Dissertationen: „Delaktiga“

1

Lindberg, Sandra. „Den delaktiga medborgaren och den delaktiga eleven : - lärande för framtid eller nutid?“ Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-95480.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man är oroliga över ungdomars minskande intresse för samhällsfrågor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt där ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. Frågor som besvaras är hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sättet man ser på eleverna som människor påverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap är ett komplicerat begrepp som är tätt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande. Delaktigheten i de olika projekten är beroende på faktorer som engagemang och hur projektet påverkar informanternas vardag. Medborgarskapet i skolan är beroende av om man ser det som ett individuellt ansvar eller som en kollektiv process. Ses eleven som icke-kompetent lägger man bördan att ändra detta på individen. Människosynen är avgörande för om man ser medborgarskap som något som eleverna och ungdomarna har rätt till idag eller om det är något de ska ha möjlighet till i framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Kallemur, Sara, und Natalie Kehänen. „Pedagogisk dokumentation : Hur delaktiga är barn?“ Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38656.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna undersökning är att synliggöra hur åtta förskollärare ifrån tre olika förskolor arbetar för att få barn delaktiga i pedagogisk dokumentation. För att besvara vårt syfte och våra forskningsfrågor har vi valt att använda oss av en kvalitativ ansats då målet är att få reda på vad förskollärare har för åsikter och tankar kring barns delaktighet i pedagogisk dokumentation. Informationen vi har samlat in kommer ifrån strukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det att lärplatta är det vanligaste dokumentationsverktyget som används vid sammanställning av pedagogiska dokumentationer. De barn som är äldre får vara mer aktiva och deltagande under dokumentationsprocessen än de barn som är yngre. De flesta barn får chans till att vara delaktiga i dokumentationsprocessen då de får vara med och diskutera och uttrycka sig med kroppsspråk kring det som sätts upp på avdelningens väggar. Slutsatsen är att det är viktigt att personal reflekterar tillsammans med barn kring det som dokumenterats för att alla parter ska få uttrycka sina tankar och åsikter. Det vi även kan konstatera är att även yngre barn kan delta i pedagogisk dokumentation, det gäller för förskollärare att hitta olika sätt för alla barn att delta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Blixth, Johansson Malin, und Maria Boström. „Är barnen delaktiga i den planerade undervisningen?“ Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98442.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka och förklara lärarrollens betydelse för barns delaktighet i den planerade undervisningen i förskolan. Utifrån syftet har 2 olika frågeställningar formulerats och dessa är: “Vad kännetecknar en stark respektive svag lärarkontroll i den planerade undervisningen?” och “Hur kan lärarkontrollen förstås i relation till barns delaktighet?”. Studien har en kvalitativ ansats där empirin samlats in genom tre intervjuer med en förskollärare samt tre observationer av planerad undervisning som samma förskollärare höll. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Bernsteins begrepp stark/svag lärarkontroll. I resultatet har man kunnat se tecken på att en stark lärarkontroll hämmar barnens möjlighet till delaktighet i den planerade undervisningen samt har man kunnat se tecken på att vid en svag lärarkontroll får barnen mer möjligheter till delaktighet i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Åsén, Hallberg Eva. „Skapar organisationer förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga?“ Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för teknik och hållbar utveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14569.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om organisationer skapar förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. Forskningsfrågorna är: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka påverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlätta för (skapa förutsättningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som två fallstudier där insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och påverkansfaktorer som ledare i organisationer använder, som ger goda eller vissa förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa är, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmänhet är tillgängliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat är viktigt. I ett av företagen sker viss delegering av ansvar och medarbetare ges viss kontroll över arbetssituationen. Resultatet visar också på metoder, beteenden och faktorer som är hinder till delaktighet. Organisationerna har byråkratisk styrning och förtroende och tillit är ingen självklarhet. De möter inte medarbetarnas individuella behov och det ges ingen eller begränsad möjlighet till att delta i beslut. I ett av företagen sker ansvarsfördelning enbart vid anställning och ledare ges inte stöd eller utbildning till att leda. Nyckelord: Delaktighet, ledarskap, kvalitet, organisation

