Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Design för kognitiva svårigheter“

Detta examensarbete bygger på en upplevd problematikav personal på ett LSS-boende för ungdomar som delgivitsmig. Genom denna kontakt kunde en tydlig beskrivning gesom problemområdet, förutsättningar och begränsningar,vilket gav projektet en tydlig initial utgångspunkt. Problematikensom urskiljts på boendet var kortfattat att brukarnainte har tillgång till bankomatkort och att vissa dessutominte har tillgång till sina pengar alls. Detta skapar svårigheterdå de skall handla på butiker som övergått till att varakontantlösa. Konsekvenserna av detta är tydlig, man kaninte betala för sig och detta grundar sig i två saker. Trendenav att digitaliseras och bli kontantlös samt att personer medintellektuell funktionsvariation har svårigheter med förståelsenför digitala pengar, där detta projekt främst fokuserarpå den slutliga problematiken.Denna problematik kommer att bemötas med en utgångspunktinom grafisk design och hur det kontantlösasamhället kan utvecklas genom olika designlösningar. Enidégenerering resulterade i att projektet inriktar sig på:att skapa en applikation som förenklar och förtydligar dedigitala pengarnas värde. Detta skall uppnås genom attförse användaren med visuella stöd som kan anpassasefter personlig preferens. Utöver detta skall verktyget ävenfungera som ett betalkort för att utnyttja möjligheten attgrafiskt visa en transaktions påverkan av totala saldot.
This thesis is based on a perceived problem from staffmembers of an accommodation for youths with disabilitiesthat has been shared with me. Through this contact I got aclear view of the troubles that occured, the possibilities andlimitations that revolved around the subject. The problemthat had been identified was how the youths did not haveaccess to or sometimes were not trusted with a cash cardfor different reasons. This has created a problem for thesepeople when they are trying to shop from a store that hasbecome cashless. The consequences of this is clear, theycannot pay for themselves wich is based on two things.The trend of stores turning cashless and that people withintellectual disabilities have difficulties with understandingthe value of digital money. In this thesis I focus on the latter,the understanding of digital money.The problem will be treated with graphic design as a startingpoint and investigate how the cashless community canevolve to be more including. An initial idea session resultedin a focus of creating the following: An application thatsimplifies and clarifies digital monetary value. This will beperceived through providing the target group with a visualaid that can be customized based on the users comprehensionand preferences. The app will also include a paymentfeature that utilizes the opportunity to give the user visualaid. This can provide the user with a deeper understandingof the impact of the transaction on their total ammount.

Demens är ett samlingsnamn för hjärnskador som påverkar hjärnans funktion att hantera information och kunskap. Idag finns cirka 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige och även då möjliga hjälpmedel är många är de otillräckliga i sitt stöd. Syftet med detta projekt var att utveckla en hårdvara som skulle vara anpassat till ett Augmented Reality (AR) hjälpmedel för personer med demenssjukdom för att ge förutsättningar till ett mer självständigt liv och öka det fysiska och psykiska välmåendet. AR-hjälpmedlet är utvecklat av memoAR och är tänkt att ge stöd i vardagen genom hjälp med navigation, ansiktsigenkänning, påminnelser, handling, matlagning och samtal. Genom att anpassa befintlig kunskap inom demensjukdomar och AR-teknik skulle hjälpmedlet på effektivt sätt integreras i en produkt i form av Augmented reality-glasögon. Som förarbete har litteraturstudier, enkäter, medicinska rapporter och föreläsningar vilka behandlat demens undersökts och vanliga problemområden identifierats. Även möten med demensförbundet har gjorts för att få ett förstahandsperspektiv på de praktiska åtgärderna som idag används och på vilket sätt dessa påverkar vardagen hos en person med demens. Den tekniska delen av arbetet har undersökts genom att en “State of the art” gjorts där befintliga modeller studerats, från detta har både de komponenter som i dagens läge finns i samtliga produkter för att glasögonen tekniskt sätt skall fungera tagits fram. Typiskt för demenssjukdomar är försämring av minne, språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga men research visade att stöd vid orientering skulle ge störst inverkan både fysisk och psykisk och var därför den funktion som fick huvudfokus under projektet. Användarvänlighet och diskretion var väldigt viktigt för målgruppen, vilket låg som grund för utvärderingarna av tekniken. Idégenereringen resulterade i tre koncept som sedan kunde kombineras till ett konceptval väl anpassat efter målgruppens behov. Slutkonceptet blev ett par glasögon med ett intutivt användargränssnitt i form av röststyrning och enkla knappar och en diskret design som tillåter synkorrigering och förbigår vissa hörselnedsättningar.
Dementia is a collective name for brain damage that affects the brain's function of processing information and knowledge. Today, there are about 160 000 people with dementia in Sweden and even when possible means are many, they are insufficient in their support. The purpose of this project was to develop a hardware that would be adapted to an Augmented Reality (AR) aid for people with dementia to provide the conditions for a more independent life, and increase physical and mental well-being. The AR aid is developed by memoARand is supposed to provide support in everyday life through navigation, face recognition, reminders, action, cooking and conversation. By adapting existing knowledge in dementia and AR technology, the aid would be effectively integrated into a product in the form of Augmented Reality glasses. As preliminary work, literature studies, questionnaires, medical reports and lectures that examined dementia have been investigated and common problem areas identified. Meetings with the Dementia Association have also been made to get a first-hand perspective on the practical measures that are being used today and how they affect the everyday lives of a person with dementia. The technical part of the work has been investigated by making a “State of the art” where existing models have been studied, from which both the recurring components present in all the products that are needed for the technology to work properly, to the components with technical purpose specific to different attributes. Typical of dementia diseases is impairment of memory, language, perception of time and orientation, but research showed that support for orientation would have the greatest impact both physically and mentally and was therefore the function that became the main focus of the project. User friendliness and discretion were very important to the target group, which was the basis for the evaluations of the technology. This resulted in three concepts that could then be combined into a conceptual selection, tailored to the needs of the target group. The final concept was a pair of glasses with an intuitive user interface in the form of voice control and simple buttons and a discrete design that provides sight correction and bypasses some hearing deficiencies.

