Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Design för personer med funktionsvariation“

Detta examensarbete bygger på en upplevd problematikav personal på ett LSS-boende för ungdomar som delgivitsmig. Genom denna kontakt kunde en tydlig beskrivning gesom problemområdet, förutsättningar och begränsningar,vilket gav projektet en tydlig initial utgångspunkt. Problematikensom urskiljts på boendet var kortfattat att brukarnainte har tillgång till bankomatkort och att vissa dessutominte har tillgång till sina pengar alls. Detta skapar svårigheterdå de skall handla på butiker som övergått till att varakontantlösa. Konsekvenserna av detta är tydlig, man kaninte betala för sig och detta grundar sig i två saker. Trendenav att digitaliseras och bli kontantlös samt att personer medintellektuell funktionsvariation har svårigheter med förståelsenför digitala pengar, där detta projekt främst fokuserarpå den slutliga problematiken.Denna problematik kommer att bemötas med en utgångspunktinom grafisk design och hur det kontantlösasamhället kan utvecklas genom olika designlösningar. Enidégenerering resulterade i att projektet inriktar sig på:att skapa en applikation som förenklar och förtydligar dedigitala pengarnas värde. Detta skall uppnås genom attförse användaren med visuella stöd som kan anpassasefter personlig preferens. Utöver detta skall verktyget ävenfungera som ett betalkort för att utnyttja möjligheten attgrafiskt visa en transaktions påverkan av totala saldot.
This thesis is based on a perceived problem from staffmembers of an accommodation for youths with disabilitiesthat has been shared with me. Through this contact I got aclear view of the troubles that occured, the possibilities andlimitations that revolved around the subject. The problemthat had been identified was how the youths did not haveaccess to or sometimes were not trusted with a cash cardfor different reasons. This has created a problem for thesepeople when they are trying to shop from a store that hasbecome cashless. The consequences of this is clear, theycannot pay for themselves wich is based on two things.The trend of stores turning cashless and that people withintellectual disabilities have difficulties with understandingthe value of digital money. In this thesis I focus on the latter,the understanding of digital money.The problem will be treated with graphic design as a startingpoint and investigate how the cashless community canevolve to be more including. An initial idea session resultedin a focus of creating the following: An application thatsimplifies and clarifies digital monetary value. This will beperceived through providing the target group with a visualaid that can be customized based on the users comprehensionand preferences. The app will also include a paymentfeature that utilizes the opportunity to give the user visualaid. This can provide the user with a deeper understandingof the impact of the transaction on their total ammount.

Denna studie undersöker ledarskapets betydelse för arbetsgrupper inom fältet boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsvariation, med fokus på det relationella ledarskapet och utifrån en socialkonstruktivistisk teori. Varför och hur ledare får komplexa verksamheter att fungera väl och med god kvalitet, för både brukare och personal, är frågor som legat till grund för arbetet. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem boendestödjare och fem chefer, verksamma i fyra olika verksamheter. Resultatet visar att boendestödjarna och cheferna har en samsyn om att god kommunikation inom verksamheten och gemensam målbild kan förbättra stödinsatserna, men att dessa förutsättningar inte alltid finns. Resultatet belyses med hjälp av Karaseks och Theorells teori om krav-kontroll-stöd. I diskussionen jämförs chefernas och boendestödjarnas perspektiv på det relativa ledarskapet och huruvida resultatet indikerar samband mellan faktorer som kommunikation, motivation och trivsel för boendestödjare och chefer. Faktorer som påverkar om man vill vara kvar i boendestödjaryrket diskuteras också, samt att studien inte kan belägga ovan nämnda samband, men uppmanar till vidare forskning på området.
This study examines the importance of leadership for working groups in the field of housing support for people with neuropsychiatric disabilities, focusing on relational leadership. Issues such as how and when leaders get a complex structure to work well and with good quality, for both users and staff, are issues that are the basis for the work. The study is qualitative and based on interviews with five housing assistants and five managers, active in four different activities. The results shows that the residents and managers have the consensus that good communication within the issues of work and common target image can improve support efforts, but this is not always done. The result is illustrated by Karaseks and Theorell's theory of demand-control-support. The discussion section compares the perspectives of leaders and housing supporters on the importance of relative leadership and that the outcome indicates relationships between factors such as communication, motivation and well-being for housing supporters and managers. Factors that affect if you want to stay in the housing support profession are also discussed, and that the study can not cover the above-mentioned relationship, but calls for further research in the field.