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Söderberg, Andreas. „Vårdares upplevelser av att aktivtvara delaktiga i bältesläggning inomrättspsykiatrisk vård“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24950.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Sjukvårdens etik handlar i huvudsak om vårdpersonals förhållande till patienter. Inom rättspsykiatrisk vård förväntas det att vårdarna kan hantera att vårda patienter under tvång. Detta innebär ett maktförhållande mellan vårdare och patient. Lagarna kring tvångsvårdsåtgärder är ytterst restriktiva. Tvångsvård är speciell då den bryter mot vissa grundläggande etiska principer men ändå kan förstås i förhållande till andra. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdares upplever av att aktivt vara delaktig i genomförandet av tvångsåtgärden, bältesläggning, på en rättspsykiatrisk avdelning. Metod: Studien har kvalitativ ansats med teorin om livsvärlden som utgångspunkt. Studien baseras på åtta intervjuer som sedan analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Under intervjuerna framkom att upplevelsen var komplex. Vårdarna upplevde en vilja att skydda patienten eller omgivningen. Samtidigt hade vårdarna upplevelsen av att de genom bältesläggning kränkte patienten, att de berövade dennes integritet. Etiskt fördes ett brett resonemang för att motivera tvångsåtgärden bältesläggning. Konklusion: Upplevelsen av att medverka aktivt i tvångsåtgärden bältesläggning är komplext. Vårdare behöver därför handledning där de kan medvetandegöra och reflektera sina upplevelser. En ökad medvetenhet kring tvångsåtgärder kan leda till en professionellt utvecklad hållning och därmed en trygg och säker vård för patienten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Mattsson, Karlsson Evelina, und John Linda Olsson. „Flerspråkiga barns kommunikationsresurser för att bli delaktiga i pedagoginitierade samlingsaktiviteter“. Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29095.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring vilka kommunikationsresurser flerspråkiga barn använder sig av för att bli delaktiga i pedagoginitierade samlingsaktiviteter. Samt att synliggöra vilka av dessa kommunikationsresurser som uppmärksammas av förskollärare för att skapa möjligheter för att flerspråkiga barn ska bli delaktiga i pedagoginitierade samlingsaktiviteter. Studien genomfördes genom videoobservationer på en förskola i en mellanstor svensk stad. Resultatet påvisade att flerspråkiga barn använder sig av flertalet kommunikationsresurser för att bli delaktiga, verbala såväl som icke verbala genom kroppsliga handlingar samt användandet av omgivningen och materiella ting. Resultatet påvisade vilka kommunikationsresurser förskolläraren uppmärksammade samt hur detta bidrog till olika nivåer av flerspråkiga barns möjligheter till delaktighet i pedagoginitierade samlingsaktiviteter. När förskolläraren uppmärksammade barnens kroppsliga kommunikationsresurser ökade nivåerna av barns delaktighet i enlighet med Shiers (2001) delaktighetsmodell.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Axelsson, Viktor. „Vårdnadshavares delaktighet i förskolan : Förskollärares tillvägagångssätt för att få vårdnadshavare delaktiga“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78439.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskollärare i förskolan arbetar för att få vårdnadshavare delaktiga. Vidare undersöks vilka svårigheter och möjligheter som finns i detta. Denna kvalitativa studie har semistrukturerad intervju som metod där tre olika förskollärare är respondenter. Resultatet visar att en positiv relation är ett tillvägagångssätt för att få vårdnadshavare delaktiga. Genom en ömsesidig relation med växelverkan och dialog blir vårdnadshavaren erkänd och får en chans att kommunicera med förskolläraren om sitt barn och verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Malmberg, Maria, und Maud Åström. „”Man vill ha alla elever delaktiga” Lärares inställning till högpresterande elever“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34885.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi har gjort en studie vars syfte är att undersöka hur högpresterande elever bemöts av lärare i skolan. För att undersöka det har vi formulerat frågeställningen "Vad har lärare för inställning till de högpresterande eleverna i skolan?". Inom ramen för frågeställningen har vi undersökt hur lärare ser på de högpresterande eleverna, hur de arbetar med de högpresterande eleverna och hur deras syn på de högpresterande eleverna förändrats under deras yrkesverksamma år.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och intervjuat nio olika lärare på åtta olika skolor. Lärarna har varit verksamma i antingen minst 15 år eller i högst fem år. Vi har intervjuat både manliga och kvinnliga lärare som har arbetat på skolor med olika elevsammansättningar. I vår analys av intervjusvaren har vi använt oss av Gardners teori om de multipla intelligenserna samt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. En viktig slutsats av vår studie är att majoriteten av de lärare som deltog i våra intervjuer har större erfarenhet av arbetet med de lågpresterande eleverna än med de högpresterande. Lärarna i vår undersökning är dock inte ovilliga att uppmärksamma de högpresterande eleverna. Vi anser att med rätt verktyg och en djupare utbildning i ämnet skulle lärarna kunna bemöta de högpresterande eleverna på ett mer stimulerande sätt än de gör idag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Kosonen, Emma. „Att göras delaktig i sin egen tvångsvård : En kvalitativ studie om hur personal på särskilda ungdomshem arbetar för att göra ungdomar delaktiga i sin behandling“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32449.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The ultimate treatment is when the person actually wants to make a change, this is often not the case for the youths that get placed at an institution for substance use problems. This thesis examines the participation in youth care through looking into how the staff in youth care make boys aged 16-21 at a closed institution to participate in their treatment, and if the participation has a meaning for the treatment. This thesis uses a qualitative method with semi-structured interviews. The theory of self-efficacy has been used to gain an understanding for the results of the thesis. Treatment staff from a department who works with this target group has been interviewed. The results showed that the staff works with motivation, respect and are trying to create a good treatment relationship with the youths. The staff thinks it’s positive that the youths can affect their treatment, but they’re also saying that the treatment the youths have to participate in can’t be affected. The staff thinks this is good because treatment for their substance use is the reason they are placed at the institution. Therefore the staff tries to motivate the youths to participation. At last the thesis shows that participation is the key to go through with treatment and therefore become drug free.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Lindgren, Mia, und Linda Wreibo. „Ger Lss handläggare barn med funktionsnedsättning rätt att vara delaktiga i beslutsprocessen?“ Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6591.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Ström, Emelie. „Barns delaktighet i samlingen : Hur görs barn delaktiga i samlingen på förskolan?“ Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72051.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this research is to better understand children´s participation in the circle-time. The data has been collected through five observation periods at a preschool with children between the age 3-5. The collected data has been analyzed with Shier (2009) pathways to participations. The pathway consists of five levels. The results in the research showed that the preschool teachers reached three levels of Shier´s pathways to participation. It also showed that the preschool teacher´s often made the children participants of the circle-time and used the children´s initiatives when it was possible.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Brokvist, Mikaela, und Erika Lindalen. „Föräldrars upplevelser av att vara delaktiga i omvårdnaden av sitt prematura barn“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-74915.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Johansson, Linda, und Sandra Bergelind. „BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att göra barn delaktiga vid hälsobesök på BVC“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13575.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Barn har rätt att vara delaktig i sin vård och för att få barnet delaktigt är kommunikation viktigt. BHV-sjuksköterskan möter barn och behöver ha kunskap om hur de görs delaktiga, vilket också står i FN:s barnkonvention. Syfte: Syftet med studien var att belysa BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att göra barn delaktiga vid hälsobesök på BVC. Metod: Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Semistrukturerade intervjuer användes och åtta BHV-sjuksköterskor intervjuades. Resultat: Resultatet i studien visar att BHV-sjuksköterskan använder olika arbetssätt för att göra barnet delaktigt. I resultatet framkom ett tema, två huvudkategorier och sex underkategorier. BHV-sjuksköterskan gör barnet delaktigt genom att hon skapar en tillitsfull relation till barnet och det görs när hon är lyhörd och flexibel. Slutsats: Studiens resultat visar att BHV-sjuksköterskan behöver kunna skapa en tillitsfull relation till barnet för att kunna göra barnet delaktigt. Barnets delaktighet kan begränsas av olika faktorer som till exempel tidsbrist. BHV-sjuksköterskan arbetar på olika sätt beroende på vilket barn som kommer och anpassar situationen efter barnets behov.
Background: Children have the right to be involved in their care and communication is important to make the child involved. The child health nurse needs to have knowledge about how to involve children, which is also stated in the UN Convention of the Rights for Children. Aim: The aim of this study was to illustrate the child health nurses' experiences of involving children in health visits at the child health centre. Method: The study was analyst through content analysis. Eight child health nurses were interviewed with semi structured interviews. Results: The findings show that the child health nurse use different approaches to make the child involved. In the result a theme emerged, two categories and six subcategories. The child health nurse makes the child involved when she builds a trusting relationship and it is done when she is responsive and flexible. Conclusion: The results of the study show that the child health nurse needs to be able to create a trusting relationship with the child to make the child involved. Child participation can be limited by various factors such as lack of time. The child health nurse work in different ways depending on the children coming and adapt the situation to the child's needs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Holm, Lars. „Hur delaktiga är arbetsmiljöingenjörer och ergonomer vid projektering och utformning av nya arbetsmiljöer?“ Thesis, KTH, Ergonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-214689.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund Detta arbete utgör en del av en studie som genomförs vid Enheten för ergonomi vid KTH inom ramen för projektet ”Projektering och planering av nya arbetsmiljöer – ett kompetenslyft hos fhv för kundnytta”. Mer specifikt finns bristande kunskap om vilken roll arbetsmiljöingenjörer och ergonomer har i projektering och utformning av nya arbetsmiljöer. Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka hur delaktiga arbetsmiljöingenjörer och ergonomer är vid projektering och utformning av arbetsmiljöer eller teknisk utrustning i ny-, om- och tillbyggnationer. Metod För att få svar på frågeställningarna användes en enkätundersökning. En webenkät skickades ut till de arbetsmiljöingenjörer och ergonomer som har ett medlemskap i respektive intresseorganisationer. Enkäten innehöll 17 frågor, både multiple-choice frågor och öppna frågor, som besvarades av 531 personer. Resultat Medicinsk och teknisk utbildning var de vanligaste förekommande grundutbildningarna. De vanligaste anställningarna för arbetsmiljöingenjörer var privatanställning, företagshälsovård och inbyggd företagshälsovård. De vanligaste anställningarna för ergonomerna var företagshälsovård, offentlig anställning och inbyggd företagshälsovård. För arbetsmiljöingenjörer var industri det vanligaste tillämpningsområdet, och för ergonomer det vanligaste tillämpningsområdet kontor. De ergonomer som hade en offentlig anställning var de som deltagit minst i planering och projektering. För arbetsmiljöingenjörer var det vanligast att uppdraget kom från byggherrar. För ergonomer var det vanligast att uppdraget gick direkt till dem personligen. Slutsats Av de som varit delaktiga i planering och projektering var det vanligast att ge synpunkter och förslag på åtgärder i byggprocessen. Detta var mycket vanligare än att delta i hela processen. Cirka 20 % av de som besvarade enkäten hade inte alls varit delaktiga. Av samtliga svarande var det endast ett fåtal som inte ville delta i projektering och utformning av nya arbetsmiljöer.
Background This project is a part of the project “Planning of new work environments - improvements of OHS competence for customer utility” which is a study conducted by the Unit of ergonomics at the KTH Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden. The role which ergonomists and work environment engineers play in the development of new work environments is today unclear, and an issue this study addresses. Aim The aim of this study was to investigate how involved work environment engineers and ergonomists are in planning and designing new work environments or technical equipment prior to building, rebuilding or extending premises. Method A survey was used to obtain information. An online survey was sent to ergonomists and work enviroment engineers with memberships in respective associations. The survey contained 17 questions, both multiple choice and open-ended questions, and was answered by 531 respondents. Result The most common basic educations were medical or technological. The most common employment forms were for work environment engineers private sector, occupational health services and joined occupational health services, and for ergonomists occupational health services, public employment and joined occupational health. The work environment engineers applied their knowledge primarily in industry settings, whereas the ergonomists worked with offices. The ergonomists with public employment participated least in planning and designing work environments. The work environment engineers primarily received their tasks from property developers. The tasks given to the ergonomists were given to them personally Conclusion Those involved in planning and designing of work environments were often advisors in parts of the constructions process, and did not participate throughout the entire process. Approximately 20 % of those answering the survey had never been part of such processes. Out of all repliers, only a few did not wish to participate in planning and designing of new work places.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Falck, Chatarina. „Delaktighetens dilemma : Hur delaktiga är barn med funktionsnedsättningar i leken i den reguljära förskolan?“ Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-16402.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger inom förskolan uppfattar barn med funktionsnedsättningars delaktighet i leken/samspelet med andra barn samt hur de arbetar för att öka denna delaktighet. Detta arbete har inriktat sig på en kvalitativ metod där intervjuer med fem pedagoger har använts för datainsamling. Enligt resultatet från intervjuerna upplevde några pedagoger ett dilemma kring sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att gå på möten med olika team som arbetar omkring barnet/barnen med behov av stöd. De pedagoger som var resurspersoner för barnen upplevde att det ligger mycket ansvar på dem om barnet ska få vara med på olika planerade aktiviteter. Alla pedagoger såg på delaktigheten som en central och otroligt viktig del men även att det många gånger kan vara svårt att verkligen få delaktigheten att fungera. Just att få barnen delaktiga i den fria leken kände många av pedagogerna var en stor utmaning men något de verkligen arbetade med och som de ville uppnå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Franzén, Karl, Nicklas Tält und Morgan Westerlund. „Alla individer är delaktiga i en maktrelation : Skönlitteratur och lärarhandledningar i ett kritiskt litteracitetsperspektiv“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96079.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I den föreliggande studien undersöks hur makt manifesteras i tre skönlitterära verk och hur bokförlagens lärarhandledningar till respektive verk beaktar de frågor om makt som manifesteras. De skönlitterära verken är anpassade för mellanstadiet och har uppmärksammats ute i verksamheten av oss skribenter. Studien tar avstamp i Janks (2010) teoretiska modell om kritisk litteracitet för att undersöka hur makt manifesteras genom att granska omslag och bilder och genom att granska variationer i texten. De mönster som uppdagas i resultatet visar att fysiska förutsättningar och kön är återkommande variationer där makt manifesteras. Resultatet visar även att författarna/illustratörerna tydligt synliggörs i lärarhandledningarna. Resultatet visar också att lärarhandledningarna i viss mån förstärker dessa maktförhållanden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Zabihi, Sahar. „Föräldrars upplevelser av att vara delaktiga i sitt barns vård på neonatalavdelning En litteraturstudie“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84181.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Lundberg, Eleonora. „Musik i särskolan : Lärarens hjälpmedel för att göra eleverna delaktiga i musikundervisningen i särskoleklass“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69582.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Musik som ett skolämne är något som undervisas med tydliga mål på elevers delaktighet och utefter kursplanen. Syftet med denna studie är att undersöka hur musikämnet i särskolan utformas och bidrar till delaktighet samt hur musikundervisningen kan anpassas med olika former av hjälpmedel. Resultatet utgår efter intervjuer och observationer som gjorts hos lärare i särskolan på olika orter i Sverige samt vad lärare anser kring att göra eleverna delaktiga och vilka hjälpmedel som används i musikundervisningen. Alla de lärare som deltagit i studien använder sig av delaktighet i undervisningen och även av hjälpmedel i form av instrument, bilder, färg och inredning som visar sig i både de genomförda intervjuerna och observationerna. Diskussionen kring detta ämne fokuserar på olika sätt att göra eleverna delaktiga samt för- och nackdelar med användandet av ”vanliga” instrument till skillnad mot specialanpassade instrument i särskolans undervisning i musik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Akpinar, Laura. „Etableringsreformen - en möjlighet för nyanlända till att bli delaktiga : En studie om samhällsvägledares arbete“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38827.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I studien undersöks hur samhällsvägledare från två olika verksamheter i en kommun arbetar med etableringsreformen för att göra nyanlända delaktiga i det svenska samhället. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade frågor. Samhällsvägledares arbetssätt kan innebära allt ifrån att ge information till att vara stöd för nyanlända. Resultatet visar att samhällsvägledare gör nyanlända delaktiga dels i form av samhällsorientering men också i form av vägledande samtal. Samhällsvägledare upplever att olika faktorer som påverkar nyanlända i etableringen kan medföra hinder i arbetet. I bakgrundsavsnittet beskrivs hur Länsstyrelsen poängterar att de som arbetar med etableringsreformen ska göra den nyanlända delaktig och därmed självgående i det svenska samhället. I studien är delaktighet ett centralt område, då studien utförs utifrån att undersöka hur nyanlända blir delaktiga i det svenska samhället med hjälp av olika insatser av samhällsvägledare. Inom pedagogik är delaktighet ett av de centrala begreppen, vilket gör delaktighet relevant för studiens pedagogiska betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Rundberg, Vivianne, und Linda Nilsson. „Är alla barn delaktiga? : En studie om förskolepedagogers arbets- och förhållningssätt gentemot barn med hörselnedsättningar“. Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1788.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vår undersökning var att ta reda på huruvida pedagogernas förhållningssätt och arbetsmetoder kan främja delaktigheten för barn med hörselnedsättningar i förskolan. Huvudfrågeställningarna som ställdes var hur pedagogerna beskriver sitt arbets- och förhållningssätt för att främja barnets sociala miljö. Hur beskriver pedagogerna sitt arbets- och förhållningsätt i den pedagogiska miljön? Hur beskriver pedagogerna utformningen av den fysiska miljön? De teorier vi funnit relevanta i detta sammanhang handlar om hur fysisk, social och pedagogisk miljö är viktiga faktorer för delaktighet. För att finna svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem olika pedagoger vid olika förskolor. Resultatet visade att det fanns möjligheter för barnen med hörselnedsättningar till delaktighet, men att det samtidigt är ett område som kan utvecklas betydligt mer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Kunz, Camilla. „Hur kan elever bli delaktiga i bedömningsarbetet? Lärares syn på möjligheter och problem i praktiken“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34063.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SammanfattningI denna uppsats undersöker jag i kvalitativa intervjuer med tre lärare, på vilket sätt elever i svenska grundskolor (årskurs 7-9) deltar i bedömningsarbetet, och vilka olika problem som lärare upplever i samband med detta. Resultaten visar att de mest framträdande svårigheterna anses vara tidsbristen, och problem i samband med elevers förutsättningar. Tydligt är dock attorsaker till många av dessa problem redan finns grundlagda i arbetet med styrdokumenten och skolorganisationen. Lösningen på många av problemen kan vara utom lärarnas räckvidd, medan andra problem kan minska på längre sikt genom lärares och elevers ökade träning i bedömningsarbetet. En skolutveckling i riktning mot ett ökat elevdeltagande i bedömningen kräver att lärare tydligt kommunicerar med varandra och med eleverna, samt feedback till skolledning och forskning, så att kraven på lärarna kan bli realistiska och arbetsbördan rimlig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Stenhammar, Ann-Marie. „Lyssna på mig! : Barn & ungdomar med funktionsnedsättningar vill vara delaktiga i möten med samhällets stödsystem“. Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3710.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Children’s participation in their planning in health and social services is important. To make children’s needs more considered they need to be involved in the cision-making processes. Children have the ability to reflect. The aim has been to find ut which knowledge there is about participation of children and youth with disability in meetings with the society and elucidate factors that have an impact on the participation. This study focus on the children’s view on their own participation. The topic was examined with a selective systematic literature review. Forty studies showed that children want to be participating in their own habilitation contacts. The majority studies concern health care, very few social care. This study concerns children’s participation in the aspect how