Beslutstödssystem, som syftar till att underlätta beslutsfattandet för beslutsfattare, är idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). Dessvärre upplever många beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) är att tillräckligt stor hänsyn inte har tagits till mänskliga faktorer, såsom kognitiva begränsningar. Det är av vikt att utgå från andra modeller över mänskligt beslutsfattande än Simons (1960) modell, som i stort sett är den enda modellen som utgås från (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al. (1976) kan utgöra ett alternativ till Simons modell. För att få vetskap dels om vilka kognitiva svårigheter beslutsfattare upplever dels om huruvida modellen framarbetad av Mintzberg et al. är lämplig att använda för att beskriva vilka kognitiva svårigheter beslutsfattare upplever vid beslutsfattande i organisationer genomfördes öppna intervjuer med medelhögt uppsatta chefer i olika organisationer. Resultatet visar att informationsinhämtande, verklighetskontroll, generering av lösningsförslag och förutseende av konsekvenser är svårigheter viktiga att stödja. Utifrån resultatet kan en slutsats dras om att Mintzberg et al:s modell är lämplig för att beskriva kognitiva svårigheter, men att vissa modifieringar i modellen borde göras

Bakgrunden visar att stroke idag klassas som en folksjukdom och att svårigheterna som följer är såväl motoriska som kognitiva. Arbetsterapeuter har en central roll i rehabiliteringen och en del i deras arbete är att bedöma de kognitiva funktionsnedsättningarna. Det är av vikt att de instrument som används vid bedömning är utvärderade för patientgruppen och har bevisats lämpliga genom psykometriska bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka psykometriska egenskaper som testats och utvärderats för arbetsterapeutiska instrument vid bedömning av kognitiva svårigheter hos personer efter stroke, från år 2009 och framåt. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och tio vetenskapliga studier låg till grund för resultatet. Resultatet visar att sju instrument har testats de senaste tre åren. Grad av reliabilitet och validitet som visats i studierna indikerar att endast tre av instrumenten har vetenskapligt stöd för användbarhet i det kliniska arbetet för personer som drabbats av stroke. De övriga fyra har motstridiga indikationer på lämplighet. Slutsatsen är att det finns varierande vetenskapligt stöd för användning av instrumenten, samt att studier för fortsatt undersökning av instruments validitet och reliabilitet genomförs. Yrkesverksamma arbetsterapeuter bör även hålla sig uppdaterade vad gäller forskning och evidens för att säkerställa att de bedömningsinstrument som används är optimala.