Offentliga rum är en viktig beståndsdel av den urbana miljön och något många av oss tar för givet. Men är det offentliga rummet tillgängligt för alla eller kan platsens gestaltning exkludera vissa grupper från rummet? Den här studien syftar till att belysa dessa problem genom att undersöka tre olika offentliga platser i Karlskrona utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. För att undersöka platserna har tre fallstudier genomförts genom både systematiska- och deltagande observationer. Empirin från observationerna har sedan ställts mot kunskapsunderlageti en analys för att få en gedigen bild över hur tillgänglighetsanpassade platserna var. Sammanfattningsvis hade samtliga platser brister, men i varierande grad. Slutsatsen blev att en förändring måste ske, annars kommer denna rumsliga exkludering att fortgå.

IT-information och kommunikation är medel att förbättra hälsan hos personer med psykiska funktionshinder. Mitt arbete handlar om att utforma en webblösning för människor med psykiska funktionshinder. Jag har genomfört intervjuer och en workshop. Jag har intervjuat både brukare och personer som tar hand om dem. Jag har engagerat brukare i min designprocess. Under workshopen lät jag brukarna fritt avgöra vilken av mina designlösningar som var intressantast och mest användbar för deras behov. Jag beslöt att utforma en webbsida för brukarna för att engagera och uppmuntra dem till social samverkan, vilket har varit den centrala funktionen i slutkonceptet. Webbsidan innehåller flera funktioner: visar brukarnas humör och olika möjligheter att peppa varandra via musik, bilder, text samt skicka meddelanden.Effekterna av IT-kommunikation bland personer med psykiska funktionshinder borde undersökas ytterligare.
IT-Information and communication may provide a mean of improving health among people with psychological disabilities.My project is about creating a web-solution for people with psychological disabilities. I have carried through interviews and a workshop. I have interviewed both the users and the staff that take care of them. I have engaged the users in my design process. My goal was to identify the user’s needs and to create my design with that in mind. During the workshop I let the users freely decide upon which of my design suggestions that where most interesting and useful for their needs. I decided to create a website for the users to engage and encourage social intercourse, which has been the central function in my final design. The Website consists of several functions: it shows the users’ mood and there are several options to pep each other: by sending music, pictures, text and messages.The effects of IT-communication among people with psychological disabilities should be further explored.

Jag har under min tid på Blekinges Tekniska Högskola jobbat som timvikarie på ett LSS-boende för personer med olika funktionsnedsättningar på Olofströms kommun i Blekinge. Där kom min tanke fram att jag ville slå ihop mitt jobb och skolarbete för att skapa något för en väldigt specifik men ändå bred målgrupp. Det har alltid funnits ett intresse hos mig i att skapa applikationer till handhållna enheter såsom surfplattor och smartphones, och att de inte bara används till saker som att ringa och skicka sms utan att de även används som hjälpmedel och läromedel. Jag har använt mig utav metodologin deltagande design, där jag har jobbat tillsammans personer som har kognitiv funktionsnedsättning vilket innebär att man har någon form utav funktionsnedsättning i hjärnan. Under utvecklingen har dessa personer varit med ända från början till idé ända fram till prototyp, då jag behövde ha deras erfarenheter jag själv inte besatt för att veta hur jag skulle forma applikationen runt just deras behov. Med all erfarenhet som dessa personer gett mig i arbetet så har jag skapat en mobilapplikations-prototyp utifrån deras känslor och idéer. Idéer som har kommit upp under våra workshops, där vi diskuterade vilka vardagliga aktiviteter de själva tyckte var roliga att göra utomhus samt inomhus, och hur hade man kunnat göra dessa vardagliga aktiviteter roligare? Två idéer som vi sedan slog ihop till en vilket var promenader och picknick. En applikation där det är tänkt att de ska ha möjligheten att kunna bjuda sina vänner och familj på picknick, genom att göra en slags lista över vad de vill ha med sig på picknicken och göra ett evenemang av det hela
During my time at Blekinge Institute of Technology I’ve worked at a LSS housing facility in Olofström, Blekinge. It was there I got the idea to merge my job and schoolwork to create something for a very specific target group. I have always been interested in creating applications for hand-held devices such as tablets and smartphones that are used as aids and teaching materials. I’m using the methodology participatory design, and along with people that lives with cognitive disabilities, meaning they have some form of disability in their brain, I developed a prototype. I needed their experience and knowledge because I don’t know how I would shape the application to fit their needs otherwise. With all the experience these people gave me, I created a prototype based on their feelings and ideas, ideas that have been brought up in our workshops. In the workshops we discussed the everyday activities they thought were fun, outdoors as well as indoors, and what could make those activities even more enjoyable. The two ideas that we emerged with, and later merged, were walking 4 and picknicking. The idea is for an application where you have the opportunity to invite your friends and family to a picknick. You make a list of what you want to include on the picknick and then create an event.