• they are listened to

• they are supported in expressing their views

• their views are taken into account

• they are involved in decision-making processes and

• they participate and have power and responsibility for decision-making.

Children clearly desired participation in the three first levels and to some extent in the two latter. Time, flexibility, the staff ’s child competence and children’s participation competence, interaction competence (children, parents, staff) etc are important factors on individual and system level. Despite knowledge about children ’s competence the awareness still is low about the importance of children’s participation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Bengtsson, Linda. „Miljövård på förskolan : Förskolans arbete med att göra barnen delaktiga i att värna om sin miljö“. Thesis, Karlstad University, Karlstad University, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-812.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract

The aim of the present study was to investigate if and how pre-school teachers reach the objectives in the national curriculum concerning the environmental issues.

Another angle of this study is to find out if there are any involvement amongst the preschools regarding the environmental issues and if the teachers encourage the children to join in and make them a part of discussion.

I have randomly chosen 10 preschools throughout Sweden and interviewed one staff-member from each school. Most of the preschools were well aware of the goals to follow according to the national curriculum.

After comparing the answers my conclusion is that preschools act quite differently concerning environmental issues. Some worked almost exclusively with the children involved. Others occasionally involved the children whereas a few didn’t include the children at all.

In every case the teachers would want to dedicate more time to environmental issues. However, lack of time is one big reason they can’t do that. Many of the teachers wanted to learn more about how to best educate and involve the children.

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur pedagoger i förskolan uppfyller målen i förskolans läroplan, Lpfö98, om natur och miljö. Jag vill även se om det finns intresse och engagemang för miljövård i förskolan och om detta utförs tillsammans med barnen.