Rumslig dramaturgi är ett examensarbete inom informationsdesign och inriktningen rumslig gestaltning.   I dag finns enligt kulturplaner utsatta regionala mål för kultur och även lagstadgade tillgänglighetskriterier vilka genom demokratin är en värdegrund som regional museiverksamhet behöver möta. Det informationsdesignproblem som förekommer är att sträva mot att uppnå dessa mål och lagar, och samtidigt ta människans processer för informationsinhämtning och tolkning i beaktande. Om denna kunskap inte finns, eller bortses från, riskeras både tillgänglighetskraven och de regionala målen. Därför är syftet med detta arbete att undersöka på vilket sätt berättartekniska metoder och dramaturgi kan användas till informations- och budskapsförmedling som stödjer den kognitiva tillgängligheten inom utställningssammanhang. Arbetet grundar sig i teorier som kognition, perception, berättelser och dramaturgi samt utförda kvalitativa undersökningsmetoder. Resultat av dessa redovisas, och används slutligen som utgångspunkt i ett förslag där en modell för rumslig dramaturgi exemplifieras i utställningen Historiska ögonblick på Sörmlands museum beläget i Nyköping, Södermanlands län.   Nyckelord: Informationsdesign, rumslig gestaltning, utställningar, kognition, tillgänglighet, dramaturgi.
Rumslig dramaturgi is a thesis in information design, with a focus on spatial design.   Today, according to governing regional documents, there are cultural goals and statutory accessibility criteria, which through democracy are a value base that regional museum operations need to face. The information design is to work towards these goals and laws, while considering the human processes for collecting information and rendering. If this knowledge does not exist or is disregarded, both the accessibility requirements and the regional goals are at risk. Therefore, the purpose of this work is to investigate how narrative techniques and dramaturgy can be used for information and message mediation that supports the cognitive accessibility within exhibition contexts.   The work is based on theories such as cognition, perception, narratives and dramaturgy, as well as performed qualitative research methods. The results of these are outlined, and furthermore used as a starting point to a proposal where a model for spatial dramaturgy is exemplified in the exhibition Historiska ögonblick at Sörmlands Museum located in Nyköping, Södermanlands County.   Keywords: Information design, spatial design, exhibitions, cognition, accessibility, dramaturgy

Jag har under min tid på Blekinges Tekniska Högskola jobbat som timvikarie på ett LSS-boende för personer med olika funktionsnedsättningar på Olofströms kommun i Blekinge. Där kom min tanke fram att jag ville slå ihop mitt jobb och skolarbete för att skapa något för en väldigt specifik men ändå bred målgrupp. Det har alltid funnits ett intresse hos mig i att skapa applikationer till handhållna enheter såsom surfplattor och smartphones, och att de inte bara används till saker som att ringa och skicka sms utan att de även används som hjälpmedel och läromedel. Jag har använt mig utav metodologin deltagande design, där jag har jobbat tillsammans personer som har kognitiv funktionsnedsättning vilket innebär att man har någon form utav funktionsnedsättning i hjärnan. Under utvecklingen har dessa personer varit med ända från början till idé ända fram till prototyp, då jag behövde ha deras erfarenheter jag själv inte besatt för att veta hur jag skulle forma applikationen runt just deras behov. Med all erfarenhet som dessa personer gett mig i arbetet så har jag skapat en mobilapplikations-prototyp utifrån deras känslor och idéer. Idéer som har kommit upp under våra workshops, där vi diskuterade vilka vardagliga aktiviteter de själva tyckte var roliga att göra utomhus samt inomhus, och hur hade man kunnat göra dessa vardagliga aktiviteter roligare? Två idéer som vi sedan slog ihop till en vilket var promenader och picknick. En applikation där det är tänkt att de ska ha möjligheten att kunna bjuda sina vänner och familj på picknick, genom att göra en slags lista över vad de vill ha med sig på picknicken och göra ett evenemang av det hela
During my time at Blekinge Institute of Technology I’ve worked at a LSS housing facility in Olofström, Blekinge. It was there I got the idea to merge my job and schoolwork to create something for a very specific target group. I have always been interested in creating applications for hand-held devices such as tablets and smartphones that are used as aids and teaching materials. I’m using the methodology participatory design, and along with people that lives with cognitive disabilities, meaning they have some form of disability in their brain, I developed a prototype. I needed their experience and knowledge because I don’t know how I would shape the application to fit their needs otherwise. With all the experience these people gave me, I created a prototype based on their feelings and ideas, ideas that have been brought up in our workshops. In the workshops we discussed the everyday activities they thought were fun, outdoors as well as indoors, and what could make those activities even more enjoyable. The two ideas that we emerged with, and later merged, were walking 4 and picknicking. The idea is for an application where you have the opportunity to invite your friends and family to a picknick. You make a list of what you want to include on the picknick and then create an event.

