Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Delaktiga“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Delaktiga" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Delaktiga"
1
Samuelsson, Marcus, und Joakim Samuelsson. „Killar och tjejer upplever matematikundervisning på olika sätt“. Venue 5, Nr. 2 (08.12.2016): 1–3. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.16516.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Elevers upplevelser av matematikundervisningen i skolan påverkar hur väl de lyckas i matematikämnet. Killar upplever att de i högre utsträckning än tjejerna har inflytande över innehållet och är mer delaktiga i undervisningen. Tjejerna upplever matematiken i skolan som svårare än vad killar gör.
2
Rosén, Carl-Johan. „Rörelser mellan bild och kod“. Sensorium Journal 1 (31.03.2016): 135–49. http://dx.doi.org/10.3384/sens.2002-3030.2016.1.135-149.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Konstnären Manfred Mohr skrev 1974 ett datorprogram för att med dator och oscilloskopliknande apparatur producera filmen Complementary Cubes.[1] Det filmobjektet som utgör resultatet har Mohr visat på diverse konstinstitutioner genom åren, men koden han skrev har aldrig offentliggjorts. Allt vi har tillgång till är ett filmobjekt, produkten av en kod vi inte känner till. I det följande kommer jag beskriva tre försök att i en omvänd rörelse extrahera koden ur Mohrs film, i syfte att bryta med den linjära berättelsen om hur kod leder till process som leder till resultat, och därigenom vidga förståelsen för datorbaserade medier och hur de är delaktiga i vårt mänskliga tankearbete.
3
Lahti, Anna-Maria, Nina Simonsen, Marjaana Seppänen, Maria Finne, Anneli Sarvimäki und Mikaela Von Bonsdorff. „Folkhälsans seniorboende och aktivt åldrande – BoAktiv-studien“. Gerontologia 33, Nr. 2 (18.06.2019): 74–85. http://dx.doi.org/10.23989/gerontologia.78039.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna enkät-studien är att utreda samband mellan aktivt åldrande, gemenskap och delaktighet hos åldringar som bor i seniorhus. Utöver detta syftar forskningen till att producera beskrivande information om hälsa och välmående hos åldringar i seniorhus. Målgruppen var självständigt boende i Folkhälsans seniorhus.
Största delen av respondenterna var över 80 år gamla, kvinnor, svenskspråkiga och bodde ensamma. De mest aktiva seniorerna hade bättre hälsorelaterad livskvalitet samt mindre symptom av depression, och deltog mer i verksamheten i seniorhuset och hade en högre känsla av samhörighet. Respondenternas känsla av samhörighet korrelerade positivt med psykiskt välmående, högre vitalitet och energinivå.
Enligt resultaten kan man konstatera att aktivt åldrande, gemenskap och delaktighet är i samband hos invånarna i seniorhus. Det är viktigt att sträva till att öka möjligheterna till att vara aktiv och delaktig i seniorhus, vilket även kan öka känslan av gemenskap. Seniorhus har utmärkta möjligheter att mångsidigt stöda den äldres välmående.
4
Elfström Pettersson, Katarina. „Barns delaktighet i förskolans dokumentation“. Venue 8, Nr. 2 (30.08.2019). http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.19811.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I många förskolor brottas man med frågan om hur barnen kan bli eller göras delaktiga i förskolans dokumentation. Pedagogisk dokumentation anses ofta vara ett sätt att göra barn delaktiga. Min studie visar att barn inte nödvändigtvis blir delaktiga bara för att man använder pedagogisk dokumentation, utan att de kan bli mer eller mindre delaktiga oavsett vilken dokumentationsmetod som används.
5
Hjalmarsson, Maria, und Annica Löfdahl. „Omsorg i svenska fritidshem:“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 32, Nr. 3 (06.03.2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v33i3.3503.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här artikeln syftar till att undersöka hur fritidspedagoger förstår och tolkar omsorgsaspekten isitt uppdrag och arbete samt vilka konsekvenser detta kan få för de barn som deltar i verksamheten.Det empiriska materialet bygger på intervjuer med och dagboksanteckningar skrivna av fritidspedagoger. Resultaten visar på fritidspedagogers etiska förmåga att arbeta med omsorg. Denna etiska förmåga kan beskrivas som en sammantagen förmåga bestående av kunskaper om omsorgsetiska värden,om förmåga att möta krav på omsorg i verksamheten samt deras etiska förhållningssätt. Resultatenhar analyserats utifrån barndomssociologiskt ramverk och visar att fritidshemmet kan förstås som enunik omsorgsarena där barn ges möjligheter att utveckla en egen omsorgskompetens och där barnges möjligheter, som individer och som grupp, att bli delaktiga i ett hållbart omsorgsklimat där barnensegna omsorgshandlingar ses som viktiga, både här-och-nu och i ett framtida perspektiv.