Jag har intervjuat tio förskolelärare på tio slumpvis utvalda förskolor runt om i Sverige och de flesta var väl medvetna om det mål som står att följa i Lpfö 98.

Det arbetades ganska så olika då det gäller miljövård i förskolan, vissa arbetade mycket med miljö tillsammans med barnen i verksamheten, andra arbetade desto mindre eller i princip nästan inget alls.

Det fanns intresse hos samtliga pedagoger att arbeta mer med miljö men pga av tidsbrist blir det svårt för personalen att hinna med. De skulle även vilja ha mer utbildning inom ämnet, detta för att lättare veta hur man skall arbeta med miljö i förskolan tillsammans med barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Johansson, Linda, und Carina Olofsson. „Pedagogens sätt att arbeta för att alla barn skall få bli delaktiga i den fria leken“. Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1628.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Den fria leken är ständigt ett aktuellt ämne och under senare år har det framkommit forskning som påvisar hur viktig lek är. Under vår tredje termin blev vi medvetna om att inte alla barn deltar i den fria leken tillsammans med andra barn. Vi förstod då att det är viktigt att arbeta för att ge alla barn möjlighet att kunna delta.

Syfte: Att undersöka vad pedagogerna anser om den fria leken och hur pedagogerna arbetar för att alla barn skall få möjlighet att delta.

Metod: I vår studie har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade 12 pedagoger på fem olika förskolor. Förskolorna var förlagda i tre olika kommuner vilket vi ansåg kunde möjliggöra variation i informanternas svar.

