades upp i två moduler, en med suprasegmentellt fokus (B1) och en med segmentellt fokus (B2). I den suprasegmentella modulen ingick medvetandegörelse av stavelseuppbyggnad samt träning i svenska betoningsmönster. Den segmentella modulen innefattade träning av konsonantförbindelser, [ɧ] samt /r/. Efter varje tillfälle fick deltagarna repetera 50 ord som valts ut innan studiens början. Dessa ord analyserades utifrån deltagarnas förmåga att korrekt producera suprasegmentella och segmentella aspekter och utgjorde studiens mätpunkter. De suprasegmentella aspekterna bedömdes utifrån uppsatta bedömningskriterier och de segmentella aspekterna bedömdes med hjälp av Percentage Phonemes Correct (PPC). Efter genomförd intervention fick tre utomstående lyssnare skatta förståelighet för att undersöka om samband kunde ses mellan deras skattningar och de valda bedömningsverktygen. Enskilda ord ur ordlistorna valdes ut för att bedömningsverktygen även skulle jämföras mot akustiska mätningar. Resultaten i föreliggande studie visade på att samband kunde ses mellan specifik uttalsträning med segmentellt fokus och förbättrat uttal både vad gäller segmentella och suprasegmentella aspekter. Samma resultat visade den suprasegmentella uttalsträningen ge. Vidare kunde samband ses mellan bedömningen av de segmentella aspekterna utifrån mätpunkternas beräknade PPC och förståelighetsskattningarna. När PPC ökade förbättrades också förståeligheten. Då uttalsträning bör ha som fokus att uppnå god förståelighet hos andraspråksinläraren (Pennington, 1996; Levis, 2005) föreslås att segmentella aspekter bör ingå i uttalsträning. Mellan förbättringarna av suprasegmentella aspekter och förståelighet har inte liknande samband kunnat ses vilket dock kan bero på studiens design. Författarna till föreliggande studie anser därför att suprasegmentella aspekter i uttalsträning inte bör bortprioriteras.Three native Thai speakers with Swedish as their second language have received special training in Swedish pronunciation in the current single-subject design study. The aim of the current study was therefore to devise and implement a set of pronunciation training exercises, divided into suprasegmental and segmental modules. The aim was also to examine how suprasegmental and segmental changes in pronunciation affected the intelligibility of the pronunciation. The pronunciation training consisted of 14 training sessions during a five-week period. The exercises were divided into two modules, one with focus on suprasegmental aspects (B1) and one with focus on segmental aspects (B2). The suprasegmental module included acquainting subjects with the syllabic structure of the Swedish language as well as training of the Swedish language stress pattern. The segmental module contained training of consonant clusters, the Swedish speech sound [ɧ] and /r/. At the end of each session the participants were asked to repeat 50 words chosen before the start of the study. These words constituted the measuring points of the study and were analyzed according to the participants' ability to produce suprasegmental and segmental aspects correctly. The suprasegmental aspects were assessed according to fixed criteria and the segmental aspects were rated by means of Percentage Phonemes Correct (PPC). After completion of the final training session, three independent listeners estimated intelligibility to determine if relationship existed between these and the chosen assessment tools. Single words were selected in order to compare their criteria-based and PPC-ratings with acoustic correlates. The results of the present study indicate that a relationship can be observed between specific pronunciation training with focus on segmental aspects and improved pronunciation in terms of segmental and suprasegmental aspects. The pronunciation training with suprasegmental focus indicated the same conclusion. Further, a relationship can be seen between the judgment of the segmental aspects based on the measuring points' PPC-rating and the ratings of intelligibility. The intelligibility improved when the PPC increased. The focus of pronunciation training should be to achieve good intelligibility (Pennington, 1996; Levis, 2005); therefore it is suggested that segmental aspects should be included in pronunciation training for native Thai speakers when learning Swedish as a second language. No similar relations have been discovered between the suprasegmental aspects and intelligibility, which, however, may be due to limitations in the design of the study. Therefore suprasegmental aspects should not be neglected in pronunciation training.