6
Wasshede, Cathrin, und Sofia Björk. „Avsked i coronatider“. Sociologisk Forskning 58, Nr. 1–2 (04.06.2021). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.22264.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I vårt samhälle läggs stor vikt vid att vi ska kunna säga farväl till våra nära och kära när de ligger för döden. Covid-19-pandemin har inte bara orsakat ett stort antal dödsfall utan också medfört hinder för anhörigas möjligheter att närvara i döendeprocessen. I en studie som genomfördes 2020 intervjuades nio personer som hade förlorat en nära anhörig under en tid av restriktioner till följd av covid-19. Några hade avlidit av covid-19, några av andra orsaker. Syftet med denna artikel är att synliggöra normer och ideal om slutgiltiga avsked och analysera hur de intervjuade hanterar sina känslor, både när de avviker från och lever upp till dessa normer. Fysisk och emotionell närvaro vid dödsbädden utgör ett starkt ideal om hur avsked bör gå till, ett ideal som antas stödja den döende och få de anhöriga att känna sig delaktiga. De intervjupersoner som levt upp till dessa ideal uttrycker tacksamhet och stolthet, medan de som inte haft möjlighet att göra det uttrycker oro, skuldkänslor, hjälplöshet och smärta. Ett sätt att hantera dessa känslor är att försöka etablera tillit både till covid-19-restriktionernas nödvändighet och till den personal som arbetade med de avlidna.
7
Sæbbe, Per-Einar, und Ingrid Pramling Samuelsson. „Hvordan underviser barnehagelærere? Eller gjør man ikke det i barnehagen?“ Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 14 (08.06.2017). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.1731.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denne artikkelen er fem norske barnehagelærere studert for å kunne finne kjennetegn på barnehagens undervisningspraksis. Forfatterne har gjort videoobservasjoner av hverdagsaktiviteter og intervjuet barnehagelærerne med bakgrunn i disse. Studien er gjort med et sosiokulturelt syn på læring og viser at barnehagelærerne planlegger et faglig innhold. De er selv delaktige i aktivitetene, og gir ulike typer oppgaver knyttet til barnas hverdagsliv i barnehagen og det de ønsker barna skal lære. Når barnehagelærerne beskriver sin egen profesjonelle praksis vises deres perspektiver på undervisningsbegrepet. De tar utgangspunkt i barnas interesser når de knytter barnas læring til faglige mål og tilpasser interaksjonene og dialogen til barnas nivå. Gjennom å gi barna oppgaver observerer de og jobber med læringsprosesser i matematikk – uten å kalle det undervisning. This study examines 5 Norwegian kindergarten teachers in order to identify characteristics of the professional work of teaching in kindergarten. The authors conducted video observations of everyday activities and interviewed the kindergarten teachers with these recordings as a starting point. A sociocultural perspective on learning is applied, and the results indicate that the kindergarten teachers plan with a focus on a particular content, they take part in the activities themselves, and they present the children with different kinds of tasks that are related to the intended learning outcome and the children’s everyday life in kindergarten. The activities are grounded in children’s interests, and they connect children’s learning with content aims and adapt the interactions and dialogues
8
Skogheim, Gry, und Ingela Lundgren. „Forbedringspotensial i den norske fødselsomsorgen“. Nordisk tidsskrift for helseforskning 17, Nr. 1 (12.04.2021). http://dx.doi.org/10.7557/14.5444.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Tema for denne artikkelen er medikalisering i norsk fødselsomsorg. I teksten beskriver og analyserer vi noen av faktorene som er knyttet til medikalisering. Til tross for at norsk fødselsomsorg har svært gode medisinske/fysiske utfallsmål for kvinner og barn, er det behov for forbedringer. Norge, som mange andre høy-inntektsland, har for mange keisersnitt og andre fødselsintervensjoner. Medikalisering ser også ut til å føre med seg sentralisering, samt dominans over andre modeller for fødselsomsorg og helsefremmende perspektiv. Til tross for at et av målene i den norske tjenesten er en demedikalisert fødselsomsorg (på ulike nivå i helsetjenesten), har økende grad av sentralisering funnet sted de siste tiår; f.eks. har antallet jordmorledede fødeenheter/fødestuer blitt redusert. Å inkludere en kvinnesentrert modell i tjenesten kan styrke at kvinnenes behov blir møtt. I en kvinnesentrert modell er f.eks. kvinners erfaringer, deres delaktige i omsorgen de tilbys og relasjonen mellom kvinnen og jordmor/helsepersonell, svært viktig. I tillegg kan anvendelse av salutogenese-teorien bidra til å styrke fødselsomsorgens helsefremmende perspektiv.