Resultat: I studien framkommer det att pedagogerna använder sig av olika metoder som alla är överförbara till andra förskolor för att på bästa sätt hjälpa alla barn för att de skall få möjlighet att vara delaktiga i den fria leken. Det resultat som framkommit är att pedagogerna anser den fria leken vara viktig för barns utveckling och lärande. Pedagogerna finner också att det är i den fria leken som barnen befäster många kunskaper och skapar nya erfarenheter. Forskning visar att den fria leken inte alltid är vad den ser ut att vara. Den kan även innebära att barnen upplever en känsla av att inte duga och att de känner sig utanför.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Elin, Hjalmarsson. „Delaktighet för barn i behov av särskilt stöd : Hur blir alla barn delaktiga i förskolans verksamhet?“ Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48690.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte var att undersöka hur förskolepersonalen arbetar för att göra barn i behov av särskilt stöd delaktiga i verksamheten. Undersökningen genomfördes genom att fem förskolepersonal intervjuades. Det teoretiska perspektivet utgick från ett relationellt perspektiv. Studiens resultat visade betydelsen av att skapa trygghet för barnen. Ytterligare lyftes vikten av att som förskolepersonal arbeta med grupper med färre barn så barnen gavs möjlighet att bli delaktiga. Även förskolans miljö lyftes fram som betydelsefull i relation till förskolepersonalens arbete med barns delaktighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Emnér, Jenny, und Kristina Strömgård. „Barn vill vara delaktiga vid val av avledning : En observationsstudie av barn i samband med perifer venpunktion“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23614.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Barn som genomgår en venpunktion inom vården, utsätts för en situation som för dem kan vara skrämmande. Forskning visar att avledning har god effekt på smärta samt oro i samband med smärtsamma procedurer och avledning har därför i många år varit en del av arbetsmetoderna inom vården med barn. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning barn 2–18 år väljer att avledas eller se på vid perifer venpunktion, samt om observerade nivåer av stress skiljer sig utifrån valmöjlighet, ålder och kön. Studien är en kvantitativ observationsstudie. Datainsamlingen genomfördes med ett observationsinstrument och urvalet bestod av 50 barn mellan 2-18 år som var med om en venpunktion. Resultatet visade att äldre barn (12-18 år) i större utsträckning väljer bort avledning än de yngre barnen (2-11 år). Hälften av barnen i studien visade ett stressat beteende i samband med perifer venpunktion oavsett om de själva valde avledning eller ej. De barn som övertalades att titta bort visade genom sitt beteende en signifikant högre grad av stress, vilket visar att barn behöver vara delaktiga i situationen för att lättare kunna hantera en venpunktion på ett bra sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Johansson, Jessica, und Malin Skogsborn. „Delaktighet i grundsärskolan : Om och hur lärare som undervisar i ämnesområden gör elever delaktiga i sitt lärande“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98572.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Utgångspunkten i denna studien har varit att undersöka om och hur elever i grundsärskolan görs delaktiga i sitt lärande och tillägnar sig kunskaper. Grundskolans arbetssätt sätter ofta normen efter hur undervisningen ska se ut vilket kan bli problematiskt för elever med intellektuell funktionsnedsättning att bli delaktiga i undervisningen utefter sina förmågor. För att belysa och utreda problemet har vi använt oss av Nilsson Nordfors (2019) förmågecirkel där förmågorna samarbete, ansvar, kreativitet, reflektion och kommunikation ingår. I studien användes kvalitativ metod med intervjuer av lärare som undervisar i ämnesområden. Resultatet visar att lärarna som undervisar i ämnesområden arbetar med förmågorna samarbete, ansvar, kreativitet, reflektion och kommunikation, men att de ofta har en förståelse av normen för normal intellektuell funktionsvariation och att den styr hur de applicerar förmågorna på eleverna. Vi avslutar med att uppmana till eftertanke bland lärarna och att aktivt bryta ner förståelsen och innebörden av förmågorna för att i större utsträckning anpassa dem till denna specifika elevgrupp för att göra dem än mer delaktiga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Askebäck, Mikaela. „Hur fungerar samarbete och är föräldrarna delaktiga? : en jämförande studie kring den föräldraaktiva och traditionella inskolningen på förskolan“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-11721.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Cetin, Sibel, und Ebla Hermez. „Autism och inkludering : - En kvalitativ och kvantitativ studie av hur förskolebarn med autism blir delaktiga i förskolans undervisningssituationer“. Thesis, Uppsala universitet, Uppsala universitet Samverkan (UU Samverkan), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-442654.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Barn med autism har likhet med andra barn rätt till att inkluderas i förskolans läromoment såsom samlingar, aktiviteter, projekt och teman samt undervisningstillfällen. Syftet med föreliggande studie är att tillföra kunskap beträffande tillvägagångssätten pedagogerna nyttjar för att anpassa de olika lärande situationer utefter autistiska barns behov. Detta i syfte att främja deras lärande och utveckling, exempelvis vilka strategier, kommunikationsmedel och arbetssätt som används för att möjliggöra delaktigheten. Vi tittar särskilt på i vilka situationer pedagogerna finner detta svårt samt vilka för- och nackdelar det finns med inkluderandet. Materialet i studien samlades in genom kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning. Telefonintervjuerna genomfördes med sex förskollärare, medan enkätundersökningen genomfördes med 168 förskole pedagoger, oberoende utbildningsbakgrund via olika digitala plattformar och förskole forum. Materialet analyserats med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt ett traditionellt och alternativt perspektiv.Resultatet indikerar att barn med autism inkluderas till en viss del i förskolan, det vill säga att inkluderingen möjliggörs och förutsätter stöd och anpassningar. Vidare visar resultatet att pedagogernas kunskapsbrist kring barn med autism påverkar inkluderingen negativt då de inte har kännedom om hur dessa barn ska bemötas samt hur svårigheter och hinder ska hanteras. Pedagogerna betonar att rätt stöd i tidig ålder är av stor vikt för att barn med autism ska utvecklas i sitt lärande och samspel. Att barnen med autism blir en del av samspelet och interaktionen är något pedagogerna värdesätter starkt och upplever att barnen behöver mycket stöd inom. Inkluderingen inom denna uppfattas dock som svårt utifrån pedagogernas perspektiv och deras erfarenheter i arbetet med dessa barn. Därför anses individanpassad stöd av betydelse, där mer kunskap inom området erfordras i syfte att barnen med autism utvecklas och lär likvärdigt som andra barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Svanström, Sara, und Sofia Sandström. „Förskollärares förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande : Att skapa förutsättningar för att alla barn ska kunna vara delaktiga“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129410.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna studie studeras pedagogers förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande i förskolan. Hur pedagogerna arbetar för att göra barnen delaktiga och hur de ger dem inflytande och möjligheten att påverka över sin vardag. Studien undersöker även utformningen av miljön och hur den kopplas till barnens delaktighet samt att den synliggör hur barnen uppfattar sin delaktighet på denna förskola. Studien genomfördes på en förskola, på tre olika avdelningar med barn mellan 3-5 år. Den genomfördes med observationer och intervjuer av pedagoger och barn.Resultatet visar att pedagogers förhållningssätt och engagemang påverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande samt hur miljön utformas och förändras. Resultatet visar också att det är ett arbete som kräver mycket reflektion och diskussioner i arbetslaget och med kollegor. Barnen däremot har inte bildat sig en (Större) uppfattning om hur mycket de faktiskt påverkar denna förskolas verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Schroeder, Andrea. „Kan äldre bli delaktiga med hjälp av genomförandeplaner? : En kvalitativ studie med utgångspunkt i genomförandeplaner och kontaktmännens perspektiv“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64871.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Purpose: The purpose of this study is to understand how elderly peoples` right to participate is revealed in care plans and through contact persons in Swedish community nursing homes in order to shed light on and participate in creating knowledge concerning the phenomena participation and care plans. Method: A qualitative approach was used in this study with semi-structured interviews and document analysis as a base. In order to gain empirical data six contact persons from two different nursing homes in the same community were interviewed and eight care plans examined. Theory: The theoretical points used to understand the empirical data were Foucaults` theory about power and different theoretical phrases related to power as following: Professional power, relatives` power, client power and resource power. Results: The results show that there is a gap between how elderly peoples` wishes concerning care planning are documented in care plans and expressed by contact persons. Elderly peoples´ possibilities to participate in care planning depend on a variety of aspects like their will and ability to communicate, economic situation, relatives` involvement, time, care plans, amount of ordinary staff and staffs` strategies to explore elderly peoples` wishes in order to allow them to participate in establishing their care plan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Lundqvist, Frida, und Jannicke Sandelius. „”Vi skulle ju kunna göra barnen ännu mer delaktiga i dokumentationsprocessen.” : - Förskollärares uppfattningar om delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100958.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vårt syfte med studien är att belysa förskollärares uppfattningar gällande barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen och genom detta bidra med kunskap inom området. Studien har två frågeställningar: Vad kännetecknar enligt förskollärare deras arbete med att göra barn delaktiga i den pedagogiska dokumentationsprocessen och vilka strukturella faktorer bidrar enligt förskollärare till att begränsa respektive möjliggöra barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen. För att besvara forskningsfrågorna valde vi att använda oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet från den insamlade empirin analyserades sedan utifrån Knaufs (2015) delaktighetsmodell. Det empiriska materialet visar att samtliga förskollärare ser barns delaktighet som en central aspekt i förskolans verksamhet. Samtidigt visar resultatet på att barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen kan upplevas som komplext då förskollärare har olika uppfattningar och visioner om begreppet delaktighet. Trots att förskollärarna i studien lyfter vikten av barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen kan det många gånger vara svårt att tillämpa till fullo, då olika faktorer påverkar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Hildingsson, Mikaela, und Sandra Hast. „Är äldre delaktiga i sin omsorg? : En kvalitativ studie om genomförandeplaner som verktyg för att öka äldres delaktighet på äldreboenden“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16969.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Äldres delaktighet och inflytande i äldreomsorgen beskriver Socialdepartementet som bristfällig. För att öka äldres delaktighet tillsattes ett verktyg, genomförandeplaner. I den här uppsatsen ställer vi oss frågorna: Hur upplever personal äldres delaktighet på äldreboenden samt vad fyller genomförandeplaner för funktion för äldres delaktighet? Utifrån sex intervjuer med personal på äldreboenden visar resultatet att personalen upplever äldres delaktighet som framåtskridande och betydelsefull inom äldreomsorgen. Personalens syn på genomförandeplaner är att det är ett krångligt men bra verktyg för att öka äldres delaktighet. Slutsatser vi argumenterar för är att äldres delaktighet kan gynnas eller missgynnas av: Personalens förhållningssätt och hur de arbetar, huruvida de äldre är engagerade till att vara delaktiga och om de kan vara delaktiga. Studien visar att genomförandeplaner som verktyg för äldres delaktighet fungerar och ger positiva resultat. Faktorer som kan främja eller begränsa delaktigheten via genomförandeplaner är: kontaktmannaskapet, äldre och personalens förståelse för frågorna och genomförandeplansprocessen.
Elderly people’s participation and involvement in elderly care are according to the Ministry of Health and Social Affairs inadequate. To increase elderly people’s participation, a tool for documentation for implementation was made. In this study we ask ourselves: How does staff experience elderly people’s participation in nursing homes and which function does the documentation for implementation have on elderly people’s participation? On the basis of six interviews with staff in nursing homes the result shows that staff experience that elderly people’s participation is in progress and is very important in elderly care. The staff’s view on the documentation for implementation is that it is complicated. However, they feel that it is a good tool for increasing elderly people’s participation. We argue that elderly people’s involvement can be advantaged or disadvantaged by: How the employee acts and works, if the elderly are committed and if they can be involved. We argue that the documentation for implementation, as a tool for elderly people’s participation, give positive results. Factors that can promote or limit the participation in the documentation for implementation are: the contact person and elderly and employees comprehension about the questions and the process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Bohman, Magdalena. „Social delaktighet som framgångsfaktor : – Lärares arbete, erfarenheter och tankar om att få nyanlända elever socialt delaktiga i det ordinarie klassrummet“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-142358.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I januari 2016 beslutade Skolverket om nya riktlinjer för skolors mottagande av nyanlända elever och de har bland annat lyft fram social delaktighet som en framgångsfaktor för dessa elevers språk- och kunskapsutveckling. Ett led i den nya mottagningen är att nyanlända elever ska ut i den ordinarie klassens undervisning fortast möjligt. Syftet för denna kvalitativa studie är att undersöka lärares arbete, erfarenheter och tankar kring att få nyanlända elever socialt delaktiga i det ordinarie klassrummet samt vilka utmaningar som kan uppstå i arbetet med detta. Detta undersöks genom intervjuer. Under studiens gång visade det sig att lärarna i fråga ännu inte direkt påverkats av de nya riktlinjerna då de ännu inte hade slagit igenom verksamheten. Ändå valde jag att gå vidare med studien eftersom lärarna sedan tidigare har erfarenheter av att ta emot nyanlända elever, erfarenheter som är viktiga för det framtida mottagandet. Resultatet och analysen visar genom två frågeställningar att en bra metod är att använda sig av den ordinarie klassens elever som stöd och resurs. Dock framkommer det att det inte är helt okomplicerat. Men studien visar även hur läraren direkt och indirekt i samspel med alla elever kan skapa en välkomnande atmosfär. Ett annat sätt för få nyanlända elever mer socialt delaktiga i undervisningen är att anpassa den så att den fungerar för alla elever, oavsett språk eller kunskapsnivå. Verktyg i form av en Ipad kan också öka den nyanländes möjlighet att vara aktiv i undervisningen. Slutligen framkom att studiehandledarens närvaro är otroligt viktig för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling vilket också ökar möjligheten för social delaktighet och samspel med både klasskamrater och lärare. Däremot ifrågasätts studiehandledarens roll och lärare ser gärna att organisationen kring den bör effektiviseras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Angerfors, Johan, und Danilo Espinoza. „Gemenskap och identitetsskapande i ett ungdomsarbetslöshetsprojekt : En kvalitativ studie om identitetskapande och gemenskapsbildning hos ungdomar delaktiga i ungdomsarbetslöshetsprojektet Ung i Fokus“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14598.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