17
Gunnars, Fabian. „Den gömda meningspotentialen i appar : Ett kognitiv-lingvistiskt perspektiv på multimodal design för personer med AST“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-336757.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Följande studie handlar om att ur ett kognitiv-lingvistiskt perspektiv studera innehållet i appar, som används i språkundervisningen för elever med autismspektrumtillstånd (AST), i en gymnasiesärskola i den form apparna presenteras i sina färdiga produkter. Centralt för den kognitiv-lingvistiska teori som används är metaforers och figurativt språks roll i människors vardag, samt olika variationer av förståelse både i relation till språket och vardagen. Syftet är att både nyansera förståelsen av apparnas innehåll och att belysa viktiga faktorer som kan vara relevanta när användaren av dem är personer med AST. Studien kan ses i linje med regeringens nya direktiv om digitaliseringens möjligheter, likvärdig tillgång och användning. Materialbeskrivning och analysprocess görs med hjälp av forskning från mjukvaruutveckling, för att enklare beskriva relevanta element i apparnas gränssnitt när de riktas till personer med AST. Analys genomförs med Blendmodellens samling av analysverktyg för att identifiera olika kognitiva processer eller strategier för meningsskapande, som apparnas design erbjuder en tolkande person, samt olika svårighetsgrader, och uppgifters samverkan med apparnas inre kontext. Dessa processer eller strategier innehåller distinktioner av app-designens anspråk på kognitiva resurser, utifrån CBTs ramverk. Resultaten från analysen visar ett antal olika designstrategier bl.a. avsedda för att korta ned instruktioner till övningar och göra dem mer lättillgängliga, t.ex. apparnas belöningssystem, och olika former av historier kopplade till de audiovisuella händelserna. Designstrategier visade olika för- och nackdelar, främst med ökad detaljkomplexitet i åtanke. Apparnas övningar visade på låg frekvens av hög kognitiv belastning, men kombinerat med belöningssystem och historier kunde detta öka. I sin helhet finns det stor potential för utvidgning av apparna med designtillägg som är anpassade för personer med AST, t.ex. genom tillgång till mind-maps med semantiska och fonologiska relationer under uppgiftstillfällen, och ett större utnyttjande av de specifika sociala och multimodala möjligheter som app- och spelmediumet har. Det sistnämnda har ett extra nämnvärt exempel: progressiv svårighetsgrad. Genom denna precisering av de olika kompensatoriska hjälpmedel och begränsningar i relation till de mentala processer som krävs av användaren, kan klarhet av apparnas pedagogiska meningspotential för elever i gymnasiesärskolan ges. Jag gör anspråk på att slutsatser från analysen kan användas i samband med fortsatta studier med annan metod, t.ex. användaranalys eller intervju/enkät med designers, lärare eller brukare. Den skulle även potentiellt kunna ge underlag för diskussion om apparnas varudeklaration.
18
Hessen, Tone. „Ett rum att minnas : En studie om utformningen av ett multifunktionellt rum för personer med demens“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40148.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ett rum att minnas är ett examensarbete inom informationsdesign och rumslig gestaltning. I studien undersöks vilka rumsliga egenskaper som är viktiga för att skapa tydlighet vid utformning av den fysiska miljön för personer med demens. För att sedan undersöka hur ett multifunktionellt rum kan utformas för att stärka förståelsen av rummet och dess olika funktioner. Projektet är ett samarbete med Stureby- vård och omsorgsboende i Svedmyra i Stockholm och det som legat till grund för studien är verksamhetens aktivitetslokal Tussudden. Lokalens utformning stödjer i dagsläget inte verksamhetens- eller de boendes behov. För att svara på frågorna har teorier om kognition kopplat till design, färg och formuppfattning hos dementa studerats. Empiri har samlats in genom en rumsanalys i två delar och en gruppintervju. Slutligen har det insamlade materialet resulterat i ett gestaltningsförslag för Tussuddens aktivitetslokal. Gestaltningsförslaget består av flexibla lösningar som genom färg, form och ljus tydliggör rummets varierade funktioner.