Vi har valt att undersöka en gruppverksamhet i Uppsala kommun, som riktar sig till föräldrar med kognitiva svårigheter. Vi vill i vår studie undersöka hur gruppledarna ser på gruppverksamheten, samt få ökad förståelse för hur de ser på sin roll som gruppledare. Vårt syfte med denna undersökning är också att försöka belysa hur föräldrarna har upplevt sitt deltagande i gruppverksamheten.  Vi har gjort en kvalitativ studie där vi gjort intervjuer med de två gruppledarna. Vi har även fått ta del av ett utvärderingsformulär som föräldrarna fyllt i med hjälp av gruppledarna under det utvärderingssamtal som man hade efter gruppverksamhetens avslut. De teoretiska utgångspunkterna vi haft när vi analyserat vårt material är KASAM och socialkonstruktionism. Centrala begrepp i vår analys är tre perspektiv på funktionshinder: medicinskt perspektiv, socialt perspektiv och rättighetsperspektiv. Resultatet från vår studie visar på att gruppledarna inte haft någon specifik modell som de arbetat efter utan de har haft utgångspunkterna i barnens behov, bemötande, lyhördhet, dialog, trygg samvaro samt ha en öppenhet mot föräldrarnas önskemål och behov. Detta har resulterat i att gruppledarna upplever att en trygg relation har kunnat etableras med föräldrarna, en relation med förtroende. Detta innebär att föräldrarna fått ett ökat nätverk, både det formella och det informella har utökats.  Även en förändring och positiv utveckling hos föräldrarnas personlighet samt föräldraskap märks enligt gruppledarna. Vår studie visar även på att föräldrarna fått mera kunskap om sin situation och en kunskap om sina rättigheter och var de kan vända sig i samhället. De är inte lika rädda för att ställa frågor när de inte vet eller förstår vissa sammanhang. Av vår analys av enkäten visar det att föräldrarna uppskattat att få träffa andra i liknande situation som de själva befinner sig. De skulle även rekommendera andra föräldrar att delta i gruppverksamhet.
We have chosen to conduct a study of one parenting group intervention in Uppsala kommun. The study addresses parents with cognitive difficulties. With this study, we want to examine the group leaders view at the group program, and to increase our understanding of how they view their role as group leaders. The purpose of this study is also to shed light on how the parents have experienced their participation in the group program. We have made a qualitative study where we conducted interviews with the two group leaders. We also had access to an evaluation form filled out by parents with the help of the group leaders during the final interview. The final interview was conducted after the completion of the group program. The theoretical perspectives we had when we analyzed our material is KASAM as well as a socialconstructionism. Key concepts in our analysis are three perspectives on disability: medical perspective, social perspective and rights perspective. The results of our study show that the group leaders had no specific model after which they worked. Instead the leaders have focused on children's needs, attitudes, responsiveness, dialogue, safe socializing skills as well as being open to the parents' wishes and needs. This has resulted in that the group leaders experience that a secure relationship has been established with the parents, a relationship of trust. This means that parents have expanded the width of their social networking; both the formal and informal networks have been expanded. Even a change and positive development of the parents' personality and their parenthood shows, according to the group leaders. Our study also shows that parents have more knowledge about their situation, knowledge of their rights and where they can turn in society. They are not as afraid to ask questions when they do not know or understand certain contexts. According to our analysis, the survey shows that parents appreciated being able to meet others in a similar situations. The parents would also recommend other parents to participate in parents group.

Människor har olika förutsättningar för att hitta i sin köksmiljö beroende på vilket hälsotillstånd som ligger till grund för den enskilde individen. Det finns personer som har ett försämrat arbetsminne på grund av att de fått diagnosen lindrig Alzheimers sjukdom. Idag ger många köksluckor ingen information om innehållet, och i varje enskild individs kök finns det olika objekt beroende på vad som används. Denna studie handlar om att hitta olika former av åtgärder i köksmiljöer för att lättare kunna hitta, det finns en förhoppning av att problemen med att inte hitta kan minska. Att använda datainsamlingstekniker som litteratur, intervjuer, workshop och fokusgrupp ska det gå att få reda på vilka åtgärder som kan fungera. Resultaten visar på att det finns problem, och dessa är tänkt att lösa med olika åtgärdsförslag. De förslag som framkommit som kognitiva stöd är bland annat, öppna planlösningar, individuella bilder och transparanta luckor.