När ungdomar går ifrån skolan och in i arbetslivet, gör de också ett första kliv in i vuxenvärlden. De processer som sker i samband med det här är ofta starkt bidragande i att forma dessa människor till självständiga individer. Därför menar forskare att det kan uppstå vissa problem i den socialisationsprocessen hos de ungdomar som inte får chansen att ta det där första klivet. De som går ifrån skolan direkt in i en tillvaro av arbetslöshet riskerar att bli fast i skarven mellan att vara barn och vuxen. Vårt syfte har därför varit att undersöka hur arbetslösa ungdomar själva reflekterar över hur arbetslösheten påverkar deras identitetsskapande, och utifrån det även se vilken funktion projektet ”Ung i Fokus” kan ha i den processen. Sedan var vi även intresserade av hur de upplever och beskriver vikten av gemenskapen inom projektet, och även försökt förstå om arbetslösheten har någon gemenskapsbildande funktion för ungdomarna. Resultatet har visat arbetslösheten påverkar ungdomarnas identitetsskapande, men att projektet erbjuder dem en plattform där flera viktiga identitetsskapande processer får utrymme att utvecklas. Vi kom också fram till att de flesta av dem upplevde att det fanns gemenskap inom projektet och att många av dem beskrev det som betydelsefullt av flera anledningar. Vi upptäckte även att den aspekt av arbetslösheten som ungdomarna upplevde som jobbigast var bristen på pengar med de konsekvenser som det medför.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Gustafsson, Malin, und Moberg Victoria. „Delaktighet och inflytande i förskolan : I vilken utsträckning får barn vara delaktiga och ha inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön?“ Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30793.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vår studie är att ta reda på hur pedagogerna tänker och handlar kring barns delaktighet och inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön Som metod har vi använt oss av enkäter och intervjuer. Enkäterna består av svar från 30 olika arbetslag och intervjuerna består av svar från åtta förskollärare. Resultatet visade att pedagogerna i förskolan tycker att barns delaktighet och inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön är viktigt. Slutsatsen av vår studie är att pedagogerna arbetar aktivt med att se till barns intressen och önskemål, vilket sker genom samtal med barnen och observationer i verksamheten. Pedagogerna tycker över lag att barnen ska vara delaktiga och ha inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Larsson, Emma, und Katarina Stenvall. „Hur kan vårdnadshavare med svenska som andraspråk göras delaktiga i förskolan? : En intervjustudie med fokus på kommunikationen mellan förskollärare och vårdnadshavare“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44469.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen fungerar mellan förskollärare och vårdnadshavare med svenska som andraspråk utifrån förskollärarnas perspektiv samt erfarenheter. För att uppnå syftet har följande frågeställningar besvarats: Hur kommunicerar förskollärarna med vårdnadshavare som har svenska som andraspråk? Hur arbetar förskollärarna för att göra vårdnadshavare med svenska som andraspråk delaktiga i förskolans verksamhet? Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av sex förskollärare. Vi har undersökt hur förskollärarna arbetar för att göra vårdnadshavare med svenska som andraspråk delaktiga i förskolans verksamhet. I förskollärarnas kommunikation med vårdnadshavare med svenska som andraspråk används olika kommunikativa verktyg. Arbetet med att göra vårdnadshavare med svenska som andraspråk mer delaktiga i verksamheten är utmanande enligt förskollärarna på grund av språkliga- och kulturella skillnader. Vårt resultat visar dock att förskollärarnas engagemang och nyfikenhet gentemot vårdnadshavare kan skapa en större delaktighet. Resultatet av studien visar på vikten av kunskap hos förskollärare när det kommer till att bemöta vårdnadshavare på ett professionellt sätt. Det har framkommit att förskollärarens kompetens har en betydande roll i mötet med vårdnadshavare samt för att göra dem delaktiga i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Lögdberg, Lisa. „Att sträva mot en allians : Sjuksköterskors erfarenheter av att stödja ungdomar med anorexia nervosa till att vara delaktiga i sin vård“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39240.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Background:To be struck down with anorexia nervosa as an adolescent means that their everyday life is all about avoiding meals in order to starve themselves and often do long sessions of physical activity. The illness can quickly develop into an identity in the adolescent's life. Anorexia nervosa is a serious illness that can become life-threatening. An ambivalence to receive care often arises related to, among other things, the difficulty to break the compulsive behavior. To involve the adolescents in their own care poses a challenge for health care providers. Aim:To describe nurses' experiences with supporting adolescents with anorexia nervosa to be involved in their own care within the Department of Child and Adolescent Psychiatry. Method:A descriptive design with a qualitative inductive approach. Five nurses have been interviewed, these have been analyzed with a qualitative content analysis. Results:The nurses support the adolescents to involvement in their own care by being together with them in a two-sided alliance. This is described as: The nurses support the adolescent to involvement in their own care by aiming for an alliance. This is described as to use information as a tool to get the adolescent to dare change, to bring attention to the adolescent's individual needs and motivation, and to make their own commitment possible and encouraged. Conclusion: In order for nurses to support patients to participate, information about how the illness works has to be given, and they have to clearify which model of treatment is used, and bring attention to and encourage the adolescent's former interests and life story and part of their own treatment. To, as a nurse, get support from the undertakings and skills that are described in the Tidal Model can make starting from the adolescents' needs and wishes easier and consequently also the possibility of supporting them to involvement. Keywords: Adolescents, Anorexia nervosa, Participation, Nurses, Qualitative content analysis