Potential for improvement in the Norwegian childbirth model
In this paper some aspects of medicalization in the Norwegian childbirth context are described and analysed. Despite having very good medical outcomes for women and babies, there is a need for improvement. As in many other high-income countries, there are too many Caesarean sections and interventions during births. Medicalized care tends to lead to centralisation of the care and dominate over other models of care and health promoting aspects. Even if the goal of the Norwegian model is de-medicalised maternity care on different levels, centralisation have occurred during the last decades. For example midwifery-led units has decreased in numbers. Woman-centred care is a model of care that can meet what is lacking by focusing at women´s experiences, women´s participation and involvement in the care and the relationship between the woman and the care-giver. Furthermore, salutogenesis is a health promoting perspective that could contribute to maternity care.
Dissertationen zum Thema "Delaktiga"
1
Lindberg, Sandra. „Den delaktiga medborgaren och den delaktiga eleven : - lärande för framtid eller nutid?“ Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-95480.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man är oroliga över ungdomars minskande intresse för samhällsfrågor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt där ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. Frågor som besvaras är hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sättet man ser på eleverna som människor påverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap är ett komplicerat begrepp som är tätt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande. Delaktigheten i de olika projekten är beroende på faktorer som engagemang och hur projektet påverkar informanternas vardag. Medborgarskapet i skolan är beroende av om man ser det som ett individuellt ansvar eller som en kollektiv process. Ses eleven som icke-kompetent lägger man bördan att ändra detta på individen. Människosynen är avgörande för om man ser medborgarskap som något som eleverna och ungdomarna har rätt till idag eller om det är något de ska ha möjlighet till i framtiden.
2
Kallemur, Sara, und Natalie Kehänen. „Pedagogisk dokumentation : Hur delaktiga är barn?“ Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38656.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna undersökning är att synliggöra hur åtta förskollärare ifrån tre olika förskolor arbetar för att få barn delaktiga i pedagogisk dokumentation. För att besvara vårt syfte och våra forskningsfrågor har vi valt att använda oss av en kvalitativ ansats då målet är att få reda på vad förskollärare har för åsikter och tankar kring barns delaktighet i pedagogisk dokumentation. Informationen vi har samlat in kommer ifrån strukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det att lärplatta är det vanligaste dokumentationsverktyget som används vid sammanställning av pedagogiska dokumentationer. De barn som är äldre får vara mer aktiva och deltagande under dokumentationsprocessen än de barn som är yngre. De flesta barn får chans till att vara delaktiga i dokumentationsprocessen då de får vara med och diskutera och uttrycka sig med kroppsspråk kring det som sätts upp på avdelningens väggar. Slutsatsen är att det är viktigt att personal reflekterar tillsammans med barn kring det som dokumenterats för att alla parter ska få uttrycka sina tankar och åsikter. Det vi även kan konstatera är att även yngre barn kan delta i pedagogisk dokumentation, det gäller för förskollärare att hitta olika sätt för alla barn att delta.
3
Blixth, Johansson Malin, und Maria Boström. „Är barnen delaktiga i den planerade undervisningen?“ Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98442.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka och förklara lärarrollens betydelse för barns delaktighet i den planerade undervisningen i förskolan. Utifrån syftet har 2 olika frågeställningar formulerats och dessa är: “Vad kännetecknar en stark respektive svag lärarkontroll i den planerade undervisningen?” och “Hur kan lärarkontrollen förstås i relation till barns delaktighet?”. Studien har en kvalitativ ansats där empirin samlats in genom tre intervjuer med en förskollärare samt tre observationer av planerad undervisning som samma förskollärare höll. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Bernsteins begrepp stark/svag lärarkontroll. I resultatet har man kunnat se tecken på att en stark lärarkontroll hämmar barnens möjlighet till delaktighet i den planerade undervisningen samt har man kunnat se tecken på att vid en svag lärarkontroll får barnen mer möjligheter till delaktighet i undervisningen.