Genom enkäter, intervjuer och fältstudier fastställdes att en stor mängd användare av endosförpackade ögondroppar upplevde det problematiskt att använda dessa. Speciellt stort var problemet hos de som använde högviskösa droppar. Problemen inkluderade bland annat att bryta förseglingen på pipetten, trycka ut innehållet och att träffa rätt i ögat. En stor mängd av de som använder dessa droppar är äldre personer som därför ofta har nedsatt handfunktion. Efter flera användartester och funktionsmodeller utvecklades ett hjälpmedel som hjälper användaren att själv kunna applicera sina ögonläkemedel. Slutresultatet är även en tillgång för vårdpersonal som skall applicera ögondroppar på andra.

Bakgrund: Vid idiopatisk lungfibros (IPF) är dyspné det dominerande symtomet, vilket påverkar gångsträckan. Andra patientkategorier har ökat gångsträckan och minskat dyspnén efter inspirationsmuskelträning (IMT). Endast två studier angående IMT för personer med IPF har hittats och ingen av dessa studier har IMT som enda studieintervention.   Syfte: Syftet var att undersöka om IMT ökar andningsmuskelstyrkan (MIP), om gångsträcka och dyspné förändras efter träningen samt om det finns ett samband mellan MIP och gångsträcka, MIP och dyspné samt gångsträcka och dyspné.   Metod: Single-subject experimentell design användes. Sex personer med IPF deltog. IMT genomfördes under åtta veckor. Under baslinje, intervention och cirka sex veckor efter interventionsslutet mättes MIP med Micro RPM® och gångsträcka med sex-minuters gångtest. Dyspnén skattades med Borg CR-10-skala och University of California San Diego Shortness of Breath Questionnaire (UCSD SOBQ).   Resultat: Resultatet varierade mellan studiedeltagarna. Fyra deltagare ökade MIP. Fem studiedeltagare hade en kliniskt relevant ökning av gångsträcka. Fyra deltagare hade en kliniskt relevant minskad dyspné vid skattning med Borg CR-10 i vila eller UCSD SOBQ. Korrelationen mellan MIP och gångsträcka var signifikant för två studiedeltagare med rs 0,88 respektive 0,99.   Konklusion: IMT kan öka MIP och ge kliniskt relevanta förbättringar av gångsträcka och dyspné. Alla studiedeltagare drar ej nytta av träningen. Fortsatta studier behövs för att undersöka vilka som har nytta av IMT och vilken träningsmängd som behövs för att uppnå förbättring.
Introduction: In idiopathic pulmonary fibrosis (IPF), dyspnoea is the predominant symptom that affects walking distance. In other patient categories, walking distance has been increased and dyspnoea has been reduced after inspiratory muscle training (IMT). Only two studies on IMT for people with IPF have been found and none of these studies have IMT as the sole study intervention. Purpose: The purpose was to investigate whether IMT increases respiratory muscle strength (MIP), if walking distance and dyspnoea alter after practice, and if there is a relation between MIP and walking distance, MIP and dyspnoea and walking distance and dyspnoea. Method: Single-subject experimental design was used. Six people with IPF participated. IMT was carried out in eight weeks. During baseline, intervention and about six weeks after the intervention, MIP was measured with Micro RPM® and walking distance with a six-minute walk test. Dyspnoea was estimated with Borg CR 10-scale and the University of California, San Diego Shortness of Breath Questionnaire (UCSD SOBQ). Results: The results varied among the study participants. For four participants, the MIP increased. Five study participants had a clinically relevant increase in walking distance. Four participants had a clinically relevant reduction in dyspnoea on measuring with Borg CR 10 at rest or UCSD SOBQ. The correlation between MIP and walking distance was significant for two study participants with rs 0.88 and 0.99, respectively. Conclusion: IMT can increase MIP and provide clinically relevant improvements in walking distance and dyspnoea. All study participants do not benefit from exercise. Further studies are needed to determine which ones have the advantage of IMT and the amount of exercise needed to achieve improvement.