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Lilja, Cornelia, und Maria Påhlsson. „"Människor vill ju vara delaktiga": lärares reflektioner om inkludering i klassrum på högstadiet där svenska och svenska som andraspråk undervisas integrerat“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35564.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I den svenska grundskolan finns två svenskämnen, svenska (sve) och svenska som andraspråk (sva), och organiseringen av dessa ser olika ut. De undervisas i vissa fall integrerat och i andra fall åtskilt. När det gäller integrerad undervisning ser vi två utmaningar. Den ena är ämnesdidaktisk och handlar om att de båda ämnena måste undervisas parallellt, ofta av lärare utan sva-behörighet. Den andra rör samhälleliga maktrelationer som följer med in i klassrummet. Syftet med vår undersökning är att få ökade kunskaper om hur svensklärare som undervisar i svenska och svenska som andraspråk integrerat på högstadiet förhåller sig till inkludering, med hänsyn till denna undervisningsform och dess potentiella utmaningar. Frågeställningarna rör hur lärare i integrerade klasser resonerar om sin undervisning, om inkludering och om dagens och framtidens två svenskämnen.För att undersöka detta genomfördes intervjuer och observationer med två lärare som undervisar i integrerade sve-/sva-klasser. Materialet analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer en positiv syn på att undervisa ämnena integrerat och att eleverna här kan fungera som resurser för varandra, särskilt när eleverna kommit en bit i sin språkutveckling. Lärarna betonar vikten av relationer, både mellan elever och mellan lärare och elev. De ser svårigheter med dagens svenskämnen, och skulle gärna se ett svenska för nyanlända. En av lärarna uttrycker också en önskan om ett vidgat svenskämne.Resultatet tolkades utifrån tre teoretiska perspektiv: sociokulturell teori, såsom den beskrivs av Säljö (2014), Nilholm och Göranssons (2014) gemenskapsorienterade perspektiv på inkludering och Cummins (2017) teori om identitetsförhandlingar. Utifrån tolkningen drar vi slutsatserna att det inte finns några hinder med en integrerad undervisning, med undantag för nyanlända elever, att lärarens inställning spelar roll och att relationer är viktiga. Dessutom finns indikationer på att svenskämnet bör vidgas och inkludera många av de flerspråkiga elever som idag läser sva, samtidigt som ett svenska för nyanlända bör införas för att möta språkliga behov hos nya inlärare av språket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Kjellenberg, Niklas, und Emma Dahlgren. „Att träna ansvar och hållbarhet i fritidshemmet : Ett utvecklingsarbete där personligt ansvar och lek står i fokus“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105374.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I detta arbete var utvecklingen av elevernas personliga ansvar i fokus och hur vi kan frambringa meningsfulla och inspirerande utomhusvistelser för eleverna. Vi studenter hade VFU på olika skolor så vi valde att göra två enskilda utvecklingsarbeten på skolorna vi befann oss på och därefter bearbetades de olika arbetena ihop till ett arbete. Det har observerats från både oss och fritidshemslärarna att när eleverna lekte utomhus på skolgården så försvann mycket av lekredskapen. Syftet med utvecklingsarbetet var att öka elevernas eget ansvarstagande, stimulera eleverna till att vara mer aktiva utomhus samt att göra dem delaktiga i utvecklingsarbetet. De här målen ville vi nå genom att göra om ett förråd till en Lekbod och implementera ett fungerande lånesystem för alla lekredskap som kunde användas i fritidshemmets utemiljö. Utvecklingen följdes vidare genom användningen av en hermeneutisk ansats som handlar om att tolka och förstå varför eleverna handlade som de gjorde. Utvecklingsarbetets struktur utgick från aktionsforskning där stegen planera, agera, observera och reflektera var grunden som arbetet vilar på. Samtliga fritidshemslärare såg framsteg då eleverna inte längre behövde bli påminda om lekredskapen de har lånat. Det visar att elevernas personliga ansvarstagande utvecklas. Aktionerna genomfördes under vår VFU-period som pågick under fem veckor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Axelsson, Gunnarsson Sandra, und Anna Magnusson. „"Det måste ju funka för alla, så alla känner sig delaktiga..." : En studie om fritidslärares resonemang om inkludering och anpassningar i fritidshemmet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104906.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att beskriva och klargöra hur fritidspersonal arbetar med inkludering, relationsarbete och specialpedagogiska anpassningar i fritidshemmet. Studien synliggör fritidspersonalens attityder om anpassningar och elevernas syn på deras lärares inkluderings- och relationsarbete. Datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer med fritidspersonal med relevant pedagogisk utbildning, i tre olika fritidshem i södra Sverige, samt med elever via enkäter. Intervjuerna och enkäterna genomfördes för att få veta hur lärare respektive elever talar och uttrycker sig om inkludering, anpassningar och relationer i fritidshemmet. Studiens resultat visar att fritidshemmets strukturer, såsom personaltäthet, resurser och samverkan, anpassningar och tillgänglig lärmiljö samt relationellt arbete är viktiga ramfaktorer för inkluderingsarbetet i fritidshemmet. Detta diskuteras genom att resultatet analyseras utifrån Nilholms och von Wrights specialpedagogiska perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Bengtsson, Marcus, und Ouali Alami Sanae Jamina El. „Samverkan mellan hem och skola : En studie om föräldrars uppfattningar av sitt föräldraengagemang och hur skolan arbetar för att göra föräldrar delaktiga“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53150.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien har men hjälp av en kvalitativ ansats studerat de pedagogiska relationerna mellan hem och skola med särskilt intresse för föräldrars uppfattning av fenomenet föräldradelaktighet. Studien har syftat till att studera föräldrars upplevelser av föräldradelaktighet för att med hjälp av Bernsteins teori om inramning och klassifikation skapa större förståelse för varför föräldrar väljer att engagera sig och hur skolan arbetar för att främja en god samverkan mellan hem och skola. Den metodologiska ansatsen som legat till grund för studien har varit en kvalitativ där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Av studiens resultat har det framgått att en skola som aktivt arbetar för att inkludera och främja föräldrars möjligheter till delaktighet är av betydelse i aspekter om föräldraengagemang. Det har även framgått att de som intervjuats sett sitt eget ansvar vad gäller att göra sig själva delaktiga och vilken betydelse delaktigheten har för barns utveckling, akademiska prestationer och framtida möjligheter. Slutsatsen diskuterar hur studiens resultat skulle kunna användas för att förändra de direktiv som ges från myndigheter och institutioner gällande hur föräldrar bör göra sig delaktiga såväl som att ge tydligare direktiv i hur skolan kan arbeta för att skapa och upprätthålla en god samverkan till hemmet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Faltin, Annica, und Lara Houdi. „Barns delaktighet i pedagogisk dokumentation : En studie om förskollärarnas uppfattningar av hur barn görs delaktiga i processer kring pedagogisk dokumentation i förskolan“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-190165.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av barns delaktighet i förskoleverksamhetens dokumentationsprocess. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Materialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen artefakter, meningsskapande och mediering. Studiens resultat delas in i tre teman: · Förskollärarnas uppfattning av barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete. Vi undersökte hur förskollärarna uppfattade att barnen gjordes delaktiga i förberedelser av dokumentationsarbetet, under insamlande av dokumentationer samt under reflektionsarbetet. · Tillgängliga redskap i dokumentationsprocessen. Vi undersökte vilka redskap som förskollärarna erbjöd barnen att använda under dokumentationsprocessen, både när de skulle dokumentera och under reflektioner, samt om dessa redskap var valbara för barnen. · Omgivande faktorer som försvårar barns delaktighet. Vi undersökte vilka utmaningar förskollärarna identifierade i arbetet med att göra barn delaktiga i dokumentationsarbetet. De tre utmaningar som tydligast framträdde var tidsbrist, personalbrist samt hur barnets ålder kan påverka möjligheten till deltagande. Resultatet och analysen av materialet synliggjorde förskollärarnas uppfattning att reflektionen var den viktigaste delen i dokumentationsarbetet, och således den del där barnens delaktighet var ett stående inslag. Förskollärarnas berättelser visade att barnen hade tillgång till tekniska redskap när de dokumenterade, exempelvis avdelningens Ipad. Resultatet synliggjorde också de brister som förskollärarna uppfattade fanns i verksamheten och som resulterade i att barnens möjlighet till delaktighet minskade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Galstian, Mariam, und Aspnes Maria Sutinen. „"Barn är delaktiga i allt man gör" : En kvalitativ studie om hur förskollärare beskriver barns delaktighet och inflytande i arbetet med pedagogisk dokumentation“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-41514.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskap om hur förskollärare möjliggör för barns delaktighet och inflytande i arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolans kontext. Insamlingen av empirin genomfördes genom kvalitativa fokusgruppsdiskussioner med legitimerade förskollärare. De analysbegrepp som använts i undersökningen av resultatet är barns perspektiv och barnperspektiv. Studiens resultat visar att, beroende på vilket syfte och förhållningssätt vuxna har till arbetet med pedagogisk dokumentation, avspeglas det i vilken utsträckning barns delaktighet och inflytande möjliggörs i dokumentationsprocessen. Vi kan av resultatet, dra slutsatsen att förskollärarna i studien har en positiv inställning till det pedagogiska dokumentationsarbetet. Förskollärarna visar även att det är betydelsefullt att tillvarata barns tankar för att dels kunna synliggöra barns perspektiv i praktiken men också för att skapa förutsättningar, som förbättrar barns tillvaro i förskolan. Sammanfattningsvis kan vi även dra slutsatsen att det är viktigt att utgå från det barn uttrycker som meningsfullt för att lättare skapa delaktighet och inflytande i det pedagogiska dokumentationsarbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Lundell, Elin, und Hanna Pussinen. „Delaktighet på lika villkor : Hur framställs barn med funktionsnedsättningar som delaktiga i barnlitteratur utgiven på 1990-talet jämfört med senare delen av 2010-talet“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-377298.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie syftar till att se hur personer med en funktionsnedsättning framställs som delaktiga i svensk barnlitteratur som utgivits på 1990-talet samt på senare delen av 2010-talet. Detta har gjorts genom en kvalitativ innehållsanalys av sex stycken barnböcker. Forskningsfrågorna i studien har utgått från Honneths erkännandeteori, då erkännande kan ses som en förutsättning för delaktighet. Erkännandeteorin handlar om att som individ få erkännande på olika plan, för att då kunna ses som en fullvärdig samhällsmedborgare och därigenom ses som delaktig. I studien har vi analyserat materialet genom att plocka ut citat och placera dem i kategorier som bygger på erkännandets tre plan - erkännande i primära relationer, erkännande på ett universellt plan och erkännande i konkreta gemenskaper. I studien har även citat tagits ut som belyser när personen med en funktionsnedsättning inte får ett erkännande på dessa plan. Resultatet visar att den nyare och den äldre litteraturen skiljer sig åt. Personerna med en funktionsnedsättning framställs som mindre delaktiga i den äldre litteraturen gentemot den nyare litteraturen, då de erkänns på färre plan än vad de gör i böckerna från senare delen av 2010-talet. En slutsats som kan dras av studien är att lärare noggrant bör granska böcker som skildrar barn med funktionsnedsättningar innan de inkluderas i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Frondelius, Charlotta. „Konfirmanden & Gudstjänsten : Resonemang kring och arbete med att få konfirmander mer delaktiga i söndagens gudstjänst, med särskild hänsyn till två församlingar i Linköpings stift“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-64420.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