19
Lundberg, Ebba, und Adam Enmark. „Tillgänglighet inom exergames, vilka är de viktigasteanpassningsmöjligheterna för personer medrörelsenedsättning?“ Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för data- och systemvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-43197.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The problem addressed in this work is the lack of accessibility inexergames for people with movement impairments. It can bechallenging for these people to physically activate them selfbecause it’s easier said than done for them to access exerciseequipment that are adapted for them. Exergames and interactivegames have been shown to encourage physical activity, however,those games are not always developed for people with mobilityimpairments. Exergames aims to combine exercise and digitalgaming. The purpose of this study is to investigate what settingoptions should be available on exergames for people withmovement impairments to feel that it is accessible. The study alsoaims to investigate how these setting options should be design andpresented to be as accessible as possible.The study is based on semi-structured interviews with people withmobility impairments. The interviews were divided into tworounds, the reason for this was to be able to focus on which settingoptions informants perceive as most important during the firstinterview. During the second interview, the focus was on howthese setting options should be designed and presented so thatthey would be as accessible as possible.The results showed that in order for people with movementimpairment to experience exergames and videogames asaccessible, they should be able to modify the game settings basedon their own needs and abilities. The setting options that do existshould be able to be changed at an individual level and let theplayer decide exactly how the settings should be. The results alsoshows that the most important part may not be how the settingoptions are designed, the most important parts is that the playerget information about what setting options there is and how theywork. And how these setting options are presented to the player.Problemet som adresseras i denna studie är brist på tillgänglighetinom exergames för personer med rörelsenedsättning. Det kanvara svårt för dessa personer att fysiskt aktivera sig på grund avsvårigheter att få tillgång till träningsutrustning som är anpassadeför dem. Exergames och interaktiva spel har visat sig uppmuntratill fysisk aktivitet, dock är inte alltid de spelen utvecklade förpersoner med rörelsenedsättningar. Exergames syftar till attkombinera motion och digitalt spel. Syftet med denna studie är attundersöka vilka anpassningsmöjligheter som bör finnas påexergames för att personer med rörelsenedsättningar ska upplevaatt de är tillgängliga. Studien syftar även till att undersöka hur dessa anpassningsmöjligheter bör designas och presenteras för attvara så tillgängliga som möjligt.En kvalitativ studie med användarperspektiv genomfördes genomsemistrukturerade intervjuer med personer medrörelsenedsättningar. Intervjuerna delades upp i två omgångar föratt under första intervjun lägga fokuset på vilkaanpassningsmöjligheter som informanterna uppfattar är viktigast.Under andra intervjun låg fokuset på hur dessaanpassningsmöjligheter bäst kan designas och presenteras för attde ska vara så tillgängliga som möjligt.Resultatet visade att för att personer med rörelsenedsättningar skauppleva exergames och videospel som tillgängliga bör de hamöjlighet att anpassa spelet utifrån sina egna behov och förmåga.De anpassningsmöjligheter som finns bör kunna ändras påindividnivå och låta spelaren själv få bestämma exakt hur det skavara. Resultatet visar också att det viktigaste kanske inte är huranpassningsmöjligheterna designas, det viktigaste är att spelarnafår information över vilka anpassningsmöjligheter som finns ochhur de fungerar. Samt hur anpassningsmöjligheter presenteras förspelaren.
20
Martín, Andrea, und Maja Haglöf. „"Jag blev trött på att säga att vi inte hittar personal, det är bara för att vi är blinda.” : En kvalitativ studie om arbetsgivares upplevelser av att anställa personer med funktionsvariationer“. Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37504.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med examensarbetet är att undersöka arbetsgivares upplevelser av att anställa personermed funktionsvariationer samt vilka framgångsfaktorer som kan identifieras. Fokus ligger vidatt identifiera arbetsgivares drivkrafter till att anställa personer med funktionsvariationer samtvilka styrkor och utmaningar de upplevt i sitt arbete. Resultatet identifierar mångfald,samhällsansvar och bidrag till arbetsklimatet som drivkrafter till att anställa personer medfunktionsvariationer, samt styrkor och utmaningar de upplever. För att förklara resultatettillämpas till stor del tidigare forskning inom området. Stigmatiseringsteori och socialtrelationelltperspektiv på funktionsvariationer utgör studiens teoretiska ramverk. Studien har enkvalitativ forskningsansats där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med respondenterfrån organisationer som aktivt arbetar med att anställa personer med funktionsvariationer. I enresultat- och analysdel jämförs resultatet från intervjuerna med den tidigare forskningen. Ettflertal identifierade faktorer diskuteras i uppsatsens avslutande del. Resultatet belyser vikten avatt se individers möjligheter och utvecklingspotential i stället för att fokusera på debegränsningar en funktionsvariation medför, samt visar positiva effekter dessa medarbetare gerorganisationen. Genom detta kan resultatet av examensarbetet verka som underlag ochinspiration för arbetsgivare vid anställning av personer med funktionsvariationer. Vidare kanexamensarbetet bidra med forskning- och uppsatsförslag för både personalvetarstudenter samtforskare då framgångsfaktorer vid anställning av personer med funktionsvariationer är ettområde som till stor del saknar forskning inom en svensk kontext.The aim of this study was to examine employers' experiences of employing people withdisabilities and which factors could be identified as successful. Focusing on identifying what ismotivating employers to employ people with disabilities, and the strengths and challenges theyhave experienced in their work. The results identify diversity, social responsibility andcontributions to the work climate as motivating to employ people with disabilities, as well asthe strengths and challenges they experience. To explain the results, an extensive applicationof previous research was applied. Stigmatization and a social-relational perspective ofdisabilities constitute the theoretical framework of the study. The study was conducted by usingqualitative research where six semi-structured interviews were held with respondents fromorganizations who actively employ people with disabilities. The results from the interviewswere compared with the previous research and after analysis, several identified factors werepresented in the discussion and conclusion. Results highlight the importance of paying attentionto individuals' abilities and progress potential instead of focusing on the limitations of adisability. And furthermore, show what positive effects the organization can experience byemployment. Through this, the result of this study can act as inspiration and a foundation foremployers when employing people with disabilities. Furthermore, the study can contribute withinspiration for both students and researchers as success factors in hiring people with disabilitiesare an area that largely lacks research within a Swedish context.