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala förmåga att orientera sig. Min bakgrund som undersköterska i kombination med min kunskap i hur rum påverkar människans beteende gör att jag reagerat på de miljöer där dessa personer vistas. Studien är genomförd på Marielunds äldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att främja de boendes självständighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslöjar en mängd rumsliga hinder som påverkar orienterbarheten negativt för personer med demenssjukdom. Utifrån teorier om hur vi människor orienterar oss och hur demenssjukdom påverkar den kognitiva förmågan har ett gestaltningsförslag på ett vägledningssystem tagits fram. Forskningen visar på behovet av anpassning av boendemiljöer för personer med demenssjukdom och att en medveten färgsättning kan hjälpa dessa personer till ett mer självständigt liv. Vägledningssystemet är designat för att leda betraktaren med hjälp av referenspunkter i form av färgkodade väggmoduler och ledtrådar i form av linjer i golvet. Slutsatserna av studien visar att en tydligare översikt av miljön och visuella hjälpmedel kan göra så att de boende klarar sig bättre själv vilket i sin tur gör att de kan bo kvar hemma längre.
This report describes how I have engaged a spatial information problem based in the cognitive ability of people with dementia and their ability to orient themselves. My academic knowledge of how space affects people’s behavior in combination with my experience as a secondary nurse have made me react to the environments in which these people reside. The study was conducted at Marielunds nursing home and senior housing in the city of Eskilstuna and aims to encourage residents independence. The result shows the architecture’s complexity and the observation of the housing reveals a variety of spatial barriers that affect the ease of orientation negatively for people with dementia. Based on theories of how we orient ourselves and how dementia affects the cognitive ability I have developed a design proposal for a guidance system. The research demonstrates the need for adaptation of living environments for people with dementia and that a deliberate color scheme can help these people to a more independent life. The guidance system is designed to lead the viewer with reference points in the form of color-coded wall modules and visual clues in the form oflines in the floor. The findings of this study show that a more clear overview of the environmental and visual aids can help the residents to a more independent life witch will allow them to stay in their own home longer.

Examensarbetets mål har varit att formge en glasserie åt Skrufs Glasbruk där huvudanvändarna är personer med nedsatt handfunktion. Detta har skett i samarbete med hjälpmedelsföretaget GreppEtt.

Intervjuer, observationer och enkätundersökningar har legat till grund för arbetet. Som komplement har även research gjorts på olika diagnoser som kan ge nedsatt handfunktion. För att knyta detta till ett produktorienterat sammanhang har research även gjorts inom ergonomi.

Designprocessen har gått ut på att ta fram ett vin-, vatten- och ölglas. ITK (Identity Tool Kit) och funktionsanalys har satt ramar för projektarbetet.

Två förslag på glasserier togs fram och med modeller av dessa gjordes användartester på personer med nedsatt handfunktion. Efter analys av testerna utvecklades formerna ytterligare. Resultatet blev en serie bestående av vinglas, vattenglas och ölglas. Ölglaset kan även användas som vattenglas för personer som kräver ett större grepp.