4
Åsén, Hallberg Eva. „Skapar organisationer förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga?“ Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för teknik och hållbar utveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14569.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om organisationer skapar förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. Forskningsfrågorna är: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka påverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlätta för (skapa förutsättningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som två fallstudier där insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och påverkansfaktorer som ledare i organisationer använder, som ger goda eller vissa förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa är, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmänhet är tillgängliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat är viktigt. I ett av företagen sker viss delegering av ansvar och medarbetare ges viss kontroll över arbetssituationen. Resultatet visar också på metoder, beteenden och faktorer som är hinder till delaktighet. Organisationerna har byråkratisk styrning och förtroende och tillit är ingen självklarhet. De möter inte medarbetarnas individuella behov och det ges ingen eller begränsad möjlighet till att delta i beslut. I ett av företagen sker ansvarsfördelning enbart vid anställning och ledare ges inte stöd eller utbildning till att leda. Nyckelord: Delaktighet, ledarskap, kvalitet, organisation
5
Söderberg, Andreas. „Vårdares upplevelser av att aktivtvara delaktiga i bältesläggning inomrättspsykiatrisk vård“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24950.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Sjukvårdens etik handlar i huvudsak om vårdpersonals förhållande till patienter. Inom rättspsykiatrisk vård förväntas det att vårdarna kan hantera att vårda patienter under tvång. Detta innebär ett maktförhållande mellan vårdare och patient. Lagarna kring tvångsvårdsåtgärder är ytterst restriktiva. Tvångsvård är speciell då den bryter mot vissa grundläggande etiska principer men ändå kan förstås i förhållande till andra. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdares upplever av att aktivt vara delaktig i genomförandet av tvångsåtgärden, bältesläggning, på en rättspsykiatrisk avdelning. Metod: Studien har kvalitativ ansats med teorin om livsvärlden som utgångspunkt. Studien baseras på åtta intervjuer som sedan analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Under intervjuerna framkom att upplevelsen var komplex. Vårdarna upplevde en vilja att skydda patienten eller omgivningen. Samtidigt hade vårdarna upplevelsen av att de genom bältesläggning kränkte patienten, att de berövade dennes integritet. Etiskt fördes ett brett resonemang för att motivera tvångsåtgärden bältesläggning. Konklusion: Upplevelsen av att medverka aktivt i tvångsåtgärden bältesläggning är komplext. Vårdare behöver därför handledning där de kan medvetandegöra och reflektera sina upplevelser. En ökad medvetenhet kring tvångsåtgärder kan leda till en professionellt utvecklad hållning och därmed en trygg och säker vård för patienten.
6
Mattsson, Karlsson Evelina, und John Linda Olsson. „Flerspråkiga barns kommunikationsresurser för att bli delaktiga i pedagoginitierade samlingsaktiviteter“. Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29095.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring vilka kommunikationsresurser flerspråkiga barn använder sig av för att bli delaktiga i pedagoginitierade samlingsaktiviteter. Samt att synliggöra vilka av dessa kommunikationsresurser som uppmärksammas av förskollärare för att skapa möjligheter för att flerspråkiga barn ska bli delaktiga i pedagoginitierade samlingsaktiviteter. Studien genomfördes genom videoobservationer på en förskola i en mellanstor svensk stad. Resultatet påvisade att flerspråkiga barn använder sig av flertalet kommunikationsresurser för att bli delaktiga, verbala såväl som icke verbala genom kroppsliga handlingar samt användandet av omgivningen och materiella ting. Resultatet påvisade vilka kommunikationsresurser förskolläraren uppmärksammade samt hur detta bidrog till olika nivåer av flerspråkiga barns möjligheter till delaktighet i pedagoginitierade samlingsaktiviteter. När förskolläraren uppmärksammade barnens kroppsliga kommunikationsresurser ökade nivåerna av barns delaktighet i enlighet med Shiers (2001) delaktighetsmodell.
7
Axelsson, Viktor. „Vårdnadshavares delaktighet i förskolan : Förskollärares tillvägagångssätt för att få vårdnadshavare delaktiga“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78439.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskollärare i förskolan arbetar för att få vårdnadshavare delaktiga. Vidare undersöks vilka svårigheter och möjligheter som finns i detta. Denna kvalitativa studie har semistrukturerad intervju som metod där tre olika förskollärare är respondenter. Resultatet visar att en positiv relation är ett tillvägagångssätt för att få vårdnadshavare delaktiga. Genom en ömsesidig relation med växelverkan och dialog blir vårdnadshavaren erkänd och får en chans att kommunicera med förskolläraren om sitt barn och verksamheten.