21
Ullbors, Kristina. „Jag läser och förstår det intressanta : Tillgänglig, förståelig och intressant information för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Information på FUB:s webbplats, som skrift i samspråk med bild“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15211.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Most of the information online is difficult for people with cognitive disabilities to understand and assimilate. In this project I have had the expectation that this is possible to change. In cooperation with FUB, a Swedish organization working for people with cognitive disabilities, I have studied how to adapt content, pictures and writing to persons with the levels of mild to moderate cognitive disabilities. I have also taken the perspective “design for all”, which means that you adapt a design for the weakest persons in the society to make it work for everyone. The purpose of my work is to study how to create a web text where content, writing and pictures are incorporated. To examine how to do this I have conducted qualitative interviews in which I have let the informants look at and read four different texts. I have participated in a reference group where the content of the website has been discussed. I have also analyzed two of the texts that I used in the qualitative interviews. The result is based on the chosen methods and on the theory of interest for my work. My study has resulted in a manual about how to create a web text where content, writing, pictures and form, are adapted to people with cognitive disabilities. I have also made anexample of this kind of text.En stor del av den information som finns på internet är svår för personer med utvecklingsstörning att ta till sig. Med förhoppning om att detta kan gå att ändra, har jag samarbetat med FUB, För utvecklingsstörda barn, unga och vuxna. Riksföreningen ska utveckla sin webbplats genom att användaranpassa den för personer med utvecklingsstörning. Därför har jag undersökt hur man kan skapa anpassade webbtexter. Jag utgår även från perspektivet ”design för alla” som innebär att om man anpassar en design efter de svagaste personerna i samhället så passar den alla. Syftet med arbetet har därför varit att undersöka hur man skapar en webbtext bestående av innehåll, skrift och bild, anpassad för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. För att undersöka detta har jag utfört kvalitativa intervjuer där jag låtit informanterna läsa fyra olika texter, deltagit i en referensgrupp som FUB har hållit i, där innehållet på webben har diskuterats. Jag har även gjort textanalyser på två av de testtexter som ingick i de kvalitativa intervjuerna. Utifrån den teori som var av intresse för mitt arbete och utifrån metoderna, har jag kunnat skapa en manual över hur en text kan se ut, som är anpassad för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Därefter har jag gjort ett exempel på en sådan text.
22
Rönntoft, Hanna. „Hur kan man förbättra interaktionen mellan personer med demens och deras anhöriga? : För att som anhörig få stöd att utveckla den befintliga relationen i takt med sjukdomens förlopp och skapa en bättre upplevelse av denna period“. Thesis, Umeå universitet, Designhögskolan vid Umeå universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-150517.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this thesis is to try to improve the interaction between people suffering from dementia and their close relatives, to give more support to the close relative to develop the relationship as the disease progresses and hopefully create a better experience of this often difficult time. The method i chose to work accordingly to is the “double diamond” method with discover, define, develop and deliver as the main parts. Through out all of these stages user testing and user feedback has been the main navigator in what decisions to take. The result of this thesis ended up as a tray that you have on the table in between the close relative and the relative with dementia. You interact with the tray by lifting and touching the pieces that has different tactility, pictures and text on them to have something to start up a conversation or break a loop that people with dementia often falls into with repeating the same question over and over again. This tray will work as a conversation supporter since one of the biggest problems that occurred during the discover phase was that close relatives didn’t know what to talk about when they met their sick parents/grandparents. This led them to feel hesitant to pay a visit though feeling guilty that they should. The conclusion is that this product will for many close relatives make the interaction easier with their parents/grandparents and that leading to them have a better experience of their encounter.