Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Demokrati i arbetslivet“

This thesis paper is a historical study that examines the labor political issues which the movement of Swedish trade unions faced between the years 1966–1985. How did they understand and formulate these problems and what solutions did they present? “The good work” (“Det goda arbetet”) was one such solution which was introduced in 1985 by The Union of Industrial Metalworkers (Metallindustriarbetareförbundet). This thesis explores the underlying ideas and the history behind this visionary program and how it took inspiration from the ideological developments of the previous decades. This is done by analysing four conference reports published in association with yearly union conferences between 1966 and 1985. These reports center around themes of technological development, working conditions, worker power and self determination to name a few.  The analysis focuses on the labor political issues that arose after the establishment of the “Swedish model” and the post-war era economic boom. One of the major ideological developments during the 1960s was the backlash against the fordist model of production and the critique of rationalisation of work in general. This is shown to be one the major shifts in thinking about work which leads towards the development of solutions such as “The good work” during the 1970s and 80s. Furthermore, it is shown how “The good work” was linked historically to alienation theory and sociological research during the period. The key conclusions from the analysis focus on how worker discontent during the late 1960s led to massive labor political reforms during the 1970s along with the larger project of democratising the workplace gaining new life. This development, however, took a turn in 1976 when the social democratic party lost their first election in nearly 40 years. The analysis of the report by The Union of Industrial Metalworkers from 1985 shows the vision of “The good work” as they formulated it to be stuck between two separate eras. On the one hand it was still in conversation with the left-wing project of advancing labor power and democracy from the 1970s. On the other it had to confront the new political landscape of the 1980s and the right-wing turn towards neoliberalism.

Uppsatsens syfte är att finna en retoriskt baserad metod för att utvärdera demokratisk kvalitet i specifika situationer på arbetsplatser. Denna metod ska kunna användas av en retorikkonsult eller en personalchef på ett företag för att få en uppfattning om förutsättningarna för medbestämmande bland de anställda. Metoden kombinerar retorisk teori med organisationsvetenskap och demokratiteori, och utgår från en hypotes; att förutsättning för arbetsplatsdemokrati går att bedöma i tillgången till fördelaktiga retoriska situationer. Metoden prövas i en fältundersökning på arbetsplatsen Nutek och en specifik situation där, en flytt av verksamheten till nya lokaler.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i moderniseringen av svenskt arbetsliv under 1900-talets första hälft och i de omsorger som 1920- och 30-talens sociala reformatörer, läkare och samhällsdebattörer uttryckte om människors förmåga att anpassa sig till det offentliga förvärvsarbetets nya villkor, höga tempo och uppskruvade krav på prestation och effektivitet. Syftet är att visa hur bildandet och reglerandet av 1920- och 30-talens arbetare gick till inom ramen för vad läkare och reformatörer under dessa årtionden kallade för psykisk arbetshygien och självuppfostran och inom den så kallade expertisens försök att forma individer till dugliga arbetare. Studiens källmaterial utgörs av Social-medicinsk tidskrift samt ett tiotal skrifter av rådgivande, samhällskritisk och medicinsk karaktär, utgivna mellan 1924 och 1939, då konsten att fungera i det moderna arbetslivet diskuterades särskilt intensivt. Hjälp till analys har hämtats ur teoribildningen kring medborgarskap och demokratisk styrning och kring hur individer i det moderna görs kapabla att styra sig själva men samtidigt regleras av olika normaliserande kunskapssystem. En demokratisk styrning där individen ingjuts kraft och vilja att forma livet, på ett till synes frivilligt men ändå tvingande sätt. Resultaten visar hur förändrade arbetsvillkor och sociala förhållanden skrevs fram som skäl till individens svårigheter att komma tillrätta i arbetslivet. Speciellt framhölls vissa individers begränsade förmåga att inordna sig i ett arbetsliv där många föll offer för nervåkommor, överansträngning och trötthet. Lösningen blev att hjälpa individen hjälpa sig själv till lämpligt arbete genom rådgivning baserat på arbetsvetenskap, där den psykiska arbetshygienen och självuppfostran många gånger handlade om att hantera och bemästra trötthet samt att på olika sätt framkalla, behålla eller återkalla tappad arbetsförmåga.