8
Malmberg, Maria, und Maud Åström. „”Man vill ha alla elever delaktiga” Lärares inställning till högpresterande elever“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34885.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vi har gjort en studie vars syfte är att undersöka hur högpresterande elever bemöts av lärare i skolan. För att undersöka det har vi formulerat frågeställningen "Vad har lärare för inställning till de högpresterande eleverna i skolan?". Inom ramen för frågeställningen har vi undersökt hur lärare ser på de högpresterande eleverna, hur de arbetar med de högpresterande eleverna och hur deras syn på de högpresterande eleverna förändrats under deras yrkesverksamma år.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och intervjuat nio olika lärare på åtta olika skolor. Lärarna har varit verksamma i antingen minst 15 år eller i högst fem år. Vi har intervjuat både manliga och kvinnliga lärare som har arbetat på skolor med olika elevsammansättningar. I vår analys av intervjusvaren har vi använt oss av Gardners teori om de multipla intelligenserna samt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. En viktig slutsats av vår studie är att majoriteten av de lärare som deltog i våra intervjuer har större erfarenhet av arbetet med de lågpresterande eleverna än med de högpresterande. Lärarna i vår undersökning är dock inte ovilliga att uppmärksamma de högpresterande eleverna. Vi anser att med rätt verktyg och en djupare utbildning i ämnet skulle lärarna kunna bemöta de högpresterande eleverna på ett mer stimulerande sätt än de gör idag.
9
Kosonen, Emma. „Att göras delaktig i sin egen tvångsvård : En kvalitativ studie om hur personal på särskilda ungdomshem arbetar för att göra ungdomar delaktiga i sin behandling“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32449.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The ultimate treatment is when the person actually wants to make a change, this is often not the case for the youths that get placed at an institution for substance use problems. This thesis examines the participation in youth care through looking into how the staff in youth care make boys aged 16-21 at a closed institution to participate in their treatment, and if the participation has a meaning for the treatment. This thesis uses a qualitative method with semi-structured interviews. The theory of self-efficacy has been used to gain an understanding for the results of the thesis. Treatment staff from a department who works with this target group has been interviewed. The results showed that the staff works with motivation, respect and are trying to create a good treatment relationship with the youths. The staff thinks it’s positive that the youths can affect their treatment, but they’re also saying that the treatment the youths have to participate in can’t be affected. The staff thinks this is good because treatment for their substance use is the reason they are placed at the institution. Therefore the staff tries to motivate the youths to participation. At last the thesis shows that participation is the key to go through with treatment and therefore become drug free.
10
Lindgren, Mia, und Linda Wreibo. „Ger Lss handläggare barn med funktionsnedsättning rätt att vara delaktiga i beslutsprocessen?“ Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6591.
Der volle Inhalt der QuelleBücher zum Thema "Delaktiga"
1
Alfredsson Ågren, Kristin. Internet och delaktighet: Hur unga med intellektuell funktionsnedsättning använder internet. Linköping University Electronic Press, 2021. http://dx.doi.org/10.3384/book-175874.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vad handlar boken om? Den här boken är en lättläst version och handlar om hur unga med IF i Sverige använder internet. IF betyder intellektuell funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning. Kunskapen i boken kommer från forskning. Jag som har forskat heter Kristin Alfredsson Ågren. Jag har också haft två handledare som har hjälpt mig med forskningen. Sammanfattning: Unga med IF använder internet ganska mycket. Vår forskning visar att unga med IF använder internet ganska mycket. Men andra ungdomar använder internet mer. Många unga med IF spelar spel på internet. De använder oftast mobil eller surfplatta. Föräldrar till unga med IF är inte så oroliga för att det kan finnas risker med internet. Många behöver mer stöd för att delta på internet Många unga med IF tycker ändå det är svårt att till exempel använda dator. De kan också ha svårt att hitta information på internet. De flesta unga med IF behöver stöd för att använda internet. Ungdomar, föräldrar och personal kan tillsammans skapa nya stöd som gör det enklare att använda internet. Internet måste bli mer tillgängligt och information måste bli enklare att förstå. Då kan ungdomar med IF bli mer delaktiga i samhället.
Berichte der Organisationen zum Thema "Delaktiga"
1
Hellström, Lisa, und Linda Beckman. Att främja hälsa och förebbygga ohälsa bland ungdomar : En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser. Malmö universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771103.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.