År 2007 utkom den europeiska undersökning Confirmantion Work in Europe, som är en komparativ studie mellan sju europeiska länders konfirmandarbete. Enligt denna studie är konfirmander i Svenska kyrkan nöjda med konfirmandtiden, förutom när det gäller gudstjänsten. Sammanfattningen av resultaten i denna studie, pekar på att Svenska kyrkans utmaning handlar om att utveckla strategier, för att öka konfirmandernas inflytande och deltagande i planering och genomförande av kyrkans gudstjänster. Denna uppsats syfte är att undersöka om och i så fall hur, Svenska kyrkan har bemött den europeiska studiens utmaning att göra konfirmander mer delaktiga i gudstjänstlivet. I denna uppsats studeras hur Svenska kyrkan, med särskild hänsyn till Linköpings stift, resonerar och arbetar med att få konfirmander mer delaktiga i söndagens gudstjänst. Här redogörs för hur arbetet drivs på nationell nivå, men också hur det kan se ut på stifts- och församlingsnivå. Linköpings stift får tjäna som exempel på ett stifts arbete med konfirmanden och gudstjänsten. Uppsatsen innehåller en sammanställning av detta stifts handlingsplaner för konfirmandarbetet, med särskilt fokus på gudstjänstdelen. Här presentera också intervjuer med konfirmandansvariga i två församlingar i Linköpings stift. Församlingarna får tjäna som exempel på hur resonemang och arbete med konfirmanden och gudstjänsten kan se ut på församlingsnivå. Dessutom presteras tre aktuella rapporter som berör ämnet konfirmanden och gudstjänsten. Dessa rapporter får sedan belysa resultatet av sammanställningen av handlingsplanerna och intervjuerna i Linköpings stift.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Högberg, Denice. „"De är ju delaktiga för att de hela tiden för arbetet framåt" : En studie om hur förskollärare talar om barns delaktighet i sitt pedagogiska dokumentationsarbete“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29060.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to research how preschool teachers describe the participation of children in their pedagogical documentation. The hypothesis that the study is trying to answer are: What is the purpose of pedagogical documentation? How can you make the children a part of the pedagogical documentation? What signifies the choice of the individual documentation tool for the participation of the child during the documentation process? To reassures the empirical investigation of the study and its hypothesis, I used a qualitative research approach and interviews as a collection method. The study has its starting point in the social constructive perspective where also a power structure within the pedagogical documentation is used, as well as different views on children out of the pedagogues perspective. The study shows that the most common approach is reflection, in order to evaluate children in the pedagogical documentation. Reflection is done in various ways but mostly with the help of photographs taken by the pedagogues. Throughout the study it appeared that preschool teachers came to the conclusion that it is very complex to present the participation of the children in their educational documentary work. Depending on a range of different factors, most preschool teachers start to document from the children's point of view in order to interpret the their learning process. The study also shows that there is a clear power structure in how preschool teachers communicate concerning the children's participation in their pedagogical documentation. The pedagogues control what to document and how the children's learning progress should be documented.
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare talar om barns delaktighet i sitt pedagogiska dokumentationsarbete. De frågeställningar som studien försöker svara på är: Vad har förskollärarna för syfte med sitt pedagogiska dokumentationsarbete? Hur görs barnen delaktiga i förskollärarnas pedagogiska dokumentationsarbete? Vilken betydelse har valet av dokumentationsverktyg för barns delaktighet i förskollärarnas pedagogiska dokumentationsarbete? För att få undersöka studiens syfte och frågeställningar har jag använt en kvalitativ forskningsansats och intervjuer som insamlingsmetod. Studien har sin utgångspunkt inom det socialkonstruktionistiska perspektivet där även en maktstruktur inom pedagogisk dokumentation används samt pedagogers olika barnsyn. Studien visar att det vanligaste sättet som barnen görs delaktiga i förskollärarnas pedagogiska dokumentationsarbete är via reflektion. Reflektionen sker på olika sätt men framförallt över bilder som förskollärarna har tagit. Det framgår att förskollärarna tycker att barns delaktighet i deras pedagogiska dokumentationsarbete är komplext och beroende av många olika faktorer. De flesta förskollärarna utgår från ett barnperspektiv där de försöker tolka barnens lärsituationer. Studien visar även att det finns en tydlig maktstruktur i förskollärarnas sätta att tala om barns delaktighet i sitt pedagogiska dokumentationsarbete. Förskollärarna styr vad som ska dokumenteras och hur barnens lärande ska dokumenteras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Cansund, Håkan, und Rebecca Milding. „Föräldrars upplevelser kring samvaro med sina barn : En kvalitativ intervjustudie kring hur föräldrar upplever samvaron och hur delaktiga de är i samvaron med sina barn“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39609.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med föreliggande studie var att få ökad förståelse för hur delaktiga svenska föräldrar var i samvaron med dess barn samt hur meningsfull de upplevde samvaron. Denna kvalitativa studie samlade empiri genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar (N =14) till barn mellan 6-8 år. Data analyserades med innehållsanalys (Burnard, 1991). Tidigare forskning hade fokus på samvaro och delaktighet vilket kunde påverka hur informanterna såg på meningsfullheten i deltagandet av barnens lek, sysselsättningar men även på barnens delaktighet i planeringen kring familjens aktiviteter. Studiens resultat visade att informanterna ansåg sig lida av tidsbrist vilket negativt påverkade hur de upplevde samvaron och delaktigheten med sina barn. En annan viktig faktor var att förälderns mobilanvändning konkurrerade om informanternas uppmärksamhet till dess barn. Informanterna ansåg att det generellt var höga krav att vara förälder men de menade att meningsfullheten ökade desto större delaktighet det var från hela familjen, samt att fokus behölls på samvaron. Resultaten diskuterades utifrån tidigare gjord forskning kring föräldrars och familjers samvaro och engagemang i varandras tid. Diskussionen behandlade delar kring exempelvis att gemenskap mellan föräldrar och barn stärker familjebanden. Samt att spontanitet blir lidande på grund av ett aktivt arbetsliv och för mycket planerat i familjerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Reimertz, Josefin, und Malmqvist Pernilla. „Är förskolan en plats för alla barn? : Pedagogers tal om arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37887.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Problemområdet i föreliggande studie utgår från att tidigare forskning belyser förskolepersonalens osäkerhet i deras arbete med barn i behov av särskilt stöd samt att det finns en avsaknad i tidigare forskning om vilka tolkningsrepertoarer som framträder i förskolepersonalens tal inom området barn i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån syftet konkretiseras följande forskningsfråga: vilka tolkningsrepertoarer framträder under fokusgruppssamtal i pedagogers resonemang om sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd och hur resonerar pedagogerna om dessa barn som deltagare i barngruppen? Syfte och forskningsfråga besvarades genom tre stycken fokusgruppssamtal med sammanlagt tio pedagoger från tre olika förskolor i södra Sverige. Studien tar avstamp i det socialkonstruktionistiska perspektivet. Vi har använt oss av diskurspsykologi som analysmetod, med analysverktygen tolkningsrepertoar, kategorisering och retorik. Det framträder i resultatet genom pedagogernas tal tolkningsrepertoarer vilka härleds till att specialpedagogiska hjälpmedel är av betydelse för att arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska underlättas. Vidare resonerar pedagogerna om tiden som en bristvara i förskolan vilket medför att pedagogerna känner sig otillräckliga i sitt arbete. Slutligen resonerar pedagogerna om att barns olikheter ses som en berikande tillgång till barngruppen men även för hela verksamheten. Resultatet i föreliggande studie bidrar till en ökad kunskap om hur pedagoger talar om arbetet med barn i behov av särskilt stöd vilket är av betydelse för verksamma pedagoger men även för studenter som läser pedagogik för att det ger möjlighet till nya reflektioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Björklund, Lina, und Charlotte Carlsson. „”Delar av en helhet” : En Intervjustudie för att beskriva om sjuksköterskor och undersköterskor inom sjukhusvård upplever att de är delaktiga i arbetet med kapacitets- och produktionsstyrning“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10610.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Andelen äldre i befolkningen förväntas öka därför behöver hälso- och sjukvården använda befintliga resurser inom sjukvården på ett effektivt sätt. Hälso- och sjukvården är komplex och består av olika systemnivåer (mikro-/meso- och makrosystem) där krav på effektivitet kan konkurrera med medarbetares etiska värden. För att få styrsystemen integrerade i verksamheten krävs att kommunikationen mellan ledning och medarbetare fungerar väl så att medarbetarna trivs, vill arbeta kvar och förblir motiverade att bidra till värdebaserad vård på en hälsofrämjande arbetsplats. Syftet med denna studie är att ta reda på hur sjuksköterskor och undersköterskor i mikrosystemet inom öppen respektive sluten sjukhusvård upplever att de är delaktiga i kapacitets- och produktionsstyrning (KPS). Detta är en intervjustudie med kvalitativ ansats genomförd med hjälp av intervjuer med åtta informanter vid en opererande sjukhusklinik. Intervjuerna bandades, transkriberades varpå en induktiv innehållsanalys genomfördes. De resultat vi bland annat kommit fram till är att i nämnda verksamhet har medarbetarna en förståelse för delar, de kan se att det finns faktorer som påverkar vad och hur arbetsuppgifter utförs. KPS med inslag av Lean tillsammans med ett fokus på värdebaserad vård borde kunna ge medarbetarna möjlighet att ta ställning till nyttan av förändring och styrning av delar i en helhet efter behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Delaktiga“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an